Styrgruppen 1 (46) Övrig väg Version
Styrgruppen 2 (46) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linnéa Söderblom DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/03026 VERSION Tema Väg/Järnväg Övrig väg FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Test1 2017-06-30 Grundversion framtagen utifrån material från Projektet 2016 Tema Väg/Järnväg Reviderad version utifrån synpunkter från remissperioden, främst anpassad efter synpunkter från Naturvårdsverket Linnéa Söderblom, Lantmäteriet Torsten Svärd, Lantmäteriet Linnéa Söderblom, Lantmäteriet Torsten Svärd, Lantmäteriet Linn Varhaugvik, Lantmäteriet
3 (46) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1 Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Introduktion till Geodataspecifikation Övrig väg Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen för Övrig väg är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver vägar, leder och stigar som inte ingår i Trafikverkets Nationell Vägdatabas (NVDB) eller Nationell Järnvägsdatabas (NJDB). Exempelvis vandringsled, motionsspår, skoterled, dressinjärnväg med flera.
4 (46) Styrgruppen Geodataspecifikationen avser de geodata om övriga vägar som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. Övrig väg datas beståndsdelar läses enklast ur avsnitt 5 som innehåller både en informationsutbytesmodell (grafisk i UML, Unified Modelling Language) samt en förenklad objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Fullständig objekttypskatalog finns i bilaga B. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsutbytesmodellen. Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå Övrig väg datas informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Informationsutbytesmodellen är i stor utsträckning baserad på Lantmäteriets, Naturvårdsverkets och kommunernas behov av datautbyte gällande övriga vägar. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform och enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.
Styrgruppen 5 (46) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 7 2 ÖVERSIKT 7 2.1 Information om geodataspecifikationen 7 2.2 Information om Övrig väg data 11 3 ÖVRIG VÄG DATAS OMFATTNINGAR 11 3.1 Omfattning Övrig väg (hela temat) 11 4 IDENTIFIERING AV SPECIFIKATION ÖVRIG VÄG 12 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 12 5.1 Beskrivande text 12 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 13 5.3 Beskrivning av Basmodell 14 5.4 Övrig väg 19 5.5 Ordning på attribut och associationer 28 6 REFERENSSYSTEM 28 6.1 Plansystem 28 6.2 Höjdsystem 28 7 KVALITETSKRAV 29 7.1 Datakvalitet 29 8 METADATA 30 9 TILLHANDAHÅLLANDE 30 9.1 Leveransformat 31 10 DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING 31
Styrgruppen 6 (46) 11 PRESENTATIONSREGLER 31 12 ÖVRIG INFORMATION 31 13 REFERENSER 31 13.1 HMK Handbok för mät och kartfrågor 31 13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 31 13.3 Övriga referenser 32 Bilaga A Test av specifikationsuppfyllelse 32 Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell 33 VJ_OvrigLed 33 VJ_OvrigLedDatamangd 35 VJ_OvrigVag 36 VJ_OvrigVagPOI 37 Bilaga D. Krav och rekommendationer 45 Bilaga E. Relationer till data enligt specifikationer som ej omfattas av Svensk geoprocess. 46
7 (46) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en geodataspecifikation för utbyte av geodata som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Övrig väg Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post URL svenskgeoprocess@lm.se http://www.lantmateriet.se Språk Ämnesområde Syfte Svenska 011 Transporter Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av Övriga vägar mellan kommuner, leverantörer och myndigheter. Utbyte kan avse både från producent till informationsägare och från informationsägare till användare. Med utbyte av övriga vägar avses utbyte av företeelser representerade av objekttyper med geometrier i form av mittlinjer och punkter. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet. 2.1.1 Termer och ar Tabellen innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. UML-specifika termer och vissa modelleringstekniska termer beskrivs i Basmodellen.
