www.av.se ISBN: 978-91-XXXX-XXX-X Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Foto: Mia Åkermark

Årsredovisning 2014

www.av.se ISBN: 978-91-XXXX-XXX-X Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Foto: Mia Åkermark

förord 1 Förord Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet. Det inbegriper också hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet. Varje vecka anmäls i snitt 1 600 arbetsolyckor och 200 arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. De senaste åren, har dessutom ett fyrtiotal personer årligen omkommit i dödsolyckor på arbetet. Färre skador och arbetssjukdomar minskar såväl enskilda människors lidande som samhällets och enskilda arbetsgivares kostnader. Friska medarbetare producerar totalt sett fler arbetade timmar, vilket är en grundförutsättning för att utveckla vår gemensamma välfärd. Vi kan dock se att målet för arbetslivspolitiken ännu inte är uppnått. Många utmaningar kvarstår. Arbetslivet har blivit alltmer komplext. Arbetsuppgifter och arbetssätt, ledning och styrning, en åldrande arbetskraft och kortare ledtider är några faktorer som påverkar arbetsmiljön. Olika studier visar att den psyko sociala arbetsmiljön har blivit allt sämre, något som för allt fler tar sig uttryck i bland annat ökad stress på arbetet med både olyckor och sjukdomar som följd. Det är en utveckling som måste vändas. Vårt uppdrag handlar ytterst om att bidra till att skapa en säker arbetsmiljö så att människor inte skadar sig eller blir sjuka i sitt arbete. Det sker huvudsakligen genom att se till att arbetsmiljölagen efterlevs och att arbetsplatserna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att förebygga och därigenom minska riskerna för tillbud. Arbetsmiljöverket meddelar också föreskrifter och allmänna råd och ansvarar för införlivandet av ett antal EU-direktiv. Vidare bedriver vi kommunikations- och analysverksamhet inom arbetsmiljöområdet. Vi har dessutom ett ansvar för att främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet och vara samlande, stödjande och pådrivande inom ramen för sektorsansvaret för handikappfrågor. Vårt förra år präglades bland annat av förberedelserna inför de nya reglerna om sanktionsavgifter som trädde i kraft den 1 juli och av vår omorganisation med en stärkt internationell funktion, ett samlat juriststöd och en sammanhållen inspektionsavdelning. Vidare tillträdde jag som ny generaldirektör i slutet av september. Flera händelser och aktiviteter har varit utmärkande under året. Till exempel avslutade vi regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Något som fick uppmärksamhet, inte minst i media, var antalet dödsolyckor i arbetslivet och kraven på en nollvision mot detta. Temat för den årliga EU-kampanjen 2014 var att förebygga stress och många av våra aktiviteter var knutna till just detta, särskilt framtagandet av förslaget till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Mer om vår verksamhet finns beskrivna i denna års redovisning. Genom de aktiviteter som vi genomförde förra året är det min bild att vi har uppfyllt målen för verksamheten och att vi har använt de tilldelade resurserna i linje med vårt uppdrag på ett effektivt och väl avvägt sätt. Erna Zelmin-Ekenhem Generaldirektör

2 vårt uppdrag och vår roll Vårt uppdrag och vår roll Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. Vi har enligt förordningen (2007:913) med instruktioner för Arbetsmiljöverket regeringens uppdrag att bland annat se till att den arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftning som gäller i Sverige följs. Vi har även ett ansvar för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet. Som komplement till instruktionen får vi varje år i december ett regleringsbrev som innehåller tidsbegränsade uppdrag samt anger ekonomiska och andra villkor för årets verksamhet. Vi omsätter en halv miljard kronor varje år och har drygt 530 anställda. Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för arbetsmiljön och vi ska genom regler och tydlig kommunikation bidra till att arbetsgivarna kan förebygga ohälsa och olycksfall på landets arbetsplatser. Våra inspektörer kontrollerade nästan 16 000 arbetsplatser 2014. Den 1 januari 2014 gick vi in i en ny organisation med en mer sammanhållen och flexibel inspektionsavdelning, ett samlat juriststöd och en stärkt internationell funktion för att möta de nya utmaningarna i Arbetsmiljö-Sverige. Bakgrunden till omorganisationen är förändringarna på arbetsmarknaden i Sverige med bland annat fler mindre företag, långa entreprenörskedjor och fler företag från andra EU-länder som är verksamma i Sverige. Allt detta ställer krav på omställningar av vår egen verksamhet. Vi behöver få bästa möjliga effekt på arbetsmiljöarbetet i Sverige inom ramen för våra begränsade resurser. Inspektionsverksamheten är nu indelad i fem regioner, med vardera ett regionkontor och ett antal filialkontor. Utöver detta har vi inrättat en stab för internationella frågor. Dessutom har alla jurister placerats under en avdelning. Vår verksamhet finns efter omorganisationen på 14 orter i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. Vår ledning finns i Stockholm.

innehåll 3 Innehåll Resultatredovisning Vårt uppdrag och vår roll...2 Läsanvisning...4 Analys...6 Regler...15 Kommunikation...19 Inspektion...23 Kompetensförsörjning...29 Regeringsuppdrag...31 Ekonomisk översikt...32 Finansiell redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter...35 Resultat- och balansräkning...36 Anslagsredovisning...38 Tilläggsupplysningar...40 Noter...42

4 läsanvisningar Läsanvisningar Allmänt Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Maskinella avrundningar kan ge mindre differenser vid manuella summeringar. Analys Utgångspunkter och disposition Verksamheten bedrivs i enlighet med förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket samt i enlighet med det regleringsbrev och de särskilda uppdrag som regeringen årligen tilldelar oss. Redovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verksamheten och resultatet av denna. Årsredovisningen består av två delar: resultatredovisningen och den finansiella redovisningen. Inspektion Kommunikation Regler Resultatredovisning Vår verksamhet är indelad i kärnverksamhet samt ledning och stöd till denna. Resultatredovisningen behandlar kärnverksamhetens fyra delar: Analys, Regler, Kommunikation och Inspektion. Den är också indelad efter dessa. Mot slutet finns även ett avsnitt om vår kompetensförsörjning, en förteckning över våra regeringsuppdrag samt en ekonomisk översikt. Även om verksamheten redovisas under separata rubriker hänger den vanligtvis ihop i ett flöde. Våra analyser ligger till grund för de regler vi utformar. Dessa i sin tur ligger till grund för de budskap vi kommunicerar och de inspektioner vi genomför. I slutet av kapitlen Analys, Regler, Kommunikation och Inspektion finns tabeller över antalet prestationer och kostnaderna för dessa, tillsammans med en förklarande text. De kostnader som vi redovisar där består av direkta verksamhetskostnader samt indirekta verksamhetskostnader i form av overhead, det vill säga övriga gemensamma kostnader. Vi använder tidsredovisning för att löpande fördela lönekostnader på rätt verksamhetsområde. Stödverksamhetens kostnader och övriga gemensamma kostnader fördelas sedan på respektive verksamhetsområde genom en modell där den redo visade lönekostnaden enligt tidsredovisningen används som fördelningsnyckel. Kostnaderna för prestationerna över åren redovisas det år när prestationen är levererad.

