VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Förutsättningar 2 2.1 Orientering och planförslag 2 2.2 Topografi 3 2.3 Geotekniska förhållanden 3 2.4 Verksamhetsområde 3 2.5 Befintlig allmän dagvattenanläggning 3 2.6 Recipient 4 3 Planerad utbyggnad 5 4 Förslag till dagvattenhantering 5 4.1 Fördröjningskrav 5 4.2 Dimensionering 6 4.2.1 Beräkning av dimensionerande regnintensitet 6 4.2.2 Beräkning av dimensionerande flöden 6 4.2.3 Beräkning av behov av dagvattenfördröjning 7 4.3 Fördröjningsmagasin 7 4.4 Extrem nederbörd 8 5 Exempel på principlösningar för dagvatten 9 Bilagor Bilaga 1 Principillustration dagvattenhantering 1(10)
1 Bakgrund Sweco Environment har fått i uppdrag av Vara kommun, Tillväxt- och utvecklingsavdelningen, att genomföra en dagvattenutredning till detaljplan för kvarteret Ritaren. Syftet med utredningen är att säkerställa i detaljplan att området lämpas för byggnation av bostäder samt i vilken omfattning dagvattenlösningar behövs. 2 Förutsättningar 2.1 Orientering och planförslag Det studerade planområdet avgränsas av Östra Ringleden (väg 187), Allégatan, bostadskvarteret ritaren och en fotbollsplan. I planområdet planeras för bostadsbebyggelse i olika former och parkmiljö med utrymme för dagvattenhantering. Naturmark kommer att bevaras för att undvika att hela området hårdförs samt för att minska buller och störningar från ringleden. Planområdets storlek är ca 2,8 ha. Figur 1. Planförslag för kvarteret Ritaren. 2(10)
2.2 Topografi Området består av plan åkermark som sluttar svagt åt väster. Marknivåer varierar mellan ca +79,9 m och +81,1 m. En skyfallsanalys av Vara kommun genomfördes av DHI år 2015. Studien visar att delar av det aktuella planområdet är i risk att översvämmas vid ett 100-årsregn, framförallt i områdets västra del. Figur 2. Resultat från simulering av ytavrinning vid 100-årsregn. 2.3 Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning genomfördes av Geo-Väst AB år 1993. Undersökningen visar att jordlagerföljden består av ca 14 meter lera som vilar på 3-8 meter friktionsjord. Grundvattenytan påträffas ca 2,7 meter under markytan. 2.4 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet för dagvatten är det geografiska område inom vilket kommunen har ordnat eller ska ordna dagvattenavledning genom en allmän dagvattenanläggning. Vara kommun avser att låta området ingå i verksamhetsområdet för den allmänna dagvattenanläggningen. 2.5 Befintlig allmän dagvattenanläggning Planområdet består idag av ängsmark. Befintlig dagvattenanläggning finns utbyggt öster om planområdet som avleder dagvatten norrut via en 800 mm dagvattenledning till dike i åkern norr om väg 187. 3(10)
2.6 Recipient Planområdet avvattnas i dagsläget till en dagvattenledning som går norrut till väg 187 där det ansluter till ett dikningsföretag. Dikningsföretaget har utlopp till Afsån som ansluter till Lidan. Lidan uppnådde måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus vid senaste bedömningen 1 år 2009. X Figur 3. Dagvatten från planområdet (kryss) avleds till Lidan, se röd pil. Karta hämtad från viss.lst.se. 4(10) 1 http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se645966-134216
3 Planerad utbyggnad I norra delen av planområdet är tillåten exploateringsgrad 30 %. I sydvästra delen av området tillåts en exploateringsgrad på 20 % för småhustomter. Inga källare tillåts inom planområdet. Figur 4. Planerad utbyggnad och exploateringsgrad. 4 Förslag till dagvattenhantering 4.1 Fördröjningskrav Planområdet är beläget högt upp i ett delavrinningsområde till Afsån, se Figur 5. Dagvatten från planområdet avleds via ett dikningsföretag till Afsån. Då dikningsföretagets dimensionerade kapacitet ej har kunnat fås fram, har Sweco gjort en bedömning om vad som kan släppas på utan att medföra konsekvenser nedströms. Bedömningen är att 2 l/s ha är en rimlig begränsning att utgå ifrån. 5(10)