8 (46) Styrgruppen Generella termer Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Begreppsmodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Geodataspecifikation Informationsmodell Informationsutbytesmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] : representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och roller. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Ekvator] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Ekvator] : Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Ekvator] specifikation av värdedomän och de operationer som är tilllåtna på värdena [Ekvator] : I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: SG_, Boolean (sant/falskt) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen [Ekvator] grupp av företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav. : För Svensk Geoprocess anges krav för leverans. begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK Ordlista]
9 (46) Styrgruppen Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] data som definierar och beskriver andra data [Ekvator] : Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Ekvator] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] : den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel, även linje och punkt-format kan förekomma Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien 63 70 00 och teknisk rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26
Styrgruppen 10 (46) 2.1.2 Förkortningar BSAB EPSG GML HMK OGC Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av byggdelar eller produktionsresultat European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK ordlista modifierad] Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/hmk The Open Geospatial Consortium, internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK ordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RMS SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM UML URI UUID XML NVDB NJDB Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK- Ordlista] Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999. Svensk realisering av det europeiska geodetiska referenssystemet ETRS 89 Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationellt plant koordinatsystem erhållet genom projektion av SWEREF 99 Unified Modeling Language, modelleringsspråk som i Svensk geoprocess används för att grafiskt utrycka informationsutbytesmodeller Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XMLschema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. Nationell Väg Databas Se http://www.trafikverket.se/ Nationell järnvägsdatabas Se http://www.trafikverket.se/
11 (46) Styrgruppen 2.2 Information om Övrig väg data Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Syfte Övrig väg Övrig väg innehåller de beståndsdelar som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Specifikationen kan användas för att beskriva övriga vägars och leders geometrier och användningsområde. Med Övrig väg avses de vägar som inte är ämnade för vanlig fordonstrafik. Det är vägar, leder och stigar för rekreation, turism och jord/skogsbruk. Övrig väg är inte Trafikverket huvudman för men kommuner, Naturvårdsverket och Lantmäteriet samverkar kring informationsutbyte om vissa av dessa vägar och stigar. I samverkansgrupp Tema väg/järnväg samverkar man med Trafikverket kring förändringar i NVDB och NJDB som Trafikverket är huvudman för. Rikstäckande Övrig väg är väl beskriven och rymmer data om övriga vägar som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Övrig väg data kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Information om övriga vägar gagnar det rörliga friluftslivet, turism och rekreation och används också av räddningstjänsten. 3 Övrig väg datas omfattningar Temat Övrig väg har bara en omfattning. Vid behov beskrivs kvalitetsaspekter direkt i relation till värden i kodlistan 3.1 Omfattning Övrig väg (hela temat) Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Övrig väg 005 Datamängd Övrig väg Datamängd beskrivande övriga vägar som inte ingår i NVDB eller NJDB Data förekommer rikstäckande
12 (46) Styrgruppen Yttäcken Ingående omfattningar Ej relevant Ej relevant 4 Identifiering av specifikation Övrig väg Titel Alternativ titel Övrig väg Övrig väg Versionsnummer Sammanfattning Syfte Ämnesområde Typ av geometrisk representation Rumslig upplösning Kompletterande information Övrig väg beskriver företeelser inom transportområdet som inte täcks in av NVDB eller NJDB och som är intressant i datautbytessynpunkt för kommuner, Naturvårdsverket och Lantmäteriet. Utbyte av data om Övrig väg som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning Genom enkelt tillgängliga data enligt en gemensam specifikation ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Övrig väg data kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Information om övriga vägar gagnar det rörliga friluftslivet, turism och rekreation och används också av räddningstjänsten. 011 Transporter Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen. Hög upplösning i tätort men ofta generaliserad i fjällområden till skala 1:50 000 1:100 000 Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att utveckla nationell information om leder. Detta arbete kan påverka temat Övrig väg. 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Tanken är att denna datamängd ska innehålla företeelser som, av olika anledningar inte finns i NVDB eller NJDB. Följande typer av vägar skall inte ingå i NVDB [lista från NVDB -specifikation]: Traktorvägar Stigar, motionsspår och vandringsleder Skoterleder
