Kompletterande frågor - Regler för informationshantering. och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017

Relevanta dokument
Arkivkrav vid införande av nytt IT-system

Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet

E-arkiv på SLL landstingsarkivet

Österåkers kommuns styrdokument

Landstingsarkivet (Stockholms län) genom tre e-arkivgenerationer

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Råd för systembeskrivning

Att upprätta en systemdokumentation

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Tjänstebeskrivning Slutarkivering

Arkivkrav för IT-system i Lunds universitet - vägledning

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Bilaga 3a. Ickefunktionella krav. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm

Checklista för implementering av verksamhetsbaserad informationsredovisning (VIR) inom SLL

Bevarande- och gallringsplan för information på webbplatser

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

STOCKHOLMS STADSARKIV. Att. på it-system. i stockholms stad

Bilaga 3a Ickefunktionella

TAM 4:2010 REKOMMENDATION. Arkivfunktionalitet för IT-system. Version 1.0

Dokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Dokumentnamn Datum Versionsnummer. Föreskrift VIR_v1_0.docx Föreskrift 14. Verksamhetsbaserad informationsredovisning

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Arkivfrågor när en myndighet startar

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet

Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.

Regelverk för skanning av patientinformation i PMO

Arkivreglemente för Motala kommun

Arkivreglemente. Mandatperioden Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 149

Stockholms läns landstings projektmodell. PROJEKTiL. Programdirektiv SLL Miljö för Bevarande

E-arkiv, eardoch Pre-pre-ingest

Lathund för att storstäda i mappar/filer

Systemavveckling BEVARA OCH GALLRA VERKSAMHETSINFORMATION. Koncernkontoret

Riktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun

Samråd mellan bygg- och miljönämnden och arkivmyndigheten om makulering av pappershandlingar efter scanning KS-2016/333

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.

Reglemente för arkiv

Förstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0

Aktuellt från Riksarkivet

Ansvarsförbindelse för Stockholms Läns Landstings Elektroniska Katalog (EK)

Workshopmallar The e C ap a it i al a l o f S c S a c n a din i av a ia

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Riktlinjer för digital slutarkivering

Lärplattformar och arkivering

Råd om hur bestämmelserna i RA-FS 2009:1, 5 kap 4-6 ska tolkas och tillämpas - Dokumentationen av elektroniska handlingar

Patientdatalag (2008:355)

Riktlinjer för digital arkivering

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Hantering av arkiv som ska levereras till Landstingsarkivet efter beslut av Inspektionen fo r va rd och omsorg (IVO)

Reglemente för hantering av arkiv i Upplands Väsby kommun

Mappstruktur, filnamn och städtips

Råd för hantering av elektroniska handlingar vid Lunds universitet. Datum Författare Version Anne Lamér 1.0

Riktlinje Hantera e-arkiv

Bevarande- och gallringsplan för digital journalinformation

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv Anastasia Pettersson Per Carlsson

Dokumentnamn Datum Versionsnummer. Föreskrift VIR_v2_0.docx Föreskrift 14. Verksamhetsbaserad informationsredovisning

Organisation Teknisk specifikation Informationsutbyte Gränsdragning och teknisk samordning i projekt Arkivering

Utredning av behov av åtgärder inför regionbildningen angående arkiv- och informationshantering

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Göteborgs universitet

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

TAM 2:2008 REKOMMENDATIONER. Informationsförvaltning. Version 1.0

Ny föreskrift för informationshantering och arkiv inom Region Stockholm

FGS:er. One size fits all?

Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern

Dokumenthanteringsplan för myndighetsnämnden

Bevarande av skolhälsovårdsjournaler från fristående skolor belägna inom Borås Stad

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?

Svensk författningssamling

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

komsam Digital långtidslagring/arkivering

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Förvaltningsgemensamma specifikationer

Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE. Nora Liljeholm / Riksarkivet /

Strategi för bevarande av digital information

Informationsmodell. Mina meddelanden. Gäller från juni Version 2.0

Proveniensprincipen i det moderna informationssamhället

Riktlinjer för hantering av arkiv i Ånge kommun

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Framtidens vårdinformationsmiljö SLL

Dokumenthanteringsplan

Strategi för långsiktig informationsförvaltning och införande av e-arkiv

Inspektion av arkivvården vid Örebro tingsrätt

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Pass 3: Metadata. Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online

Checklista för anslutningsarbete till e-arkiv Stockholm

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

Att ställa arkivkrav på IT-system i Stockholms stad. stockholm.se

Bevarande- och gallringsplan för information på webbplatser

molndal.se MÖLNDALS STAD invånare

Bevarande- och gallringsplan för ekonomisystem med försystem på Landstingsservice

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Transkript:

