Tölö 8:14 Geoteknisk utredning för detaljplan

Kungsbacka Kommun Tölö 8:14 Geoteknisk utredning för detaljplan PM Geoteknik Uppdragsnr: 105 25 37 Version: PM Geo 2018-05-17

Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig: Handläggare: Kungsbacka Kommun Stina Wikström/Hélen Eliasson Norconsult AB, Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg Katarina Engerberg Katarina Engerberg Andreas Holmqvist PM Geo 2018-05-17 Katarina Engerberg Martin Johansson Martin Johansson Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. 105 25 37 Tölö 8:14 Geoteknisk utredning för detaljplan n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 2(16)

Innehåll Förutsättningar 4 Syfte 4 Underlag till PM 4 Styrande dokument 4 Befintliga förhållanden 5 Topografi och markbeskaffenhet 5 Befintliga anläggningar 5 Jordlagerbeskrivning 5 Jordens egenskaper 6 Hydrogeologiska förhållanden 8 Stabilitet 9 Allmänt 9 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass 9 Indata till beräkningsprogram 11 Resultat 12 Underlag för dimensionering 12 Allmänt 12 Dimensionerande jordmodell 12 Radonmätning 13 Bergstabilitet 13 Rekommendationer 14 Bilagor Allmänt 14 Radon 15 Berg 15 Stabilitet 15 Grundläggning 15 Sättningar/markplanering 15 Vibrationer 16 Skjuvhållfasthetsdiagram Bilaga 1 Spänningsdiagram Bilaga 2 Stabilitetsberäkningar Bilaga 3 n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 3(16)

Förutsättningar På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult AB utfört geotekniska undersökningar inför detaljplan av aktuell fastighet, Tölö 8:14, i Kungsbacka kommun. Se Figur 1.1 nedan för översiktsbild som hänvisar till ungefärlig utsträckning av det aktuella området. Fastigheten som planeras att bebyggas ligger öst om Gamla Göteborgsvägen där marken idag utgörs av grönytor, en äldre gård samt tät vegetation i södra samt östra delen av området. Figur 1 Översiktsbild av aktuellt område vid Tölö 8:14, Kungsbacka kommun. (www.google.se/maps). Syfte Utredningen har utförts med syfte att utreda de geotekniska förhållandena inför detaljplan av aktuell fastighet Tölö 8:14, Kungsbacka. Underlag till PM Utförda geotekniska fältundersökningar samt laboratorieundersökningar inom aktuellt område redovisas i separat handling Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR/Geo) med samma uppdragsnummer, daterad 2018-05-16. Styrande dokument Denna PM ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. Nedan uppräknade tillämpningsdokument har använts i beräkningarna: IEG:s tillämpningsdokument Rapport 2:2008, Rev 2 Grunder IEG:s tillämpningsdokument Rapport 6:2008, Rev 1 Slänter och bankar n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 4(16)

