Uppsala 2017-06-21 Gavlegårdarna Box 456 801 06 Gävle ANTIKVARISKT UTLÅTANDE ANGÅENDE FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER PÅ DET S.K. NOBELHUSET, NORRTULL 18:10, GÄVLE KOMMUN A-sidan arkitektkontor ab har anlitats av Gavlegårdarna för att lämna ett antikvariskt utlåtande gällande en planerad yttre renovering av det s.k. Nobelhuset, Norra Kungsgatan 37-43. Åtgärderna omfattar en renovering av fasadputsen, renovering av balkongerna samt utbyte av fönstren. I samband med renoveringen av fasadputsen finns också en önskan om att sänka husets energiförbrukning genom att montera en 20 mm mineralullsskiva som putsas och målas med en filmbildande färg av typen Sto Lotusan. Renoveringen av balkongerna skall utföras så att det befintliga utseendet behålls med plats för blomlådor, genombrutna räcken och sinuskorrugerad plåt. Befintliga fönster är utdömda och skall ersättas av nya med målat trä invändigt och lackerad aluminium utvändigt. Avsikten är att återgå till de ursprungliga fönstertyperna och på så sätt återskapa ett historiskt mer korrekt utseende. Aktuell fönsterleverantör är Mockfjärds. Nobelhusets historia Nobelhuset uppfördes 1946 och har fått sitt namn efter att Nobelstiftelsen ägt det under ett antal år. När det byggdes omtalades det som Lindgrenska fastigheten vilket kommer från att det var det uppsalabaserade företaget Byggnadsfirma Gottfrid Lindgren som byggde huset. Nobelhuset ingick i den förlängning av esplanaden som hade påbörjats några år tidigare. I kvarteret närmast söder om hade ett femvåningshus nyligen blivit färdigställt och likaså på andra sidan esplanaden, längs Norra Rådmansgatan. Samtidigt planterades alléträd längs Kungs- och Rådmansgatorna, norr om Valbogatan, som en fortsättning på esplanaden. För uppdraget anlitades arkitekten Hans Skoglund som tidigare arbetat i Gävle, bland annat på stadsarkitektkontoret under Sven Wranér. I början av 1940-talet startade han dock ett eget kontor och hade vid tiden för Nobelhuset sin verksamhet i Uppsala. Nobelhuset har fungerat som hyreshus sedan det byggdes och köptes av Gavlefastigheter i början av 2000-talet. Det har genomgått en mer omfattande ombyggnad i mitten av 1980-talet då de ursprungliga ljusschakten i trapphusen togs i anspråk för ytterligare bostadsyta i husets minsta lägenheter. Det fick konsekvensen att delar av de höga glaspartierna i trapphusen på östra fasaden sattes för med svarta skivor. Samtidigt byttes samtliga fönster ut med det olyckliga resultatet att panoramafönstren delades i två lufter medan de tidigare tvåluftsfönstren ersattes av pivåhängda enluftsfönster. Därutöver höjdes balkongräckena, glaspartiet vid restaurangen (Libanesen på hörnet) ersattes av ett nytt aluminiumparti, de ursprungliga entrédörrarna av trä byttes ut mot nya av aluminium och nummertavlorna vid entréerna ersattes av nuvarande plastskivor. Invändigt försvann det naturliga ljuset i trapphusen då ljusschakten byggdes för. a-sidan arkitektkontor ab Olof Palmes plats 8, 753 21 Uppsala Erstagatan 29, 116 36 Stockholm vxl 018-64 05 90 org.nr. 55 65 01-1854 www.a-sidan.se
Nobelhuset under uppförande 1946. Stommen murades av tegel medan burspråken vid ljusschakten i trapphusen murades av lättbetong. Väggarna putsades och taket belades med lertegel. Foto: Carl Larsson, Gävle. Ur Länsmuseet Gävleborgs fotosamling. Norra änden av esplanaden vintern 1946/47. Alléträd har nyligen planterats norr om Valbogatan i förlängningen av de gamla alléerna. Nobelhuset till höger har hunnit bli färdigställt utvändigt. Foto: Carl Larsson, Gävle. Ur Länsmuseet Gävleborgs fotosamling. Gällande detaljplan, kulturhistorisk status m.m. Den gällande detaljplanen för fastigheten Norrtull 18:10 vann laga kraft 7 december 1945. Den upprättades inför utbyggnaden av både det aktuella kvarteret Tranan och flera intilliggande kvarter. P.g.a. att någon ny plan aldrig upprättats finns inte heller några k- eller q-märkningar gällande byggnaderna. Däremot har Nobelhuset inventerats med avseende på dess kulturvärden både år 1982 och 2014. Vid den första inventeringen framhölls exteriören som ett fint exempel på välutvecklad