läsanvisningar 5 Kvinnor och män en fråga om jämställdhet Vi har fått regeringens uppdrag att under en treårsperiod utveckla och genomföra särskilda aktiviteter för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetskraften i Sverige består av nästan lika många kvinnor som män. Kvinnor och män arbetar inom olika verksamheter och med olika yrken men också ofta med olika arbetsuppgifter även om de arbetar på samma arbetsplats. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika arbetsmiljörisker på sina arbetsplatser. I Sverige råkar fler män än kvinnor ut för olyckor. Kvinnor står däremot för merparten av de anmälda arbetssjukdomarna och har ett högre ohälsotal än män. De blir sjuka och belastas under en längre tid, vilket leder till att många kvinnor så småningom måste lämna arbetslivet i förtid. För att förbättra arbetsmiljön för både kvinnor och män är det viktigt att se och synliggöra skillnader i arbetsmiljön mellan könen. Därför har vi, där det är möjligt och lämpligt, lyft fram och kommenterat skillnaderna mellan kvinnor och män i denna redovisning. Underlag och källor Underlaget till årsredovisningen består främst av information som avdelningarna har lämnat i samband med vår årliga uppföljning. All verksamhetsstatistik och officiell statistik avser kalenderåret 2014, om inget annat anges. Vissa kvantitativa uppgifter är hämtade ur våra informationssystem enligt följande: AV/SARA: inspektionssystem och samordnat arbetsställeregister. Brytdag 2 januari, 2015. Eskada: anmälningar enligt 3 kap. 3 a arbetsmiljölagen (tidigare 2 arbets miljöförordningen), Brytdag 2 januari, 2015. AV/ISA: informationssystem för arbetsskador. Brytdag 31 december, 2014. Webbstatistik: Brytdag 31 december, 2014. AV svar och TPA: statistik över svarstjänsten. Brytdag 31 december, 2014. Public: ärendehanteringssystem. Brytdag 31 december, 2014. Agresso: personalsystem. Brytdag 31 december, 2014 ekonomisystem. Brytdag 5 januari, 2015. Förändring mellan åren I jämförelse med årsredovisningen från 2013 har inga större strukturella eller språkliga förändringar gjorts i redovisningen.

6 Analys Analys Analysverksamheten är mångfacetterad och komplex och utgör en plattform för våra övriga kärnverksamheter, vilket innebär att vi ger den ett stort utrymme i denna redovisning. Vi har bland annat valt att redovisa samverkan med andra myndigheter under kapitlet analys eftersom denna verksamhet bidrar till en mer samlad bild av vår analysverksamhet. Bevakning av omvärlden Omvärldsanalys Vi tar årligen fram en omvärldsanalys. Den används bland annat för verksamhetens övergripande planering. I årets omvärldsanalys har vi kommit till slutsatsen att följande områden är viktiga att uppmärksamma: ökat fokus på epidemier- och pandemiers påverkan på arbetsmiljö och arbetsliv ökande migrationsflöde till Sverige samt ökat fokus på migrantarbetarnas arbetssituation ökad övervakning av arbetsplatser negativ utveckling av stress och andra psykiska påfrestningar fortsatt uppgång av kvinnors arbetsmiljörelaterade ohälsa ökat fokus på den digitala arbetsmiljön. Slutsatsen grundar sig på vår officiella statistik och våra analysrapporter. Vi har också utgått från en prioritering av de många händelser i omvärlden som under året var av vikt för arbetsmiljö- och arbetsliv generellt. Analysrapporter Arbetsmiljöverket har under året påbörjat ett treårigt utvecklingsarbete om statistiska analyser. Tre rapporter har tagits fram: Bortfallsanalys. Representerar de svarande organisationerna i Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning 2012 svenskt arbetsliv? (2014:1) Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk (2014:2) The Nordic Seminar. An abstract about how four Nordic countries have used the MEADOW guideline (2014:3) Den första av analysrapporterna; Bortfallsanalys, granskar kvaliteten i Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning 2012. I rapporten Riskfaktorer för arbetsolycka utvecklas analysen så att den tar hänsyn till att flera faktorer påverkar samtidigt, vilket ökar precisionen i resultatet. Rapporten studerar åtta huvudfaktorers bidrag till arbetsolycka. Exempel på faktorer är kön, ålder bakgrund och yrke. Resultatet visar att det som spelar störst roll för risken att råka ut för en arbetsolycka är yrkestillhörighet och arbetsställets storlek. Den tredje av Arbetsmiljöverkets analysrapporter, The Nordic Seminar, är en sammanfattning av ett nordiskt forskarseminarium från 2013 som bland annat genomfördes med fokus på möjligheten att skapa en nordisk jämförelse av arbetsplatser med en bra arbetsmiljö. Djupstudier av arbetsolyckor Under 2013 genomförde Arbetsmiljöverket djupstudier av olyckor som inträffat inom transportsektorn, inom området lastning, lossning och lastsäkring. Tre av dessa fyra djupstudier slutfördes under 2014. Som ett resultat av djupstudierna planerade vi under 2014 för tre nationella inspektionsaktiviteter inom transportbranschen. Under 2014 har olycksutredningarna fokuserat på området hot och våld inom vård och omsorg. Det är första gången vi väljer att utföra djupstudier inom det psykosociala arbetsmiljöområdet. Hot och våld är vanliga orsaker till skador på arbetsplatser och vård och omsorg är en av de mest riskutsatta branscherna där hot och våld mot de anställda ökar. Vård och omsorg är en kvinnodominerad bransch och många anställda finns inom kommun och landsting. Det finns även många privata vårdgivare som har liknande problematik. Vi har påbörjat tre djupstudier inom detta område under 2014. Målet med djupstudier av arbetsolyckor är att de ska ge svar på vilka bakomliggande faktorer som har påverkat eller framkallat en olycka och ge förslag till förebyggande åtgärder som kan återkopplas till vår verksamhet. Varje år väljs ett nytt område ut. När samtliga utredningar är genomförda gör vi en analys för att hitta gemensamma faktorer som vi kan använda för att