Befintliga förhållanden Topografi och markbeskaffenhet För detaljer avseende topografi för aktuellt område, se ritning G101 i rapport angiven under kapitel 3. Aktuellt område utgörs främst av grönytor, en gårdsplan och äldre gårdsbyggnader. I sydöstra delen av fastigheten går berget i dagen. Markytan är relativt plan men sluttar svagt åt väster mot Gamla Göteborgsvägen (lutning 1:15 eller flackare). Nivåerna varierar från ca +6 vid Gamla Göteborgsvägen till ca +10 i anslutning till berget i sydöstra delen av fastigheten. Befintliga anläggningar Idag finns en befintlig gårdsbyggnad samt en mindre förrådsbyggnad på fastigheten. I södra delen av fastigheten finns en stenmur. Grundläggning av gårdsbyggnaden är ej känd men det noterades inga sättningsskador vid platsbesök på fastigheten. Jordlagerbeskrivning Enligt utförda undersökningar består jordlagerföljden från markytan i huvudsak av: Mulljord (alternativt Fyllning) till ca 0,2-0,6 m djup Torrskorpelera till ca 1,3-1,5 m djup Lera till upp till 16 m djup Friktionsjord Djup till fast botten varierar enligt sonderingarna mellan ca 3-16 m och är som minst i områdets sydöstra del och ökar mot nordväst. Mulljordens mäktighet varierar mellan ca 0,2-0,6 m och bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Fyllningens mäktighet är omkring 0,4 m och består bland annat av grus, mulljord, sand. Fyllningen har ej kunnat klassas med avseende på materialtyp eller tjälfarlighetsklass enligt Anläggnings AMA. Torrskorpeleran är grå, rostfläckig och innehåller siltkörtlar. Dess vattenkvot varierar mellan ca 30-40 %. Jorden bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA. Leran under torrskorpeleran är grå och siltig och innehåller även i sin övre del skal- och växtrester. Mindre skikt som sannolikt utgörs av sand (tjocklek <0,5 m) kan förekomma i leran. Detta har noterats på ca 3 m djup för punkt NC1808. Lerans vattenkvot och konflytgräns varierar i huvudsak mellan ca 50-65 % respektive mellan ca 40-60 %. Lerans densitet varierar mellan ca 1,6-1,8 ton/m 3, med de högre värdena mot djupet. Sensitiviteten uppmätt från konprov varierar i huvudsak mellan ca 10-90. Leran bedöms utifrån uppmätta värden på sensitiveten vara högsensitiv och kvick på mellan 5-10 m djup och därmed mycket känslig för störning (tex vid pålningsarbeten). Leran bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA. Enligt utförda ving- och konförsök varierar lerans odränerade skjuvhållfasthet (utan korrigering map konflytgräns) i huvudsak mellan ca 10-20 kpa, med de högre värdena mot djupet. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 5(16)

Belastningsförsök (CRS-försök) i leran har utförts från upptagna prover i punkt NC1808 (se läge enligt ritning G101 i MUR/Geo). Utifrån utförda försök så bedöms leran vara normal- eller svagt överkonsoliderad, dvs jorden tål i princip ingen belastning utan att sättningar utbildas. Lerans kompressionsmodul, ML, bedöms variera mellan ca 500-1000 kpa, med de högre värdena mot djupet. Friktionsjord, tunt lager (<0,5 m) innan berget tar vid. Jordens egenskaper Härledda och valda värden för lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet redovisas i Figur 1och Tabell 1 Valda värden, korrigerad odränerad skjuvhållfasthettabell 1(med linjär interpolation mellan värden). Figur 2 Härledda och valt värde, korrigerad odränerad skjuvhållfasthet n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 6(16)

Tabell 1 Valda värden, korrigerad odränerad skjuvhållfasthet Djup [m] cu, korr [kpa] 0-1,5 20 1,5 11 5 11 15 22 Resultat från utförda CRS-försök visar att leran är normalkonsoliderad till ca 8 m djup, därunder är leran svagt överkonsoliderad med ca 10 kpa. Med hänsyn till lerans krypspänning, dvs 80 % av förkonsolideringstrycket, kan sättningar pågå under befintliga förhållanden i hela lerprofilen. Förkonsolideringstrycket antas öka linjärt utmed djupet från ca 5 m djup enlig Figur 3. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 7(16)

Figur 3 Spänningsdiagram för bestämning av lerans förkonsolidering utmed djupet. Hydrogeologiska förhållanden Den övre grundvattenytan har mätts i skruvborrhålen och låg vid undersökningstillfället i slutet av mars 2018 på mellan ca 0,5-1,5 m djup under befintlig markyta. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 8(16)