funktionalism, tillika ovanligt välbevarad. Invändigt poängterades att även trapphusen var välbevarade. Vid 2014 års inventering ansågs huset ha ett sådant arkitektoniskt värde att det motiverade en 2:a vid den kulturhistoriska klassificeringen, dvs. ett högt kulturhistoriskt värde. I inventeringen framgår också att plan- och bygglagens krav på varsamhet samt förbud mot rivning (paragraferna 2:6, 8:13, 8:14 och 8:17) är tillämpbara i frågor om planärenden och bygglov. Nobelhuset ingår i riksintresse för kulturmiljö (X800) Gävle stad. Riksintresset behandlar dock i stor utsträckning stadens struktur och historia framför de enskilda byggnaderna. Nobelhuset har en utpräglad funktionalistisk arkitektur mer representativ för 1930-talet än 1940-talet. Ursprungligen fanns det en livsmedelsbutik i bottenvåningen Ljungs Livsmedel där det idag finns en libanesisk restaurang. Foto: Carl Larsson, Gävle. Ur Länsmuseet Gävleborgs fotosamling. Nobelhuset idag Nobelhuset är i behov av renovering. De omfattande åtgärder som genomfördes i mitten av 1980- talet är idag att betrakta som olyckliga i flera avseenden. Inte minst gäller det fönsterbytet vilket medförde fönster av dålig kvalitet vilka inte anses vara möjliga att renovera, vare sig ur ekonomisk eller teknisk synvinkel. Andra förändringar som genomfördes är fortfarande av teknisk godtagbar kvalitet men har negativa effekter på husets utseende och arkitektur. Utöver detta har det naturliga slitaget medfört att byggnaden börjar se bedagad ut, inte minst på den västra fasaden där det finns omfattande skador både på putsen och på balkongerna.
Den västra fasaden börjar se sliten ut till följd av flagnande puts, rost på balkongerna och fönster av dålig kvalitet. Vid 1984 års renovering ersattes restauranglokalens ursprungliga lätta glaspartier av nya, betydligt klumpigare aluminiumpartier. T.v.: Det tidigare sammanhängande vertikala fönsterbandet släppte in dagsljus till trapphuset, men när ljusschaktet togs i anspråk som lägenhetsyta ersattes tre av rutorna av svarta skivor för att dölja de nya bjälklagen. Med detta försvann ett viktigt karaktärskapande element i arkitekturen. T.h.: Både entrédörrarna och nummerskyltarna har bytts ut medan stenportiken och kopparavtäckningen fått vara kvar.
Vid renoveringen på 1980-talet höjdes räckena på balkongerna. Förebilden med ett vertikalt plattstål mellan plåten och överliggaren hämtades från grannhuset söder om Nobelhuset. Troligen har balkongernas ramverk ursprungligen varit grå. Spår av färgen finns fortfarande på fästena i plattan. När fönstren byttes ut valdes en mindre storlek till rummen med balkongerna längs västra fasaden. De ursprungligen släta ytorna mellan fönstret och balkongdörren ersattes då av ett bredare ribbat träparti som målades i fasadens kulör. Antikvarisk bedömning Nobelhuset har tillskrivits ett högt kulturhistoriskt värde trots att det genomgick omfattande förändringar vid mitten av 1980-talet. Nu har Gavlegårdarna ambitionen att återställa delar av det som förändrades i samband med att en ny renovering genomförs. Det måste dock poängteras att fokus ligger på att återställa husets utseende. Materialvalen för både fasaden och fönstren avviker från de ursprungliga. Om de tänkta åtgärderna genomförs kommer det onekligen att förändra upplevelsen av byggnaden, sannolikt till det bättre. I 2014 års kulturhistoriska inventering har inte fönstren bedömts vara en av Nobelhusets värdebärare. De är utbytta och dessutom har de nuvarande en annan indelning än de ursprungliga. Ett utbyte av dessa kan därmed inte anses ha en negativ påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden. Tvärtom kan ett byte av fönstren bidra till både ett återskapande av ett historiskt korrekt utseende och ett ökat upplevelsevärde.