13 (46) Styrgruppen Tillfälliga vägar, t.ex. isvägar Spår och leder på is eller snötäckt mark Ridleder Parkväg och MTB-led kan komma att ingå i NVDB i framtiden I kapitlet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och roller som ingår i Övrig väg data. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttypskatalog i bilaga C, fullständig modell och objekttypskatalog presenteras på webbplatsen. Informationsutbytesmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i. Avgränsning Vägar och järnvägar (utom för dressin) utbyts genom de nationella databaserna Nationell Vägdatabas (NVDB) och Nationell järnvägsdatabas (NJDB). De företeelser som inte ingår i de datamängderna ingår i denna specifikation. Gångbanor, cykelbanor och kombinerade gång och cykelbanor finns i NVDBs tema Gång, cykel och moped (GCM) med typindelning och attribut för användningsområde. Gång och cykelbanor samt cykelpark återfinns också som markanvändning i Svensk geoprocess. 5.1.1 Sammanfattning av förändringar sedan förra versionen av specifikationen Övrig väg test 1 å, ä och ö i klassnamn och attributnamn ändrade till a, a respektive o Temat har fått ny indelning i fysiska vägar, leder och intressanta företeelser 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i bilaga B och C. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls som html. I objekttypskatalogen för temat Övrig väg ingår endast objekttyper skapade för Övrig väg data. Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire beskrivs i dokumentet Gemensamma klasser.
14 (46) Styrgruppen Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan ska egna versioner av kodlistor samverkas med övriga intressenter. Färgsättning av modellelement görs enligt figur, Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och gula klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Annan objekttyp kommer från annat tema eller basmodell. Importerade objekttyper kommer från standarder, Inspire o.dyl. Krav 1 Krav 2 Krav 3 Krav 4 Krav 5 Krav 6 Rekommendation 1 5.3 Beskrivning av Basmodell Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG och för geometri GE.
Styrgruppen 15 (46) De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Basmodell med motsvarande numrering. I kapitel 5 beskrivs objekttyper mm med den svenska översättningen från bl.a. Inspire, utförligare finns i specifikation för Basmodellen. 5.3.1 Basklass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyperna. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id. 5.3.2 Identifierare Alla objekt som levereras enligt ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas den realisering av den verkliga företeelsen. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Lantmäteriet har i sina Inspiretjänster valt att representera namespace med land.organisation.tema. Krav 7 Krav 8 Krav 9 Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id) Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes] Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [Inspire Base Types:Identifier, note 3] Rekommendation 2 LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges med typen UUID [ISO/IEC 9834-8:2005]. 5.3.3 Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. Krav 10 Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespan- Version.
16 (46) Styrgruppen Rekommendation 1 Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, används för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation 5.3.4 Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. 5.3.5 Projekt Övrig väg berörs inte av SG_Projekt 5.3.6 Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation och utförare anges för inmätningen. 5.3.7 Extern referens Företeelser kan representeras på olika sätt för olika ändamål. Ett objekt i en databas kan referera till ett annat objekt genom datatypen ExternalReference. en kommer från Inspires byggnadsmodell. 5.3.8 Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable utom identiteten. 5.3.9 Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med EPSG-kod (se kap. 6) och dimension =2. För 3D-geometrier anges plansystemet men dimension sätts =3. Höjdsystem anges med attribut för datamängd. Koordinatsystem för plan och dimension anges även för Datamängd. 5.3.10 CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. T.ex. motionsspår och vandringsled finns som coclass-kod, coclass är hela tiden under utveckling så fler koder kan tillkomma.
