EXAMENSARBETE. Personers upplevelse av information efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Ann-Sofie Kerttu Anna-Lena Nilsson 2015

EXAMENSARBETE Personers upplevelse av information efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt Ann-Sofie Kerttu Anna-Lena Nilsson 2015 Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Personers upplevelse av information efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt - en litteraturstudie Persons experience of information when suffering from a myocardial infarct - a literature review Ann-Sofie Kerttu Anna-Lena Nilsson Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2014 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Malin Olsson

1 Personers upplevelse av information efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt - en litteraturstudie Ann-Sofie Kerttu Anna-Lena Nilsson Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Att drabbas av en hjärtinfarkt kan upplevas som en traumatisk händelse, informationen personer får efter en hjärtinfarkt är därför av stor vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplevde informationen vid en hjärtinfarkt, under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under rehabiliteringen. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Att sakna individuellt anpassad information, Att inte kunna förstå all information, Att få olika besked från personalen samt Att känna sig välinformerad och delaktig. Resultatet visar att informationen personer får efter en genomgången hjärtinfarkt är mera av det allmänna slaget. Personerna ville ha individanpassad information och det var viktigt att få känna delaktighet. En slutsats som dras är vikten av att informationen ges på ett bra sätt. Att personen uppfattar och förstår informationen som ges i samband med sjukdomen är en av förutsättningarna för att denne ska kunna tillfriskna. Resultatet i studien ger en ökad förståelse för hur personer som drabbats av hjärtinfarkt upplever information vilket gör att vårdpersonal kan anpassa informationen utifrån patientens behov vilket i sin tur bidrar till god vård och omvårdnad. Nyckelord: Hjärtinfarkt, information, upplevelse, vård, omvårdnad, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys.

2 Varje år drabbas ca 30 000 människor i Sverige av hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2014). För den person som drabbas av hjärtinfarkt kan starka känslor uppstå och händelsen upplevs ofta som livshotande. Tiden efter infarkten beskrivs många gånger dessutom som extremt påfrestande där oro och även psykisk ohälsa förekommer (Oterhals, Hanestad, Eide & Hanssen, 2006). Enligt White, Hunter och Holttum (2007) så kan personer som drabbas av en hjärtinfarkt uppleva rädsla och ångest. Ångest eftersom de drabbats av en livshotande sjukdom och också för att de har en oro för hur framtiden kommer att bli. Rollerna hemma kunde förändras efter sjukdomen. Många av de som drabbas kan må dåligt väldigt länge efteråt, de har blivit påminda om sin egen dödlighet vilket kan vara en väldigt stressfull händelse (Svedlund, Danielson & Norberg, 1999). En hjärtinfarkt är ett tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtat. Muskelcellerna i hjärtat tar stor skada och går i nekros på grund av syrebristen. Syrebristen orsakas av ett stopp i ett av de stora kranskärlen, orsaken till detta är en blodpropp som täpper till, eller ett plack som spricker. Symtomen för hjärtinfarkt varierar, men de vanligaste är; ihållande bröstsmärta, tryckkänsla, en känsla av obehag som kan stråla upp mot halsen, bak mot ryggen, kallsvettning, illamående, andnöd och ångest (Boersma et al.,, 2003). Det är också känt att personer som drabbas av sjukdom har ett stort behov av en god relation med den som vårdar och att denna relation ger möjlighet till att känna sig informerad och få kontroll över den egna situationen (Oterhals et al., 2006). McCabe (2004) beskriver att det avgörande när det gäller informationsöverföringen är hur närvarande och intresserad patienten upplever att sjuksköterskan är vid informationstillfället. McSweeney och Coon (2004) menar att ett samtal där både läkare, sjuksköterska, den drabbade personen och gärna anhöriga deltar är viktigt. Vid ett sådant samtal får patienten och anhöriga råd och information om hur de ska fortsätta sitt liv för att återfå hälsan samt undvika återfall i sjukdomen. Vid detta tillfälle har också patienten möjlighet att ställa frågor som hon/han funderar på. Fleury och Moore (1999) beskriver att när en anhörig drabbas av en hjärtinfarkt så innebär det också en stress för familjemedlemmarna. De anhöriga kan känna skuld, irritation, oro, rädsla och maktlöshet inför sjukdomen. Familjemedlemmar vill också få svar på frågor om framtiden och prognos för den drabbade.

