Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Relevanta dokument
Markörbaserad Journalgranskning

Markörbaserad Journalgranskning

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013-JUNI Skador i vården PÅ NATIONELL- SAMT REGION- OCH LANDSTINGSNIVÅ.

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Skador i vården,

Allt färre skadas i vården. Markörbaserad journalgranskning, MJG

Användarmanual för registrering av resultat från Markörbaserad journalgranskning

Skador i vården utveckling

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Användarmanual för registrering av resultat från Markörbaserad journalgranskning

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patientsäkerhet för utlokaliserade patienter inom somatisk slutenvård samt för patienter som väntar på vård vid allvarlig sjukdom

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Skador i vården utveckling

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Skador inom psykiatrisk vård KORTVERSION AV MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Skador i vården - utveckling

Allvarliga skador och vårdskador. Fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS

PATIENTSÄKERHET. Skador i vården RESULTAT FRÅN NATIONELL MÄTNING MED STRUKTURERAD JOURNALGRANSKNING UNDER PERIODEN JAN-MARS 2012.

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Strukturerad journalgranskning. Komplikationer och vårdskador inom kirurgi. Vårdskador

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik Skellefteå

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Tillsammans för världens säkraste vård

Skador inom psykiatrisk vård MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING. Skador inom psykiatrisk vård 1

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Bilaga 2: Vårddagskostnader för undvikbara trycksår ett räkneexempel

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Medicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström

Dokumentnivå Anvisning

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Några aspekter uppföljning av hälso- och sjukvård sommaren 2016

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Skador i vården skadeöversikt och kostnad

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Program Patientsäkerhet

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

RS ansvar som vårdgivare

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus

Patient berättelse 1

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Kvinnokliniken NUS

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Granskning av ytterfall vid NUS 2014 på uppdrag av Norrlandstingens Regionförbund

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Lycksele lasarett

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Skador i vården skadepanorama och kostnader inom ortopedisk verksamhet

HANDBOK Markörbaserad journalgranskning FÖR ATT IDENTIFIERA OCH MÄTA SKADOR I VÅRDEN

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Händelseanalys Tidsfördröjning på akuten.

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. 2014

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Transkript:

Markörbaserad Journalgranskning (MJG) Vi som arbetar nationellt med MJG Hasse Rutberg, Per Wiger, Carina Ålenius, Madeleine Borgstedt Risberg, Charlotta Brunner, Pia Ram, Urban Nylén Presentation Workshop olika databaser 2018-11-05 SKL

MJG En metod för att identifiera skador och vårdskador

Vad är en skada? Lidande, kroppsligt eller psykiskt ogynnsam händelse eller sjukdom, samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården

Vad är en vårdskada? Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen 2010:659

Skillnad mellan skada och vårdskada En skada innefattas av både undvikbar och icke undvikbar skada =Total En vårdskada är en skada som kan undvikas och är en delmängd av det totala antalet skador

Hur vi har fångat avvikelser Avvikelserapporter Patientvägledare/-ombudsmän IVO? Lex Maria LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden Analys av dödsfall Kvalitetsregister

men vi ser inte allt! ** 7

Hur vi kan fånga avvikelser Avvikelserapporter Patientvägledare/-ombudsmän Markörbaserad journalgranskning IVO Lex Maria LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden Analys av dödsfall Kvalitetsregister

Inriktningar som MJG är utvecklad för o Somatisk vuxenvård (slutenvård) o Somatisk barnsjukvård (slutenvård) o Allmänpsykiatri och Rättspsykiatri för vuxna (slutenvård och öppenvård) o Kommunal- och landstingsdriven Hemsjukvård (inskriven)

Hur går man tillväga?

Princip o Utbildade granskningsteam läkare och sjuksköterska o Retrospektiv analys av patientjournaler o Slumpmässigt eller specifikt urval o Systematiskt letande efter markörer (med specifika definitioner) o Journalgranskning av all dokumentation, röntgensvar, mikrobiologisvar, labbvärden, läkemedelslista mm o o o o o o Finns markör i journalen? (t. ex. trycksår, VRI, trombos/emboli, kirurgiska komplikationer, ogynnsam läkemedelsbehandling med flera) Har något hänt som inte var avsett? Om skada, hur allvarlig var den? Konsekvens av skadan? Undvikbar skada? Analys och förbättringsarbete

