FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att välja den korta 3-månadersräntan. Skälet till detta är att den globala ekonomin inte vill lyfta ordentligt, trots historiskt låga räntor och billig energi. Det beror främst på att avmattningen i den kinesiska ekonomin sprider sig som ringar på vattnet och tynger övriga världen. Det mesta pekar på att den amerikanska centralbanken kommer att höja räntan i december, efter sju år med nära nollränta. Till skillnad från i somras verkar finansmarknaderna nu ta den förestående höjningen med ro. Det beror troligen på att Federal Reserve förväntas kombinera höjningen med ett mycket mjukt budskap när det gäller framtida höjningar. ECB går sannolikt åt andra hållet och sänker räntan. Det kan i sin tur pressa Riksbanken till ytterligare en sänkning, trots att svensk ekonomi växer i hyfsad takt, en takt som kan späs på ytterligare av den starka flyktingströmmen. Hur stor effekten blir beror på hur kostnaderna för mottagandet kommer att finansieras. Utöver låg inflation och expansiv penningpolitik, pressas räntorna globalt även av mer djupgående strukturella faktorer. Viktigast bland dessa är den fortsatta avmattningen av produktivitetstillväxten. Sammantaget talar därför det mesta för att den nuvarande lågränte-miljön håller i sig under överskådlig tid. De svenska bolåneräntorna ligger kvar kring nuvarande nivåer under det kommande året. I den mån problemen i tillväxtekonomierna inte förvärras och drar ner övriga världen på en lägre tillväxtbana, bedömer vi att inflationen tilltar sakta och börjar påverka räntemarknaderna, framför allt längre räntor, mot slutet av 2016. Prognos för boräntor 2015 2017 nov 2015 dec 2016 dec 2017 3 mån 1,5 % 1,6 % 2,3 % 2 år 1,8 % 2,0 % 2,8 % 5 år 2,4 % 2,7 % 2,8 % Räntefokus är namnet på Fastighetsägarnas återkommande ränteanalyser. Analysen fokuserar främst på penningpolitikens utveckling samt den övergripande ekonomiska utvecklingens konsekvenser för räntorna på bostadslån. 2
KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST ÅTERHÄMTNINGEN SKJUTS PÅ FRAMTIDEN Den förväntande återhämtningen i världsekonomin har än en gång skjutits på framtiden. Så har det sett ut under de senaste åren. Prognosmakare har återkommande tvingats revidera ned sina prognoser då förväntningarna kommit på skam. I sin senaste penningpolitiska rapport drog Riksbanken ned sin prognos för den svenska ekonomins tillväxt under 2016 från 3,4 till 3,0 procent. IMF och andra stora prognosinstitut har gjort samma sak när det gäller den globala tillväxten. Trots rekordlåga räntor och billig energi verkar världsekonomin inte vilja lyfta. Å andra sidan skulle det ha sett betydligt mörkare ut utan dessa stimulanser. De nedreviderade tillväxtsiffrorna beror till stor del på utvecklingen i Kina. Takten i den kinesiska ekonomin har klingat av rejält de senaste åren. Hur mycket är det ingen, förutom den kinesiska regimen, som vet med säkerhet. Det enda experterna verkar vara överens om är att den officiella siffran på cirka 7 procent är en överskattning. En del anser att den faktiska tillväxten snarare är hälften av den officiella, det vill säga 3,5 procent. Effekten på världens råvaruproducenter och tillväxtländer har varit stor, och eftersom dessa länders vikt i världsekonomin är betydande, i synnerhet om Kina räknas med, drabbas även västvärlden. Det innebär att de deflationistiska tendenserna i världsekonomin kvarstår ett bra tag framöver, vilket i sin tur innebär att räntorna blir fortsatt låga. MJUKT BUDSKAP EFTER FED-HÖJNING Trots svagheterna i den globala ekonomin räknar de flesta med att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) kommer att höja räntan i samband med sitt räntemöte i december. Att Fed ska strama åt penningpolitiken har varit på agendan ett bra tag nu. Ett sådant steg går också att motivera mot bakgrund av utvecklingen i den amerikanska ekonomin. USA har överraskat med starka siffror i en i övrigt svag värld. I synnerhet har arbetslösheten fallit rejält och ligger nu kring 5 procent. När diskussionerna om en amerikansk räntehöjning (efter sju år med nollränta) tog fart i somras reagerade de finansiella marknaderna kraftigt. Den här gången verkar marknaderna ta den förestående höjningen med ro. Det beror sannolikt till stor del på att Fed förväntas komplettera räntehöjningen med ett mycket mjukt budskap avseende den framtida penningpolitiken. Trots starka siffror finns det nämligen också uppenbara svagheter i den amerikanska ekonomin. Den starka dollarn och den svaga utlandsefterfrågan pressar landets tillverkningsindustri. Inte heller vill lönerna ta riktig fart, vilket antyder att den verkliga arbetslösheten 3
