13 Resultat och måluppfyllelse

13 Resultat och måluppfyllelse 13.1 Uppfyllelse av åtgärdsmål och åtgärdskrav 13.1.1 Föroreningssituation efter genomförd sanering I samband med saneringen av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) har schakt utförts på ett sådant sätt att synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten i stort sett tagits bort. Slutlig schaktnivå har varierat inom området främst beroende på föroreningssituationen, men även på tekniska förutsättningar. I bilaga 17 återfinns en ritning med slutliga schaktnivåer för hela saneringsområdet tillsammans med markerade delområden. I samband med saneringen har vissa förorenade massor av olika anledningar lämnats kvar. I bilaga 18 presenteras en beskrivning av de provtagna schaktbottenytor och schaktväggar där föroreningshalter över de acceptabla resthalterna har konstaterats. I bilagan återfinns dels en ritning med markerade ytor, dels en tabell med kommentarer till vilken typ av förorening och orsaken till att de lämnats kvar samt den provtagna ytans storlek. I bilaga 12 återfinns ett utdrag ur entreprenörens dokumentation från provtagningen i schaktbotten och schaktväggar tillsammans med en översiktskarta för respektive delområde. Av bilaga 18 går det att utläsa att det inom två provtagna ytor (AV13 och GB6) har kvarlämnats föroreningar över acceptabla nivåer över nivån +58 m inom saneringsområdet. Provtagningsyta AV13 utgör den översta metern jord längs med delar av stödmurens sträckning i delområde A. En halt av PAH H på 18 mg/kg TS (torrsubstans) lämnades kvar då risk fanns att stödmuren mot ån annars skulle ge vika. I provtagningsyta GB6 lämnades en halt av PAH H på 4,2 mg/kg TS kvar i schaktbotten på nivån ca +58,5-59,1 m. Fortsatt schakt var inte möjligt i området utan spont på grund av närheten till Lillån. Efterföljande grundvattenprovtagning. 2011-06-16. Foto: Ellen Samuelsson WSP Environmental. 63

I vissa delar av schaktväggen mot saneringsområdets yttre västra gräns, se figur 33 nedan, har föroreningshalter över acceptabla resthalter lämnats kvar. Halterna överskrider de, inom området, acceptabla resthalterna, men underskrider i de flesta fall Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Dessa riktvärden bedöms vara tillämpligt för omgivande mark. Endast i två schaktväggsprover (BV11 och CV1) överskrids riktvärdena för MKM. I schaktväggsprovet BV11 har en halt av PAH M på 11 mg/ kg TS och PAH H på 13 mg/kg TS uppmätts på jord under cykelvägen. I prov CV1 har en halt av PAH M på 8,5 mg/kg TS, PAH H på 12 mg/kg TS samt en blyhalt på 72 mg/ kg TS uppmätts i ytlig jord under cykelvägen. Proverna är tagna i gränsen av saneringsområdet. Figur 33 Schaktvägg mot saneringsområdets yttre västra gräns. Foto: Ellen Samuelsson, WSP Environmental Kvarlämnade föroreningar inom saneringsområdet återfinns främst under nivån +58 m varför risken för människors hälsa eller för miljön inte bedöms utgöra någon betydande risk. Vid framtida schakt i området är det dock viktigt att veta var dessa kvarlämnade föroreningar förekommer och att förorenade schaktmassor hanteras på ett korrekt sätt. I samband med schakt innanför spont i delområde F, se figur 34, påträffades tjärindränkta massor med höga halter av framförallt PAH i direkt anslutning till Lillån, se schaktbottenprov FB2. Just norr om restaurangbron över Lillån fanns föroreningar ända fram mot sponten på en nivå strax under Lillåns botten och ner till schaktbotten som var +57,2 m som djupast. För att undersöka förekomsten av dessa massor även utanför sponten, d v s utanför saneringsområdet, lät Alingsås kommun genomföra en översiktlig bottenundersökning, se figur 35. Tidigare sedimentprovtagningar hade endast varit inriktade på det ytliga bottenskiktet i Lillån. Slutsatsen från undersökningen är att tjära konstaterats ca 0,4-0,7 m under åns botten i ett ca 100 m2 stort område (fläckvis inom ett ca 400 m2 stort område), men att denna inte utgör någon risk av betydelse för människa och miljö förutsatt att inga markarbeten utförs i själva ån och att inte heller några förändringar görs i vattenföringen som kan förändra förhållandena av åbotten. I bilaga 19 återfinns hela undersökningsrapporten i sin helhet. 64

Figur 34 Föroreningar innanför spont. Foto: SWECO Environment Figur 35 Bottenundersökning i Lillån strax norr om restaurangbron. Foto: SWECO Environment 65

Massor för återfyllning har främst bestått av bergkross i olika fraktioner. Detta material har förutsatts vara fritt från föroreningar. I övrigt har även mindre mängder av jord och lera använts för återställande av området. Jorden och leran härrör från ett område med naturlig åkermark en bit norr om Alingsås. Jord och lera har provtagits och analysresultat utvärderats innan återfyllning accepterades. Inga halter överskred nivåerna som motsvarar mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten (2010:1). Analysrapporter återfinns i bilaga 14. Tillförda massor bedöms inte ha bidragit till några förhöjda föroreningshalter i saneringsområdet. 13.1.2 Omgivningspåverkan under saneringsarbetet I samband med saneringsarbetet har kontroll av omgivningspåverkan dokumenterats löpande, dels i miljörondsprotokoll, dels i tabeller och sammanställningar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att påverkan på omgivningen från aktuellt projekt varit mycket begränsad. Mycket beroende på att entreprenören varit noga med att vidta de försiktighetsmått som föreskrivits, men även på gynnsamma väderförhållanden under genomförandet. Sträng kyla och lite nederbörd bedöms ha bidragit till att omgivningspåverkan varit liten under saneringsarbetet. Resultat från kontroll av lukt och buller har visat att detta inte inneburit några problem varken för närboende eller för verksamma i saneringsområdets närhet. Några klagomål för denna typ av påverkan har heller inte kommit till projektledningens kännedom. Viss lukt har noterats i direkt anslutning till schaktområdet vid schakt i delar av de mest förorenade områdena (delområde E och F), framförallt vid arbete i anslutning till tjärbehållare och tjäravskiljare. Damning inom saneringsområdet har endast uppstått vid ett fåtal tillfällen, främst vid rivning och transporter ut från området. Bevattning och saltning har vid ett par tillfällen bedömts som nödvändigt och då utförts. Någon damning utanför området som inneburit problem för närboende bedöms inte ha uppstått. Transportvägar i anslutning till området har sopats och skrapats med jämna mellanrum för att undvika damning och föroreningsspridning. Närliggande bostäder. 2011-05-31. Foto: Margareta Battisti, Alingsås kommun 66

