Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Samtliga lektionsförslag har fokus på nyheter och årets tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. Läs tillsammans! Låt eleverna läsa enskilt och i grupp! Samtala och diskutera! Reflektera! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Ha en rolig och intressant Tidningsvecka! Basuppgift: Läs tidningen tillsammans med dina elever 1. Börja gemensamt Inled varje tillfälle under Tidningsveckan med ett muntligt samtal kring innehållet i dagens tidning. Titta gemensamt på vad som finns på förstasidan, till exempel vilken nyhet som tidningen toppar med, vilken bild de valt som ettanbild, den så kallade dragarbilden och övriga nyheter. Lyft gärna någon nyhet och diskutera med klassen. 2. Eleverna läser på egen hand Låt eleverna läsa tidningen på egen hand. Vi förordar att eleverna får denna tid till att bekanta sig med tidningen. Vi vet att mycket intresserar dem. Kanske inte det som vi tror? Då blir det spännande att höra vad som engagerat eleverna och vad de har funderat på. 3. Dagens nyhetsuppgift Eftersom Tidningsveckan har fokus på nyheter ger vi här ett förslag på en individuell uppgift för varje dag. Välj en för varje dag. Gör gärna ett eget val som exempel åt eleverna. Om dina elever inte kommit så långt i sin läsning byt ut nyhetstexter mot nyhetsbilder och lös uppgifterna tillsammans. - Den här nyheten har jag nytta av - Den här nyheten gjorde mig glad - Den här nyheten gjorde mig nyfiken - Den här nyheten gjorde mig ledsen - Den här nyheten vill jag berätta för någon Låt eleverna samla sina nyheter på något sätt. De kan mycket väl använda sig av respektive nyhets rubrik, bild, bildtext, ingress och brödtext. Till varje nyhet kan eleverna skriva eller muntligt berätta.
1. En sammanfattning som berättar vad nyheten handlar om, vem eller vilka det handlar om, var och när det hände och hur och varför det hände. 2. Hur de har funderat kring nyheten och varför de valde just den. Alternativt kan du använda det här formuläret, Mina viktiga nyheter. 4. Redovisning Försök få tid till redovisning och samtal kring nyheterna. Flera elever kan kanske redovisa samtidigt. Exempel: - Har någon mer valt samma nyhet? Hur tänkte du/ni? - Vilka har valt nyheter som handlar om djur, sport, skolan? Då vill vi höra vad era nyheter handlar om och hur ni har tänkt. - Och så vidare. Läroplansanknytning Samhällskunskap Lgr 11 Syfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. Kursplanen i samhällskunskap Årskurs 1-3 Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Årskurs 4-6 Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Kursplanen i svenska Årskurs 1-3 Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Kursplanen i svenska Årskurs 4-6 Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Fördjupning Källkritik Vilka är tidningens reportrar och vad skriver de om? Ta reda på vad reportrarna som skrivit tidningens artiklar heter och vad skriver de om. I många av tidningens artiklar finns det en så kallad byline. Det är namnet på den reporter som har skrivit artikeln. Starta arbetet med att leta bland tidningens bylines och gör en förteckning över reportrarna. Välj vilka av dessa klassen vill bevaka. Läs vad de utvalda journalisterna skriver om i tidningen och anteckna vilka personer de har träffat, vilka platser de har besökt och vilka ämnen de skriver om.
Redovisa genom att berätta kort om vad någon eller några reportrar har skrivit om. Denna uppgift är en enkel träning i källkritik som syftar till att lära eleverna att ta reda på om det finns någon avsändare och upphovsman till informationen. Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag: Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. LGR 11 Kursplanen i samhällskunskap Syfte söka information om samhället från medier Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Tidningens nyhetsbilder Hur jobbar pressfotograferna? Studera tidningsbilder och fundera på hur det var för fotograferna i fotoögonblicket. Hur arbetade de? Låt eleverna välja: ögonblicksbilder, där de tycker att fotografen lyckades fånga ett ögonblick. arrangerade bilder, där de tror att fotografen haft gott om tid att bestämma sig hur bilden ska se ut. Låt också eleverna uttrycka personliga värderingar av fotografens arbete. Lgr 11 Syfte Bild: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Analysera nyhetsbilder Studera veckans förstasidesbilder. Analysera dessa och välj sedan den som klassen tycker är bäst. Denna bildanalys utvecklar elevernas bildseende och den kan också ge förslag på vad de kan skriva i sin motivering till bästa bild. Förslag på bildanalys: A. Vad ser du på bilden? Samtala om vad man verkligen kan se i bilden alltså inte dolda budskap. Lägg märke till motiv, placering, ljus, skugga, vinkel, beskärning. B. Vad känner du? Samtala med eleverna om vilka känslor de får inför bilden. Varför skapar bilden olika känslor hos olika människor? Vad i bilden har väckt just de känslorna?