17 (46) Styrgruppen 5.3.11 Geometri Grundtanken i är att en företeelses representation inte är knuten till hur den representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera en företeelse på flera olika sätt. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. Om det är en kantlinje, en mittlinje eller en yta ges istället av geometrin. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifik metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats. Övrig väg använder geometrierna linje och punkt. 5.3.11.1 Kropp Geometri som har utbredning i 3 dimensioner 5.3.11.2 Ytor Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner men eventuella uteslutande inre polygoner (öar). Ytor kan även representeras av slutna linjeobjekt tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt. Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlinjer saknas används tätnings-linje, dvs en fiktiv linje utan information. 5.3.11.3 Linjer Linjeobjekt representeras av koordinatsatta brytpunkter sammanbundna med linjer. Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras till denna form för utbyte. Enbart utvalda linjer kan representera de objekt som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för Markdetaljer finns exempel på mittlinjer och kantlinjer. 5.3.11.4 Punkter Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar eller triplett om det är 3D. 5.3.11.5 Metadata för geometri Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet inmätning skett, detta anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osakertlage sättas till True och attributet osakertlageanledning skall anges.
18 (46) Styrgruppen 5.3.12 Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut (2D). Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över havet Relativ höjd beskriver objektets höjd över marken Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar. 5.3.13 Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_. En datatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet. 5.3.14 Datamängd Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i. Datamängd används av vektordata men inte för bild och vissa höjddata-leveranser och när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex. Markanvändning och marktäcke. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är frivilligt men rekommenderas. Datamängd håller information om koordinatsystem i plan och höjdsystem samt dimension. 5.3.14.1 Metadata för datamängd Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktuppgifter.
Styrgruppen 19 (46) 5.4 Övrig väg class VJ_VagJarnVag «featuretype» SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass + id: Identifier + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd + id: Identifier + uttagdatum: DateTime + metadata: Any [0..*] + koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan + hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] + dimension: GE_Dimension [0..1] «featuretype» Informationsutbytesmodell VJ_Ov rigvag - Objekttyper för Övrig väg + vagtyp: VJ_OvrigVagTyp + namn: Version: SG_ [0..*] {ordered} + geometri: Beslutad: GM_Object 2017-10-26 [1..*] {ordered} + geometrimetadata: Status: Antagen GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} + forlaggning: VJ_ForlaggningTyp Syfte: + belysning: VJ_Belysning [0..1] Objekttyper för utbyte av + markering: VJ_MarkeringTyp [0..1] Övrig väg + preparering: VJ_Preparering [0..1] +fysiskvag 0..* «FeatureType» VJ_Ov rigled + typovrigled: VJ_OvrigLedTyp [1..*] + namn: SG_ [0..*] {ordered} + geometri: GM_Curve [1..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] {ordered} + ansvarigorganisation: VJ_OvrigVagAnsvarigOrg + status: VJ_OvrigVagStatus [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..*] +led 1..* «featuretype» VJ_Ov rigvagpoi + POI: VJ_LedIntressepunkt + geometri: GM_Object + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] +POI 0..* +datamängd 0..* +datamängd 0..* +datamängd 0..* «DataSet» VJ_Ov rigleddatamangd Figur Översikt Övrig väg Övrig väg har 3 objekttyper för Övrig Väg, Övrig Led och POI (Intressepunkt vid led). Vanligtvis sker utbyte genom ett antal objekt paketeras i en datamängd.
