. SOLCELLER I ARKITEKTUREN - YTSKIKT SOM GER MER RICKARD NYGREN 2.12.2016
1. INTE ETT MATERIAL 2. VARFÖR VIKTIGARE ÄN HUR 3. SNYGGT ÄR EFFEKTIVT
1 - BYGGMATERIALETS FUNKTION
. Building Integrated Photovoltaics (BIPV) - technical integration - aesthetic integration
2 - VARFÖR SOLCELLER
DRIVKRAFTER FÖR BIPV - Status - Energimål/-krav - Teknikintresse - Miljöåtgärd - Ekonomisk trygghet - Oberoende
De estetiska och miljömässiga argumenten för solceller är minst lika rationella som de ekonomiska, eftersom de i större utsträckning fångar våra värderingar. Wiep Folkers, SEAC
Table 1: Overview of the impacts of low-carbon technologies for electricity generation on climate, human health, ecosystems and resources, comparing state of the art power plants at well-suited locations. The reference is the current global mix, which has high impacts compared to the levels indicated in this table. Climate Human health Ecosystem health Resources WIND Low GHG (++) Reduced particulate exposure Potentially reduced human toxicity (++) (--) Bird and bat collisions Low ecotoxicity Low eutrophication (+=) (=-) (=-) High metal consumption Low water use Low direct land use (+=) (==) (==) PHOTOVOLTAICS Low GHG (==) Low particulate matter CONCENTRATED SOLAR POWER HYDROPOWER GEOTHERMAL POWER COAL WITH CCS GAS WITH CCS Low human toxicity Low GHG (==) Low particulate matter Low fossil GHG High biogenic GHG from some dams Low fossil GHG Geogenic GHG for some types Low GHG Substantial fugitive methane emissions Concern about CO 2 leakage (++) (==) (+-) (=+) (++) (==) (-=) Low human toxicity (+=) (=-) (=-) (=-) Low air pollution impacts (=-) Air and water pollution from geofluid flow in some sites (=-) Solvent-related emissions High particulate matter High human toxicity (==) (==) (++) Low eutrophication Low ecotoxicity Concern about heat transfer fluid Low eutrophication Low ecotoxicity (+-) (+-) (+=) (+-) (+-) Riparian habitat change (reservoir and downstream) (++) Aquatic habitat change/pollution (+=) High eutrophication High ecotoxicity (++) (+=) High metal use High direct land use for groundbased systems High water use High land use High water use due to evaporation High land use for reservoirs (+=) (++) (++) (++) (+-) (+=) High water use for cooling (+=) Increased fossil fuel consumption Limited CO 2 storage volume KEY: First symbol (+) high agreement among studies (=) moderate agreement (-) low agreement Second symbol (+) robust evidence (many studies) (=) medium evidence (-) limited evidence (++) (++) GREEN ENERGY CHOICES: THE BENEFITS, RISKS, AND TRADE-OFFS OF LOW-CARBON TECHNOLOGIES FOR ELECTRICITY PRODUCTION 37
3 - EXEMPEL BIPV
FRODEPARKEN UPPSALAHEM WHITE
WHITE ÖREBRO NATURUM OSET
S O S O 40 m 2 40 m 2 S 40 m 2 40 m 2 O N N N 150 m 2 75 m 2 120 m 2 V V V 40 m 2 Tre olika sätt att nå solel-produktion 20 kwh/m 2 (LOA 780 m 2 ) 150 m 2 på tak 40+120+40 m 2 på fasader totalt 75 + 3x40 m 2 SV 75 m 2 SO 75 m 2
MariaCristina Munari Probst & Christian Roecker, LESO
15 juni 2015
Solenergi i Malmö Plan- och bygglagen anger att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan (8 kap 1 2). Det omfattar också solenergianläggningen som blir en del av byggnadens utformning. Förutsättningarna för att sätta upp solceller eller solfångare skiljer sig från byggnad till byggnad. Varje byggnads förutsättningar bedöms individuellt och utifrån förhållningssätt för Malmös stadsoch landskapskaraktärer. Några av dessa förhållningssätt presenteras här. SLUTEN KVARTERSSTAD En stor del av den slutna kvartersstaden, t.ex. Gamla Staden och Rörsjöstaden, utgörs av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med höga krav på utformning vid förändringar. Placering av solceller eller solfångare i denna typ av bebyggelse kräver stor omsorg. Eventuella solenergianläggningar placeras lämpligast mot gården. Till den slutna kvartersstaden hör också nyare områden som Västra Hamnen, där solenergi är ett vanligt inslag i bebyggelsen. I områden under uppbyggnad kan inslag av solenergi förstärka dess miljöprofil, t.ex. Klimatsmarta Hyllie. ÖPPEN KVARTERSSTAD Till den öppna kvartersstaden hör områden som Ribersborg och Rönneholm. I den öppna kvartersstaden finns en hel del platta tak. Dessa kan förses med solceller och solfångare som dras in från takfot för att inte påverka gatubilden för mycket. De tegeltak som finns bör bevaras men väl utformade tillägg kan ibland tillåtas. Sluten kvartersstad Öppen kvartersstad Grannskapsenheter Storskaliga bostadsområden Småskalig bebyggelse Institutioner Verksamhetsområden Gröna rum Jordbrukslandskap GRANNSKAPSENHETER I dessa områden bildar gator, torg, parker, gårdar och hus en sammanhållen helhet. Mellanheden, Erikslust och Augustenborg är exempel på sådana välbevarade grannskapsenheter. Tillägg av solenergianläggningar måste tydligt förhålla sig till områdets enhetliga karaktär. STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN De flesta av dessa områden byggdes under det så kallade miljonprogrammet 1965-1975. Områdena är öppna och har lite skuggning. Taken är oftast platta och inte synliga från marken. Fasaderna är utsträckta, generellt med stora fönsterlösa gavlar. Dessa ytor lämpar sig väl för tillägg av solenergianläggningar. 12
OSLO OPERA OSLO SNÖHETTA
http://task41.iea-shc.org/casestudies/
AKTIV-STADTHAUS ABG FRANKFURT HOLDING HSS ARCHITECTS
LIVING EQUIA SOLAR DECATHLON HTW BERLIN
MONTE ROSA HUT VALAIS, CH BEARTH & DEPLAZES
Domus arkitekter, Danmark
KVARTERSHUS KOLDING, DK WHITE
AZV MUNCHEN VALLENTIN ARCHITEKTUR
UNION BRYGGE OSLO LOF ARKITEKTER
SWISSTECH CENTRE LAUSANNE, CH RICHTER & DAHL ROCHA
rickard.nygren@white.se