Stabilitet Allmänt En stabilitetsutredning har utförts för aktuellt planområde. Stabiliteten har kontrollerats i sydöst till nordvästlig riktning mot Gamla Göteborgsvägen och befintligt dike där marken lutar som brantast. Marklutningen är i genomsnitt ca 1:20 och i det brantaste området ca 1:15 (beräkningssektion 1). Stabiliteten har kontrollerats i en sektion (sektion 1, för läge se Figur 4). I analyserna har cirkulärcylindriska glidytor beräknats med Morgenstein-Price s lamellmetod i beräkningsprogrammet SLOPE/W. Beräkningarna har utförts i odränerad och kombinerad analys. Eventuell trafiklast ligger för aktuellt planområde på mothållande sida och har därför inte räknats med. Laster från byggnader har endast räknats med då de befunnits på pådrivande sida. Geometrin har tagits fram utifrån digital grundkarta. Figur 4 Läge för beräkningssektion 1. Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Dimensionering och beräkningar för stabiliteten i området har utförts i geoteknisk kategori 2, GK 2 samt i säkerhetsklass 3, SK 3. SK3 Partialkoefficient som beaktar säkerhetsklass 1,0 1,1 n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 9(16)

Omräkningsfaktorer Medräknat närliggande tidigare utförda geotekniska undersökningar är antalet oberoende undersökningspunkter n>5st. Leran förutsätts motsvara normalsvensk lera. η(1,2)=1 3 olika metoder har använts (CPT, vingförsök och konförsök) för att bestämma cu och dessa bedöms ha en liten spridning i resultat. η(3)=1,0 Brottytan bedöms vara stor och ett antal undersökningspunkter ligger inom brottytan. η(4,5,6,7)=1,0 För dimensionering av slänter och bankar sätts η(8)=1,0 Sammantaget ger detta: cu= η(1,2) x η(3) x η(4,5,6,7) x η(8) = 1,0 x 1,0 x 1,0 x 1,0 = 1,0 Karakteristiska värden Det karakteristiska värdet för en materialparameter definieras som: Tabell 2 Karakteristiska hållfasthetsvärden för stabilitetsberäkningar Djup cuk c k (=0,1* cuk) Φ k [m]l [kpa] [kpa] [º] 0-1,5 20 2 30 1,5 11 1,1 30 5 11 1,1 30 15 22 2,2 30 Dimensionerande värden Det dimensionerande värdet beräknas enligt: 1 η För friktionsvinkeln innebär det: n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 10(16)

= 1 Partialkoefficienter för jordmaterial,, enligt Tabell 3 nedan. Tabell 3 Partialkoefficienter för jordmaterial Jordparameter Värde Friktionsvinkel (tan φ ) 1,3 Effektiv kohesion (c ) 1,3 Odränerad skjuvhållfasthet (cu) 1,5 Tunghet (γ) 1,0 En sammanställning av dimensionerande hållfasthetsvärden för kohesionsjorden redovisas i Tabell 4 nedan. Tabell 4 Dimensionerande hållfasthetsvärden för stabilitetsberäkningar Djup cud c d (=0,1* cuk) Φ d [m]l [kpa] [kpa] [º] 0-1,5 13,3 1,53 23,9 1,5 7,3 0,85 23,9 5 7,3 0,85 23,9 15 14,6 0,85 23,9 Som indata i beräkningsprogrammet motsvarar värdena på den dränerade hållfastheten följande: = 0,115 Indata till beräkningsprogram Följande värden används som indata i beräkningsprogrammet, Geostudio Slope/W, för att kunna göra stabilitetsanalyser med partialkoefficienter enligt IEG:s Tillämpningsdokument EN 1997-1 Slänter och bankar. Tabell 5 Indata till beräkningsprogram Djup [m] Material cud [kpa] c d [kpa] φ d [º] γ [kn/m 3 ] 0-1,5 Torrskorpelera (Let) 13,3 1,53 23,9 18 (8) 1,5-5 Lera 1 (Le1) 7,3 0,84 23,9 16,5 (6,5) 5-15 Lera 2 (Le2) 7,3+(0,73*z) 0,84+(0,06*z) 23,9 17 (7) Portryck/grundvatten Portrycken har i beräkningarna modellerats som ett hydrostatiskt tryck från en grundvattenyta på ca 0,5 m djup under befintlig markyta. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 11(16)