Vissa mindre oljeläckage från arbetsfordon har skett inom arbetsområdet. Oljan har tagits omhand med hjälp av absorberande medel som sedan hanterats tillsammans med klass 2-massor. Någon spridning av olja till recipienten bedöms inte ha skett. Den spolplatta som installerades för rengöring av arbetsmaskiner och fordon har endast använts enstaka gånger, mest för funktionskontroll. Risken för negativ påverkan på recipienten, d v s Lillån och Säveån har varit den mest överhängande frågan under saneringsarbetet. I bilaga 20 presenteras uppmätta halter i utgående länsvatten från reningsanläggningen. I tabell 4 nedan presenteras de totala utsläppsmängderna. Utsläppsmängderna har beräknats utifrån uppmätta halter och utgående flöde. Halter under detektionsgränsen har satts till noll. Den totala volymen utgående länsvatten uppgick till 6670 m3. Tabell 4 Totala utsläppsmängder till Lillån från reningsanläggning för schakt- och länsvatten vid sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) under perioden december 2010 till maj 2011. Av bilaga 20 framgår att ph inledningsvis överskred det acceptabla utsläppsvärdet. Dessa värden orsakades av kolfiltret men sjönk relativt omgående efter uppstart till att ligga på en jämn nivå med ph mellan 7-8. Vad gäller övriga acceptabla utsläppshalter har dessa överskridits i utgående länsvatten vid fem tillfällen. I samtliga fall rör det sig om förhöjda halter av suspenderat material. Kommentarer till orsaker till dessa halter återfinns i avsnitt 12.12 Avvikelser. Den negativa påverkan på Lillån och Säveån till följd av utsläppen av suspenderat material bedöms sammanfattningsvis som liten. Dels har föroreningshalterna i utgående vatten hela tiden legat under de acceptabla utsläppshalterna, dels har utsläpp av suspenderat material skett under en period som inte betecknas som särskilt känslig för grumling i Säveån. Några uppgifter på den totala belastningen på Lillån avseende ovanstående ämnen saknas. En jämförelse kan dock göras med de beräknade utsläpp och flöden som skedde i samband med rening av länsvatten vid saneringen av kv. Klockan år 2006, d v s Alingsås gamla gasverk på den östra sidan av Lillån. Den uppskattade utsläppta mängden PAH cancerogena var då ca 25 g och PAH övriga ca 50 g och den totala volymen renat länsvatten 3622 m3. I jämförelse med dessa siffror kan man konstatera att utsläppen från den nu genomförda saneringen varit små. (Alingsås kommun, 2006) Även grumling i Lillån till följd av schaktarbetet har kontrollerats, liksom förekomst av oljeskimmer i ån. Viss grumling i Lillån har konstaterats till följd av saneringsarbetet; genom spontning, packning av krossmaterial, utläggning av erosionsskydd samt tätning med lera efter genombrott mot Lillån i delområde A. I övrigt har grumling och olja i Lillån härrörts till de dagvattenledningar som avvattnar Alingsås stadskärna. Särskilt vid skyfall och snösmältning har hög turbiditet i ån noterats. En oljelänsa har legat utlagd i Lillån under hela tiden saneringen pågått. Rensning av skräp innan för länsan har utförts av entreprenören vid ett par tillfällen. 67

13.1.3 Uppföljande mätningar Efter genomförd sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) kommer uppföljning av föroreningssituationen i grundvatten att utföras. Uppföljningen innebär provtagning av grundvatten i åtta stycken grundvattenrör, vilka har installeras utmed Lillån, se figur 36. Grundvattenrören fördelas i delområde A, D, F och G, med två rör i vardera delområde. Grundvattenrören placeras två och två, varav ett av rören placeras med filterdelen på nivån ca +55-57 m, d v s under sanerad nivå, och det andra röret med filterdelen på nivån ca +58,5-59,5 m. Detta för att kunna studera den direkta påverkan på grundvattnet av utförd sanering, men även eventuella halter i grundvattnet orsakade av kvarlämnade föroreningar på större djup. Kontrollprogrammet kommer att utföras vid totalt åtta tillfällen fördelade under två år. Den första provtagningsomgången genomfördes i juni 2011. Analys av grundvatten kommer att utföras med avseende på fraktionerade alifater (kolväten med öppna raka molekyler) och aromater (kolväten med en cyklisk form), BTEX (lättflyktiga organiska kolväten), bly, PAH (polycykliska aromatiska kolväten ), cyanid samt ph. Figur 36 Grundvattenrör (F1 och F2) i den planerade gång- och cykelvägen utmed Lillån. I bakgrunden restaurangbron och pumphuset. 2011-06-16. Foto: Ellen Samuelsson, NCC Teknik 68

I bilaga 21 återfinns en sammanställning av de analysresultat som hittills erhållits, d v s från provtagningsomgång 1 och 2 (juni och september 2011). Av sammanställningen kan följande utläsas: Förhöjda halter av bensen, PAH och cyanid har uppmätts i tre av de fyra djupare rören (D2, F2 och G2), d v s i de delområden som var värst förorenade innan saneringen genomfördes. Vissa halter av bensen och PAH överskrider föreslagna riktvärden för skydd av dricksvatten, (Kemakta, 2006) men underskrider motsvarande riktvärden för skydd mot inträngning av ångor i byggnader och skydd för ytvatten. Uppmätta halter av cyanid i provpunkt D2 och F2 vid första provtagningstillfället överstiger gränsen för vad som bedöms som måttligt allvarligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenat grundvatten. (Naturvårdsverket, 1999) Vid första provtagningstillfället detekterades förhöjda halter av tyngre alifater (>C16- C35) i samtliga ytliga rör. Vid det andra provtagningstillfället låg motsvarande halter under detektionsgränsen. I de ytliga grundvattenrören har generellt högre ph uppmätts än i de djupa. En utvärdering av samtliga analysresultat kommer att ske efter två år genom jämförelse med tillämpliga riktvärden och analys av föroreningshalternas trend. Resultat från utvärderingen kommer att redovisas till Alingsås kommuns Miljöskyddskontor i dess egenskap av tillsynsmyndighet för saneringen. 13.2 Nyckeltal I enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual har resultatet från saneringsarbetet redovisats som olika nyckeltal för miljö. Dessa nyckeltal återfinns i Naturvårdsverkets mall som bilaga 22. 13.3 Administrativa åtgärder Miljöskyddskontoret i Alingsås kommun avser i egenskap av tillsynsmyndighet för saneringen att besluta att förelägga fastighetsägaren (Alingsås kommun) om informationsplikt avseende planerade vatten- eller grävningsarbeten i anslutning till Lillån och dess strandbrinkar. Beslutet kommer även att innefatta krav på att vid överlåtande av fastigheten lämna uppgifter om den nye ägarens namn och adress till miljöskyddskontoret. Miljöskyddskontoret har även för avsikt att (enligt 26 kap 15 miljöbalken) sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Kommunens ambition är att samtliga MIFO-objekt ska läggas in i kommunens kartdatabas på ett sådant sätt att denna information enkelt ska gå att få fram. Denna information kommer även att visas på kommunens webbaserade kartdataportal. Eftersom kv Ljuset även fortsättningsvis kommer att finnas med i MIFO-databasen men nu med sänkt riskklass, innebär detta att informationen om de konstaterade kvarlämnade föroreningarna på kv. Ljuset kommer att knytas till fastigheten på ett överskådligt sätt. 69