Analys 7

8 Analys åstadkomma en förändring. Syftet är att minska risker inom de områden och branscher som utreds. Åtgärdsförslagen kan exempelvis ligga till grund för, eller visa behov av utveckling av våra föreskrifter eller inspektions- och informationsinsatser. Det kan ske genom förändringar i vårt sätt att inspektera eller ändringar i våra regler. I regel gör vi denna analys under första kvartalet påföljande år. Gråa företag De företag som medvetet bryter mot våra regler för att få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag kallar vi gråa företag. Ett av Arbetsmiljöverkets strategiska mål är att färre företag ska bryta mot våra regler för att få konkurrensfördelar. Under 2014 har vi tagit fram en strategi mot gråa företag, som avser perioden 2015 2017. Med denna strategi vill vi samlat och övergripande belysa de behov och möjligheter som finns och vilka insatser som behövs för att nå målet. Vi har också tillsatt ett internt projekt med huvudsyfte att skapa en effektivare och mer samordnad myndighetssamverkan, externt och internt, mot gråa företag. Projektet ska ta fram förslag på aktiviteter och en handlingsplan för kommande år. Detta har resulterat i att vi bland annat har börjat se över föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) när det gäller arbetsmiljöplan samt rutinerna för byggarbetsmiljösamordnare. Vi har också varit medarrangör i Skatteverkets seminarium Konkurrens på schyssta villkor och deltagit i soppluncher med fokus på gråa företag. Soppluncherna ordnas av bransch- och arbetstagarorganisationer för riksdagsledamöter och har planerats tillsammans med bland annat Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Vi har även deltagit i en samverkansgrupp som Migrationsverket samordnar med fokus på bärplockare samt i branschgruppen Den gröna näringen som Skatteverket samordnar. Arbetsmiljöverket har lämnat ett lagförslag till regeringen som innebär att vi ska ha möjlighet att förbjuda en beställare att anlita en entreprenör direkt eller via mellanled till ett visst arbete om inte arbetsmiljövillkoren är uppfyllda. Det innebär att vi inte tar ställning till om det är beställaren eller entreprenören som ska utföra arbetsmiljöåtgärderna. Möjligheten ska gälla samtliga led i en beställarkedja. Denna regel skulle ha likheter med Arbetsmiljöverkets möjlighet att förbjuda en lokalupplåtare att upplåta en lokal för ett visst ändamål. Sektorsmyndighet inom funktionshinderspolitiken Arbetsmiljöverket har ett samlat ansvar för handikappfrågorna inom arbetsmiljöområdet. Vi är också en av 22 myndigheter som har ett särskilt ansvar för att förverkliga regeringens funktionshinderspolitik. Under året har vi särskilt uppmärksammat tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön i nationella inspektionsaktiviteter inom skolan och återvinningsbranschen. Vi har också publicerat en temasida på vår webbplats om tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön i syfte att öka kunskapen om frågorna. Arbetet med att integrera tillgänglighetsperspektivet i våra arbetsprocesser har fortsatt, med fokus på föreskrifts- och planeringsprocessen. Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att ansvara för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet. Vi samlar in och bearbetar information om arbetsrelaterade olyckor, sjukdomar och tillbud som sedan ligger till grund för beslut om vilken inriktning och prioritering våra insatser ska ha. Informationen bygger på två olika former av inrapportering, dels enligt socialförsäkringsbalken (2010:110), dels enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). I vårt programråd för officiell statistik ingår parterna på arbetsmarknaden, representanter från andra statistikansvariga myndigheter och forskare inom arbetsmiljöområdet. Programrådet har haft två möten under 2014. Under året har vi arbetat med att se över frågorna inför kommande arbetsmiljöundersökningar, vilket har gjorts i nära samarbete med bland annat programrådet och andra intressenter. Under 2014 producerade vi tio stycken Korta arbetsskadefakta, ett informationsblad som kortfattat och översiktligt belyser ett yrke, en bransch eller ett specifikt arbetsmiljöproblem. Bladen används bland annat i samband med olika aktiviteter och kampanjer. Under året är det också många som har kontaktat oss för att få statistik om arbetsskador. Vi har dokumenterat drygt 800 statistik förfrågningar. Två tredjedelar var externa förfrågningar varav massmedia stod för hälften av dessa. I egenskap av ansvarig myndighet för officiell statis