Resultat För beräkningar med partialkoefficienter skall Fc och Fkomb >1,1 i säkerhetsklass 3, SK 3, för att en slänt skall klassas som tillfredställande stabil. Befintliga förhållanden Utförda beräkningar för befintliga förhållanden visar att säkerheten mot skred är tillfredställande. Säkerheten mot skred har som lägst beräknats till FEN=1,35 (kombinerad analys med partialkoefficienter) för sektion 1. För detaljer se bilaga 1. För sektionens läge se Figur 4. Framtida förhållanden Utförda beräkningar för ur stabilitetssynpunkt sämsta tänkbara placering av byggnad (endast med pådrivande last) visar att säkerheten mot skred är tillfredställande. Säkerheten mot skred har som lägst beräknats till FEN=1,29 (kombinerad analys med partialkoefficienter) för sektion 1, se bilaga 1 för detaljer. Känslighetsanalys En känslighetsanys med avseende på uppfyllnader samtidigt med avschaktning har utförts för glidytan med lägst säkerhetsfaktor. En hypotetisk avschaktning samtidigt med fyllnad med ca 1 m ger en säkerhetsfaktor FEN=0,9 i kombinerad analys. Med hänsyn till att torrskorpan sträcker sig ned till ca 1,5 djup samt att uppmätta vattennivåer i skruvborrhål vid undersökningstillfället varierade mellan ca 0,5 och 1,5 m djup så har det bedömts som ett rimligt antagande att ansätta grundvattenytan 0,5 m under befintlig markyta. Området är relativt plant utan några höjdpartier nära som skulle kunna leda till ett förhöjt portryck i lerprofilen. Därför har ett hydrostatiskt portryck valts. För att ändå kontrollera inverkan av en varierande grundvattennivå så har en känslighetsanalys utförts. För sektion 1 har en beräkning utförts där grundvattenytan är satt i nivå med markytan. Resultaten från känslighetsanalysen visar att området inte är särskilt känsligt för en portryckshöjning då detta bara innebar en minskning av säkerhetsfaktorn från FEN=1,35 till FEN=1,34. I huvudsak avgörs glidytans hållfasthet av de odränerade parametrarna vilket gör att portrycket inte har så stor inverkan Underlag för dimensionering Allmänt Dimensionering, utförande och kontroll av permanenta och temporära grundkonstruktioner skall ske i som lägst geoteknisk kategori klass GK2. Grundkonstruktioner hänförs till säkerhetsklass SK2. Pålars lastkapacitet dimensioneras i SK3. Dimensionerande jordmodell Jordlagerföljd utvärderas ur det geotekniska underlaget. Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan geotekniska materialegenskaper angivna i Tabell 6 och 7 användas. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 12(16)