13.4 Slutsatser Sammanfattningsvis kan projektledningen för saneringen av Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) konstatera att de övergripande åtgärdsmålen för projektet har uppfyllts genom att: Området kan efter utförd sanering användas enligt vad gällande detaljplan anger utan risk för människors hälsa. De föroreningar som lämnats kvar i området återfinns främst på nivån +58 m och djupare. Tillförda massor bedöms inte ha bidragit till några förhöjda föroreningshalter i saneringsområdet. Den pågående föroreningsspridningen såväl som den framtida spridningsrisken bedöms ha minskat i och med att föroreningskällorna har tagits bort. Ett uppföljande kontrollprogram för grundvatten inom området under två år kommer att ge svar på hur föroreningsspridningen ser ut efter sanering. Resultat från kontrollprogrammet kommer att redovisas till Alingsås kommuns miljöskyddskontor i dess egenskap av tillsynsmyndighet för saneringen. Sannolikheten för att grundvattenresursen (reservvattentäkten) inom kv. Ljuset ska förorenas bedöms som mycket liten i och med att föroreningar avlägsnats och tidigare brunnar har förseglats. Projektledningen kan även konstatera att påverkan på omgivningen i form av buller och lukt under projektets gång har varit mycket begränsad. Mycket beroende på att entreprenören varit noga med att vidta de försiktighetsmått som föreskrivits, men även på gynnsamma väderförhållanden under genomförandet. Sträng kyla och lite nederbörd bedöms ha bidragit till att omgivningspåverkan varit liten under saneringsarbetet. Föroreningshalterna i utgående vatten har hela tiden legat under acceptabla utsläppshalter. De förhöjda halter av suspenderat material som uppmätts bedöms inte ha påverkat recipienten nämnvärt, främst på grund av att utsläpp skett under en period som inte betecknas som särskilt känslig för grumling i Säveån. Den konstaterade tjärföroreningen under Lillåns botten bedöms inte utgör någon risk av betydelse för människa och miljö. Detta förutsatt att inga markarbeten utförs i själva ån och att inte heller några förändringar görs i vattenföringen som kan förändra förhållandena av åbotten. Miljöskyddskontoret i Alingsås kommun avser att besluta att förelägga fastighetsägaren (Alingsås kommun) om informationsplikt avseende planerade vatten- och grävningsarbeten i anslutning till Lillån och dess strandbrinkar, samt att ställa krav på att vid överlåtande av fastigheten ska uppgifter om den nye ägarens namn och adress lämnas till miljöskyddskontoret. 70

Vy över kv. Ljuset sedd från Lugnetbron. 2011-05-31 Foto: Margareta Battisti Lillån som rinner mellan kv. Klockan och kv. Ljuset 2011-05-31 Foto: Margareta Battisti 71

14 Kommunikation och information 14.1 Informationsinsatser Redan tidigt i projektet bestämdes att en satsning på information och kommunikation inför och under saneringen skulle prioriteras. Saneringsområdet ligger centralt, i hjärtat av Alingsås. Många bostäder finns nära området och ett flertal verksamheter bedrivs också i närheten av saneringsområdet. Många människor passerar både till fots och cykel samt med bil eller buss då Västra Ringgatan löper nära området. I princip alla stadens invånare berörs på något sätt när de passerar förbi området på väg till centrum, arbetet, restaurangbesök, skolan, lasarettet eller polisen. Särskild försiktighet vid saneringsentreprenaden krävdes då saneringsområdet ligger direkt vid Lillån och nära Säveån. Projektledaren ansvarade för informationsarbetet som utfördes med hjälp av en kommunikationskonsult och av tekniska kontorets informatör. En kommunikationsplan togs fram i april 2010 där målgrupper och lämpliga kanaler för information och kommunikation identifierades. Beställarens projektledning genomgick mediaträning för att förstå hur massmedia fungerar och vara beredda inför intervjuer och dylikt. Information om saneringsprojektet lades fortlöpande ut på kommunens hemsida www. alingsas.se. Under rubriken bygga bo och miljö fanns en flik för Saneringen av kv. Ljuset. Information till närboende inför de kompletterande undersökningarna gjordes av projektledningen i slutet av 2009. Informationen var huvudsakligen skriftlig men personliga möten med närboende, bostadsrättsordförande och omgivande verksamhetsutövare ingick också. Veckobrev med information om aktiviteter på saneringsområdet skrevs av projektledaren från saneringsentreprenadens start till dess avslutning. Denna löpande information lades ut på kommunens hemsida, anslogs på två stycken informationstavlor i anslutning till saneringsområdet, se figur 37, och skickades med e-post till utvalda personer. Ordföranden i närliggande bostadsrättföreningar, ägaren till den närliggande restaurangen, bovärdar för de närliggande hyreshusen, rektorn på Gustav Adolfsskolan, kontaktpersoner för Alingsåshem och Alingsås Energi var några av de utvalda. Figur 37 Nyhetsbrev om saneringen anslås av projektledare Maria Aronsson på en av saneringsområdets anslagstavlor. Foto: Margareta Battisti, Alingsås kommun 72