20 (46) Styrgruppen 5.4.1 Övrig led VJ_ÖvrigLed övriga leder som inte ingår i NVDB eller NJDB class VJ_OvrigLed «featuretype» SG_BasKlass + id: Identifier + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «FeatureType» VJ_Ov rigled + typovrigled: VJ_OvrigLedTyp [1..*] + namn: SG_ [0..*] {ordered} + geometri: GM_Curve [1..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] {ordered} + ansvarigorganisation: VJ_OvrigVagAnsvarigOrg + status: VJ_OvrigVagStatus [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..*] «codelist» VJ_Ov rigledtyp + motionsspår + ridväg + vandringsled + tipspromenad + naturstig + roddled + MTB-led + båtled + kanotled + båtdrag + snorkelled + annan led + skidspår + påbjuden skoterled + skoterled + vinterled «codelist» VJ_Ov rigvagansv arigorg + Lantmäteriet + Länsstyrelse + Kommun + Naturvårdsverket + Förening + annan «codelist» VJ_Ov rigvagstatus + öppen + planerad + bristfällig För övrig led anges typen av övrig led. Typ av led kan i flera fall vara samtidiga t.ex. motionsspår som är skidspår vintertid. Från basklass anges identitet och datum då objektet är giltigt. Attribut Multiplicitet 1..* och Regler typovrigled Beskrivning typ av övrig led enligt kodlista kan registreras samtidigt VJ_OvrigLedTyp namn Multiplicitet 0..* och Regler Multiplicitet 1..* namn på övrig led SG_ geometri
Styrgruppen 21 (46) och Regler Multiplicitet 0..1 och Regler Multiplicitet 1 och Regler geometri med raka linjesegment för ledens länk matematiska linjegeometrier såsom spline, klotoider och Bezier är inte tillåtna GM_Curve geometrimetadata uppgifter om geometri GE_GeometriMetadata ansvarigorganisation typ av ansvarig organisation VJ_OvrigVagAnsvarigOrg: Lantmäteriet Länsstyrelse Kommun Naturvårdsverket Förening annan status Multiplicitet 0..1 och Regler Multiplicitet 0..* och ledens status VJ_OvrigVagStatus: öppen planerad bristfällig coclass motsvarighet i klassningssystemet CoClass klassningstabeller tas fram 2017, vandringsled och motionsspår är kända värden SG_CoClass
22 (46) Styrgruppen Regler Kodlista VJ_ÖvrigLedTyp motionsspår ridväg vandringsled tipspromenad naturstig roddled MTB-led båtled kanotled båtdrag snorkelled annan led skidspår iordningställd och underhållen slinga avsedd för motion led för ryttare med häst ridbana anges genom Markanvändning led längs väg eller stig avsedd för vandring har vanligen skild start och slutpunkt led som regelbundet utnyttjas till frågelek stig utvald för dess naturvärde redovisande led med tillgängliga båtar. Används för att man skall kunna ta sig över större vattendrag vid vandring lämplig stig eller väg för terrängcykling led för båttrafik som sammanbinder leder anvisad lämplig led för kanot permanent anläggning för att flytta båtar mellan sjöar anvisad lämplig led för snorkling Kan ha informationsskyltar under vatten övriga typer av leder Exempel Renflyttningsled, pilgrimsled slinga i terräng, längs väg eller stig avsedd för skidåkning
Styrgruppen 23 (46) påbjuden skoterled skoterled vinterled bör ha broar över hinder och likande anordningar för tillgänglighet. Skidspår behöver inte synas under barmarkssäsong inom område med terrängkörningsförbud påbjuden skoterled led i terräng, längs väg eller stig avsedd för skoteråkning led avsedd för skidturer har vanligen skild start och slutpunkt 5.4.2 Övrig Väg VJ_ÖvrigVäg vägar för friluftsliv och vägar som inte ingår i NVDB class VJ_Ov rigvag «featuretype» SG_BasKlass id: Identifier beginlifespanversion: DateTime endlifespanversion: DateTime [0..1] «codelist» VJ_MarkeringTyp ruskmarkering ja nej «codelist» VJ_Belysning ja nej «featuretype» VJ_Ov rigvag vagtyp: VJ_OvrigVagTyp namn: SG_ [0..*] {ordered} geometri: GM_Object [1..*] {ordered} geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} forlaggning: VJ_ForlaggningTyp belysning: VJ_Belysning [0..1] markering: VJ_MarkeringTyp [0..1] preparering: VJ_Preparering [0..1] «codelist» VJ_Ov rigvagtyp dressinjärnväg stig parkväg traktorväg fiktiv otydlig stig «codelist» VJ_Preparering ja nej «codelist» VJ_ForlaggningTyp bro tunnel normal sommarbro Om övrig väg har belysning anges detta med sant eller falskt Attribut Multiplicitet 1 och vagtyp typ av övrig väg VJ_OvrigVagTyp
