Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2013. Kontaktperson på Karlstads kommun är Johan Sjövall. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1
Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar (KBU) för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar, där den första genomfördes våren 2012. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning bland elever i årskurs 2 på grundskolan i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Deltar gör Karlstads kommun samt friskolan Stellatus. Totalt sett består målgruppen av 796 elever. Vid kund- och brukarundersökningen 2012 var målgruppen föräldrar till elever i årskurs 2 på grundskolan i Karlstads kommun, till skillnad från i år då eleverna besvarat undersökningen. 2
Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Ändringen av målgrupp till elever vid årets undersökning jämfört med vårdnadshavare vid undersökningen 2012 har gjort att frågornas innehåll och formulering har ändrats. I årets undersökning används samma enkätfrågor som till elever i årskurs 5, 2012 och 2013. Framtagande av frågor gjordes 2012 tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom skolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 23 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Mitt inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna testades då på respondenter i målgruppen, det vill säga elever i årskurs 5, inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. 3
Eftersom målgruppen har ändrats från vårdnadshavare till elever i årskurs 2 till elever i årskurs 2, påverkar det möjligheten till jämförelser. Vid båda undersökningarna har samma frågeområden ingått, men formuleringar och till viss del frågorna har anpassats till den nya målgruppen. När det gäller själva respondentlistorna så har skolförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående skolor. I dessa listor kommer ej elever med dold identitet med. Rektorer, förskolechefer och lärare har kontaktat oss för komplettering av respondenter. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 8-26 april, 2013. Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllandet av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Total svarsfrekvens för undersökningen är 94 procent, vilket kan jämföras med en svarsfrekvens på 46 procent vid undersökningen 2012 när vårdnadshavare var målgrupp. Totalt ingår 25 skolor i undersökningen och samtliga har en svarsfrekvens på minst 40 procent, vilket är kravet för att ingå i rapporteringen. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola, samt en rapport uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola, samt gjort jämförelser mellan undersökningen 2012 och 2013. 3
Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom 4
parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. 4
Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5
Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett ingår det 746 elever från årskurs 2 och det är 375 flickor och 371 pojkar som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall skillnaden är statistiskt signifikant mellan variablerna kommenteras detta. 6
Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7
8
Påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan får hela 4,9 i medelbetyg. Det är mindre än 1 procent som svarat vet ej. Jag är som helhet nöjd med skolan får ett medelbetyg på 4,7. Det är mindre än 1 procent som svarat vet ej. 9
I presentationen av de 26 deltagande skolorna har vi delat upp dem på två bilder för att få resultat per skola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 10
Det totala indexvärdet för skolorna i Karlstad från elever i årskurs 2 hamnar på 4,6. Skåreskolan och Västerstrandsskolan får högst totalt indexvärden med 4,9. Lägst totalt indexvärde får Edsvallaskolan med 4,2. 11
12
I presentationen av de 26 deltagande skolorna har vi delat upp dem på två bilder per indexområde för att få resultatet per skola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 13
Trygghet och trivsel Det totala indexvärdet i Karlstad inom området Trygghet och trivsel hamnar på 4,6. Skåreskolan och Västerstrandsskolan har de högsta indexvärdena inom området på 4,9, medan lägst indexvärde återfinns för Edsvallaskolan med 4,0 Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Flera påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0) inom indexområdet, nämligen: Jag känner mig trygg i skolan (Skåreskolan och Råtorpsskolan) Vi behandlar varandra bra på skolan (Skåreskolan) Pojkar och flickor behandla lika på skolan (Väse skola och Västerstrandsskola) Jag blir bra bemött av personalen i skolan (Orrholmsskolan, Råtorpsskolan, Skattkärrsskolan och Västerstrandsskolan) 14
Det lägsta medelvärden kommer från Edsvallaskolan för påståendet Jag har arbetsro i skolan har och är på 3,2. 14
Skriv in andelen vet ej per fråga! 15