Två presentationsfilmer gjordes under projektet. I den första presentationsfilmen belystes syftet med saneringen, risker och försiktighetsåtgärderna. I filmen visades kv. Ljusets lokalisering, historik och hur de kompletterande undersökningarna gjordes. Filmen användes vid en rad av informationsmöten och lades också ut på kommunens hemsida. Den har varit mycket uppskattad och användbar. I den andra presentationsfilmen dokumenterades saneringsarbetet och spelades in under januari och februari 2011 och även denna film lades ut på hemsidan. Nedan följer korta sammanfattningar av olika informations- och kommunikationsaktiviteter under saneringsprojektet: Pressmeddelanden: 2009-12-15 Inför provtagning på området Föroreningar undersöks vid gasverkstomten 2010-11-01 Saneringen börjar 2011-06-13 Giftsaneringen i hjärtat av Alingsås klar Informationsmöten före och under saneringen 2010-04-14 Bostadsrättsföreningen Klockan 2010-05-05 Bostadsrättsföreningen Alströmer 2010-06-16 Samråd i enlighet med miljöbalken 6 kap 4. 2010-11-18 Anställda på Alingsåshem och Alingsås Energi 2010-12-02 Miljönätverket Alingsås Kommun 2011-01-31 Rotary i Alingsås Löpande information under saneringen veckobrev 1. På kommunens hemsida 2. På två stycken anslagstavlor vid saneringsområdet 3. Utskick via e-post till identifierade nyckelpersoner Riktad information till närboende och verksamheter i närheten 2009-12-15 Provtagning av föroreningar på gamla gasverkstomten 2010-11-02 Saneringen i Alingsås börjar i november Informationsmöte med politiker 2009-10-19 Tekniska nämnden 2009-10-21 Presidierna för Byggnadsnämnden, Miljöskyddsnämnden och Tekniska nämnden samt kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-05-03 Miljöskyddsnämnden 2011-01-24 Miljöskyddsnämnden inkl platsbesök 2011-03-15 Samhällsbyggnadsnämnden 2011-04-11 Tekniska nämnden Film Presentationsfilm (6 min), inför saneringen, producerades feb-mars 2010 Presentationsfilm (6 min), om saneringen, producerades jan-feb 2011 Kort informationsfilm om saneringen 35 resp 20 sekunder visades på ICA Maxi, Willy:s och Supermarket Noltorp 16 okt- 31 dec 2010 och 1 jan- 31 mars 2011. 73

14.2 Klagomål Under hela saneringsentreprenaden har alla klagomål registrerats i en klagomålslogg. Klagomålen noterades tillsammans med klagandens kontaktuppgifter samt tid och plats för störningen. Vem som mottog klagomålet noterades också. Klagomålen handlades av projektledaren som samordnade att lämplig åtgärd vidtogs och följde därefter upp klagomålen. De flesta klagomålen var av mindre dignitet och kunde snabbt åtgärdas. Några exempel är strålkastare som lyste in i bostäder och gnissel från arbetsmaskiner. Andra klagomål som risker för skolbarn vid passage vid saneringsområdet resulterade i ytterligare och förbättrade avspärrningar. 14.3 Studiebesök Miljöskyddsnämnden i Alingsås och representanter från Kristianstads och Svenljunga kommun besökte saneringsområdet. Nätverket Renare Mark Väst, vars syfte är att vara ett Forum för att främja utvecklingen inom efterbehandling av föroreningar i mark och vatten, ordnade ett informationsmöte om saneringen av kv Ljuset med studiebesök på platsen. 14.4 Möten Projektmöten Miljöskyddsnämnden i Alingsås Kommun och länsstyrelsen för Västra Götaland var tillsynsmyndigheter och behövde också information och avstämning under projektets gång. Projektmöten med tillsynsmyndigheterna, bidragsgivaren och projektledningen och dess experter har hållits regelbundet under hela saneringsprojektet. Under entreprenadtiden deltog också representanter för entreprenören. Styrgruppsmöten Styrgruppsmöten har hållits regelbundet ca en gång per månad. Tekniska nämndens arbetsutskott var styrgrupp under förstudie och projekteringstiden och mötena hade huvudsakligen karaktären av informationsmöten. Under tiden för saneringsentreprenaden ändrades styrgruppens sammansättning och den nya styrgruppen fungerade som en traditionell styrgrupp med tyngdpunkt på planering av resurser och ekonomisk uppföljning. Information till tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden Exploateringsavdelningen på Alingsås Kommuns samhällsbyggnadskontor, tidigare tekniska kontoret, har varit huvudman för saneringen och kommunen finansierar också en del av saneringen. Kommunens politiker och särskilt ledamöterna i tekniska nämnden och i den nybildade samhällsbyggnadsnämnden har regelbundet fått information och möjlighet att framföra sina synpunkter. Samrådsmöte Samrådsmöte skedde den 16 juni 2010. Närboende fick en skriftlig inbjudan och mötet annonserades i lokalpressen och på kommunens hemsida. Denna informationsgrupp valdes i samråd med miljöskyddskontoret ut från lantmäterikartan och fastighetsregistret utifrån ett rimligt avstånd från saneringsområdet. Saneringsbeskrivning, skyddsåtgärder, miljömedicinsk riskbedömning, miljöskyddskontorets roll och trafiksituationen presenterades. Omkring 25 personer deltog och ställde relevanta frågor som kunde besvaras. Erfarenhetsåterföring Se kapitel 16 74

Organisation Projekt Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Styrgrupp Alingsås kommun 2009-10-01-2010-12-31 Tekniska nämnden, Per Palm Tekniska nämnden, Anders Sandberg Tekniska nämnden, Carl-Erik Bergsén Tekniska nämnden, Thorsten Larsson Tekniska nämnden, Torbjörn Gustavsson Tekniska kontoret, Bo Norling, teknisk chef Tekniska kontoret, Ulf Edgren, exploateringschef 2011-01-01-2011-12-31 Tekniska kontoret, Bo Norling, teknisk chef Samhällsbyggnadskontoret, Ulf Edgren, exploateringschef* Tekniska kontoret, Maria Aronsson, miljöutredare Projektgrupp Beställare/Projektägare, Ulf Edgren,** exploateringschef, Samhällsbyggnadskontoret* Projektledare, Maria Aronsson,*** Anna Hansson,**** Tekniska kontoret Bitr. projektledare, Tomas Carlsson, Tekniska kontoret Byggledare, Ove Sikén, Exploateringsavd. Samhällsbyggnadskontoret* Ekonomi, Marita Sohl, Exploateringsavd. Samhällsbyggnadskontoret* Tillsynsmyndigheter Sanering, Miljöskyddskontoret, Susanna Olsson, Jörgen Claesson Vattenverksamhet, Länsstyrelsen, Dan Hellman Huvudfinansiär Naturvårdsverket Länsstyrelsen Västra Götaland, Anna-Karin Davidsson Entreprenör Rivning och sanering, PEAB Sverige AB, Per Haglöf, platschef Beställarstöd Saneringsexpert, Structor Miljö Göteborg AB, Anders Bank Miljökontroll, WSP Environmental, Ellen Samuelsson Miljöjuridik, Agenda Enviro AB, Lennart Frisch Förfrågningsunderlag, SWECO Environment AB, Göran Ejdeling, Göran Lind Kommunikation/information, Lillebo konsult HB, Claes Johnsson Kvalitetsansvarig rivning, Alingsås Konsult AB, Erik Kjellberg *2011-01-01 Ny organisation i Alingsås kommun på samhällsbyggnadsfunktionen. Exploateringsavdelningen flyttas från Tekniska kontoret till Samhällsbyggnadskontoret. **2011-08-15 Ulf Edgren slutar sin tjänst som exploateringschef i Alingsås kommun för att arbeta som exploateringschef i Göteborgs stad. ***Maria Aronsson arbetar som projektledare 2010-06-01-2011-08-15 ****Anna Hansson arbetar 2009-08-15-2010-06-01 och från och med 2011-08-15 75