3 Att tillhandahålla information till personer som drabbats av hjärtinfarkt samt anhöriga är en viktig del i omvårdnaden. Som vårdpersonal är det viktigt att du ser till patientens behov och anpassar informationen därefter (Smith & Liles, 2007). Oterhals et al. (2004) beskriver att en bra rehabilitering genomförs med bra information och utbildning. Information som brukar ingå är information kring sjukdomen, vanliga riskfaktorer, läkemedelsinformation, eventuell diet, psykiska bekymmer, fysisk aktivitet, stresshantering samt symptom. Förutom information så behöver personerna också känslomässigt stöd och en förståelse för prognosen som bör delges på ett begripligt och ärligt sätt. Att få behovet av information tillgodosett ökar kunskap och reducerar ångest. Om personerna känner att informationen varit tillfredsställande så är de också mer nöjda med vården generellt (Oterhals et al., 2004). Kommunikation är en ömsesidig process för att skicka och ta emot meddelanden med en blandning av verbal och icke verbal kommunikation. Den icke verbala typen av kommunikation uttrycks i ord utan till exempel genom gester, ansiktsuttryck och kroppshållning (Farrington & Townsend, 2014). Kommunikation är en grundläggande del i sjuksköterskans arbete och en god relation mellan patient och vårdpersonal är nödvändigt för att kunna ge en god omvårdnad (McCabe, 2004). Kommunikation kan handla om att vägleda, informera, ge stöd och att sörja för att grundläggande behov tillgodoses. En god kommunikation förbättrar vårdkvaliteten men eftersom det handlar om samverkan mellan personal och patient så bör den anpassas (Farrington & Townsend, 2014). Information, undervisning och bemötande ingår som en del i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskan ska kunna kommunicera respektfullt mot patienten, kunna visa empati och vara lyhörd. Informationen måste ges på ett sådant sätt att patienten förstår den givna informationen så att patienten känner delaktighet. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och möjliggöra att alla personer kan uttrycka sina behov (Socialstyrelsen, 2005). Det är betydelsefullt att sjukvårdspersonal stannar upp, utvärderar och granskar informationen för att se till att informationen är anpassad för just denna person, och vi anser att det är viktigt att vårdpersonal har denna kunskap för att det förbättrar vårdarbetet. En bristfällig informationsöverföring skapar negativa konsekvenser för personerna, en lyckad överföring skapar större acceptans, trygghet för personerna inför hemgång och chansen till att bli återställd och att personerna känner ett ökat välbefinnande ökar.

4 Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplevde informationen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod Denna litteraturstudie har en kvalitativ design där utgångspunkten är ett inifrånperspektiv. Metoden valdes då syftet var att beskriva olika personers upplevelse av information. Den kvalitativa metoden handlar om att utforska olika perspektiv, varje enskild individs levda erfarenheter och dess konsekvenser för det dagliga livet (Holloway & Wheeler, 2010, s. 11-12). Litteratursökning Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, s.61) bör litteratursökningen börja med en pilotsökning innan den systematiska sökningen ska genomföras. Detta görs för att undersöka tillgången av publicerade vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. Litteratursökning inleddes med en pilotsökning och därefter fastställdes inklusionskriterierna för den systematiska sökningen. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara kvalitativa, skrivna på engelska eller svenska och publicerade mellan åren 2000-2014. De referensdatabaser som använts för den systematiska sökningen är PubMed, ProQuest samt Cinahl. De utvalda artiklarna kommer från databaserna PubMed och Cinahl som är två databaser som lämpar sig bra vid omvårdnadsforskning. MESH-termer från Swedish MESH och ord i fritext har använts. De söktermer som har använts är Myocardial infarction, Heartattack, information, information needs, patient education, patient needs, experience* och slutligen qualitative. Olika sökord har sammanförts i olika kombinationer och vi har lagt till de booleska söktermerna AND och OR. De boolska söktermerna är använda i enlighet med Willman et al. (2006). Urvalet av studier skedde genom att vi först läste titlarna, sedan abstrakt och om vi var osäkra läste vi igenom hela studien. De utvalda studierna lästes därefter igenom i helhet och de studier som var relevanta och som svarade mot litteraturstudiens syfte valdes ut för analys. Se tabell 1 för översikt av litteratursökning.