kan vara större än vad den officiella statistiken antyder. Dessutom är inflationen fortsatt mycket låg. Vi delar därför den allmänna förväntan om att Fed kommer att gå mycket varsamt fram efter den förestående höjningen. Historiskt låga räntor och billig energi har dock inte lyckats dra igång eurozonens ekonomi, inte ens med hjälp av en svag valuta. Under årets tredje kvartal växte zonens ekonomi med 1,6 procent i årstakt samtidigt som de deflationistiska krafterna fortsatte att verka för fullt. För att pressa ned euron ytterligare i ett försök att få fart på såväl tillväxt som priser, sänks sannolikt räntan ytterligare något från nuvarande -0,20 procent, kanske redan nu i december. Troligen kommer då även tillgångsköpen att ökas. GLOBAL STRUKTURELL RÄNTEPRESS Flyktingkatastrofen har satt samarbetet inom EU på prov, ett prov som många menar att unionen inte har bestått. När ett fåtal länder, däribland Sverige, har tagit emot folk som flyr från krig och kriser har andra stängt sina gränser. Ökade gränskontroller och ett eventuellt brittiskt utträde kommer att skapa ekonomiska utmaningar framöver. Detsamma gäller i det fall terrordåd, som det i Paris, leder till en allmänt ökad osäkerhet. Men där är vi ännu inte. På kort sikt kommer flyktingkatastrofen snarare att påverka svenskt ekonomi i positiv riktning. Det beror på att staten kommer att lätta på plånboken för att kunna möta de kostnader som flyktingmottagandet kräver. Om dessa satsningar till större delen finansieras via ökad statlig upplåning, vilket det mesta tyder på i dagsläget, kan det bidra till att lyfta BNP nästa år med så mycket som 0,8 procentenheter. Hade det inte varit för detta tillskott hade nog Riksbanken tvingats revidera ner sin prognos än en gång. I dagsläget är det dock rimligt att räkna med en tillväxt på runt 3 procent, kanske till och med lite mer, nästa år. Trots att Sveriges ekonomi växer i hyfsad takt i år och nästa år, kommer inflationen att förbli fortsatt låg på grund av globala deflationistiska tendenser och låga löneökningar på hemmaplan. Det bidrar till att hålla nere räntorna. Dessutom finns det en relativt hög sannolikhet för att Riksbanken följer efter ECB och sänker räntan ytterligare ett steg. Viktigare är dock att räntorna även pressas av mer djupgående strukturella faktorer på global nivå. Viktigast bland dessa är den fortsatta avmattningen av produktivitetstillväxten. Det som driver denna utveckling är bland annat den pågående omställningen från industri- till tjänstebaserade ekonomier som karaktäriserar många länder samt demografiska faktorer, som en åldrande befolkning och avtagande befolkningsökning. GYNNSAMT MED KORT RÄNTA Sammantaget talar det mesta för att den nuvarande lågräntemiljön håller i sig under överskådlig tid. I vårt scenario ligger bolåneräntorna kvar kring nuvarande nivåer under det kommande året. Möjligen kan de följa med lite nedåt om Riksbankens sänker reporäntan en gång till. I den mån problemen i tillväxtekonomierna inte förvärras och drar ner övriga världen på en lägre tillväxtbana, bedömer vi att inflationen tilltar sakta och börjar påverka räntemarknaderna, framför allt längre räntor, mot slutet av 2016. Givet de trender avseende produktivitet och demografi vi talade kort om ovan, handlar det dock om en långsam uppgång, troligen långsammare än vad de flesta bedömare räknar med. Det innebär att det fortfarande är gynnsamt att välja den korta 3-månadersräntan. Å andra sidan innebär dagens låga räntenivåer att kostnaden för den som vill försäkra sig mot en oväntad uppgång, genom att binda lånet på längre tid, är relativt låg. Det finns dock andra faktorer som kan påverka bolånekostnaderna än de allmänna räntetrenderna i världen. Det vi tänker på är främst de regelförändringar som bland annat Riksbanken argumenterar för i syfte att dämpa hushållens vilja och möjligheter att öka sina skulder. De åtgärder som mer direkt kan påverka räntekostnaden är i första hand minskade ränteavdrag och ökade kapitalkrav på bankerna. Övriga åtgärder, som amorteringskrav, sänkt bolånetak och striktare bedömningar av låntagarens betalningsförmåga, är mer inriktade på att direkt begränsa möjligheten att låna. För mer information kontakta: Tomas Ernhagen, chefekonom Telefon: 08-617 77 18 e-post: tomas.ernhagen@fastighetsagarna.se 4
Utdelningsadress: Box 16132, 103 23 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 33, Stockholm Telefon: 08-613 57 00 Fax: 08-613 57 01 E-post: info@fastighetsagarna.se