Rapport 2016:12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2015

Transkript

1 Rapport 2016:12 Kunzehusets källare Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2015 Fredrik Grehn

2

3 Rapport 2016:12 Kunzehusets källare Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2015 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Sankt Gertrud 18,Malmö stad Malmö kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2016:12 Omslag: Fotografi på skylt på Kunzehusets fasad. Foto: Therese Ohlsson Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Fornlämningsmiljö 7 Undersökningsresultat 7 Antikvarisk bedömning 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13

6 Figur 1. Skåne. Malmö kommun markerat med blått. Figur 2. Undersökningens läge i Malmö stad markerad med grön punkt.

7 Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi AB har genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med sänkning av golvet i Kunzehusets källare (fastigheten Sankt Gertrud 18), Malmö stad och kommun. Källarens fyllning var mycket störd och innehöll endast omrörda fyllningar och innehöll inte några murkonstruktioner samt saknade även fynd. Bakgrund Malmö stad, Stadsfastigheter, har ansökte om tillstånd till ingrepp i under mark dolda fornlämningar inför sänkning av golvet i Kunzehusets (fastigheten Sankt Gertrud 18) källare (figur 1, 2, 3 & 4). Det nya golvet skulle ligga ca 60 cm under det gamla golvet. Arbetena skedde i de centrala delarna av Malmö medeltida bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager mm. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade därför att arbetena i Kunzehusets källare skulle ske i samband med en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning, och att det arbetet skulle utföras av Sydsvensk Arkeologi AB, som vid behov skulle följa grävningsarbetet och göra arkeologisk dokumentation (Lst dnr: ). Arkeologisk förundersökning Kunzehuset 5

8 Figur 3. Kunzehusets (Sankt Gertrud 18) lokalisering i Malmö markerat med en grön punkt. Figur 4. Ritning över Kunzehuset. Den aktuella källaren är markerad med röd linje. 6 Arkeolgisk förundersökning Kunzehuset

9 Fornlämningsmiljö Kvarteret S:t Gertrud är beläget i den östra delen av Malmö äldre stadsområde. Det begränsas av Norra Vallgatan i norr, S:t Gertrudsgatan i väster, Östergatan i söder och Bagersgatan i öster (figur 2). Kvarteret är uppkallat efter S:t Gertruds gård som anses ha omfattat sydvästra delen av det nuvarande kvarteret och sydöstra delen av kvarteret Fersen (Rosborn 1984: 20). Namnet kommer av helgonnamnet S:a Gertrud. Inrättningar som stiftats till detta helgon var ofta belägna vid stora vägar och invid städer, i syfte att resenärer och sjuka skulle kunna använda dem. På stiftelsen i Malmö fanns troligen ett sjukhus och ett kapell (Bager 1971). Det senare omtalas första gången 1503 och sista 1529 (Rosborn 1984: 20). Nuvarande Adelgatan och Östergatan benämndes förr som den lange adelgade. Troligen är detta en äldre landsväg som fanns innan staden växt fram. Förmodligen har den haft sin sträckning på en strandvall (Ljungberg 1960: 35; Rosborn 1984: 50). I kvarteret har det påträffats spår av permanenta klinehus som avlöst varandra fram till dess att det s.k. Niels Kuntzehuset uppfördes på 1500-talet (Andersson 1990). När golvet i en av husets källare grävdes ut fann man grundstenar till en medeltida föregångare. Att döma av det tillvaratagna keramikmaterialet uppfördes detta hus under 1300-talet (Rosborn 1981). Undersökningsresultat Ett fåtal mindre gropar hade tagits upp i golvet innan antikvarisk personal var på plats. Dessa provgropar var upptagna där det redan fanns ledningar och ventilationsrör i golvet. Vid den inledande delen av den antikvariska kontrollen togs fyra mindre gropar upp, två i vardera rum. I det östra rummet tangerade den första gropen delvis ett ventilationsrör, men fyllnadsmassorna och besiktningen av de framkomna sektionerna indikerade att området grävts upp vid ett tidigare tillfälle. Det var samma resultat i den andra gropen i östra rummet (figur 5). I det västra rummet skedde samma procedur med att två gropar togs upp till ett djup av 0,6 m. Fyllningen i dessa gropar var mer blandad och det fanns inslag av djurben, tegelbrockor, yngre rödgods, kalkflis (från golv) och taktegelfragment. Det är osäkert om dessa föremål kom från omrörda lager. De kan även indikera att det i rummet finns bevarade golvnivåer. Utrensningen av material för golvsänkningen skedde med en sandsug ner till 0,5 m under det befintliga tegelgolvet. Arbetet började i den östra delen av östra rummet. Under teglet fanns 0,05-0,1 m påförd sand. Därefter kom ett omrört lager med kalk- Arkeologisk förundersökning Kunzehuset 7