Analys 9 tik över arbetsskador och arbetsmiljö har vi publicerat tre rapporter under året, Arbetsskador 2013, Arbetsmiljön 2013 samt Arbetsorsakade besvär 2014. Arbetsskaderapporten baseras på inkomna arbetsskadeanmälningar till Försäkringskassan, medan de två andra baseras på intervjuer med ett slumpmässigt urval av de sysselsatta. I rapporten över Arbetsskador 2013 konstaterades att antalet anmälda arbetsskador ökar för fjärde året i rad. Tunga lyft, stress och påfrestande relationer inom områdena vård, skola och omsorg står för den största ökningen. Jämfört med 2012 års statistik har arbetsolyckor med sjukfrånvaro ökat med 3 procent och arbetssjukdomar med 9 procent. I Arbetsmiljön 2013 konstaterades att förhållandena för unga kvinnor (16 29 år) har försämrats markant jämfört med motsvarande undersökning som gjordes 2011. Olust att gå till arbetet och svårt att sova på grund av jobbet är exempel på problem som ökar jämfört med 2011. Fler unga kvinnor uppger också att de har kroppsliga besvär varje vecka efter jobbet, att de är uttröttade i kroppen samt att de arbetar framåtböjda och upprepar samma arbetsrörelser. Rapporten Arbetsorsakade besvär 2014 visade att arbets relaterade besvär har ökat sedan 2012 från 20 till 24 pro cent. Andra besvär än fysiska, exempelvis stress och dåliga relationer i arbetet, är den typ av besvär som ökar mest. Trenden för anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro under perioden 2003 2009 var nedåtgående, med en stor minskning för män år 2009. Fram till 2013 ökade antalet anmälningar, något mer procentuellt sett för kvinnor än för män. Mellan år 2013 och 2014 har däremot antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro minskat med cirka 2 procent enligt preliminära uppgifter, från 34 300 anmälningar år 2013 till 33 500 (oavsett skadedatum) år 2014. 57 procent av anmälningarna av arbetsolycka med sjukfrånvaro år 2014 berörde män. Antalet anmälda arbetssjukdomar har enligt preliminära uppgifter ökat med 6 procent mellan 2013 och 2014 och störst var ökningen bland kvinnor. 60 procent av anmälningarna av arbetssjukdom år 2014 gällde kvinnor. Allvarliga olyckor och tillbud Enligt 3 kapitlet 3 a arbetsmiljölagen (tidigare 2 arbetsmiljöförordningen) har arbetsgivarna skyldighet att utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket när det har inträffat ett allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. De kan då göra anmälan via www.anmalarbetsskada.se. Dessa anmälningar, som ökade med tio procent i jämförelse med 2013, används främst som ett signalsystem till inspektionsverksamheten som under 2014 gjorde drygt 2 000 inspektioner med anledning av anmälan om ett allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. Under året gjordes totalt drygt 13 600 anmälningar till oss, varav 5 800 allvarliga olyckor och 7 800 allvarliga tillbud. Dödsfall Preliminära siffror för 2014 visar att det inträffade 40 dödsolyckor, fördelat på 39 män och en kvinna. 33 var arbetstagare och sju personer var egenföretagare. Dessutom förolyckades ytterligare sex personer som var anställda i företag som har sitt säte i ett annat land än i Sverige. De senare räknas inte in i den svenska statistiken eftersom de redovisas i det land där företaget har sin hemvist. Dödsolyckor i arbetet bland arbetstagare 1980 2014 Antal 150 120 90 60 30 0 1980 2014 års siffror är preliminära Källa: AV/ISA 1985 1990 Estoniaolyckan 1994 1995 2000 2005 Män Kvinnor 2010 Gränsvärden för kemiska ämnen Kriterieverksamheten har i uppdrag att ta fram det veten skapliga underlaget för hygieniska gränsvärden för kemiska ämnen i luften i arbetsmiljön. Verksamheten bedrivs i två expertkommittéer, Nordiska expertgruppen och Svenska kriteriegruppen. I arbetet ingår att beskriva och bedöma kemika År

10

Analys 11 2014 års kriterieverksamhet Diskuterade, godkända och publicerade dokument. Nordiska expertgruppen Svenska kriteriegruppen Diskuterade Kiselkarbid Skärvätskeaerosol Dieselmotoravgaser Vätefluorid Yrkesmässig exponering för kemikalier och hjärtkärlsjukdom Ovanliga arbetstider och konsekvenser för riskbedömning av kemikalier Yrkesmässig hudexponering för kemikalier hälsoeffekter och gränsvärden Reducerade syrenivåer Trädamm Godkända Vätefluorid Diklormetan N,N-Dimetylformamid Publicerade Engelsk översättning av (in press): Diklormetan N,N-Dimetylformamid Kvarts Epiklorhydrin liernas påverkan på arbetstagarna när det gäller till exempel allergier, cancer och reproduktionsstörning. Kriterie verksamhetens dokument som vanligen skrivs av externa forskare utmynnar i en bedömning av vid vilken lufthalt ett kemiskt ämne har skadlig effekt på människan. Dokumenten diskuteras i allmänhet vid 3 5 möten innan de godkänns genom konsensus. De publiceras i skriftserien Arbete och Hälsa. Dokumenten används även i andra sammanhang, till exempel i arbetsskadeutredningar, på yrkesmedicinska kliniker och av andra internationella aktörer inom området. Verksamheten utgör en viktig plattform för Sveriges insatser och inflytande i EU:s gränsvärdeskommitté, Scientific Committee on Occupational Exposure Limits (SCOEL). Samverkan och samråd Av vår instruktion framgår att vi ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för vår verksamhet. Vi ska också samråda med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer innan vi beslutar om föreskrifter till enskilda, kommuner, landsting eller om vi beslutar i förvatningsärenden som är av större vikt. Under 2014 har vi haft sex samrådsmöten med arbetsmarknadens parter och därutöver har vi haft fyra möten med insynsrådet. Samverkan med andra myndigheter sker främst genom överenskommelser eller avtal om samverkan med centrala och lokala myndigheter. Våra avtal och överenskommelser om samverkan reglerar främst informations- och erfarenhetsutbyte. De kan också reglera fördelningen av tillsynsansvar, gemensamma tillsynsfrågor, tillsynsprojekt och kompetensutveckling. Vi ska särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av våra tillgängliga resurser inom området för rehabilitering. Under 2014 har vi bland annat samverkat med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Boverket, Myndigheten för delaktighet och Skolinspektionen. Efter Socialstyrelsens tidigare omorganisation har arbetet för samverkan med Inspektionen för vård och omsorg, fortsatt under 2014. Vi och Inspektionen för vård och omsorg har utarbetat en gemensam handlingsplan inom området antibiotikaresistens tillsammans med ytterligare 19 myndigheter i gruppen för