24 (46) Styrgruppen Regler namn Multiplicitet 0..* och namn på övrig väg SG_ Regler geometri Multiplicitet 1..* och Regler objektets geometri i form av punkt eller raka linjesegment representerad av mittlinje matematiska linjegeometrier såsom spline, klotoider och Bezier är inte tillåtna. Bro kan representeras med punktgeometri GM_Object geometrimetadata Multiplicitet 0..* och uppgifter om geometri GE_GeometriMetadata Regler forlaggning Multiplicitet 1 och Regler anger om övrig väg går på bro, tunnel eller på marken VJ_ForlaggningTyp: bro tunnel normal sommarbro Multiplicitet 0..1 belysning och anger om objektet har belysning
25 (46) Styrgruppen Regler VJ_Belysning: ja nej markering Multiplicitet 0..1 och Regler anger om spåret eller leden är markerad VJ_MarkeringTyp: ruskmarkering ja nej preparering Multiplicitet 0..1 och Regler anger om spåret är preparerat VJ_Preparering: ja nej VJ_ÖvrigVägTyp Kodlista dressinjärnväg stig parkväg traktorväg fiktiv järnväg där reguljär tågtrafik lagts ned och nu används till att åka dressin på tydlig väl upptrampad stig vägar för fotgängare m.fl. som inte klassificeras som gångväg eller cykelväg Cykelväg och gångväg ingår i NVDB anlagd väg endast farbar för traktorer (jordbrukstraktor eller skogsbruksmaskin) eller terrängfordon (fordon med hög markfrigång, större hjul och 4-hjulsdrift) [översatt Inspire] spår eller led som saknar fysisk utbredning eller stig
Styrgruppen 26 (46) otydlig stig Exempel Skoterspår över sjö eller myr mindre stig som bitvis kan vara otydlig 5.4.3 Övrig Väg POI VJ_ÖvrigVägPOI företeelser som kan vara av intresse i anslutning till leder class VJ_Ov rigledpoi «featuretype» SG_BasKlass id: Identifier beginlifespanversion: DateTime endlifespanversion: DateTime [0..1] «featuretype» VJ_Ov rigvagpoi POI: VJ_LedIntressepunkt geometri: GM_Object geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] «codelist» VJ_LedIntressepunkt vad fångstarm hjälptelefon Attribut Multiplicitet 1 och Regler Multiplicitet 1 och Regler POI intressant företeelse VJ_LedIntressepunkt geometri intressepunktens geometriska representation endast enkla geometrier såsom raka linjesegment och punkter är tillåtna GM_Object
27 (46) Styrgruppen Multiplicitet 0..1 och Regler geometrimetadata GE_GeometriMetadata VJ_LedIntressepunkt Kodlista vad fångstarm hjälptelefon lämplig passage för fotvandrare där bro saknas markering tvärs över en leds färdriktning för att underlätta orientering i dåligt väder plats där det finns ständig tillgång till telefon för nödanrop och korta meddelanden Återfinns även i byggnadsmodellen 5.4.4 Övrig led datamängd VJ_ÖvrigLedDatamängd class VJ_OvrigLedDatamangd «DataSet» SG_Datamangd id: Identifier uttagdatum: DateTime metadata: Any [0..*] koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] dimension: GE_Dimension [0..1] «DataSet» VJ_Ov rigleddatamangd datamängd 0..* POI 0..* led 0..* «featuretype» VJ_Ov rigvagpoi POI: VJ_LedIntressepunkt geometri: GM_Object geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] «FeatureType» VJ_Ov rigled typovrigled: VJ_OvrigLedTyp [1..*] namn: SG_ [0..*] {ordered} geometri: GM_Curve [1..*] {ordered} geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] {ordered} ansvarigorganisation: VJ_OvrigVagAnsvarigOrg status: VJ_OvrigVagStatus [0..1] coclass: SG_CoClass [0..*] fysiskvag 0..* «featuretype» VJ_Ov rigvag vagtyp: VJ_OvrigVagTyp namn: SG_ [0..*] {ordered} geometri: GM_Object [1..*] {ordered} geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} forlaggning: VJ_ForlaggningTyp belysning: VJ_Belysning [0..1] markering: VJ_MarkeringTyp [0..1] preparering: VJ_Preparering [0..1]