10 Figur 5. Fotografi på ett av de provgropar som togs upp. Foto: Therese Ohlsson. blandat grus som mot botten såg ut att övergå i steril sand/grus med inslag av flintknutor och småsten. Inga fynd påträffades, ej heller några murkonstruktioner. Vid den östra väggen släntades borttagningen av materialet något för att minska risken för sättningar i väggen. Större grundstenar kunde ses ca 0,3 m under golvtegelnivån. Dessa stora stenar sträckte sig sedan ca 0,15-0,30 m ovanför golvnivån. De såg ut att vara kalkmurade. Ingen konstruktion kunde ses under denna del av huset, som alltså kan vara den äldsta konstruktionen på detta läge. Den östliga pelaren för takvalvet hade några grundstenar i botten. Runt pelaren fanns dessutom en ca 2x2 m stor gjuten betongplatta, som inte verkade särskilt gammal. Även grundstenarna var ingjutna i denna. I den östliga delen av rummet fanns också ett nerlagt ventilationssystem bestående av täckta rör (0,20-0,30 m i diameter) samt ventilationstrummor. Arbetet följdes fram till den östliga valvpelaren. Utrensningen av material för golvsänkningen fortsatte sedan med en sandsug ner till 0,5 m under det befintliga tegelgolvet. Även i det östra rummet fanns det under tegelgolvet 0,05-0,1 m påförd sand. Därefter kom ett omrört lager med kalkblandad grus som mot botten såg ut att övergå i steril sand/grus med inslag av flintknutor och småsten. Samtliga pelare för takvalven hade runt pelarna en ca 2x2 m stor gjuten betongplatta, som inte var så gamla. På en del ställen var grundstenarna ingjutna i dessa (figur 6). I hela källaren fanns ett nerlagt ventilationssystem bestående av täckta rör (0,20-0,30 m i diameter) samt ventilationstrummor. Dessutom fanns i västra rummets östra del ett par avloppsled- 8 Arkeolgisk förundersökning Kunzehuset

11 Figur 6. Fotografi på en av de betongplattor runt pelarna. Foto: Thomas Linderoth. ningar. Materialet närmast grundmurarna släntades för att förhindra sättningar. Troligtvis kommer det här att stödgjutas. Detta gjorde att man inte kunde se väggarnas konstruktion ner till botten överallt (figur 7, 8 & 9). Källarens fyllning var mycket störd och innehöll endast omrörda fyllningar och innehöll inte några murkonstruktioner samt saknade även fynd. Till ärendet fanns ett tillägg som innebar att en trappa skulle flyttas. Vid detta arbete skulle antikvarisk personal finnas på plats, men exploatören meddelade inte när dessa arbeten startade, och därför kunde detta arbete inte övervakas. Dock skickades fotografi på grundstenar som framkom bakom trappan (figur 10), vilka ska få ligga kvar intakta och inte påverkas av den nya trappan. Figur 7. Planritning över Kunzehusets källare efter sänkning av golvet. Arkeologisk förundersökning Kunzehuset 9

12 Figur 8. Fotografi över källarens västra rum, norra delen. Foto: Thomas Linderoth. Figur 9. Fotografi över källarens östra rum, norra delen. Foto: Thomas Linderoth. 10 Arkeolgisk förundersökning Kunzehuset

13 Figur 10. Fotografi på grundstenar som framkom bakom en trappa som skulle byggas om. Antikvarisk bedömning Inga vidare åtgärder förslås i samband med denna exploatering. Skyddet för fornlämningen kvarstår dock. Arkeologisk förundersökning Kunzehuset 11

14 Referenser Andersson, Chatarina Kv. S:t Gertrud. Rapport. Arkeologisk undersökning Malmö stad. M-län. MHM Nr 04:15. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Bager, Einar Malmö byggnadshistoria till 1820, Malmö stads historia. Malmö. Ljungberg, Leif Gatunamnen i Malmö. Malmö. Rosborn, Sven Glimtar från ett svunnet Malmö. Kring Malmöhus. Malmö. Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. 12 Arkeolgisk förundersökning Kunzehuset

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Stad: SA Skåne Malmö Malmö stad Fastighet: Sankt Gertrud 18 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM X koordinat: ,7 Y koordinat: ,6 Höjdsystem: RH2000 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 12 Personal: Uppdragsgivare: Thomas Linderoth & Therese Ohlsson Malmö stad, stadsfastigheter Tidigare undersökningar: Arkivrapporter Malmö Museer: 04:10 (1977), 04:12 (1976), 04:15 (1981), 04:16 (1985) & 04:18 (1985). Dokumentationsmaterial: Faktisk kostnad (exkl. moms): Digitala bilder och annat dokumentationsmaterial förvaras på Malmö Museers arkiv kr Arkeologisk förundersökning Kunzehuset 13

16 14 Arkeolgisk förundersökning Kunzehuset

17 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 9. Helsingborg Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersök ning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn..

18