C. Vilket syfte finns med bilden? Varför har fotografen tagit bilden så som han eller hon har gjort? Varför har tidningen valt att publicera bilden?. LGR 11 Kursplanen i bild Syfte Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Bild Syfte Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Nyhetsvärdering Vilka nyheter hamnar i er dagstidning? Sätt eleverna på spaning vilka nyheter som finns i er dagstidning. Dela upp tidningssidorna mellan eleverna och låt dem kolla vad nyheterna handlar om, var de är placerade på sidorna, notiser och artiklar, rubriker och om nyheten finns på förstasidan. Uppmana eleverna att utifrån denna granskning formulera några kriterier för vad en nyhet är och vad tidningen verkar tycka vara en viktig nyhet. Jämför elevernas förslag på kriterier med denna lista som kommer från Kurs i medborgarjournalistik. Traditionella nyhetskriterier något som inte tidigare publicerats något som publiken inte visste tidigare och har nytta/behov/nöje av att veta nära i tid, rum eller kultur ovanlig och nyss inträffad händelse process, åsikt eller beslut med konsekvenser för publiken människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med väcker känslor egen/lokal nyhet/vinkel/uppföljning - varför så viktigt? Ekonomisk konkurrens eller prestige? rundisar ( mjuka nyheter) för att skapa bra mix tajming vs. burkade (förproducerade) grejer
Vilka nyheter fick störst rubriker? Vilka nyheter hamnade/hamnade inte på förstasidan? Varför/varför inte? Vilka nyheter toppade sidorna/placerades långt ner? Varför? Ge förslag på händelser som aldrig skulle bli en nyhet i tidningen? Varför? Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag: Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde. - Fler förslag på nyhetsbearbetningar Så funkar det Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. Samla på nyheter där journalister enkelt och begripligt förklarar något svårt. Vet du att Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en Vet du att - lista på det ni hittar. Skriv korta faktameningar. Skriv faktarutor Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet. Man lär sig något nytt varje dag Gör veckocollage kring rubriken, Man lär sig något nytt varje dag, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas. Hjältar och skurkar Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor! Vem som till slut blev klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa? Tummen upp och tummen ner Sortera de nyheter ni samlar på er och gör två listor som visar vad ni tycker. På Tummen upp-listan placerar ni nyheter som ni gillar och på Tummen ner-listan dåliga nyheter. - Modeller för nyhetsbevakning Lärarlett nyhetsprat Läraren presenterar nyheterna på tidningens förstasidor och uppmanar eleverna att fundera på vilka som särskilt angår dem. Gruppvis bevakning Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan. Individuellt arbete Utsedda elever går veckovis igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på Internet. Sedan redovisare de sina mest angelägna nyheter för klassen. Nyhetslektion
Samla ihop veckans dagstidningar och/eller hämta nyheter på Internet till veckans nyhetslektion. Varje elev väljer sina egna nyheter som de presenterar och redovisar för de där hemma, klasskamrater eller hela klassen. - Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningar. - Vad handlar nyheten om? - Varför angår det mig/oss? - Vilken lösning föreslår jag/vi? - Vem ska lösa den? - Ta hand om klippen och elevernas kommentarer Några förslag: - Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa med mera. Vad är eleverna mest/minst engagerade i? - Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Klistra in nyhetsmaterial och kommentarer. - Redovisning Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussioner. LGR 11 Kommentarer till kursplanen i samhällskunskap Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier. Även eleverna i de tidigaste skolåren snappar upp händelser och aktuella samhällsfrågor i olika medier och därför är detta ett centralt innehåll i SO 1 3. Oavsett vilka medier som används kan undervisningen om aktuella samhällsfrågor bidra till att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos eleverna. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6 Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.