12 Analys nationell samverkan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Som en av åtgärderna i handlingsplanen har vi och Inspektionen för vård och omsorg föreslagit gemensamma tillsynsinsatser i syfte att belysa smittskydd, bland annat risker med anti bio tikaresistens, utifrån ett patientsäkerhets- och arbetsmiljöperspektiv. Vi har haft två samverkansmöten med Skolinspektionen. Syftet har varit att lära av varandra för att få ett mer effektivt arbetssätt och för att i möjligaste mån samordna så att vår tillsyn av skolor och huvudmän fungerar väl parallellt. Skolinspektionen har tagit del av vårt arbete med sanktionsavgifter och hur Arbetsmiljöverket arbetar med vite. Vi har också haft ett inspektionsprojekt under 2013 2014 då inspektörer från respektive myndighet har följt med på den andra myndighetens inspektioner för att dra lärdom av inspektionsarbetet. Utöver de myndigheter vi har samverkansavtal med samverkar vi också med andra myndigheter i vissa speciella frågor. Ett exempel är samverkan med dåvarande Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten när det gäller arbetsmiljöbrott. Främst handlar denna samverkan om att utbyta kunskap och erfarenheter samt att etablera strategier för samverkan på både regional och central nivå mellan myndigheterna inom arbetsmiljöområdet. Under 2014 har vi genomfört tre möten på central nivå. För sjätte året i rad var vi också med och anordnade en utbildning om arbetsmiljöbrott vid Polishögskolan för inspektörer, jurister, handläggare, åklagare och poliser. Internationellt arbete Globalt Vi deltog i den 20:e världskongressen för arbetsmiljö som hölls i Frankfurt och som arrangerades av International Labour Organisation (ILO), International Social Security Association (ISSA) och German Social Accident Insurance (DGUV). Konferensen gav både ökad kunskap om internationella organisationers uppdrag samt deras prioriteringar, både i närtid och på längre sikt. Tillsammans med den svenska ILO-kommittén arrangerade vi Världsdagen för arbetsmiljö. Årets tema var Framtidens arbetsliv utmaningar i tid och rum och vi fick ta del av några forskares bild av framtidens arbetsliv. Europa I Europa har året inom arbetsmiljöområdet präglats av EU-kommissionens förslag på ett strategiskt ramverk, arbete med regelförenkling samt en översyn av arbetsmiljödirektiven. Dessa frågor utgör viktiga verktyg för att markera betydelsen av ett offensivt arbetsmiljöarbete. Vi har deltagit i olika aktiviteter kopplade till detta, till exempel fyra möten i EU:s organ för arbetsmiljö, Advisory Committee on Safety and Health at Work (ACSH) samt tre konferenser och ett valideringsseminarium kring utvärderingen av arbetsmiljödirektiven. Vi deltog på Senior Labour Inspectors Committees (SLIC) två årliga möten och medverkade på två tematiska dagar, en med temat Worker involvement in the management of Occupational Safety and Health (OSH) in Small Enterprises och den andra med temat Non standard work and OSH. På den senare presenterade vi våra erfarenheter kring den fysiska och psykosociala arbetsmiljön inom bemanningsbranschen. Vi har deltagit i utvärderingen av Finlands tillsynsverksamhet och fått insyn i hur de arbetar med inspektioner. I september fick vi besök av fyra inspektörer från Estland. De fick ta del av hur vår myndighet arbetar samt vara med på en inspektion. Arbetsmiljöverket var värd för European port inspectors conference, en gränsöverskridande myndighetssamverkan inom EU vars syfte är erfarenhetsutbyte om händelser, risker och olyckor i europeiska hamnar. Den europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) initierar tvååriga kampanjer och temat för 2014 och 2015 är Friska arbetsplatser förebygger stress. I ett samarbete med arbetsmiljöbyrån berättade vi också om denna insats på ett internationellt seminarium i södra Sverige. Under året har vi deltagit i två styrelsemöten och tre nätverksmöten. Norden Arbetsmiljöverket var värd för den 29:e nordiska arbetsmiljökonferensen med temat Hållbart arbetsliv. 90 deltagare från de nordiska länderna samlades för att lyssna på forskare och delta i workshoppar om utländsk arbetskraft, kvinnors arbetsmiljö, riskutsatta branscher samt funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Att diskutera dessa ämnen gav ökad kunskap om och förståelse för hur de nordiska länderna arbetar med frågorna.

Analys 13 Med syfte att stärka det nordiska påverkans- och utvecklingsarbetet har vi genomfört möten med våra systermyndigheter i Danmark och Finland. De nordiska generaldirektörerna har haft ett möte. Vi har deltagit vid två möten i Arbetsmiljöutskottet och vid Baltic Sea Networks (BSN) årliga möte. Prestationer inom analysverksamheten Kostnaderna för kriterieverksamheten har minskat, vilket beror på lite lägre arbetskostnader jämfört med 2013. Kostnaderna för den officiella statistiken varierar över åren eftersom vissa statistikrapporter levereras vartannat år. Kostnaderna för den officiella statistiken har minskat något jämfört med 2012 då även tre rapporter publicerades. Det beror på att personalkostnaderna för kodning av data sjunkit tack vare övergången till elektronisk anmälan på vår webbplats under 2013. Tre djupstudier påbörjades under 2013 och slutfördes i år. Kostnaderna för djupstudierna varierar beroende på vilken omfattning de har. 2014 2013 2012 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Kriterieverksamheten 7 187 7 391 6 898 Svenska kriteriegruppens godkända underlag 3 2 3 Svenska kriteriegruppens publicerade underlag 3 3 4 Nordiska expertgruppens godkända underlag 0 1 2 Nordiska expertgruppens publicerade underlag 0 1 2 Officiell statistik 3 7 691 1 2 416 3 7 972 Djupstudier 3 568 5 1 125 1 271