Tabell 6 Geotekniska materialegenskaper för dimensionering av grundkonstruktioner. Material Djup Nivå Torrskorpelera 0-1,5 +7 till +5 Lera 1,5-5 +5 till +2 Lera 5-15 Egenskap Friktionsvinkel, Φ : Odränerad Skjuvhållfasthet, c u: Densitet γ: Friktionsvinkel, Φ : Odränerad Skjuvhållfasthet, c u: Densitet γ: Friktionsvinkel, Φ : Odränerad Skjuvhållfasthet, c u: Densitet γ: Karakterisktiskt värde 30 20 kpa 18 (8) kn/m 3 30 11 kpa 16,5 (6,5) kn/m 3 30 11+1,1*z kpa 17-18 (7-8) kn/m 3 +2 till -7 Friktionsjord Ej undersökt Ej undersökt Tabell 7 Karakteristiska värden från CRS-försök Djup Nivå σ'c (kpa) σ'l (kpa) M 0 (kpa) M L (kpa) (RH200) 5 +2,1 38 84 1900 574 7 +0,1 53 104 2700 759 10-2,9 88 128 4400 811 12-4,9 98 168 4900 1054 Radonmätning Radonmätning utfördes 2018-04-25 av Fredrik Lesell och Anders Eurenius, Norconsult AB. Mätning genomfördes med emanometer (Markus 10) för mätning av radonhalt i jordluft och med gammaspektrometer (Georadis GT-30) för gammastrålningsmätning på närliggande berghäll. Emanometermätningen genomfördes i tre punkter inom exploateringsområdet. Ingen punkt var mätbar på grund av för hög täthet i market. Detta beror sannolikt på jordartens sammansättning samt andelen porvatten vid mättillfället. Gammastrålningsmätning utfördes på två punkter utanför exploateringsområdet, samt berghällar söder och öster om exploateringsområdet. Radiumhalten uppgick till 10 och 33 för södra respektive östra mätpunkten. Enligt Radon i bostäder (Byggforskningsrådet R85:1988, reviderad 1990) underskrider Radiumhalten för bägge mätpunkterna det övre gränsvärdet (ca 60) för lågradonmark. Bergstabilitet Bergstabilitetsbesiktning utfördes 2018-04-25 av Anders Eurenius och Fredrik Lesell. Det förekommer ej någon bergblottning inom exploateringsområdet. Ca 10 20 m öster och söder utanför området förekommer två mindre bergpartier Figur 5, dessa beskrivs översiktligt nedan. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 13(16)

Uppdragsnr: 105 25 37 Version: PM Geo A B Figur 5 Berghäll A och B ligger öster respektive söder om området. Bergspartierna Figur 6 består till största del av hård kristallin berggrund i form av en medelkornig gabbroid. Pegmatitgångar förekommer, men är ointressanta ur stabilitetssynpunkt. Dessa anses tillräckligt små för att inte ha en inverkan på radonförekomst i området. Figur 6 Till vänster, finkornig gabbroidbergart. Till höger, grovkornig pegmatitgång med företrädesvis fältspatsammansättning. Berggrunden är övergripande homogen och har en relativt låg sprickighet samt en mycket låg vittringsgrad. Bergartens mekaniska egenskaper medför således inga stabilitetsrisker. Vid det östliga bergspartiet (Figur 5, zon A) finns en något brantare slänt med ett fåtal block, dessa anses ligga stabilt. Rekommendationer Allmänt Aktuellt planområde utgörs av lös lera med varierande mäktighet inom fastigheten, mellan ca 3-16 m djup. Ur geoteknisk synpunkt bedöms området vara byggbart men eftersom lös lera till varierande djup förekommer så kommer geotekniska åtgärder vid byggnation av hus, gator och va-anläggningar, behövas. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 14(16)