15 Ekonomi Kapitel 15 Ekonomi 15.1 Kostnader för saneringsprojektet Alingsås 15.1 Kostnader kommun för utarbetade saneringsprojektet i samråd med Länsstyrelsen i Västra Götaland en bidragsansökan Alingsås för det kommun åtgärdsalternativ utarbetade som i samråd innebar med schaktsanering Länsstyrelsen ned i Västra till platsspecifika Götaland en riktvärden bidragsansökan känslig för markanvändning. det åtgärdsalternativ I ansökan som innebar beskrevs schaktsanering föroreningssituationen, ned till Naturvårdsverkets risker, resultaten för av riktvärden ansvarsutredning för känslig och markanvändning. riskvärdering. Beslut I ansökan om statsbidrag beskrevs till föroreningssituationen, åtgärder för avhjälpande risker, resultaten av ansvarsutredning och riskvärdering. Beslut om statsbidrag till åtgärder för av föroreningsskador vid f d Alingsås Gasverk togs av Naturvårdsverket den 25 juni 2009. avhjälpande av föroreningsskador vid f d Alingsås Gasverk togs av Naturvårdsverket den 25 Bidraget uppgick till maximalt 23 miljoner kronor vilket motsvarar 82 % av den beräknade juni 2009. Bidraget uppgick till maximalt 23 miljoner kronor vilket motsvarar 82 % av den beräknade totalkostnaden totalkostnaden för projektet, för projektet, 28 miljoner 28 miljoner kronor. kronor. Projektet Projektet är är nu nu avslutat avslutat och och totalkostnaden för för hela hela saneringsprojektet blev blev 24,3 24,3 miljoner kronor kronor inklusive inklusive resterande resterande kostnader kostnader för för slutrapport samt samt uppföljande miljökontroll under två miljoner under år. Bidrag två år. till Bidrag saneringen till saneringen blir då 19,9 blir miljoner då 19,9 miljoner kronor, vilket kronor, motsvarar vilket motsvarar 82 % av 82 totalkost- % av totalkostnaden. Projektet Kostnaderna blev totalt 3,7 för miljoner projektet kronor blev totalt billigare 3,7 miljoner än beräknat. kronor Anledningen lägre än beräknat. projektet Anledningen blev billigare till de lägre är främst kostnaderna att priset är för främst mottagning att priset av för förorenade mottagning massor av förore- blev lägre än till att nade kalkylerat. massor blev lägre än kalkylerat. Se Se tabell nedan för för saneringsprojektets delkostnader samt samt bilaga bilaga 23 X för för de de ekonomiska nyckel- nyckeltalen enligt enligt naturvårdsverkets Naturvårdsverkets mall. mall. För ytterligare För ytterligare detaljer detaljer kring kring det ekonomiska det ekonomiska utfallet från utfallet saneringsåtgärderna från saneringsåtgärderna hänvisas till hänvisas den slutliga till den ekonomiska slutliga ekonomiska redovisningen redovisningen som skickas som separat skickas till Länsstyrelsen separat till Länsstyrelsen i Västra Götaland. i Västra Götaland. Successivt har kvartalsrapporter över ekonomi och genomförande av projektet lämnats till Successivt har kvartalsrapporter över ekonomi och genomförande av projektet lämnats till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen i Västra Götaland. Tabell X Saneringsprojektets delkostnader på olika aktörer och aktiviteter. Tabell 5 Saneringsprojektets delkostnader på olika aktörer och aktiviteter. Aktivitet Kronor Summa Kronor Projektledning 2 571 113 - Egen insats Inkl byggledning och ekonomi 2 136 350 - Konsult 155 550 - Information Inkl informatör 269 504 - Styrgrupp 9 709 Projektering 3 403 513 - Undersökningar Förproj, proj inkl undersökn, klassificering 3 193 612 - Anmälan till myndighet 209 901 Entreprenad, genomförande 12 093 171 - Saneringsarbete 9 157 829 - Rivning 1 408 608 - Ändrings o tilläggsarbete (ÄTA) 1 526 734 Omhändertagande av massor 4 959 565 - Mariedal 1 039 727 - Ragn-Sells 3 606 005 - RGS 90 313 833 Miljökontroll 815 590 - Planering och ledning 335 325 - Miljökontroll under entreprenad 346 865 - Tillsynsmyndighet 133 400 76