14

REGLER 15 Regler Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att reglera vad som ska gälla för miljön på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen (1977:1160) som bestäms av riksdagen ger de yttre ramarna och med den som utgångspunkt ger vi ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ställs på arbetsmiljön. Vi har i dag cirka 80 gällande föreskrifter, som på ett mer eller mindre detaljerat sätt täcker hela ansvarsområdet. Den tekniska utvecklingen, språk, intressenternas krav och förändringar i angränsande lagstiftning med mera, gör att vi utfärdar nya regler, omarbetar och upphäver föreskrifter. Aktiviteter 2014 Regelförnyelse Vi fortsätter det strategiska arbetet med att göra reglerna tydliga och lätta att förstå. Satsningen består i att nya eller omarbetade föreskrifter enbart ska innehålla föreskriftstext med korta kommentarer i direkt anslutning till föreskriftstexten samt att information och stöd till föreskrifterna samlas i separata häften, så kallade vägledningar för tillämpningen av föreskrifterna. Ett omfattande arbete pågår även parallellt med att utveckla informationsmaterial på vår webbplats och ta fram webbutbildningar, checklistor med mera. Syftet är att göra det lättare för arbetsgivare att göra rätt från början. Under året har vi utarbetat två vägledningar, dels en för föreskrifterna om ställningar, dels en för föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Den senare ersätter ett flertal handböcker och broschyrer och är en uppdatering och ett förtydligande som ska ge stöd för hur föreskrifterna bör tillämpas i takt med samhällsutvecklingen. Vi har även tagit fram stödmaterial som gäller de nya reglerna om sanktionsavgift för fallrisker som införts i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). Stödet baseras till stor del på bilder och kommer att testas internt av våra inspektörer innan det släpps ut för extern användning under våren 2015. Tanken med att använda bilder är att göra materialet mer tillgängligt för de externa målgrupperna, eftersom dessa kan ha olika språkkunskaper. Förändringar bland föreskrifter Den 1 juli 2014 trädde ett fyrtiotal bestämmelser med sanktionsavgift i kraft enligt lag (2013:610) om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160). Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av våra föreskrifter, så att arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser därigenom kan bli bättre. Tidigare var flera bestämmelser i våra föreskrifter straffbelagda, vilket innebar att man kunde bli dömd till böter om man bröt mot dem. En statlig utredning har dock konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet att se till att regler om arbetsmiljön följs. Riksdagen beslutade därför att göra en ändring i arbetsmiljölagen, och från och med den 1 juli, 2014 är därför fler regler i stället kombinerade med en sanktionsavgift. Fördelen med sanktionsavgifter är att den ansvariga myndigheten själv kan besluta om sanktionsavgiften utan att behöva gå via polis och åklagare. Det blir alltså enklare och mer effektivt än med böter. Europaparlamentets och rådets (EG) direktiv 1272/2008 som reglerar klassificering och märkning av kemiska produkter (CLP-förordningen, Classification and Labeling of Products) har anpassats till de ändringar som är gjorda i flera EU-direktiv. I och med förändringen har märkningssystemet för kemiska risker nu blivit mer enhetligt. Till följd av detta har vi anpassat föreskrifterna; Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:03), Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:05), Skyltar och signaler (AFS 2008:13) samt Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Vi har även påbörjat men inte fullt avslutat en anpassning av föreskrifterna om besiktningar av trycksatta anordningar (AFS 2005:08), nationella tillverkningsregler samt föreskrifterna om tryckbärande anordningar (AFS 1999:04). I vårt arbete med regelförnyelse har vi upphävt ett antal föreskrifter där reglerna täcks in i andra gällande föreskrifter. Vi har upphävt de allmänna råden om kassodling av fisk (AFS 1989:08) under året samt de fyra föreskrifterna Avloppsanläggningar (AFS 1989:15), Manhål på vissa behållare (AFS 1985:10), Arbete på fartyg (AFS 1986:26) samt Arbete i slutet utrymme (AFS 1993:13). Vi har ersatt begreppet härdplaster med allergiframkallande ämnen i föreskrifterna om kemiska arbets miljörisker (AFS 2011:19) samtidigt som vi har upphävt föreskrifterna om härdplaster (AFS 2005:18). I föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns nu också information om vad som gäller för märkningen av produkter som innehåller allergiframkallande ämnen.

16 regler Pågående föreskriftsarbete I början av 2000-talet inledde vi ett arbete med att ta fram föreskrifter inom det organisatoriska och sociala området men till följd av omfattande synpunkter vid remissbehandlingen avbröts arbetet 2004. Från och med 2011 tog vi åter upp arbetet, efter att ha utrett hur frågorna har hanterats av arbetsmarknadens parter sedan dess och reviderat underlagen. Under 2014 har föreskriftsförslaget Organisatorisk och social arbetsmiljö varit ute på externremiss under tre månader till arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Parallellt tar vi fram en vägledning om tillämpningen av de föreslagna föreskrifterna. Ytterligare underlag till arbetet är den brukarundersökning av föreskriftsförslaget som vi genomförde under hösten. Undersökningen gjorde vi i form av fokusgrupper med arbetsgivarrepresentanter samt telefonintervjuer med representanter för företagshälsovården. Deltagarna upplevde förslaget som lättläst och kom även med ett antal synpunkter på förbättringar. Ett annat pågående föreskriftsarbete handlar om kvarts. Kvarts finns i våra vanligaste bergarter och det är dammet från kvarts som är farligt. Exempel på arbetsplatser där det finns kvartsdamm är gruv- och stenindustrin samt inom stålverk och gjuterier. Under 2014 har förslaget om den nya föreskriften varit ute på extern remiss en andra omgång. En stor del av föreskriftsarbetet har varit att ta hand om och inarbeta externa remissvar. Standardisering Arbetsmiljöverkets standardiseringsarbete handlar om att delta i svenska och nationella standardiseringsorgan och bidra med expertkunnande samt att besvara remisser på standardiseringsförslag. För att effektivisera vårt standardiseringsarbete har vi under 2014 arbetat fram sex kriterier för vårt deltagande. Det har resulterat i att vi blivit tydligare med vad vi vill åstadkomma med vårt standardiseringsarbete. Vi har bland annat lyft frågor om jämställdhet och tillgänglighet, varit drivande i arbetet med standarders struktur och språk samt fått igenom olika krav som säkerställer en god arbetsmiljö och lämnat en formell invändning till EU-kommissionen där standarden inte uppfyllt kraven i direktivet. Tillstånd Vissa saker är förbjudna enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetstidslagen (1982:673). Det gäller till exempel att riva en fastighet som innehåller asbest eller att arbeta längre än arbetstidslagen föreskriver. Vi kan dock bevilja undantag från grundreglerna och utfärda tillstånd. För att få anlita barn under 13 år till exempelvis teater eller filminspelningar krävs också tillstånd. De två största ärendegrupperna inom vår tillståndshantering är dels ansökningar som avser minderåriga, dels ansökningar som avser hantering av asbest. Under 2014 har vi fattat beslut som avser 461 ansökningar om tillstånd att hantera asbest som har resulterat i 18 400 anmälningar om planerad rivning. Vi har även fattat beslut i 503 ansökningar som rör tillstånd för minderåriga. Arbetstidslagen innehåller regler om hur länge man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar till exempel upp ordinarie arbetstid och jourtid, vilka raster man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Vi kan bevilja undantag även från dessa regler. Under 2014 har vi fått in 41 sådana ärenden. Under året genomförde vi även en utvärdering av den e-tjänst som rör tillståndsansökningar som avser asbest och minderåriga samt anmälningar vid asbestrivning. Under 2014 har mer än 12 000 handlingar kommit in via e-tjänsten. Enligt utvärderingen av e-tjänsten ligger nöjd kundindexet på 78 procent för asbestärenden och på 77 procent för minderåriga vilket är ett högt resultat, enligt undersökningsföretaget. Utstationering En utstationerad arbetstagare är någon som skickas från ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta i Sverige under en begränsad tid. De svenska lagarna gäller för alla som är utstationerade till Sverige och alla utländska arbetsgivare måste följa svenska lagar som grundar sig på bestämmelser i EU:s utstationerings direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG). Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och ska tillhandahålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli tillämpliga i Sverige. Under 2014 har vi fått och besvarat två förfrågningar med cirka 70 delfrågor via EU:s informations system, Internal Market Information System. På vår webbplats har

