RAMP II (version 1.03)

Relevanta dokument
RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål

Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?.

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Checklista Belastningsergonomi

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Yrken/ arbetsuppgifter

Belasta rätt vid personförfl yttning

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Arbets- och miljömedicin

Belasta rätt. så undviker du skador

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Belasta rätt så undviker du skador

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter

Startprogram version 3

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Riskbedömning - vibrationer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Resultatet av inspektionen

Ergonomi bedömningsexempel

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Belastningsskador Nej tack!

Utredningsmetodik vid belastningsskador. Hur utreder Du din belastningsskada?

Text av Bosse Rosén. Aktiv ergonomi för biodlare

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

Den fysiska arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) Arbetsmiljöfaktorer i

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Minska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 156/9 RÅDETS DIREKTIV. av den 29 maj 1990

Arbetsmiljöverket. Krav på arbetsmiljön för slamtömmarna

Belastningsbesvär hos sophämtare belastningsdos vid arbete med baklastare och sidlastare

ElC Ergonomi Spar energi tänk ergonomi

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN

FORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

MANUELL HANTERING. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

LATHUND PA-WEBBEN KOMPETENSSÖKNING. Version Sida 1 av 7

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Center for Vibration Comfort.

Transkript:

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion Detta bedömningsverktyg (RAMP II) är avsett för en fördjupad analys och bedömning av belastningsergonomiska riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. Manuell hantering innebär exempelvis att man lyfter, skjuter eller drar en last manuellt. Vid hög eller långvarig exponering av riskfaktorerna ökar risken att utveckla eller förvärra belastningsbesvär. Bedöm ett arbete eller en arbetsuppgift under en genomsnittlig arbetsdag. I vissa fall kan även extremfall som förekommer sällan behöva bedömas. Vid bedömningen, utgå från en arbetstagare som är representativ för arbetslaget, alternativt två personer för att till del få med variationen i arbetslaget. Denna/dessa bör ha god erfarenhet av hur arbetet ska utföras på ett lämpligt sätt. De som genomför bedömningen bör ha god kännedom om hur arbetet utförs. I annat fall bör bedömningen genomföras i samråd med en person med sådan kompetens. Den som gör bedömningen bör ha genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMP metoden samt läst igenom RAMP manualen. Vid bedömningen, välj det alternativ som bäst stämmer överens med situationen. Fyll i poängen i den vita svarsrutan som hör till varje fråga. Resultatet från RAMP II bedömningen presenteras på tre risk och prioritetsnivåer: Hög risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att många arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör ges hög prioritet. Risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att vissa arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör vidtas. Låg risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att risken att utveckla belastningsbesvär är låg för de flesta arbetstagarna. Risk kan dock föreligga för personer med nedsatt fysisk kapacitet. Individuella förbättringsåtgärder kan behövas. Resultatet presenteras också med en poängsumma, främst avsedd för att jämföra olika arbetens risk inom en risknivå (t ex inom den röda nivån). Resultatet är avsett att vara en del av beslutsunderlaget vid prioritering och val av åtgärder i arbetet att minska risken för belastningsbesvär. Datum: Bedömningen avser: Arbete/arbetsuppgift Arbetstagarens belastning Arbete/arbetsuppgift: Bedömningen beställd av: Befattning Bedömningen genomförd av: Befattning Företagsrepresentant: Befattning Skydds /arbetsmiljöombud/medarbetare Befattning Övriga: Befattning Avdelning: Övriga uppgifter:

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 2

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 3

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 4

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 5

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 6 5. Påverkande faktorer Fyll i poängen i den vita rutan Poäng: Kommentar: 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm förekommer följande? Tiderna avser "per arbetsdag". Ja Nej a. Arbetstagaren utsätts för hand armvibrationer mer än 20 minuter (> 10 min för kraftigt vibrerande). 2 0 b. Arbetstagaren utsä s för hand armvibra oner mer än 90 minuter (> 60 min för kra igt vibrerande). 4 x c. Föremål som är varma eller kalla hanteras manuellt. 2 0 d. Handen används som slående verktyg ofta eller länge*. 2 0 e. Hållande av handverktyg som väger mer än 2,3 kg i mer än 30 minuter. 2 0 f. Hållande av precisionsverktyg som väger mer än 0,4 kg i mer än 30 minuter. 2 0 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga förekommer följande? Tiderna avser "per arbetsdag". a. Arbetstagaren utsätts för helkroppvibrationer mer än 1 timme. 2 0 b. Arbetstagaren utsä s för helkroppvibra oner mer än 6 mmar. 4 x c. Synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften. 2 0 d. Arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag. 2 0 e. Stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen. 2 0 f. Stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete. 2 0 g. Stillastående arbete utan möjlighet av växla till sittande arbete. 2 0 h. Knästående/huksittande mer än 30 gånger eller mer än 30 minuter. 2 0 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer förekommer följande? a. Det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs. 2 0 b. Det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt eller hur det ska utföras. 2 0 c. Det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna. 2 0 d. Arbetstagarna arbetar ofta snabbt (jobbar in) för att kunna ta längre rast/paus. 2 0 Om du vill svara "Nej" på 5.1b eller 5.6b, sä "x" i den vita svarsrutan ll höger. * Med "ofta" menas ca 100 gånger eller mer och med "länge" menas ca 30 minuter eller mer per arbetsdag. 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering av fysiskt påfrestande arbete Finns dokumenterad rapportering (t ex tillbudsrapportering) om fysiskt Ja Nej påfrestande arbetsmoment vid utförande av arbetsuppgiften? Dokumenterad rapportering 2 0 6.2 Typ av arbete som medfört rapportering Om "Ja" på 6.1, markera med ett x i tabellen nedan vilken typ av arbete eller arbeten som medfört detta. Annars, gå till 7. lyft hålla/bära skjuta/dra tryck med hand eller fingrar annat (skriv) 7. Upplevt fysiskt obehag Fråga fem personer som arbetar med detta arbetsmoment. 7.1 Upplevt fysiskt obehag i arbetet Finns det moment i arbetet som medför fysiskt obehag (t ex i muskler eller leder) under arbetsdagen? Ja Nej Svara "Ja" om någon arbetstagare upplever sådant obehag. Obehag i muskler eller leder 2 0 7.2 Om "Ja" på 7.1, vilket är det värsta momentet? Ange helst svar från fem arbetstagare i tabellen nedan. Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Kommentar:

RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 7 BILGA: RESULTATTABELL Beställd av: Genomförd av: Bedömning av: RAMP II (version 1.02) Resultattabell (pdf version) Datum: Bedömning Röd = R Gul = U Poäng Grön = G 1. Arbetsställningar 1.1 Huvudets arbetsställning framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning bakåtböjning 1.3 Ryggens arbetsställning måttlig böjning 1.4 Ryggens arbetsställning kraftig böjning samt vridning 1.5 Överarmens arbetsställning handen i eller över axelhöjd* 1.6 Överarmens arbetsställning handen i/utanför yttre arbetsområde* 1.7 Handledens arbetsställning* 1.8 Ben och fotutrymme samt underlag 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete 2.1 Armens rörelser (över och underarm)* 2.2 Handledens rörelser* 2.3 Grepptyp frekvens* 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta och dra arbete 4.1 Skjuta och dra arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta och dra arbete (värsta fall) 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. Arbetstagaren utsätts för hand arm vibrationer c. Föremål som är varma eller kalla hanteras manuellt d. Handen används som slående verktyg ofta eller länge e. Hållande av handverktyg som väger >2,3 kg mer än 30 min/arbetsdag f. Hållande av precisionsverktyg som väger >0,4 kg mer än 30 min/arbetsdag 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. Arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. Synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. Arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. Stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen f. Stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. Stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. Knästående/huksittande >30 gånger/arbetsdag eller >30 min/arbetsdag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. Det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs b. Det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. Det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. Arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta: 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Upplevt fysiskt obehag 7.2 Värsta arbetsmomentet: *För in högsta poäng från bedömning av änster eller höger hand/ben Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar (R) Hög risk Antal gula bedömningar (U) Risk Antal gröna bedömningar (G) Låg risk Total riskpoäng Kommentar