Uppföljande miljökontroll 189 888 - Efterföljande miljökontroll Provtagningar, utvärdering o rapportering 125 881 - Analyskostnader 64 008 Juridikstöd 7 000 Övriga kostnader 278 552 - Slutrapport Inkl tryckkostnad 275 859 - Studiebesök 2 693 Summa 24 318 392 15.2 Kommunens egen egen insats insats Kommunens Kommunens egen egen insats insats i projektet i projektet omfattar omfattar ersättning ersättning till till projektägare, projektägare, projektledare, projektledare, biträdande projektledare, byggledare och ekonom. Projektägare har kommunens exploateringschef biträdande projektledare, byggledare och ekonom. Projektägare har kommunens exploateringschef varit och han har lagt ner 333 timmar i projektet. Projektledare och biträdande varit och han har lagt ner 333 timmar i projektet. Projektledare och biträdande projektledare har tillsammans lagt ner 3 629 timmar för att leda projektet och för att dokumentera och projektledare sammanställa har erfarenheter tillsammans från lagt projektet. ner 3 629 Byggledare timmar för kom att leda in i projektet projektet och under för hösten att 2010 dokumentera när saneringsarbetena och sammanställa påbörjades. erfarenheter För byggledning från projektet. och kontroll Byggledare har det kom gått in åt i projektet 1 032 timmar. under Ekonomen hösten har 2010 gjort när de saneringsarbetena ekonomiska uppföljningarna påbörjades. För och byggledning sammanställt och redovisningarna kontroll har det till gått Länsstyrelsen åt 1 032 timmar. i Västra Ekonomen Götaland har under gjort projektets de ekonomiska gång, totalt uppföljningarna 146 timmar. och sammanställt redovisningarna till Länsstyrelsen i Västra Götaland under projektets gång, totalt 146 timmar. I kostnaden för information ingår också kostnader för tekniska kontorets informatör. Informatören har hjälpt till med att ta fram informationsmaterial, sköta annonsering, ajourhålla I informationen kostnaden för information på kommunens ingår hemsida också kostnader samt planering för tekniska och tryck kontorets av slutrapport. informatör. Informatörens insats har i projektet hjälpt till är med totalt att 222,5 ta fram timmar. informationsmaterial, Totalt har kommunens sköta annonsering, egen personal lagt ner Informatören ajourhålla 5 362,5 timmar informationen i projektet på under kommunens åren 2009 hemsida 2011. samt Enligt planering överenskommelse och tryck av slutrapportsen har Informatörens timpeng insats på 550 i projektet kronor beräknats är totalt för 222,5 projektägaren timmar. Totalt och har övriga kommunens deltagare egen i projektet med Länsstyrel- personal har åsatts lagt en ner timpeng 5 362,5 på timmar 400 kronor. i projektet Kommunens under åren egen 2009 insats 2011. blev således Enligt överenskommelse kronor. med Länsstyrelsen har en timpeng på 550 kronor beräknats för projektägaren och ca 2,2 miljoner övriga deltagare i projektet har åsatts en timpeng på 400 kronor. Kommunens egen insats Styrgrupp för projektet har varit Tekniska nämndens arbetsutskott, tekniske chefen och blev således ca 2,2 miljoner kronor. projektägaren. Kostnader för styrgruppen uppgår till knappt 10 000 kronor. Se rubrik Projektledning egen insats, information och styrgrupp i tabell X ovan. Styrgrupp för projektet har varit Tekniska nämndens arbetsutskott, tekniske chefen och projektägaren. Kostnader för styrgruppen uppgår till knappt 10 000 kronor. Se 15.3 rubrik Projektering Projektledning och undersökningar egen insats, information och styrgrupp i tabell 5 ovan. De kompletterande undersökningarna inför projektets start påbörjades i december 2009 och och pågick under tre månader. Undersökningarna skulle utgöra underlag för indelning av de 15.3 förorenade Projektering massorna i och olika undersökningar klasser och en rivningsinventering av de byggnader som fanns De inom kompletterande området gjordes undersökningarna också. Projektering inför av projektets saneringsarbetena start påbörjades samt i förfrågningsunderlag december 2009 för och saneringsentreprenaden pågick under månader. togs fram Undersökningarna och upphandling skulle av saneringsentreprenad utgöra underlag för indelning gjordes av under de hösten förorenade 2010. massorna Kostnader i olika för detta klasser ligger och under en rivningsinventering rubriken undersökningar av byggnader i tabell X som ovan. Framtagning inom av området handlingar gjordes för anmälan också. Projektering till Länsstyrelsen av saneringsarbetena och Miljöskyddskontoret samt förfrågnings- i Alingsås fanns underlag redovisas för under saneringsentreprenaden rubriken anmälan till togs myndighet fram och i upphandling samma tabell. av saneringsentreprenad gjordes under hösten 2010. Kostnader för detta ligger under rubriken undersökningar i tabell 15.4 5 Genomförande ovan. Framtagning av entreprenad av handlingar för anmälan till Länsstyrelsen och Miljöskyddskontoret I november i Alingsås 2010 påbörjades redovisas under rivningsrubriken och saneringsentreprenaden anmälan till myndighet i och samma slutbesiktning tabell. hölls den 9 juni 2011. Kostnaden för genomförande av entreprenaden har delats upp på genomförande av saneringsarbete ca 9,2 miljoner kronor, rivning av byggnader ca 1,4 miljoner kronor och ändrings- och tilläggsarbeten ca 1,5 miljoner kronor, se tabell X ovan. 77

15.4 Genomförande av entreprenad I november 2010 påbörjades rivnings- och saneringsentreprenaden och slutbesiktning hölls den 9 juni 2011. Kostnaden för genomförande av entreprenaden har delats upp på genomförande av saneringsarbete ca 9,2 miljoner kronor, rivning av byggnader ca 1,4 miljoner kronor och ändrings- och tilläggsarbeten ca 1,5 miljoner kronor, se tabell 5. 15.5 Omhändertagande av massor Upphandling av mottagare av förorenade massor gjordes direkt av Alingsås kommun. Återanvändbara massor (Klass 1), bestod av rivningsmassor och jordmassor med ringa föroreningsgrad. Dessa användes för anläggningsändamål vid återställande av Alingsås f d kommunala deponi i Mariedal. Mottagningen av de fyra övriga klasserna (Klass 2-5) upphandlades av Ragn-Sells och RGS 90. Den totala kostnaden för mottagandet blev cirka 5 miljoner kronor, se tabell 5. 15.6 Miljökontroll Ett miljökontrollprogram för saneringsentreprenaden togs fram. I miljökontrollprogrammet återfinns målen för saneringen tillsammans med ett antal krav som entreprenören hade i uppgift att uppfylla och kontrollera. Den totala kostnaden för både planering och ledning av miljökontrollen samt miljökontrollen under entreprenaden slutade på 815 590 kronor. I kostnaden för miljökontroll ingår 166,75 timmar á 800 kronor, totalt kostnader på 133 400 kronor för tillsynsmyndigheten (miljöskyddskontoret i Alingsås). Uppföljande miljökontroll har hittills gjorts vid två tillfällen och skall göras vid ytterligare sex tillfällen. Den beräknade kostnaden för den uppföljande miljökontrollen är cirka 190 000 kronor, se tabell 5. 78

Restaurangbron några dagar före slutbesiktning. I bakgrunden syns kv. Ljuset. 2011-06-01. Foto: Margareta Battisti, Alingsås kommun. Restaurang på kv. Klockan ses till vänster och pumphuset, kv. Ljuset, rakt fram. 2011-05-31. Foto: Margareta Battisti, Alingsås kommun. 79