Kunskaper Totalt sett i Karlstad får indexområdet Kunskaper ett medelvärde på 4,7. Råtorpsskolan och Västerstrandsskolan har det högsta medelvärdet på 4,9, medan Färjestadsskolan har lägst medelvärde inom indexområdet på 4,4. Indexområdet Kunskaper byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (6%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (11%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (6%) Flera påståenden inom indexområdet har fått högsta medelvärdet (5,0) från minst en skola, nämligen: Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (Råtorpsskolan) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (Kroppkärrsskolan, Skattkärrsskolan, Skåreskolan och Västerstrandsskolan) Mina lärare är bra på att undervisa (Fredricelundsskolan, Friskolan Stellatus, Råtorpsskolan, Skattkärrsskolan, Stockfallets skola, Vallargärdets 16
skola, Väse skola och Västerstrandsskolan) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (Kroppkärrsskolan, Orrholmsskolan, Skattkärrsskolan och Västerstrandsskolan) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (Friskolan Stellatus, Gruvlyckeskolan, Kroppkärrsskolan, Råtorpsskolan, Skattkärrsskolan, Södra Råtorps skola och Västerstrandsskolan) Lägsta värdet inom indexområdet Kunskaper återfinns för påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena, som fått värdet 3,8 från Stockfallets skola. 16
Skriv in andelen vet ej per fråga! 17
Mitt inflytande 4,8 är medelvärdet för indexområdet Mitt inflytande för Karlstad årskurs 2 totalt sett. Det är flera skolor som får det högsta medelvärdet på 4,9 inom indexområdet, nämligen Hagaborgsskolan, Råtorpsskolan, Skattkärrsskolan, Skåreskolan, Vallargärdets skola, samt Västerstrandsskolan. Lägst värde inom området Mitt inflytande får Färjestadsskolan på 4,5. Indexområdet byggs upp av följande tre påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Samtliga påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0) från en skola vardera, nämligen: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (Fredricelundsskolan) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (Råtorpsskolan) I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (Hagaborgsskolan) Det lägsta medelvärdet inom indexområdet är på 4,3 och återfinns för påståendena Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete som kommer från Färjestadsskolan och I utvecklingssamtalen pratar vi om 18
vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår som kommer från Edsvallaskolan. 18
19
Skolan som helhet 4,5 är medelvärdet för indexområdet Skolan som helhet för Karlstad årskurs 2 totalt sett. Västerstrandsskolan är den skola med högst totalt index på 4,9 när det gäller Skolan som helhet, medan Edsvallaskolan får det lägsta totala värdet på 3,8. Indexområdet byggs upp följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (17%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Inom indexområdet har Jag kan rekommendera min skola till en kompis fått det högsta medelvärdet (5,0) från eleverna på Friskolan Stellatus, Skattkärrsskolan och Västerstrandsskolan. Lägst medelvärde (2,1) får påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på och det kommer från eleverna på Edsvallaskolan, vilket också är det lägsta medelvärdet för en fråga i hela undersökningen för årskurs 2. 20
Skriv in andelen vet ej per fråga! 21
22
Trygghet och trivsel Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan med 4,9 medan det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med 4,0. På totalnivå är det bara frågan Mina lärare är bra på att undervisa som också får ett totalt medelvärde på 4,9, vilket innebär att dessa två är de högsta totala medelvärdena i undersökningen bland elever i årskurs 2. Totala medelvärdet för Jag har arbetsro i skolan är det lägsta totala medelvärdet i undersökningen. Kön Det finns inga signifikanta skillnader inom indexområdet Trygghet och trivsel utifrån kön. Huvudman Det är fler elever som instämmer helt (betyg 5) i påståendet Vi behandlar varandra bra på skolan i den kommunala verksamheten jämfört med elever som har en fristående huvudman. Elever som tillhör en verksamhet med en fristående huvudman ger i högre utsträckning påståendet betyg 3 eller 4. 23
Kunskaper Högsta medelvärdet inom indexområdet får påståendet Mina lärare är bra på att undervisa med värdet 4,9 och det är som vi tidigare nämnt en av två frågor som får högsta totala medelvärdet i undersökningen. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 4,4 och det fick påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Kön Flickorna instämmer i större utsträckning helt (betyg 5) i påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker jämfört med pojkarna som i något högre grad ger påståendet betyg 4. Huvudman Det finns inga signifikanta skillnader inom indexområdet Kunskaper utifrån huvudman. 24