28 (46) Styrgruppen En datamängd för Övrig led består av objekt övrig led, övrig led och Övrig led POI. Datamängder i har identifierare, uttagsdatum och metadata med bl.a. kontaktuppgifter, syfte och ämnesområde. Koordinatsystem för plan är obligatoriskt attribut och dimension respektive dimension är frivilliga. 5.4.5 Beroenden till andra specifikationer Övrig väg har beroenden till Trafikverkets databaser NVDB och NJDB, vad som ingår var. De gemensamma paketen Basmodell och Geometri har i sin tur beroenden till flertalet internationella standard i ISO 19100-serien och Inspires basmodell. Till viss del har Övrig väg även ett beroende till Inspires tema Transport Network. 5.5 Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer med roller mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och roller är densamma som i informationsutbytesmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella roller till andra modellelement. 6 Referenssystem Referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 används inom. Koordinatsystem för plan anges som attribut för datamängd. Lista på godkända koordinatsystem finns i dokumentet Basmodell i form av tabell med figur för utbredning av lokala zoner. Koordinatsystem i plan anges med EPSG-kod. Temporalt referenssystem anges med UTC +1 eller +2 vintertid/sommartid i de fall det är aktuellt. Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Samma temporala referenssystem används. Tabellen med EPSG-koder återfinns i Basmodell Koordinatsystem Nordlig koordinat (Northing) Östlig koordinat (Easting) SWEREF 99 N E 6.1 Plansystem Inom används SWEREF 99 TM. I kommunala tillämpningar används lokala zoner. Äldre ortofoto och stomnät använder RT 90. 6.2 Höjdsystem I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter. Krav 11 Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med i Sweref 99 TM eller Swerefs lokala zoner och RH 2000.
29 (46) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet som koncept ställer inga krav på innehållet i leveranserna. Svensk geoprocess beskriver hur data ska levereras med gemensamma objekttyper och värdelistor. Nedan beskrivs hur resultatet av kvalitetsutvärderingen levereras i metadata. Respektive leverantörs krav beskrivs i egen geodataspecifikation. Tabell 6 anger datakvalitetskrav för Övrig vägdata. Referenser inom parentes anger Id i bilaga D i ISO 19157 för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av helheten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens meta-data. Kvalitetsutvärdering görs mot specifikationens krav för aktuellt tema Nedanstående tabell är bara exempel. I vissa fall kan man referera till HMK. Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO 19157 har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Kvalitetstema Kvalitetsparameter Kvalitetsmått med exempel Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med specifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Logisk konsistens överensstämmelse med logiska regler för en datamängd Brist saknade förekomster i en datamängd Övertalighet för många förekomster i en datamängd Konceptuell konsistens grad av överensstämmelse avseende det konceptuella (begreppsmässiga) schemat Domänkonsistens grad av överensstämmelse avseende värdedomän (tillåtna värden) Topologisk konsistens grad av korrekthet i topologiska egenskaper utvärderas och rapporteras som: - andel saknade objekt i förhållande till specifikation (id 7) utvärderas och rapporteras som: - andel övertaliga objekt (id 3) - andel dubbellagrade objekt (id 4) 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsutbytesmodellen (Id 13). 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (Id 17). Andel fel anslutningar (id 22) Antal glapp (id 23) Antal överskjutande länkar (id 24) Antal ytfel (id 24) 1 Antal självkorsande objekt (id 26) Antal överlapp (id 27) 1 Standarden har 2 lika ID-nummer
