In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov Christel Carlsson, SGI På säker grund för hållbar utveckling
Vad är oral biotillgänglighet? Biotillgänglighetsprocesser INTAG UPPLÖSNING ABSORPTION REDUKTION JOR D Mun Mage och tunntarm Membran i mage och tunntarm Membran och lever M ÅLORG AN Intagen mängd M Biolöslig mängd M b Absorberad mängd M a Biotillgänglig mängd M h Yttre exponering Biolöslighets faktor F b Absorptions faktor F a Metabolism faktor F h Inre exponering Biotillgänglig fraktion: F = F b x F a x F h
När är det intressant att ta hänsyn till oral biotillgänglighet? Vid riskbedömning då: oralt intag av jord är en viktig exponeringsväg föroreningarna är metaller och enstaka PAH:er
Hur går ett test till? Jordprov + saliv (ph 6.5 ) + magsaft (ph 1.5) + tunntarmsvätska och galla (ph 6.0) Analys av lösta element C löst Biotillgänglig fraktion Biolöslig fraktion = C löst / C tot
Exempel på in vitro test Metod Typ Segment L/S kvot Tid Överskott av syre ph Tillsats av föda Temperatur PBET Batch Tunntarm 100 1 h 4 h Nej, argon 2,5 7 Nej SBRC Batch Tunntarm* 1,5 1 h Nej 1,5 Nej MB Batch Munhåla Tunntarm 160 2000 4400 5 s 2 h 2 h Ja Nej omgivningens DIN Batch Munhåla* Tunntarm 15 50 100 30 min 2 h 6 h Ja 6,4 2 7,5 Valfritt RIVM Batch Munhåla Tunntarm 15 37,5 97,5 5 min 2 h 2 h Ja 6,5 1,1 5,5 Båda Varianter finns IVG Batch Tunntarm* 150 150 1 h 1 h Nej, argon 1,8 5,5 Valfritt SHIME Batch Tunntarm Tjocktarm* 2,5 4 3 h 5 h Ja 5,2 6,5 Ja TIM Column Munhåla Tunntarm 5 30 51 5 min 1,5 h 6 h Ja 5 2 7,5 Ja
Processer i mag-tarmkanalen Cl - Ca 5 (PO 4 ) 3 OH PbSO 4 - H 2 (PO) 4 Transport Pb 2+ Cl - (PO) 4 3- Pb 2+ Pb 5 (PO 4 ) 3 Cl Magen lågt ph Tunntarm neutralt ph
Exempel på biotillgänglighetsfaktorer Biotillgänglig halt, total halt och biotillgänglig fraktion av bly (Pb), zink (Zn) och koppar (Cu) i tre samlingsprov från Gusum Prov 1 Prov 2 Prov 3 Pb Zn Cu Pb Zn Cu Pb Zn Cu Biolöslig halt (mg/kg) 19,4 1578 397 8,7 413 54,1 3,2 34,4 50,7 Total halt (mg/kg) 1190 7910 11600 62,3 1560 206 72 1020 718 Biolöslig fraktion (%) 2 20 3 14 27 26 4 3 7
Exempel på biotillgänglighetsfaktorer Resultat från studie Oral biotillgänglighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor. (Värmeforsk Q6-634) 100 90 * n.d. Biolöslig fraktion (%) 80 70 60 50 40 30 20 * * * ** 10 0 As Cd Cr Cu Ni Pb Sb Zn
Tillämpning vid riskbedömning I NVs modell över riktvärden för mark:
Tillämpning vid riskbedömning In vitro test biolöslighet Platsspecifik biotillgänglighetsfaktor Platsspecifikt riktvärde
BARGE - the Bioaccessibility Research Group of Europe Syfte att harmonisera användning av biotillgänglighetsfaktorer i hälsoriskbedömningar Referensjord för biolöslighet innehållande bl.a. As och Ni har tagits fram (British Geological Survey administerar) Utvecklat Unified BARGE Method (UBM) In vitro test för biolöslighet av organiska föroreningar är under utveckling; (FOREhST, CBET)
Utvärdering av UBM UBM - en vidareutveckling av RIVMs in vitro test Utvärdering i ringtest. Ett 20-tal in vivo testade jordar innehållande As, Cd, Pb har testats. Klar Utökad ringtest. 10-tal jordar med As, Cd, Pb. SGI deltar. Glasbruksjord från Vetlanda kommun. Pågår
FoU-behov Utveckling av test för organiska föroreningar Undersöka betydelsen av metallers förekomstform för storleken på den biolösliga fraktionen Undersöka om biolöslig fraktion kan bestämmas med geokemisk modellering Riskkommunikation
Mer information BARGE hemsida: http://www.bgs.ac.uk/barge/home.html SIS-ISO/TS 17924:2008 Soil quality Assessment of human exposure from ingestion ofsoil and soil material Guidance on the application and selection of physiologically based extraction methods for the estimation of the human bioaccessibility/bioavailability of metals in soil Laktester för riskbedömning av förorenade områden, underlagsrapport 2b. Christian Grön. (2006) NV rapport 5557. Oral biotillgänglighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor. Carlsson m.fl. (2007) Värmeforsk Q6-634 Metals in Urban Playground Soils distribution and bioaccessibility. Karin Ljung (2006). Doctoral Thesis No 2006:8, SLU.