Radon Området klassas som lågradonmark. Det rekommenderas att alla planerade byggnader dimensioneras för låg- till normalradonmark, det vill säga utförs radonskyddande. Som radonskyddande utförande räknas en väl utförd betongplatta samt att håltagningar och rörgenomföringar genom bottenplattan görs täta så att markluft inte kan tränga upp i byggnaden. Det rekommenderas vidare att fyllnadsmassor som tillförs utifrån vid grundläggningen håller minst lågeller normalradonklass. I det fall material tillförs utifrån ska strålningsegenskaperna deklareras från leverantör eller bestämmas baserat på mätning med bärbar gammaspektrometer. Berg Inga stabilitetssäkrande åtgärder för berget anses nödvändiga. Stabilitet Planens intentioner bedöms utifrån stabilitetssynpunkt vara genomförbar. Stabiliteten i området för befintliga förhållanden är tillfredställande och även med en avlastning av 0,5 m på mothållande samt pålastning av 0,5 m på pådrivande sida så understiger inte säkerhetsfaktorn gällande krav. Vid en känslighetsanalys för att kontrollera effekten av ett förhöjt portryck vidhåller säkerhetsfaktorn god marginal ned till kraven. Vid byggnation kan eventuella konstruktioner under mark, till exempel byggnad med källare, lokala schakter etc., ur stabilitetsskäl kräva temporära stödkonstruktioner. Större uppfyllnader samt schakter >0,5 m bör detaljstuderas med hänsyn till stabiliteten. Grundläggning Eftersom leran i området bedöms vara sättningskänslig samt att lerdjupen är varierande inom aktuell fastighet (3-16 m) så rekommenderas att grundläggning av byggnader detaljprojekteras. Beroende på placering inom fastigheten så kan lättare byggnader, såsom carport och förrådsbyggnader, grundläggas med platta på mark, alternativt kompensationsgrundläggning med lättfyllning. Vid jämnt jorddjup och jämn markyta kan även större byggnader, med upp till två våningsplan, eventuellt grundläggas med platta på mark. Vid ojämnt jorddjup rekommenderas stödpålning till berg för att undvika differenssättningar inom byggnaden. Vid grunda jorddjup kan grundläggning ske med plintar. Vilken grundläggning det blir för respektive byggnad får studeras närmare vid detaljprojektering när lastförutsättningar, höjdsättning och placering av byggnader är bestämd. Ledningar till pålgrundlagda byggnader bör förses med flexibla kopplingar för att förhindra ledningsbrott vid eventuella sättningar av omkringliggande mark. Sättningar/markplanering För att minimera belastningarna och eventuella sättningsrörelser bör höjdsättningen i området preliminärt vara sådan att befintliga nivåer i huvudsak följs. I princip all ny last bedöms leda till sättningar. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 15(16)

Byggnadstekniska åtgärder som medför en permanent grundvattensänkning bör ej utföras. Detta är viktigt inte enbart för planerade byggnader utan även för närliggande mark som kan utsättas för sättningar vid sänkning av grundvattenytan. För att förhindra framtida grundvattenavsänkning som orsakar sättningar bör ledningsgravar utföras med strömningsavskärande fyllning för nya ledningar som ligger djupare än befintlig övre grundvattenyta. Även dräneringsnivåer bör förläggas så att risken för sättningar på grund av eventuell grundvattensänkning undviks. Dagvatten måste omhändertas på grund av att jorden i huvudsak utgörs av täta jordlager med låg permeabilitet och det därför ej finns någon möjlighet till infiltration av ytvatten i området. Jordlagren innehåller silt varpå risk för tjällyftning samt jordflytning skall beaktas. Vibrationer Västkustbanan ligger ca 100 m väster om aktuellt planområde. Vibrationer från järnvägen kan uppstå och orsaka problem i byggnader som inte är stödpålade (exempelvis vid plattgrundläggning). Vibrationsutredning med avseende på komfortvibrationer i byggnader har ej utförts i detta skede och kan därför behöva studeras närmare i samband med detaljprojektering beroende på val av grundläggning av planerade byggnader. Vibrationsutredning bör i så fall utföras av sakkunnig inom området. n:\105\25\1052537\5 arbetsmaterial\01 dokument\pm-beskr\pm geoteknik.docx 2018-05-17 16(16)

Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdrag Spänningsdiagram Tölö 8:14 Datum 2018-05-17 Handläggare AH Uppdragsnummer 1052537 Tfn 031-50 70 00 Fax 031-50 70 10 Härledda värden Sigma c kpa 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 2 4 NC1808 - Sigma c 6 NC1808 - Sigma 0 Värderat medelvärde sigma c 80 % av sigma c Djup [m] 8 10 12 14 16

Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdrag Spänningsdiagram Tölö 8:14 Datum 2018-05-17 Handläggare AH Uppdragsnummer 1052537 Tfn 031-50 70 00 Fax 031-50 70 10 Härledda värden Sigma c kpa 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 2 4 NC1808 - Sigma c 6 NC1808 - Sigma 0 Värderat medelvärde sigma c 80 % av sigma c Djup [m] 8 10 12 14 16

Kungsbacka, Tölö 8:14 Uppdragsnummer: 105 25 37 Sektion 1 Befintliga förhållanden Kombinerad analys Skala (A3): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 13.3 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Le2 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 7.3 kpa Cu-Rate of Change: 0.73 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Le1 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16.5 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 7.3 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Vägbank Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 27.4 Name: Berg Model: Bedrock (Impenetrable) 1.35 Detaljplanegräns Detaljplanegräns Nivå 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 -20 Gamla Göteborgsvägen Vägbank Le2 Let Befintlig byggnad Le1-20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Längd Berg 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 Datum: 2018-05-17 17:08:21 Senast editerad av: Engerberg Katarina Sökväg: N:\105\25\1052537\5 Arbetsmaterial\03 Beräkningar\Sektion 1 bef komb.gsz

Kungsbacka, Tölö 8:14 Uppdragsnummer: 105 25 37 Sektion 1 Befintliga förhållanden Odränerad analys Skala (A3): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Name: Let Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 13.3 kpa Name: Le2 Model: S=f(depth) Unit Weight: 17 kn/m³ C-Top of Layer: 7.3 kpa C-Rate of Change: 0.73 kpa/m Limiting C: 0 kpa Name: Le1 Model: S=f(depth) Unit Weight: 16.5 kn/m³ C-Top of Layer: 7.3 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 0 kpa 1.47 Name: Vägbank Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 27.4 Name: Berg Model: Bedrock (Impenetrable) Detaljplanegräns Detaljplanegräns Nivå 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 -20 Gamla Göteborgsvägen Vägbank Le2 Let Befintlig byggnad Le1-20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Längd Berg 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 Datum: 2018-05-17 17:44:49 Senast editerad av: Engerberg Katarina Sökväg: N:\105\25\1052537\5 Arbetsmaterial\03 Beräkningar\Sektion 1 bef od.gsz

Kungsbacka, Tölö 8:14 Uppdragsnummer: 105 25 37 Sektion 1 Enligt DP Kombinerad analys Skala (A3): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 13.3 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Le2 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 7.3 kpa Cu-Rate of Change: 0.73 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Le1 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16.5 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 7.3 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Vägbank Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 27.4 Name: Berg Model: Bedrock (Impenetrable) Nivå 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 -20 Gamla Göteborgsvägen Vägbank Detaljplanegräns Le2 1.29 Eventuell framtida byggnad 20 kpa Let Le1 Längd Berg Eventuell framtida byggnad bör pålgrundläggas ur sättningssynpunkt Detaljplanegräns -20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 Datum: 2018-05-17 17:41:55 Senast editerad av: Engerberg Katarina Sökväg: N:\105\25\1052537\5 Arbetsmaterial\03 Beräkningar\Sektion 1 byggnad komb.gsz

1.10 1.05 Kungsbacka, Tölö 8:14 Uppdragsnummer: 105 25 37 Sektion 1 Känslighetsanalys, uppfyllnader Kombinerad analys Skala (A3): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 13.3 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Le2 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 7.3 kpa Cu-Rate of Change: 0.73 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Le1 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16.5 kn/m³ Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 7.3 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.115 Name: Vägbank Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 27.4 Name: Berg Model: Bedrock (Impenetrable) 0.91 Detaljplanegräns Detaljplanegräns Nivå 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 -20 Gamla Göteborgsvägen Vägbank Le2 Let Le1-20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Längd Berg Vägbank 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 Datum: 2018-05-17 17:18:23 Senast editerad av: Engerberg Katarina Sökväg: N:\105\25\1052537\5 Arbetsmaterial\03 Beräkningar\Sektion 1 framtida komb.gsz