I anslutning till fönstren vid balkongerna på västra fasaden finns idag ett ribbat träparti från 1984 års renovering. I samband med en eventuell ny renovering bör dessa partier återställas i möjligaste mån genom att fönstren återfår sin ursprungliga storlek samt att de ribbade partierna ersätts av släta. På så vis återskapas ett mer korrekt utseende vilket är positivt för byggnadens arkitektur och kulturhistoriska värden. Balkongerna byggdes på med en förhöjning av räckena 1984. Eventuellt gjordes även andra förändringar av balkongerna men dessa har varit svåra att verifiera. I samband med en eventuell renovering är det tänkt att balkongerna skall rustas och återställas till ett utseende lika befintligt. Om så görs är åtgärden att betrakta som underhåll vilket inte påverkar det kulturhistoriska värdet. Att renovera fasaden med hjälp av en putsbärare av mineralull, ny puts och en filmbildande organisk färg avviker väsentligt från det ursprungliga, traditionella utförandet med tegel, puts och en oorganisk mineralfärg. Dels utgör putsbäraren ett mindre tillägg på fasaden men framförallt väcker systemet frågor om fukttransport i väggen och långsiktig hållbarhet. I kombination med fönsterbyte och renovering av balkongerna bör dock upplevelsen av tillägget på fasaden kunna minimeras genom anpassning till det nya fasadlivet. En trovärdig anpassning låter sig även göras till det kraftiga taksprånget, burspråken och de utskjutande entréportikerna. Således bör den föreslagna renoveringsmetoden kunna utföras utan större negativ påverkan på upplevelsen av byggnaden och dess kulturhistoriska värden. En betydelsefull aspekt i försöket att återskapa något av Nobelhusets ursprungliga utseende och karaktär är färgsättningen. Exempelvis var troligen fönsterkarmarna och ramverket på balkongerna färgsatta i en mörkare kulör än fasaderna och balkongplåtarna. Tecken finns att de hade en grå kulör. Fönsterbågarna var med största sannolikhet vita. Vad gäller fasadernas och balkongplåtarnas kulör är det något oklart men i 1982 års inventering nämns att de är ljust grå. Ett rimligt alternativ är att den ursprungliga putsen var bruten vit men snarare en kallare gråvit än dagens varma gulvita. Ytterligare undersökningar av den befintliga putsen skulle möjligen kunna leda närmare sanningen i denna fråga. Nobelhuset är en betydelsefull byggnad i stadsbilden med ett stort miljöskapande värde. Dess avskalade, funktionalistiska arkitektur och stora skala är avsedda att i första hand betraktas på lite avstånd. Ur detta perspektiv blir det uppenbart att förändringar gjorts på byggnaden i form av de ombyggda glaspartierna i trapphusen, de utbytta fönstren samt den förändrade färgsättningen. En eventuell renovering med målsättningen att återställa två av dessa tre aspekter skulle medföra positiva konsekvenser för både huset och stadsbilden. Då åtgärderna i stor utsträckning omfattar redan förändrade byggnadsdelar står de inte heller i konflikt med ett bevarande i traditionell bemärkelse. Att renovera fasaderna med hjälp av putsbärare och filmbildande färg bör dock diskuteras. Men inte främst ur upplevelsemässig synvinkel utan hur systemet kommer att fungera med en diffusionsöppen stomme och åldras med tiden.... Martin Åhrén Byggnadsantikvarie Certifierad antikvarisk sakkunnig KUL, nivå K
Nobelhuset sett från nordost 2017 och 1946. Notera fönstrens indelning samt de ursprungliga sammanhängande vertikala fönsterpartierna på burspråken. Nedre fotografiet: Carl Larsson, Gävle. Ur Länsmuseet Gävleborgs fotosamling.
Västra och södra fasaderna 2017 respektive 1950. Notera att karmarna ursprungligen hade en mörkare nyans än fönsterbågarna. Notera också restauranglokalen på 1950 års bild. Här syns det tidigare lättare glaspartiet som togs bort vid 1984 års renovering. Nedre fotografiet: Carl Larsson, Gävle. Ur Länsmuseet Gävleborgs fotosamling.