5 Tabell 1 Översikt av litteratursökning Syftet med sökning: Hur personer upplevde informationen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt PubMed 2014 09 18 Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 1 MSH Myocardial infarction 51961 0 2 FT Heart attack 85104 0 3 FT Qualitative 91013 0 4 1 OR 2 AND 3 430 0 5 FT Information needs 23981 0 6 FT Information 551637 0 7 5 OR 6 551637 0 8 4 AND 7 74 7 9 FT Patient education 40051 0 10 FT Patient needs 104186 0 11 9 OR 10 98474 0 12 4 AND 11 58 1 13 FT Experience* 386252 0 14 4 AND 13 115 0 CINAHL 2014 09 18 Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 1 CH Myocardial infarction 1966 0 2 FT Heart attack 233 0 3 FT Qualitative 16976 0 4 1 OR 2 AND 3 68 0 5 FT Information needs 10275 0 6 FT Information 228342 0 7 5 OR 6 228342 0 8 4 AND 7 16 0 9 FT Patient education 46054 0 10 FT Patient needs 3359 0 11 9 OR 10 48961 0 12 4 AND 11 8 0 13 FT Experience* 167411 0 14 4 AND 13 36 1 * MSH Meshtermer i databasen PubMed, CH - CINAHL headings i databasen CINAHL, FT - Fritextsökning Kvalitetsgranskning Vi använde SBU:s (2012) granskningsprotokoll för att bedöma kvaliteten på utvalda studier. Detta protokoll är utformat för granskning av kvalitativa studier och fokus ligger på frågor rörande syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Frågorna besvarades med ja, nej eller ej tillämpligt. Varje ja-svar gav ett poäng medan de övriga två motsvarade noll poäng. Utifrån denna poäng kunde studierna tilldelas en gradering av kvalitén genom att poängsumman räknades om till procent. Summan 60-69 innebar låg kvalitet, 70-79 innebar medel kvalitet och 80-100 innebar hög kvalitet. I denna litteraturstudie har vi använt oss av studier av hög samt medel kvalitet (jmf. Willman et al., 2006, s. 108). Se tabell 2 för översikt av artiklar ingående i analysen

6 Tabell 2 Översikt av artiklar ingående i analysen (n=9) Författare /År /Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Astin et al. 2008 England Kvalitativ 29 Semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ textanalys. Huvudfynd Deltagarna var i princip nöjda med hur informationen gavs men behövde mer information om läkemedel, kost, risk för återfall samt fysiska aktiviteter. Kvalitet (Hög, Medel, Låg) Hög Attebring et al. 2005 Sverige Kvalitativ 20 Ostrukturerade Intervjuer. Innehållsanalys. Innehållet i informationen som gavs var olika beroende på vilken yrkeskategori som framförde den. Medel Condon & McCarthy 2006 Irland Kvalitativ 20 Semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys. Beskriver livsstilsförändringar som patienter genomgick samt deras upplevelse av att de inte alltid fick de stöd de hade behov av. Hög Decker et al. 2007 USA Kvalitativ 19 Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys. Patienternas behov av information förändrades beroende på var i behandlingen som patienten befann sig. Patienterna ville vara delaktiga. Hög Hanssen et al. 2005 Norge Kvalitativ 14 Intervjuer i fokusgrupp. Kvalitativ innehållsanalys. De flesta var nöjda med informationen som gavs men några tyckte att den var för generell eller teknikfokuserad. Personligt utformad info med möjlighet till frågor upplevdes som bra. Hög Höglund et al. 2010 Sverige Kvalitativ 25 Intervju i fokusgrupper. Tematisk innehållsannalys. Patientmedverkan är en viktig del av vården. Patienter måste göras medvetna om sin rätt att delta i vården. Hög Kristofferzon et al. 2007 Sverige Kvalitativ 20 Semistrukturerade intervjuer. Deskriptiv analys. Information och rekommendationer bör individualiseras och vara relevanta för den enskilda patienten. Hög Ostergaard et al. 2003 Sverige Kvalitativ 30 Semistrukturerade Intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys. Patienter är i behov av information och stöd för att kunna fortsätta sitt liv på bästa sätt efter en hjärtinfarkt. Hög