1(5) Landstingsarkivet 2018-05-24 LA 2018 0100 Kompletterande frågor - Regler för informationshantering och arkivering i IT-system/applikationer 1 Inledning och bakgrund Vid upphandling, avrop, utveckling alternativt avveckling av ett system eller en applikation ska myndigheten säkerställa att systemlösningen uppfyller landstingsarkivets krav för bevarande och att landstingets riktlinje Regler för informationshantering och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017 0112, version 1.0, följs. Systemägaren ska säkerställa att kraven finns med i upp-handling och/eller vid utveckling. Innan ett system/applikation tas i bruk ska samråd ha skett med arkivmyndigheten. Vid samrådet görs en bedömning av i vilken utsträckning kraven enligt riktlinjen är relevanta, och om de är uppfyllda. Riktlinjen gäller för alla myndigheter i landstinget och alla system/applikationer som hanterar allmänna handlingar enligt definition i 3 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105). För att underlätta processen med kravställning och anpassning av systemlösningarna har landstingsarkivet tagit fram kompletterande frågor att ställa till leverantörerna utöver kravformuleringarna. Frågorna tar avstamp i riktlinjen och listas under riktlinjens sju respektive krav. I vissa fall gör frågornas karaktär att de kan spänna över flera olika krav. 2 Kompletterande frågor till Riktlinjen En provexport av informationen som ska bevaras från systemet till SLL e-arkiv bör genomföras. Detta för att säkerställa att funktionaliteten uppfyller landstingsarkivets krav för bevarande. Provleveransen bör ske som en aktivitet vid upphandling, avrop, större utveckling alternativt avveckling av ett system eller en applikation. Krav nr 1 Det ska framgå i avtal att informationsägaren är ägare till all metadata, data och samtliga dokumentfiler som hanteras i systemet och har teknisk möjlighet att exportera dessa. NOT: detta innefattar också systemspecifika data av betydelse för att kunna säkerställa kontext, autenticitet och säkerhet. Exempel är loggfiler och Stockholms läns landsting Telefon: 08-737 27 10 Orgnr: 232100-0016 Kulturförvaltningen Fax: 08-737 27 99 www.kultur.sll.se Landstingsarkivet Box 4151, 141 04 Huddinge registrator.la.lsf@sll.se

2 (5) datumstämplar. All information ska vara tydligt uppmärkt med ansvarig informationsägare. Kompletterande frågor till krav nr 1 1) Går det att ha flera olika avgränsade informationsägare som äger informationen i systemet? Beskriv hur avgränsningen görs. 1 2) Går det till att byta informationsägare på viss information från en informationsägare till en annan? Beskriv hur de organisatoriska och historiska sambanden i så fall bibehålls; exempelvis vid organisationsförändringar, namnbyten, sammanslagningar, privatiseringar, byten av huvudman, byten av organisationsform m.m. 2 3) Går det att exportera information per informationsägare ända ner på lägsta nivå (export och rapport)? Beskriv hur. 4) På vilket sätt kan systemet säkerställa att följande lagkrav efterlevs: Informationsredovisning/lista på allmänna handlingar per myndighet (OSL 4:2). Rätten för medborgarna att få veta i vilka register de finns registrerade och vad som registrerats (GDPR). Krav nr 2 Systemet ska kunna exportera och paketera vald information för arkivering under hela livscykeln i enlighet med arkivmyndighetens standardiserade krav för långsiktigt bevarande. All information avställd i xml-format ska kunna valideras mot ett av arkivmyndigheten godkänt xml-schema. NOT: Leverantören ska redan i upphandlingsskedet bevisa att export och arkivering är möjlig och att informationsstrukturer och filformat vid export och uttag är gjort enligt arkivmyndighetens standardiserade krav för långsiktigt bevarande. Vid egenutveckling ska motsvarande funktionalitet säkerställas. Dokumentfiler får inte vara beroende av mappstrukturer för att kunna förstås i sitt sammanhang. De måste få unika filnamn eller objekt-id. I förekommande fall måste kopplingar mellan koder och kodlistor följa med; koder skall alltid exporteras i klartext i sitt sammanhang utan att behöva använda sig av till exempel speciella program eller kodlistor för tolkning. Kompletterande frågor till krav nr 2 1) Beskriv processen för arkivering/avveckling och hur man med hjälp av exempelvis API kan exportera information. Hur ser gränssnittet för detta ut? 2) Beskriv hur den informationsmodell som finns i systemet kan stödja arkivering/avställning/export. 1 SLL har flera olika informationsägare som alla kommer att existera och samverka i vårdinformationsmiljön. En delmängd av dess informationsägare kan vara privata vårdgivare. Det är viktigt att de olika informationsägarna hålls och kan hållas separerade från varandra så att det tydligt framgår vilken information som tillhör vilken informationsägare. 2 Kombikakoderna är inte en tillräcklig lösning för detta ändamål.