REGLER 17 vi även uppdaterat frågor och svar samt informerat om vad som gäller för utländska bärplockare. På uppdrag av regeringen inrättade vi 2013 ett register för utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Det övergripande målet med registret är att säkerställa att utstationerade arbetstagare omfattas av de rättigheter som följer av utstaioneringsdirektivet 96/71/EG. Under hösten 2014 utvecklade vi utstationeringsregistret utifrån önskemål från användarna. Det är nu till exempel möjligt att ange olika kontaktpersoner för parallella, pågående uppdrag samt att genomföra sökningar utifrån kommun. Under året har vi publicerat månatlig statistik ur registret på vår webbplats samt en halvårsrapport för perioden januari juni 2014. I registret anges verksamhetsområde för det arbete som ska utföras av de utstationerade. Den lista som arbetsgivaren väljer ur bygger på svensk näringsgrensindelning, SNI 2007, och innehåller drygt 90 olika verksamhetsområden utifrån statistisk standard som Statistiska Centralbyrån ansvarar för. Enligt de anmälningar som gjorts i utstationeringsregistret under 2014, arbetar större delen av de arbetstagare som utstationeras till Sverige inom byggverksamhet och tillverkning. Totalt utgör verksamhetsområdena inom bygg- och anläggningsverksamhet cirka 37 procent och verksamhets områdena kopplade till tillverkning cirka 21 procent av de utstationerade arbetstagarna. De länder som löpande utstationerar flest arbetstagare till Sverige är Tyskland, Polen, Litauen och Indien som tillsammans står för cirka 53 procent av all utstationerad arbetskraft i registret. Tyskland är störst inom verksamhetsområdena reparationer och installationer av maskiner och apparater, kontorstjänster, försörjning av el, gas, värme och kyla samt övriga maskiner. Från Polen skickas arbetstagare främst för att arbeta inom olika typer av bygg- och anläggningsverksamhet samt inom området reparationer och installationer av maskiner och apparater medan utstationerade från Litauen i huvudsak verkar inom områdena byggande av hus samt specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Från Indien utstationeras arbetstagare främst för att arbeta med dataprogrammering. Indien står för dryga 68 procent av de utstationerade inom det området. Prestationer inom REGELverksamheten Föreskriftsarbetet påverkades mycket av sanktionsavgifterna under året. Arbetet påbörjades redan 2013 och hela 34 av de 38 ändringar som beslutades 2014 är en följd av ändringen (2013:610) i arbetsmiljölagen (1977:1160). Arbetsmiljöverket har lagt ner stora resurser på arbetet och sanktionsavgifter står för 7 750 tkr av den totala kostnaden på 10 887 tkr. Kostnaderna för standardiseringen har minskat jämfört med 2013 och detta beror framför allt på att deltagandet i de internationella arbetsgrupperna har minskat. Under 2014 har antalet remisser ökat jämfört med 2013 vilket beror på att det har varit en högre aktivitet inom verksamhetsområdet. 2014 2013 2012 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Föreskrifter* 10 887 2 480 6 313 Nya 0 1 5 Ändringar 38 0 0 Upphävda 5 3 2 Standardisering 4 610 5 423 6 638 Möten, tekniska kommittéer, Sverige 74 66 60 Möten, internationella arbetsgrupper 35 52 55 Besvarade remisser 200 140 203 * Underrubrikerna för föreskrifter är ändrade jämfört med 2013 för att ge en tydligare bild av föreskriftsarbetet. Det innebär ingen förändring i sak eller för redovisningen av kostnader.