7 Analys De kvalitativa artiklarna analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Detta är en metod där man bearbetar texten i flera etapper. Vi började med att läsa artiklarna flera gånger för att få en känsla och en helhet av innehållet, sedan extraherades meningsenheter. Meningsenheter är meningar som svarar mot litteraturstudiens syfte. Vi använde en manifest ansats vilket betyder att endast det som framkom i texten analyserades och att tolkningar uteslöts. De extraherade meningsenheterna numrerades för att vi hela tiden ska kunna spåra tillbaka dessa till originalkällan. Efter att vi extraherat meningsenheterna gjordes en översättning till svenska och en kondensering av texterna. En kondensering av text innebär att texten kortas ner men att kärnan i innehållet behålls, genom att kondensera meningsenheterna blev innehållet mera lättöverskådligt. De kondenserade meningsenheterna kodades för att kunna sorteras in i kategorier som enligt Graneheim och Lundman (2004) är själva kärnan i kvalitativ innehållsanalys. Koderna användes för att kunna märka meningsenheten samt för att kunna få en bra överblick av innehållet. I de olika kategorierna placerades meningsenheterna med liknande innehåll och slutligen fördes de in i större kategorier. Målet med de stora kategorierna är att ingen meningsenhet ska kunna passa in i fler än en kategori (Graneheim & Lundman, 2004). Kategoriseringen skedde i fyra steg. Att kategorisera innebär att man sammanför smala kategorier till bredare utifrån dess innehåll och därigenom så når man en högre abstraktionsnivå (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat Nio kvalitativa vetenskapliga studier artiklar ingick i analysen. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att sakna individuellt anpassad information, Att inte kunna förstå all information, Att få olika besked från personalen samt Att känna sig välinformerad och delaktig. Resultatet presenteras i löpande text med citat som styrker dess innehåll. Att sakna individuellt anpassad information I en studie (Hanssen, Nordrehaug & Hanestad, 2005) beskrevs att personer ofta kände osäkerhet efter att de blivit informerade. Flera studier (Attebring, Herlitz & Ekman, 2005; Hanssen et al., 2005; Höglund, Winblad, Arnetz & Arnetz, 2010; Kristofferzon, Löfmark, & Carlsson, 2007 ) visade att personer upplevde att de inte fått så mycket information som de hade behov av eller att de saknade viss information. Ett exempel på information som personer

8 saknade var information kring vilka problem som kunde upplevas efter utskrivning (Attebring et al., 2005; Kristofferzon et al., 2007,). Studier (Astin, Closs, McLenachan, Hunter& Priestley, 2008; Decker et al., 2007) visade att personer kände sig osäkra kring sin hälsa efter hjärtinfarkten och de saknade bland annat information om vilka aktiviteter som var tillåtna. I en studie (Astin et al., 2008) beskrevs det att personer kunde få rådet att ta det lugnt men att de, trots detta, kände sig osäkra och ville ha mer vägledning och information. Flera studier (Astin et al., 2008; Hanssen et al., 2005) visade att det fanns önskemål om mer information när det gäller kost, och att den informationen kunde varit mer individanpassad. I need to know if my heart is good enough so that I am able to do the things I want to do. So that there will not be any other problems. They have opened two veins, but what about the rest? Are they all right? Not knowing is very worrying (Attebring et al., 2005) Att inte kunna förstå all information Flera studier (Attebring et al., 2005; Gregory, Bostock & Backett-Milburn, 2006) visade att personer beskrev att det var svårt att förstå informationen de fick på grund av terminologin och på grund av att informationen gavs när de var i en stressad situation, de kunde då bara uppfatta några enstaka ord. Personer upplevde att de sällan fick informationen i en lugn och privat miljö, några kände sig till och med osäker på om de ordinerats rätt medicin. De menade att informationen kunde vara svår att ta in om de fick för mycket information på en gång. I en studie (Astin et al., 2008) framkom att det kunde vara svårt att ta in all information eftersom att man var fylld med känslor och tankar från hela händelsen. En studie (Hanssen et al., 2005) visade att några kunde bli förvirrande då det hände mycket saker samtidigt och att de inte heller kunde ställa relevanta frågor till vårdpersonalen. En studie (Höglund et al., 2010) kom fram till att personer kände att den allmänna information var viktig men att de även tyckte också att det kunde vara svårt att förstå vilken del i den informationen som var relevant. I en studie (Astin et al., 2008) visade det sig att personer ville få information som var ärlig, lättförståelig, konsekvent samt skriven på ett enkelt språk. Det framkom också att personer ansåg videofilmer och olika hjärtmodeller vara värdefulla för att stödja dem i lärandet. Att få olika besked från personalen Flera studier (Attebring et al., 2005; Decker et al., 2007) visade att informationen som personerna fick kunde upplevas som motstridig och detta ledde till personerna kände sig förvirrade. I två studier (Attebring et al., 2005; Decker et al., 2007) framkom det att personer