3 (5) 3) Är det möjligt att utgå från en beskriven informationsmodell och härleda dess entiteter till systemets information, så att modellens information går att peka ut? Exempelvis genom att titta i databasen, titta i filsystemet eller exportera. Beskriv hur. 4) Hur säkerställer man att den information som exporterats verkligen är exporterad? Beskriv kontroll och spårning för exporten av informationen. Krav nr 3 Strukturella sammanhang inom ett arkivobjekt, oavsett informationstyp, ska upprätthållas vid export och uttag. NOT: Till exempel en sammanhållen elektronisk personakt, skall kunna upprätthållas även vid export och arkivering av data. Utplock ur databastabeller ska även innehålla beskrivningar över vad listorna avser i form av kolumn och innehåll. Det gäller även eventuella relationer eller beroenden i utplocksraderna till andra utplocksrader. Kompletterande frågor till krav nr 3 1) Är det möjligt att separera informationsobjekt från annan data i systemet? 3 Beskriv hur. 2) Hur går export till ur ett SOA-system (service oriented architecture), om det är ett sådant som offereras? 3) Är det möjligt att exportera all information från en punkt/ kran, exempelvis från modersystemet (single point of access)? 4) Hur ser skillnaden ut mellan integrerade kringsystem och länkade system till modersystemet, vad gäller metoder för uttag och export? 5) Går det att plocka in information från kringsystem till modersystemet så att kringsystem kan använda modersystemets exportfunktionalitet (single point of extraction)? 6) Vilka möjligheter finns för masterdatahantering? Beskriv hur detta går till. 7) Går det att implementera en på förhand styrd klassificering och hantering i systemet? Hur förvaltas klassificeringen och hanteringen i så fall i systemet? 8) Är det möjlighet att på förhand definiera centralt styrda benämningar på viktiga metadata och centralt styrd mallhantering samt att detta även är applicerbart för skannad information Krav nr 4 Dokumentation som beskriver teknisk- och informationsarkitektur ska finnas och hållas uppdaterad. NOT: Till exempel för relationsdatabaser krävs en fullständig beskrivning av tabellstruktur och relationer. En informationsmodell 3 Det är inte funktionalitet via ett användargränssnitt som avses. Systemet kan exempelvis ha databastabeller vars funktion är för systemet i sig, dvs tabellerna utgör inte information som ska bevaras eller gallras.

4 (5) ska beskriva den information som behandlas. Informationen ska vara beskriven, dokumenterad och tolkningsbar utan krav på speciellt systemstöd från leverantörer. Dokumentationen ska också vara i ett format som inte kräver speciellt systemstöd från leverantören, till exempel PDF. Kompletterande frågor till krav nr 4 1) Är dokumentationen som beskrivs i krav nr 4 klassad som företagshemlighet eller motsvarande så att den inte får spridas till systemets kunder? Krav nr 5 Systemet ska ha stöd för att märka upp bevarande och gallring av informationstyp/handlingstyp samt kunna verkställa gallring enligt den märkningen. Till gallringsmärkningen ska också kunna kopplas en gallringsfrist, det vill säga en uppgift om när gallringen ska verkställas. Kompletterande frågor till krav nr 5 1) Kan systemet utföra gallring per automatik utifrån på förhand definierade och uppsatta regler för alla typer av information? 2) Kan man visa på ett samband mellan information i systemet som ska gallras och på analog tillhörande information utanför systemet? 3) På vilket sätt kan systemet hjälpa till att säkerställa att även analoga handlingar som tillhör de digitala objekten gallras (t.ex. en pappersjournal som hanteras vid sidan av systemet)? 4) Hur kan systemet hjälpa till att säkerställa att det som ska gallras verkligen ÄR gallrat? Beskriv hur gallringen kan bevisas. 5) Hur åstadkommer man att det som gallras från systemet även gallras från kringsystem, backuper, speglingar m.m.? Krav nr 6 Systemet ska ha stöd för att utföra beslutad gallring. Beslutad gallring innebär att metadata, data och dokumentfiler raderas permanent ur systemet efter beslut av informationsägaren och bara på dennes initiativ. NOT: Detta bör kunna genomföras av verksamheten utan inblandning av leverantören. Kompletterande frågor till krav nr 6 1) Beskriv hur manuell gallring ur systemet går till.

5 (5) Krav nr 7 Systemet ska ge stöd för periodvisa avställningar av information som uppfyller vissa valda kriterier. NOT: Till exempel alla avlidna patienter, sista anteckning gjord för 10 år sedan. Kompletterande frågor till krav nr 7 1) Går det att begränsa uttag, exempelvis om man vill exportera information endast från en specifik vårdgivare eller målgrupp? Och går det att endast ta ut en viss del av exempelvis en vårdgivares information? Beskriv hur. 2) Vilka filformat samt hur stora filer kan systemet hantera? 3) Hur säkerställer man att konvertering från de filformat som används i systemet till godkända filformat för arkivering och hur valideras dessa?