RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion Detta bedömningsverktyg (RAMP II) är avsett för en fördjupad analys och bedömning av belastningsergonomiska riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. Manuell hantering innebär exempelvis att man lyfter, skjuter eller drar en last manuellt. Vid hög eller långvarig exponering av riskfaktorerna ökar risken att utveckla eller förvärra belastningsbesvär. Bedöm ett arbete eller en arbetsuppgift under en genomsnittlig arbetsdag. I vissa fall kan även extremfall som förekommer sällan behöva bedömas. Vid bedömningen, utgå från en arbetstagare som är representativ för arbetslaget, alternativt två personer för att till del få med variationen i arbetslaget. Denna/dessa bör ha god erfarenhet av hur arbetet ska utföras på ett lämpligt sätt. De som genomför bedömningen bör ha god kännedom om hur arbetet utförs. I annat fall bör bedömningen genomföras i samråd med en person med sådan kompetens. Den som gör bedömningen bör ha genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMP metoden samt läst igenom RAMP manualen. Vid bedömningen, välj det alternativ som bäst stämmer överens med situationen. Fyll i poängen i den vita svarsrutan som hör till varje fråga. Resultatet från RAMP II bedömningen presenteras på tre risk och prioritetsnivåer: Hög risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att många arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör ges hög prioritet. Risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att vissa arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör vidtas. Låg risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att risken att utveckla belastningsbesvär är låg för de flesta arbetstagarna. Risk kan dock föreligga för personer med nedsatt fysisk kapacitet. Individuella förbättringsåtgärder kan behövas. Resultatet presenteras också med en poängsumma, främst avsedd för att jämföra olika arbetens risk inom en risknivå (t ex inom den röda nivån). Resultatet är avsett att vara en del av beslutsunderlaget vid prioritering och val av åtgärder i arbetet att minska risken för belastningsbesvär. Datum: Bedömningen avser: Arbete/arbetsuppgift Arbetstagarens belastning Arbete/arbetsuppgift: Bedömningen beställd av: Befattning Bedömningen genomförd av: Befattning Företagsrepresentant: Befattning Skydds /arbetsmiljöombud/medarbetare Befattning Övriga: Befattning Avdelning: Övriga uppgifter:
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 2
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 3
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 4
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 5
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 6 5. Påverkande faktorer Fyll i poängen i den vita rutan Poäng: Kommentar: 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm förekommer följande? Tiderna avser "per arbetsdag". Ja Nej a. Arbetstagaren utsätts för hand armvibrationer mer än 20 minuter (> 10 min för kraftigt vibrerande). 2 0 b. Arbetstagaren utsä s för hand armvibra oner mer än 90 minuter (> 60 min för kra igt vibrerande). 4 x c. Föremål som är varma eller kalla hanteras manuellt. 2 0 d. Handen används som slående verktyg ofta eller länge*. 2 0 e. Hållande av handverktyg som väger mer än 2,3 kg i mer än 30 minuter. 2 0 f. Hållande av precisionsverktyg som väger mer än 0,4 kg i mer än 30 minuter. 2 0 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga förekommer följande? Tiderna avser "per arbetsdag". a. Arbetstagaren utsätts för helkroppvibrationer mer än 1 timme. 2 0 b. Arbetstagaren utsä s för helkroppvibra oner mer än 6 mmar. 4 x c. Synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften. 2 0 d. Arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag. 2 0 e. Stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen. 2 0 f. Stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete. 2 0 g. Stillastående arbete utan möjlighet av växla till sittande arbete. 2 0 h. Knästående/huksittande mer än 30 gånger eller mer än 30 minuter. 2 0 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer förekommer följande? a. Det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs. 2 0 b. Det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt eller hur det ska utföras. 2 0 c. Det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna. 2 0 d. Arbetstagarna arbetar ofta snabbt (jobbar in) för att kunna ta längre rast/paus. 2 0 Om du vill svara "Nej" på 5.1b eller 5.6b, sä "x" i den vita svarsrutan ll höger. * Med "ofta" menas ca 100 gånger eller mer och med "länge" menas ca 30 minuter eller mer per arbetsdag. 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering av fysiskt påfrestande arbete Finns dokumenterad rapportering (t ex tillbudsrapportering) om fysiskt Ja Nej påfrestande arbetsmoment vid utförande av arbetsuppgiften? Dokumenterad rapportering 2 0 6.2 Typ av arbete som medfört rapportering Om "Ja" på 6.1, markera med ett x i tabellen nedan vilken typ av arbete eller arbeten som medfört detta. Annars, gå till 7. lyft hålla/bära skjuta/dra tryck med hand eller fingrar annat (skriv) 7. Upplevt fysiskt obehag Fråga fem personer som arbetar med detta arbetsmoment. 7.1 Upplevt fysiskt obehag i arbetet Finns det moment i arbetet som medför fysiskt obehag (t ex i muskler eller leder) under arbetsdagen? Ja Nej Svara "Ja" om någon arbetstagare upplever sådant obehag. Obehag i muskler eller leder 2 0 7.2 Om "Ja" på 7.1, vilket är det värsta momentet? Ange helst svar från fem arbetstagare i tabellen nedan. Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Kommentar:
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 7 BILGA: RESULTATTABELL Beställd av: Genomförd av: Bedömning av: RAMP II (version 1.02) Resultattabell (pdf version) Datum: Bedömning Röd = R Gul = U Poäng Grön = G 1. Arbetsställningar 1.1 Huvudets arbetsställning framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning bakåtböjning 1.3 Ryggens arbetsställning måttlig böjning 1.4 Ryggens arbetsställning kraftig böjning samt vridning 1.5 Överarmens arbetsställning handen i eller över axelhöjd* 1.6 Överarmens arbetsställning handen i/utanför yttre arbetsområde* 1.7 Handledens arbetsställning* 1.8 Ben och fotutrymme samt underlag 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete 2.1 Armens rörelser (över och underarm)* 2.2 Handledens rörelser* 2.3 Grepptyp frekvens* 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta och dra arbete 4.1 Skjuta och dra arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta och dra arbete (värsta fall) 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. Arbetstagaren utsätts för hand arm vibrationer c. Föremål som är varma eller kalla hanteras manuellt d. Handen används som slående verktyg ofta eller länge e. Hållande av handverktyg som väger >2,3 kg mer än 30 min/arbetsdag f. Hållande av precisionsverktyg som väger >0,4 kg mer än 30 min/arbetsdag 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. Arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. Synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. Arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. Stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen f. Stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. Stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. Knästående/huksittande >30 gånger/arbetsdag eller >30 min/arbetsdag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. Det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs b. Det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. Det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. Arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta: 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Upplevt fysiskt obehag 7.2 Värsta arbetsmomentet: *För in högsta poäng från bedömning av änster eller höger hand/ben Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar (R) Hög risk Antal gula bedömningar (U) Risk Antal gröna bedömningar (G) Låg risk Total riskpoäng Kommentar