16 Erfarenheter från projektet 16.1 Erfarenhetsåterkoppling För att säkerställa att alla erfarenheter och synpunkter samlades in höll projektledningen den 31 maj 2011 ett möte med alla inblandade i projektet. Inför mötet hade en dagordning med ett antal diskussionspunkter skickats ut till berörda tillsammans med en uppmaning att inkomma med synpunkter inför mötet. Detta för att mötet skulle bli så effektivt som möjligt och att alla skulle få komma till tals. Närvarande vid mötet var förutom projektledningen även beställarens miljökontrollant och saneringsexpert, representanter för entreprenören, projektör samt en representant från styrgruppen. Bidragsgivare samt tillsynsmyndigheten för vattenverksamhet kunde tyvärr inte närvara men hade inför mötet lämnat skriftliga synpunkter. Synpunkter från den lokala tillsynsmyndigheten för saneringen inhämtades vid möte den 23 juni 2011. Protokollet från mötet återfinns i sin helhet i bilaga 24. 16.2 Rekommendationer och slutsatser Utifrån de diskussioner som hölls vid mötet den 31 maj 2011 och projektledningens erfarenheter av det nu avslutade projektet drar projektledningen följande rekommendationer och slutsatser. 16.2.1 Saneringsbidrag vid exploatering Efter att huvudstudien genomförts fanns det en osäkerhet om bidragsmöjligheterna hos bidragsgivaren med anledning av att området skulle exploateras för boende efter saneringen. Efter att två oberoende utredningar om markpriser i Alingsås och en ansvarsutredning hade genomförts fattades slutligen beslut om bidrag utifrån en förnyad bidragsansökan. Beslutet innebar att bidrag lämnades med avdrag för en skälig värdeökningsinsats. Då möjligheterna att bära saneringskostnader vid en bostadsexploatering varierar stort mellan storstäder och småstäder rekommenderar projektledningen att bidrag på detta sätt framöver bedöms ur ett platspecifikt perspektiv. 16.2.2 Åtgärdsförberedande undersökningar Resultatet från de inledande undersökningarna och huvudstudien gav inte tillräckligt underlag för projektering av projektet varför en omfattande åtgärdsförberedande undersökning var nödvändig. Denna utgick från en gedigen historisk inventering och en konceptuell provtagningsplan. Detta arbetssätt bedöms vara anledningen till att saneringsarbetet stämde så pass bra med vad som förväntades enligt saneringsbeskrivningen. 16.2.3 Förberedelser Studiebesök och kontakter med projektledningen för andra motsvarande saneringar var till stor hjälp för projektledningen och gav också kontakter med olika experter och idéer till organisation. Organisationen växte fram med konsulter från flera olika bolag, vilket har uppfattats som kreativt och berikande för de inblandade. Tillsynsmyndighetens handläggare var tidigt med i förberedelsefasen, vilket upplevdes som positivt. För projektets genomförande hade det varit betydelsefullt att tillsynsmyndigheten blivit medbjuden på projektledningens alla studiebesök och att de prioriterat att följa med. 16.2.4 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Det var mycket positivt att involvera Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) tidigt i processen för att på så sätt få en bedömning av hälsoriskerna för närboende genom 80

dammspridning och lukt. Informationen var mycket bra att ha både inom projektet och vid information till närboende och andra berörda. 16.2.5 Förfrågningsunderlag Tiden för framtagning av förfrågningsunderlag underskattades både av beställare och av projektör. Rimligt är att först ha en strategi för saneringen och först därefter ta fram förfrågningsunderlaget. Från besked om bidrag till färdigt förfrågningsunderlag tog det tretton månader. Erfarenheterna från saneringen av det närliggande kv. Klockan (Alingsås gamla gasverk) med likartad föroreingsbild var en klar fördel i planeringen. 16.2.6 Upphandling Vid upphandling av saneringsentreprenaden lades stor vikt vid mjuka parametrar som t ex genomförandebeskrivning, riskidentifiering och kompetens. Utvärdering av en sådan fördelning mellan mjuka parametrar och pris är svår men bedöms ha varit en viktig parameter för ett lyckat projekt. Upphandling av mottagare av förorenade massor utfördes direkt av Alingsås kommun. Entreprenören hade troligen kunnat sätta mer press på mottagaren vid egen upphandling men det hade troligen blivit dyrare för beställaren. Priserna blev nu mycket fördelaktiga. I efterhand kan man konstatera att det hade varit enklare med en mottagare istället för tre olika. Genom att redan i upphandlingen specificera hur mottagningskvitton ska levereras och dokumenteras hade en del samordningsproblem kunnat undvikas. 16.2.7 Genomförande av entreprenaden Samtliga inblandade är mycket positiva till de uppstartsmöten som hölls inför saneringen av varje nytt delområde, med fokus på hur saneringen ska utföras, risker och miljökontroll. Det var värdefullt att kunna ventilera alla frågor innan start. Genom att saneringen genomfördes under vinter/vår med låga temperaturer har luktstörningar för närboende inte varit något problem. Under denna period var dessutom nederbörden liten vilket också gjorde att problem med blöta massor och risk för föroreningsspridning minimerades. Saneringsbeskrivningen var mycket värdefull för entreprenören. Entreprenören hade dock önskat sig att denna var än mer utförlig och detaljerad, framförallt vad gäller beskrivning och klassning av olika material. Detta löstes genom beställarens saneringsexpert deltog i saneringsarbetet på plats under de mest komplicerade arbetsmomenten. 16.2.8 Miljökontroll Miljökontrollen organiserades så att den praktiska miljökontrollen utfördes av entreprenören. Beställarens miljökontrollant har främst haft i uppgift att utöva systemkontroll. Detta arbete har underlättats av att all dokumentation kontinuerligt lagts ut på en gemensam nätbaserad projektplats som även tillsynsmyndigheten hade tillgång till. Upplägget har fungerat mycket bra. 16.2.9 Vattenrening I samband med schakt i områden med hög andel finmaterial i marken uppstod problem med reningsanläggningen för läns- och schaktvatten. Halterna av suspenderat material har under perioder varit höga utan att några förhöjda föroreningshalter har konstaterats. 81