9 upplevde att vårdpersonalen var delaktig i situationer där motstridig information gavs. I en studie (Decker et al., 2007) beskrevs det att personer upplevde att de fick motstridig information då personalen inte samordnade, eller då information från sjuksköterskor och läkare sa emot varandra. Studien (Decker et al. 2007) beskrevs hur personer fick information om att de kunde återgå till normala aktiviteter trots att informationsgivarna inte visste vad som var normal aktivitet för dem. There was also considerable confusion about what a victim of a heart attack can expect. The patients had numerous questions about what could be considered to be a normal state of being and on various experienced symptoms (Attebring et al., 2005) Att känna sig välinformerad och delaktig I en studie (Hanssen et al., 2005) beskrevs att det fanns personer som var nöjda med informationen de fick i samband med den akuta vården och behandlingen. Informationen gav dem en insikt i vad de hade drabbats av, de fick en större förståelse av situationen och kunde finna en mening med det som skett. Studien (Hanssen et al., 2005) visade också att några personer beskrev att var mycket nöjda när läkaren satte sig ner och gav dem individualiserad information, samt att läkaren då svarade på alla frågor de hade fått förbereda innan vilket gav förklaringar på vad de hade funderat över. I en studie (Condon & McCarthy, 2006) kom det fram att det var en tillgång att få stöd i form av information om sin situation, detta var en källa till tillfredsställelse. En studie (Höglund et al., 2010) beskrev att personer ville få information om det fanns flera olika behandlingsalternativ för dem att välja på, de ville känna delaktighet i sin vård. De menade också att delaktighet för dem handlade om ett kontinuerligt informationsbyte mellan dem och vårdpersonalen. Patient participation is to get to know whether there are alternatives, and if there are, to get information about them. Many times you are not able to be part of the medical decisionmaking. But if they [the doctors] are really choosing between alternative treatments, you ought to know about them (Höglund et al., 2010, s. 485) I en studie (Höglund et al., 2010) framkom det att personer blev nöjda när vårdpersonalen gav dem kontinuerlig information om situationen. De ville få information om vad som skulle ske, detta gjorde att de kände sig och som en del av sin egen vård. Ett bra sätt att få information på var genom att vara öga mot öga med personalen, då kunde frågor få plats. Flera (Astin et al.,