Stöd för granskningsteam vid inrapportering av resultat o Utifrån ifylld granskningsmall (en per patient) sammanställs resultaten i en sammanställningsmall o Sammanställningsmallen (en för varje månad) används vid inrapportering av granskningsresultat i databasen

Verksamheter som idag kan använda MJG för inrapportering i databasen o Somatisk slutenvård för vuxna o Allmänpsykiatrisk- och rättspsykiatrisk vård för vuxna o Inrapportering kan göras på övergripande nivå och på lokal nivå

Princip för granskningsurval Somatik o Slumpmässigt urval på sjukhusövergripande nivå (inkluderas i nationella resultat) o Slumpmässigt eller specifikt urval på verksamhets/kliniknivå Psykiatri o Slumpmässigt urval på verksamhetsspecifik nivå ingående i nationell mätning (inkluderas i nationella resultat) o Slumpmässigt eller specifikt urval på verksamhets/kliniknivå

Behörighet till Databas - Markörbaserad journalgranskning o Krävs behörighet o Ska godkännas av chefläkare alternativt verksamhetschef o Behörighetsnivåer: Rapportör eller Samordnare o Rapportör sjukhusövergripande: har behörighet till det eller de sjukhus alternativt verksamheter som personen har godkännande för o Samordnare: har behörighet till samtliga sjukhus inom tillhörande landsting/region som personen har godkännande för o Rapportör verksamhetsspecifik: har behörighet till det eller de verksamheter/kliniker som personen har godkännande för

Inrapportering i databasen

Uttag av resultat på olika nivåer Övergripande resultat Somatisk vård o Nationell nivå o Landsting/regionnivå o Sjukhusnivå o Universitetssjukhus (aggregerad nivå) o Länssjukhusnivå (aggregerad nivå) o Länsdelssjukhusnivå (aggregerad nivå) Psykiatrisk vård o Nationell nivå o Landsting/regionnivå o Sjukhusnivå/verksamhetsnivå

Uttag av resultat Lokal nivå Somatisk vård o Verksamhets/kliniknivå Psykiatrisk vård o Verksamhets/kliniknivå Endast de rapportörer/samordnare som har behörighet till den specifika verksamheten/kliniken har tillgång till resultaten

Uttag av olika rapporter Val av tidsperiod o Antal skador/vårdskador per 1000 vårddagar o Antal skador per 100 vårdtillfällen o Förekomst och fördelning skador och vårdskador o Andel skador och vårdskador per skadetyp o Allvarlighetsgrad o Skadegrupper och skadetyper

Forts uttag av olika rapporter o Könsfördelning och skadegrupper o Åldersgruppfördelning och fördelning av skador och vårdskador o Vårddagar i förhållande till åldersgrupp: utan skada/med skada/med vårdskada o Skador/vårdskador som uppkommit på annat sjukhus/öppenvård o Excelfil innehållande samtliga inrapporterade data o Djupgående sammanställningar och analyser

Världens största databas när det gäller resultat från MJG Somatisk vård o ca 83 100 vårdtillfällen (sjukhusövergripande nivå) Psykiatrisk vård o ca 3 750 patienter (nationell nivå)

Rapportuttag från databasen

Validering o Till varje inrapporteringsuppgift finns en listmeny med anpassade fördefinierade val o De uppgifter som skrivs in för hand är: granskningsperiod, födelseår, kön och antal vårddagar o Varje rapportör kan själv gå igenom inrapporterade uppgifter (egenvalidering) o Korrigera uppgifter o Ett unikt löpnummer kan endast förekomma en gång o Nationell validering o Kontroll av orimliga födelseår och vårddagar o Jämförelse görs mellan databasen och de siffror som är redovisade i rapporterna innan resultaten förs över till Vården i Siffror

Vad kan vi använda resultaten till som vi får ut? Exempel på jämförelser inom MJG o olika specialiteter och förekommande skador/vårdskador i förhållande till kön, åldersfördelning, allvarlighetsgrad, vårdtid o förekommande skador/vårdskador i förhållande till kön, åldersfördelning, allvarlighetsgrad, vårdtid o över tid