Mitt inflytande Högsta totalmedelvärde inom indexområdet Mitt inflytande får både Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och På utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår, 4,8. Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete får ett totalmedelvärde på 4,7. Kön Det finns inga signifikanta skillnader inom indexområdet utifrån kön. Huvudman Det finns inga signifikanta skillnader inom indexområdet utifrån huvudman. 25
Skolan som helhet Högsta totalmedelvärdet är 4,7 och det är för de tre påståendena, Jag är nöjd med miljön inomhus, Jag kan rekommendera min skola till en kompis och Jag är som helhet nöjd med skolan. Lägsta totalmedelvärdet får påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på, 4,1. Kön Det finns inga signifikanta skillnader inom indexområdet utifrån kön. Huvudman Det är fler elever som instämmer helt (betyg 5) i påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan i den kommunala verksamheten jämfört med elever som har en fristående huvudman. Elever som tillhör en verksamhet med en fristående huvudman ger i högre utsträckning påståendet betyg 3 eller 4. Detsamma gäller påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan där det är fler elever som instämmer helt (betyg 5) i den kommunala verksamheten jämfört med elever som har en fristående huvudman. Elever som tillhör en verksamhet med en fristående huvudman ger i högre utsträckning påståendet betyg 4. 26
Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur elever i årskurs 2 på skolor i Karlstad upplever sin skola. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av elevernas uppfattning om skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 2 i Karlstad. Samtliga elever på de 25 skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 94 procent i undersökningen, vilket är en hög svarsfrekvens och det är tio skolor som har en svarsfrekvens på 100 procent. Skogsbackeskolan har lägst svarsfrekvens på 61 procent, vilket ändå är en god marginal till att uppnå kravet på minst 40 procents svarsfrekvens för att få ingå resultatredovisningen. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är ett fåtal frågor där andelen som svarat vet ej är högre än fem procent. Vi kan därmed konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, utvecklingen från tidigare mätning (2012), både totalt sett och per indexområde samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den 27
bakgrundsinformation vi har om respondenterna. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande har målgruppen som besvarat undersökningen förändrats mellan mätningarna, i år är det eleverna själva som besvarar undersökningen, till skillnad från 2012 då det var vårdnadshavarna som besvarande undersökningen. 27
Totalt sett är eleverna nöjda med sin skola De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna i undersökningen. Bemötandet får 4,9 totalt sett och helhetsintrycket får 4,7 totalt sett. Vi kan alltså konstatera att eleverna vid Karlstads kommuns skolor i årskurs 2 generellt sett är nöjda både med bemötandet och har ett positivt helhetsintryck. Korrelation grundskola årskurs 2 Det finns starka korrelationer mellan vad eleverna i årskurs 2 har svarat på frågan som gäller helhetsbetyget och att eleven trivs i skolan. De som ger ett högt helhetsbetyg är också de elever som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, samt de som i högre grad svarar de är nöjda med miljön utomhus. De påståenden som samvarierar med påståendet om vilket bemötande eleverna upplever är att lärarna är bra på att undervisa, lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, lärarna tror på elevernas förmågor samt att eleven är nöjd med miljön inomhus. 28
I årets undersökning är det eleverna i årskurs 2 som har besvarat frågorna, jämfört med 2012 då det var elevernas vårdnadshavare som svarade på frågorna. Vi väljer ändå att göra en jämförelse mellan åren för att vi ser det som intressant att se på vilket sätt dessa båda gruppers uppfattning skiljer sig åt. Vid undersökningen 2012 var det sju skolor som hade en lägre svarsfrekvens än 40 %, vilket gör att vi inte kan göra någon jämförelse mellan åren för dessa skolor. Generellt sett kan vi konstatera att eleverna i årskurs 2 ger ett högre totalindex på 4,6, jämfört med vårdnadshavarnas totalindex förra året på 4,2. Samtliga skolor som vi kan jämföra mellan åren ligger kvar på samma totalindex som förra året eller har ökat sitt index. Vallargärdets skola står för den största ökningen, från 3,9 till 4,8. Ytterligare fyra skolor har förbättrat sina värden med 0,7 enheter: Hagaborgsskolan, Kroppkärrsskolan, Skattkärrsskolan, samt Södra Råtorps skola. 29
30
31