Figur 5. SMHI:s delavrinningsområde till Afsån. 4.2 Dimensionering Beräkningar av regnintensitet, flöden och erforderligt behov av dagvattenfördröjning har utförts enligt Svenskt Vattens publikation P110. Planområdet kan klassas som ett område med tät bostadsbebyggelse enligt tabell 2.1 i P110. Det innebär att VA-huvudmannens ansvar är att dagvatten inte ska trycka upp till marknivå vid ett 20-årsregn. I P110 föreslås även att kommunen i egenskap av planläggande myndighet ansvarar för att byggnader ej skall översvämmas för nederbörd med återkomsttid upp till 100 år. 4.2.1 Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet har Dahlströms ekvation använts. Dimensionerande regnintensitet för området vid regn med återkomsttiden 20 år med 10 minuters varaktighet är 360 l/s ha (inkl. klimatfaktor 1,25). 4.2.2 Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande flöden har rationella metoden använts. I tabell 1 redovisas beräkningar av hårdgjord yta som påverkar avrinningen. 6(10)
Tabell 1. Avrinningskoefficienter. Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient Reducerad yta (ha) Bostäder 1,61 0,35 0,56 Gata 0,16 0,80 0,13 Park 0,35 0,10 0,04 Natur 0,73 0,10 0,07 Totalt 2,86 0,28 (viktad) 0,80 Dimensionerande flöde från området efter etablering är 290 l/s inkl. klimatfaktor 1,25. 4.2.3 Beräkning av behov av dagvattenfördröjning Dagvattenflödet från området bör inte överstiga 2 l/s ha för att undvika oönskade effekter i nedströms i dikningsföretaget. Det innebär att utloppsflödet är begränsat till 5,7 l/s. Erforderlig magasinsvolym för planområdet vid dimensionerande regnintensitet och klimatfaktor 1,25 är 290 m 3. Dimensionerande regnvaraktighet för magasinet är ca 300 minuter. 4.3 Fördröjningsmagasin Inom planområdet finns utrymme för att anlägga öppna fördröjningsmagasin. Dessa är det ekonomiskt bästa alternativet. Alternativ kan vara underjordiska magasin, exempelvis i form av plastkasetter eller rör. Öppna magasin kan utformas antingen som torra dagvattenmagasin eller våta dagvattendammar. Exempel på utformning av dagvattenlösningar visas i avsnitt 5. En dagvattendamm bör utformas med släntlutning 1:6, vilket är tillräckligt flackt för att kunna sköta slänterna med åkgräsklippare. Slänterna blir då också trygga för de som vistas i området. Dammens bottennivå bör ligga ovan grundvattennivån för att inte orsaka sättningar i leran. Rekommenderat djup på dammen med hänsyn till grundvattennivån är 2 m från dagens markyta. Höjdsättningen i området ska tillåta att vatten kan avrinna till dammen. Gator föreslås avvattnas traditionellt med ledningar och diken till dammen. I principillustrationen (bilaga 1) har erforderlig yta beräknats till ca 630 m 2. Vid beräkningen har utgåtts ifrån att dammen kan vara ca 10 m bred, vilket med släntlutningen 1:6 ger ett djup motsvarande ca 0,8 m. Dammen behöver då vara drygt 70 m lång för att komma upp i 170 m 3. 7(10)
Dammen föreslås anslutas till befintligt dikningsföretag nordväst om planområdet, se principillustration i bilaga 1. 4.4 Extrem nederbörd Med extrem nederbörd avses nederbördsmängder som väsentligt överstiger de normala över ett visst tidsintervall. Vid extrem nederbörd räcker inte alltid anlagda dagvattensystem dimensioneringsmässigt till utan transport av dagvatten sker ytledes. För att klara extrem nederbörd är höjdsättningen av byggnaden i förhållande till planeringen av omkringliggande mark och gata avgörande. Höjdsättningen av planområdet måste ske på ett sådant sätt att instängda områden inte bildas. Enligt Svenskt Vattens rekommendationer bör marken från byggnaden och tre meter ut luta 1:20 från byggnaden för att därefter luta 1:50-1:100 mot omgivande ytor för att minska risken för översvämning vid extrema regn. Rekommendation angående lägsta golvnivå bör framgå av detaljplanens plankarta. 8(10)
5 Exempel på principlösningar för dagvatten Figur 6. Exempel på ytlig avledning av dagvatten i Augustenborg (foto: Sweco) Figur 7. Exempel på nedsänkta växtbäddar i Tyresö kommun, även kallade biofilter (foto: Sweco) 9(10)
Figur 8. Exempel på ytavrinningsvägar inom kvartersmark (foto: Sweco) Figur 9. Exempel på dammar inom kvartersmark (foto: Sweco) Figur 10. Exempel på nedsänkt växtbädd (foto: Sweco) 10(10)