30 (46) Styrgruppen Lägesnoggrannhet osäkerhet i positionsangivelser Absolut noggrannhet osäkerhet i positionsangivelser i förhållande till referenssystemet Krav på RMS i plan (Id 47) Krav på RMS i höjd (Id 39) Tematisk noggrannhet noggrannhet i tematiska förhållanden (t.ex. att objekt-typerna är korrekta) Temporal kvalitet osäkerhet i temporala (tidsmässiga) förhållanden Klassificeringsnoggrannhet grad av korrekthet hos företeelsers/objekts klassificering Tematisk noggrannhet, kvalitativa attribut korrekthet för icke mätbara egenskaper Tematisk noggrannhet, kvantitativa attribut noggrannhet för mätbara egenskaper Noggrannhet i tidsangivelser Temporal konsistens grad av korrekthet i tidsordning Temporal validitet grad av korrekthet i tidsangivelser (Id 60-64) t.ex. en kodlista, en metod är missklassificeringsmatris (Id 65-67) t.ex. antal felstavade namn (Id 68-73) t.ex. beräkningar på tal Osäkerhet för tidsaspekter (Id 54-59) Mått på korrekt ordningsföljd (Id 159) Mått på giltiga tidsvärden (Id 14-18) 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). Grundläggande metadata beskriver innehåll i data som kan erhållas samt var och vem som ansvarar för leverans. Titel, referensdatum, språk, ämnesområde, sammanfattning samt kontakt och datum för metadatat är obligatoriskt. För planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Uttagsdatum för datamängd speglar till viss del aktualitet. Metadata kan också anges på objektnivå framförallt när det gäller geometrier. Krav 12 9 Tillhandahållande Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation. Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna specifikation. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part.
31 (46) Styrgruppen 9.1 Leveransformat Beteckning XML (extensible Markup Language) Version 1.0 Specifikation Filstruktur Språk Exempel för tema: http://namespace.lantmateriet.se/svenskgeoprocess/mt/_test_1/mt_marktacke.xsd Teckenuppsättning http://www.w3.org/2001/xmlschema.xml Svenska Utf-8 Rekommendation 2 Leverans ska ske enligt Svensk Geoprocess XML-schema. 10 Datafångst och ajourhållning Inga direkta krav finns för datafångst och ajourhållning av övriga vägar 11 Presentationsregler har inga regler för presentation men bild och höjd har rekommendationer. 12 Övrig information 13 Referenser 13.1 HMK Handbok för mät och kartfrågor HMK-Geodatakvalitet HMK-Ordlista 13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version 3.1.1 SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2016 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19115-1:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder
32 (46) Styrgruppen SS-EN ISO 19115-2:2010 Geographic information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet SIS termdatabas Ekvator 13.3 Övriga referenser Inspire specifikation XX, version Y.y Specifikation Xxxxx W3C XML Schema Language (XSD) OGC Geography Markup Language, http://www.opengeospatial.org/ Bilaga A Test av specifikationsuppfyllelse Kapitlet behandlar i första hand hur en leverantör validerar att följs i leveransen samt att mottagare validerar att möjligheterna finns att ta emot datamängder levererade enligt Svensk Geoprocess. Test för validering att levererande och mottagande system följer Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema inklusive XML-schema för värdelistor att utbyte kan ske i enlighet med dessa (uppdatera krav id mot respektive tema) Kontrollera att obligatoriska attribut och associationer finns med i utbyte (krav 1) Kontrollera att informationsutbytesmodellens angivelser för multiplicitet följs (krav 2) Kontrollera att värdet i endlifespanversion inte är före värdet i beginlifespan- Version om endlifespanversion anges (krav 10) Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i kodlistor (krav 3) Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig kodlista (krav 5) Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6) Kontrollera att datamängden är levererad enligt tabell i Basmodell - tillåtna koordinatsystem (SWEREF 99 TM inkl. lokala zoner och RH 2000) (krav 11) Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen. Kontroll av fullständighet Kontrollera att alla objekt har identitet (krav 7) Metadata Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 12)