Jämförelse per indexområde 2012-2013 Totalt sett är eleverna i årskurs 2 nöjdare med sin skola än vårdnadshavarna till elever i årskurs 2, när vi jämför resultatet mellan åren. Som vi tidigare nämnt skiljer sig antalet frågor och frågornas formulering åt mellan åren, men per indexområde bedömer vi ändå att påståendena är jämförbara. För samtliga frågor är det en signifikant skillnad i svar, vilket också återspeglas i skillnad i medelvärde per indexområde. För alla fyra indexområden har medelvärdet ökat i årets undersökning. Två indexområden står för den största ökningen på 0,7 enheter: Kunskaper och Mitt inflytande, där också Mitt inflytande är det indexområde som har högst medelvärde på 4,8. 32
Generellt sett är det få signifikanta skillnader i svar mellan flickor och pojkar, respektive om verksamheten drivs som i kommunal regi eller som en fristående skola. Flickor och pojkar Bland de skillnader som ändå finns ser vi att flickor i högre grad upplever att deras lärare tror på deras förmåga att lära sig saker, jämfört med pojkarna. Kommunal eller fristående huvudman När det gäller skillnad i svar beroende på huvudman ser vi att elever inom den kommunala skolan i högre grad instämmer helt (betyg 5) i att de är nöjda med miljön både inomhus och utomhus, jämfört med elever på den fristående skolan som i högre grad svarar betyg 3 eller 4. Det är även fler inom den kommunala skolan som instämmer helt i att de behandlar varandra bra på skolan, jämfört med elever inom den fristående skolan som i högre grad svarar betyg 3 eller 4. 33
Genomgående höga betyg för majoriteten av skolorna Genomgående i samtliga indexområden för de flesta av skolorna i Karlstad gällande årskurs två har vi höga medelvärden. På totalnivå ligger alla skolor på totalt indexvärde över 4,2, vilket är ett bra värde. Skåreskolan och Västerstrandskolan får de högsta totala indexvärdena på 4,9. Arbetsro i skolan är ett utvecklingsområde för flera skolor Liksom för undersökningen 2012 är arbetsro i skolan ett fortsatt område som får lågt värde. Vid undersökningen 2012 var arbetsro i skolan den fråga som fick det lägsta totalvärdet i hela undersökningen och det gäller även för årets undersökning. Det innebär att såväl elever som vårdnadshavare upplever arbetsron som ett problem. Edsvallaskolan är den skola med lägst medelvärde på 3,2 för arbetsro i skolan, men även Färjestadsskolan får lågt medelvärde på frågan på 3,4. Möjlighet att välja skola Förutom arbetsro är det även ett lågt medelvärde för möjligheten att välja vilken skola man vill gå på. Totalt sett har påståendet ett medelvärde på 4,1, vilket är det näst lägsta i undersökningen och där utmärker sig Edsvallaskolan med ett medelvärde på 2,1 vilket är det lägsta medelvärdet för en enskild fråga i hela undersökningen. Även elever på Vålbergsskolan och Stockfallets skola upplever en lägre möjlighet att välja skola, där medelvärdet är 3,1 respektive 3,2. När det gäller vilka tre frågor som har störst skillnad i medelvärde ser vi att två av 34
frågorna återkommer: Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på: 4,9 (Fredricelundsskolan) till 2,1 (Edsvallaskolan) Jag har arbetsro i skolan: 4,5 (Skåreskolan) till 3,2 (Edsvallaskolan) Jag är nöjd med skolmaten: 4,9 (Vallargärdets skola) till 3,6 (Färjestadsskolan) 34
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de två år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla verksamheter har ett totalindex på 4,0 eller mer och att alla verksamheter har förbättrat sig eller ligger kvar på sin tidigare nivå. Tabellen ovan visar på en stor positiv utveckling för årskurs 2, men det har troligen främst att göra med att målgrupperna har förändrats mellan 2012 och 2013. I årets mätning är det eleverna själva som besvarat undersökningen medan det 2012 var vårdnadshavarna som besvarade undersökningen. 35
Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera samtliga verksamheter inom skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive skolområdes förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom 2012 års mätning tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. Kan relationen och antalet lärare vara en bidragande orsak till denna skillnad mellan årskursernas betygsättning? Finns behov av övergripande stöd? Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i 36
verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område som t ex information, går samman och stöttar varandra. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Tre exempel på det är Frödingskolan, Hultsbergsskolan och Rudsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Motsvarande för årskurs 5 och årskurs 2 är Västerstrandsskolan och för förskolorna är det Förskolan Linblomman som utmärker sig genom att få höga totalindex och även höga omdömen per indexområde. Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 36
Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat 37
per klass) bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har skolan höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har skolan höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 års rapport för jämförelse) Hur bibehåller vi de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 37