18

kommunikation 19 Kommunikation Vårt arbete för en god arbetsmiljö skapas i stor utsträckning i dialog med andra framför allt landets arbetsgivare och arbetstagare men också skyddsombud, branschorganisationer och arbetsmarknadens parter. Genom kommunikation vill vi öka kunskaperna och engagemanget för arbetsmiljöfrågorna, men även erbjuda stöd och verktyg. En annan viktig del av kommunikationsarbetet är att skapa insikt och förståelse, bland annat genom goda exempel. I detta kapitel kan du läsa mer om vårt kommunikationsarbete och ett urval av våra aktiviteter. Svarstjänsten Svarstjänsten ansvarar för Arbetsmiljöverkets telefonväxel, ordermottagning av publikationer och besvarar allmänna frågor från främst arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud. Allmänna frågor om arbetsmiljö besvarar vi utifrån arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Vi förklarar och förtydligar regelverket samt ger råd om vart man ska vända sig om man har problem. Frågorna kommer från samtliga sektorer av samhället och berör alla aspekter av arbetsmiljön. Vi hjälper även till och guidar och ger support i samband med användningen av våra e-tjänster Arbetsskada, Tillståndsstöd och Utstationering samt vid beställningar av publikationer. Vår svarstjänst förvaltar också registret för utstationerad arbetskraft, och därför svarar den även på frågor både från utländska arbetsgivare och utstationerad personal. För att vi ska kunna informera om registrering och om vilka rättigheter man har när man arbetar i Sverige har vi språkkompetens utöver engelska, bland annat i spanska, tyska, polska, finska och ryska. Under 2014 har vi besvarat över 48 000 frågor. De allra flesta väljer att kontakta oss via telefon och därefter mejl. De vanligaste frågorna berör arbetsplatsens utformning, skyddsombudens roll och möjligheter, byggnads- och anläggningsarbeten samt support och frågor kring regelverket i samband med anmälan av arbetsskada. Införandet av sanktionsavgifter från 1 juli 2014 resulterade i en ökad mängd frågor inom flera av de områden där sanktionsavgifter har införts. Tydligast är ökningen av frågor inom transportbranschen. Vår webbplats av.se Under året har vi gjort om förstasidan på vår webbplats av.se, för att lyfta fram våra e-tjänster och ge Funktionen för arbetsmiljökunskap en tydligare plats på startsidan. Samtidigt har webbplatsens utseende förnyats för att underlätta för besökarna att hitta rätt. En utgångspunkt i arbetet har varit den besökarenkät som vi genomförde på webbplatsen i december 2013. Vi har även gjort en stor insats för att uppdatera informationen och förbättra kvaliteten på de så kalllade temasidorna på webbplatsen. Bland åtgärderna återfinns strukturförbättringar som ska förenkla för besökaren och uppdatering av faktauppgifterna. Under första halvåret avtog besöksflödet något för att sedan från juli månad öka kraftigt. I samband med lanseringen av en ny förstasida den 17 oktober förstärktes den positiva trenden ytterligare. Enligt statistik från Webtrends hade vi cirka 639 000 besök under året. Av dessa var 211 000 återkommande besökare. Antalet sidvisningar var 3,42 miljoner. Flest besökare fick vi under det sista kvartalet med en topp i november månad med närmare 79 000 besök. En annan måttstock på webben är besökarenkäten från Web Service Award, där webbplatsen sammantaget fick ett indexvärde på 76 (indexvärdet 2013 var 69). Denna placerar webbplatsen över genomsnittet (62) för statliga myndigheter. Det vi värderar mest positivt i undersökningen, nedbrutet i de olika kategorierna, är användarnas betyg på webbplatsens design som ökade från 59 till 70, och betyget på webbplatsens informationsvärde som ökade från 74 till 81. De fem mest besökta temasidorna var Bygg och anläggning, Buller, Arbetsanpassning och rehabilitering, Asbest samt Stress. De mest nedladdade kunskapssammanställningarna på webbplatsen var: Systematiskt arbetsmiljöarbete, del 1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, del 2, Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer samt Den hjärnvänliga arbetsplatsen. Sociala medier Myndigheten har ett eget Twitterkonto, @Arbetsmiljö. Vid årets slut hade kontot cirka 2 800 följare. Det är en ökning jämfört med förra året (2013), då kontot hade 1 800 följare vid årets slut. Under året sändes 290 tweetar ut från kontot, och cirka 1 000 retweetar gjordes under året.

20 kommunikation De tweetar som spreds mest handlade om inspektioner mot stress, om två av våra officiella statistikrapporter samt om inspektionen av hemtjänst och teknisk förvaltning. På vår Facebooksida har vi nästan 16 000 följare vilket är en ökning med cirka 2 600 sedan förra året. Under året fick vi ett mindre antal arbetsmiljöfrågor som besvarades av Svarstjänsten. Sidan hade i genomsnitt 17 besökare per dag. Press Under året har ett antal av våra aktiviteter fått utrymme i medierna. Vi genomförde en inspektionsaktivitet i 59 av landets kommuner, där två verksamheter jämfördes den kvinnodominerade hemtjänsten med den mansdominerade tekniska förvaltningen. Insatsen fick stort genomslag medialt. Det fick även en riktad inspektionsaktivitet mot belastningsskador. Den treåriga inspektionsaktiviteten inom skolan har också fått publicitet under året, inte minst i lokal media, där man har berättat om vad som framkommit om skolorna i just den delen av landet. Projektet Kvinnors arbetsmiljö har också uppmärksammats mycket medialt. De tre officiella statistikrapporterna inom arbetsmiljö området fick stort genomslag; den så kallade besvärs rapporten genererade mer är 200 artiklar. Ny statistik är ofta medialt intressant, likaså frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Exempelvis genererade EU-kampanjen Friska arbetsplatser förebygger stress inslag i flera av landets större dagstidningar. Den totala publiciteten uppgick under år 2014 till cirka 16 000 inslag, vilket är något lägre än året innan, då siffran var 18 000. Samtidigt som riksmedias intresse för vår verksamhet håller i sig, fortsätter dock lokala medier att bevaka och rapportera om de enskilda ärenden och lokala inspektioner ute i landet med samma intensitet som tidigare. Funktionen för arbetsmiljökunskap Funktionen för arbetsmiljökunskap (FAK) är en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv som vi inrättade på uppdrag av regeringen 2013. I uppdraget ingår att vi ska sprida kunskap från arbetsmiljö- och arbetslivsforskningen. I december anordnade vi en större konferens, Ideforum för Hållbart arbetsliv i Sverige 2020. Syftet var att belysa hur forskning och utveckling kan bidra till ett hållbart arbetsliv i Sverige. Bland deltagarna fanns forskare, företrädare för myndigheter och arbetsmarknadsministern. Arbetet med att ta fram kunskapssammanställningar inom vissa prioriterade områden har fortsatt under 2014. Urvalet av dessa gör vi på basis av vår omvärldsanalys, i en arbetsprocess som involverar samtliga delar av verksamheten, och där vår regelverksamhet är en central aktör i processen att samla in kunskap. Totalt har vi tagit fram fyra kunskapssammanställningar under 2014. Sammanställningarna finns att ladda ner från vår webbplats. De har också presenterats på offentliga seminarier som filmats och lagts ut på webbplatsen. KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNINGAR 2014 Hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning (2014:1) Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö (2014:2) Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (2014:8) Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan: samverkanseffekter (2014:10) Kunskapssammanställningarna syftar till att kartlägga och stärka kunskapsläget inom arbetsmiljöområdet. Som exempel på detta har vi valt att presentera innehållet i två av de fyra lite närmare. En viktig kunskap som vi har kunnat förmedla med kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbetsplatsen, är att kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart handlar om den enskilde individens egna begränsningar till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning, utan även om arbetsmiljön och dess krav på individen. Hållbart arbetsliv är temat i kunskapssammanställningen om Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften. Det finns begränsad forskning om det direkta sambandet, men den forskning som faktiskt finns visar att kvaliteten på såväl den fysiska som den psykiska arbetsmiljön har betydelse för när en person väljer att lämna yrkeslivet. Lågutbildade lämnar arbetslivet tidigare än högutbildade och kvinnor tidigare än män. Bidragande faktorer till att kvinnor lämnar