Vad kan vi använda resultaten till som vi får ut? Exempel på jämförelser mellan MJG och PPM-VRI/PPM- Trycksår o olika specialiteter och förekommande VRI/Trycksår i förhållande till kön, åldersfördelning, allvarlighetsgrad, vårdtid o Specifikt för PPM-VRI: riskfaktorer, antibiotikabehandling o Specifikt för PPM-Trycksår: förebyggande utrustning, hudbedömning inom 24 h, dokumentationsgrad, aktivitetsplan o förekommande skador/vårdskador i förhållande till kön, åldersfördelning, allvarlighetsgrad, vårdtid o över tid

Vad kan vi använda resultaten till som vi får ut? o Utlokaliserade patienter o Akut resp. elektiv inläggning och kirurgiskt/invasivt ingrepp o VRI-förekomst inom olika specialiteter i förhållande till kön, åldersfördelning, allvarlighetsgrad, vårdtid och ev andra skador o Förekommande skador/vårdskador i förhållande till kön, åldersfördelning, allvarlighetsgrad, vårdtid o Skador och vårdskador för patienter där skadan uppkommit inom annat sjukhus eller öppenvård

Exempel

Antal vårddagar (medelvärde) Antal vårddagar för vårdtillfällen med undvikbar skada respektive ingen skada per år 20 Inga skador Undvikbara skador Linjär (Undvikbara skador) 18 16 14 12 10 8 6 14,0 14,2 15,1 13,7 13,4 4 2 6,3 6,2 6,2 6,2 6,1 0 2013 2014 2015 2016 2017 MJG data på nationell nivå 2013-2017

Utlokaliserade patienter

Ädelreformen kom 1992 Per Wiger

Per hundra disponibla vårdplatser Överbeläggningar och utlokaliserade per hundra disponibla vårdplatser (Källa: Väntetider i vården) 6 Överbeläggningar Utlokaliserade Linjär (Överbeläggningar) Linjär (Utlokaliserade) 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015 2016 2017

Andel (%) Andel patienter som utlokaliserats per halvår 18 16 14 12 10 8 6 4 2 3,2 3,0 4,9 4,1 4,0 4,7 0 Jan-juni n=6 748 Juli-dec n=6 737 Jan-juni n=6 285 Juli-dec n=6 305 Jan-juni n=6 317 Juli-dec n=5 954 2015 2016 2017 MJG data på nationell nivå 2015-2017

Andel (%) Andel vårdtillfällen med undvikbara respektive undvikbara och icke undvikbara skador för utlokaliserade respektive ej utlokaliserade patienter n 20 18 16 14 12 Undvikbara och icke undvikbara skador Undvikbara skador 10 8 6 4 2 17,5 11,3 12,3 7,0 0 Utlokaliserad n=1 519 Ej utlokaliserad n=36 827 MJG data på nationell nivå 2015-2017

Den årliga kostnaden för vårdskador i Sverige uppskattas till 9 miljarder/år Cirka 8 procent av de granskade vårdtillfällena drabbades patienter av vårdskador vilket innebär att cirka 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år får vårdskador av varierande allvarlighetsgrad Resultaten stämmer väl överens med publicerad rapport från OECD där man uppskattar att cirka 15 procent av kostnader för sjukhusvård i OECD länder uppstår på grund av brister i patientsäkerheten. Uppskattningsvis kostar all diabetesvård 8,4 miljarder/år (Dagens Medicin 19/3-2015)

Analys av data och användningsområden inom ledning och styrning och lokalt o Följa skadeutveckling över tid o Identifiering av prioriterade områden o Kostnadsutveckling KPP o Förekommande skadetyper som bidrar till att patienten avlider o Köns- och åldersskillnader

Rapport Patientsäkerhet lönar sig Kostnader för skador och vårdskador i slutenvården 2013 (Data från MJG, PPM-VRI och KPP) Rapport: Vårdrelaterade infektioner Kunskap, konsekvenser och kostnader (Data från MJG och PPM-VRI) Januari 2013 Juni 2016

Publicering av MJG-data för allmänheten Vården i siffror Riket och landstingsnivå Uppdatering av data halvårsvis Uppdelat på kön och åldersgrupper Öppna jämförelser

Fortsatt önskad utveckling är Utveckla databasen för: o Somatisk barnsjukvård o Hemsjukvård Utveckla metoden för: o Öppenvård/primärvård o Prehospital vård

Kontaktuppgifter Carina Ålenius, carina.alenius@skl.se Per Wiger, per.wiger@vgregion.se Hans Rutberg, hans.rutberg@telia.com