Om krav ställs på halt suspenderat material i utgående vatten bör en utredning först göras avseende vilken faktiskt påverkan en halt kan få på recipienten så att rimliga krav ställs. Eventuella haltkrav på suspenderat material i utgående vatten bör även anpassas till de tidsperioder som är känsliga för grumling. Problem med suspenderat material uppkom framförallt i samband med länspumpning från pumpgropar. Detta löstes genom att en infiltrationsanläggning anlades. Användande av ett Wellpointsystem har generellt fungerat bra för att genomföra schakt i torrhet. I efterhand kan man konstatera att arbetet hade underlättats om svarstiderna för analyserna på länsvatten hade specificerats på ett tydligare sätt redan i förfrågningsunderlaget. Provtagning av utgående länsvatten har i detta projekt skett genom stickprov. Flödesstyrd vattenprovtagning bör dock övervägas i framtida projekt för att minska osäkerheten. 16.2.10 Kontakter med myndigheter Miljöskyddskontoret involverades tidigt i arbetet med anmälan och miljökontrollprogram och innehållet diskuterades öppet och i samråd, vilket upplevdes som positivt av alla parter. Miljöskyddskontoret och projektledningen har under hela processen varit medvetna om sina olika roller och kunde bevara en hög integritet, vilket gjorde att samarbetsklimatet blev bra även om man inte alltid var av samma åsikt. Genom att involvera Miljöskyddskontoret redan när kommunen ansökte om statligt bidrag för saneringsåtgärden hade deras planering kunnat underlättats. Samarbetet med handläggare på Länsstyrelsen har varit bra. De olika handläggarna har inte alltid kunnat delta i möten eller närvara på plats, men eftersom myndigheterna har hållits kontinuerligt uppdaterade så har man genom telefon- och mailkontakter ändå haft ett både tydligt och vägledande samarbete. 16.2.11 Information och kommunikation Informationsinsatserna i samband med projektet har varit omfattande och uppskattade. Mycket få klagomål har inkommit och de som har förekommit har kunnat åtgärdas på ett bra sätt. Man kan konstatera att satsningen på information och kommunikation, och att anlita professionell hjälp har lönat sig. Den gemensamma nätbaserade projektplatsen har i huvudsak fungerat bra, och varit enkel och smidig. Man bör dock räkna med att det tar tid att hålla denna databas uppdaterad, vilket krävs för att den ska uppfylla sitt syfte på ett bra sätt i denna typ av projekt. Projektet har generellt präglats av snabba och korta beslutsvägar och bra personkemi. Genom att satsa på en öppen dialog med alla inblandade har projektet genomförts med ett smidigt och bra samarbete. 82

Provtagning i grundvattenrör. 2011-06-16. Foto: Ellen Samuelsson, WSP Environmental Lillån med pumphuset, kv. Ljuset, i bakgrunden. 2011-04-19 Foto: Margareta Battisti 83

Källförteckning Alingsås kommun (2006) Slutredovisning Efterbehandling Centrum 1:1 och Klockan 14 (Alingsås gamla gasverk). Alingsås kommun, 2006 Alingsås kommun (2009) Ansökan om medel för sanering av Alingsås gasverk. Alingsås kommun 2009-04-23 Alingsås kommun (2010a) Anbudsinbjudan Förorenade massor. Alingsås kommun 2010-03-30 Alingsås kommun (2010b) Förfrågningsunderlag för sanering av Kv Ljuset (Alingsås Gasverk). Alingsås kommun, augusti 2010 Golder (2010) Miljö- och rivningsinventering av byggnader Kvarteret Ljuset Alingsås Kommun, Golder Associates AB 2010-03-18 Kemakta (2006) Kemakta AR 2005:31 Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Kemakta Konsult AB 2006 Länsstyrelsen Västra Götalands Län (2009) Fördjupad ansvarsutredning i samband med ansökan om bidrag för saneringsåtgärd inom området Alingsås Gasverk, fastigheterna Ljuset 2 och del av Centrum 1:17 i Alingsås kommun. Länsstyrelsen Västra Götalands län 2009-04-30 Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverkets rapport 4915) Naturvårdsverket 1999 Naturvårdsverket (2009) Riskvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverkets rapport 5976, september 2009 Naturvårdsverket (2010) Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1 utgåva 1. Naturvårdsverket februari 2010 Samuelsson, E. (2010) Anmälan om sanering av Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun. WSP Environmental 2010-06-01 SWECO (2005) Alingsås kommun, Kv. Ljuset 2, inkl. Centrum 1:1 och 1:17. Huvudstudie av föroreningar. Sweco Viak 2005-02-28 84

Ordlista Alifater = Kolväten med öppna raka molekyler i motsats till cykliska. AMA Anläggning = Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. Aromat eller aromatiskt kolväte = Ett kolväte med dubbel- eller enkelbindningar mellan kolatomerna, vilket leder till en cyklisk form. Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen. Termen aromatisk kommer av att flera av ämnena har en stark lukt. Aromatiska kolväten kan vara antingen monocykliska (MAH) eller polycykliska (PAH). Artesisk = Med självtryck. As = Arsenik. BAS-P = Byggarbetsmiljösamordnare under planering och projektering av arbetet. BAS-U = Byggarbetsmiljösamordnare under utförandet av arbetet. Berlinerblått = Järnhexacyanid, biprodukt vid framställning av stadsgas ur stenkol. BTEX = Lättflyktiga aromatiska kolväten, Bensen, Etylbensen, Toluen och Xylener. CN = Cyanid. Deponi = Anläggning där avfall deponeras/läggs upp. Friktionslager = Utgörs av en friktionsjord, vilket är jord som har kornstorlekarna sand och grus. Kornen lagras på varandra utan att vatten är en ingående del. Till skillnad från en kohesionsjordart, t ex lera och silt, i vilken vattnet utgör en del av själva jorden. FNU = Formazin Nephelometric Unit, mått på grumlighet. Gravimetrisk avskiljning = Avskiljningen sker med hjälp av densitetsskillnader/skillnader i densitet mellan t ex partiklar och vatten. KM = Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Koks = Fast biprodukt från förgasning av stenkol. Konceptuell modell = Begreppslig modell utifrån en idé eller tanke. MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden, framtagen av Naturvårdsverket. MKM = Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. LOU = Lagen om offentlig upphandling. Länsvatten = Vatten som bildas dels genom att regnvatten faller över anläggningen, dels genom schaktning under grundvattenytan och annan verksamhet. PAH = Polycykliska aromatiska kolväten. PAH H = Polycykliska aromatiska kolväten med hög molekylvikt. PAH L = Polycykliska aromatiska kolväten med låg molekylvikt. PAH M = Polycykliska aromatiska kolväten med medelhög molekylvikt. Pb = Bly. Rotasonic = Kärnborrning som medger relativt ostörd provtagning av jord till stora djup under grundvattenytan. Sedimentering = Avsättning av partiklar på botten i samband med att hastigheten i det strömmande vattnet sjunker. Silt = Finkornig jordart som har kornstorlek från 0,002-0,06 mm. Suspenderat material = Ett mått på de organiska och oorganiska partiklar som kan sedimentera. Svämsediment = Sediment av material och en varierande andel organiskt material som vattendrag avsätter när de vid högvatten svämmar över. Torrsubstans (TS) = Den mängd torrt material som återstår efter fullständig torkning av materialet. Turbiditet = Kan även kallas grumlighet. Mått på vattens suspension av partiklar och mäts i NTU (Nephelometric Turbidity Unit) eller FNU (Formazin Nephelometric Unit). VOC = Lättflyktiga organiska föreningar (volatile organic compund). Wellpointsystem = System för grundvattensänkning där filterspetsar ansluts till en ledning som suger bort vatten genom pumpning. 85