10 2008; Decker et al., 2007; Kristofferzon et al., 2007) visade att personer ville att informationen skulle vara mera personlig för just dem, inte bara att de fick standardiserade blad som endast gav allmän information. Det var viktigt för personer att få både skriftlig och muntlig information, men den skriftliga informationen upplevdes i många fall som särskilt värdefull. En studie (Höglund et al., 2010) visade att personer ville att personalen skulle fråga dem om de förstått informationen, eller om det var något annat de ville fråga om. Det framkom i en studie (Jensen & Petersson, 2003) att stöd och råd om kosten av en dietist var något som personer förväntade sig, men det viktigaste av allt var att de fick information om vad de själva måste göra för att undvika att få en ny hjärtinfarkt Diskussion Syftet med denna studie var att beskriva hur personer upplevde informationen vid en hjärtinfarkt, under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under rehabiliteringen. Analysen resulterade i de fyra kategorierna, diskussionen följer dessa fyra kategorier i den ordning som de presenteras i resultatdelen. I resultatet av denna litteraturstudie framkommer det att patienter kände osäkerhet efter att de blivit informerade. Det framkom också en avsaknad av relevant information och att personer med hjärtinfarkt inte fick den information som de hade behov av. Det framkom också att personerna upplevde att den information som de fått efter genomgången hjärtinfarkt var mer riktad mot det allmänna hållet än mot det individanpassade. Enligt Fogarty och Cronin (2008) kan personer få en känsla av maktlöshet samt kontrollförlust när de inte fått information som de var i behov av. Oftedal, Karlsen och Bru (2010) beskriver att om personer får felaktig eller motsägelsefull information kan deras förtroende för vårdpersonalen försvinna. När personen befinner sig i denna situation så är information viktigt, både vad för information som ges, men också på vilket sätt informationen för att inte skapa ovisshet och otrygghet hos den drabbade personen. Detta är viktigt dels för att personen ska veta vad som händer, men också för att det ger en ökad känsla av trygghet att veta ungefär vad personen kan förvänta sig (Ekman, 2011). Eldh, Ehnfors och Ekman (2004) beskriver att om patienter förstår den information de får så kan de använda informationen som en ett stöd i hanteringen i situationen och på detta sätt få en ökad trygghet.

11 I resultatet i denna litteraturstudie framkommer att det var svårt att ta in all information om de gavs mycket information vid samma tillfälle. Enligt Socialstyrelsen (2005) bör vårdpersonalen begränsa innehållet i informationen till vad som är nödvändigt vid just det tillfället för att kunna ge en säker och god vård. I studien Oftedal et al. (2010) beskrivs det att om personer får ett överskott av information så kunde det orsaka en negativ effekt samt att personer kunde få en känsla av att det blir för mycket information att ta in på samma gång och att det inte är möjligt att hantera situationen. Vår litteraturstudie visar att en lugn miljö utan stress är att föredra när information skall ges samt att det var viktigt att inte terminologin ska vara för svår att förstå. Tremayne (2014) menar att vårdmiljön i sig kan skapa både fysisk och psykisk stress för personer, därför är det extra viktigt att vårdpersonalen tänker på att skapa lugn och ro runt omkring personen när information ska ges. Eldh et al. (2004) skriver att meningen med kunskap är att patienter skall få kunskap om någon och att det är först när patienten förstår informationen som den blir till kunskap. Studiens resultat beskriver att patienter upplever att de fått motstridig information vilket leder till oro och förvirring. Resultatet i vår litteraturstudie visade också att vårdpersonal var delaktig i situationer där patienter upplevde att de fick motstridig information på grund av att personal inte samordnade. Larsson, Sahlsten, Segesten, och Plos (2011) skriver att om en person kommer i kontakt med många olika sjuksköterskor så kan det medföra att personen får svar och instruktioner där personal säger emot varandra. Detta leder i sin tur till att patienten känner sig osäker och otrygg. I litteraturstudien kom vi fram till att några personer kände sig nöjd med den individanpassade informationen de fick, de kunde finna en mening i situationen. Socialstyrelsen (2005) beskriver att personer kan finna en mening genom att ha ett fint informationsutbyte med personalen, där personalen på ett begripligt sätt förser varje person med information om dennes hälsotillstånd, vilken behandling som är genomförd och vad som är planerat. Resultatet i vår litteraturstudie visade att det var viktigt att personerna fick vara delaktiga i sin vård. Det framkom att delaktighet handlade om ett kontinuerligt informationsbyte mellan personer och vårdpersonalen. Enligt Socialstyrelsen (2005) är det viktigt att vårdpersonalen engagerar personen och personalen gör denne intresserad i besluten om sin vård och behandling men endast på den nivå som patienten själv väljer. Vår studie visade också att personerna ville få information kontinuerligt. I studien Brown, Butow, Dunn och Tattersall (2001) beskrivs det att när man får känna sig delaktig i sin egen vård ökar det ens psykiska

12 välbefinnande. Personen kan finna en mening genom att ha ett fint informationsutbyte med personalen där personalen förser varje person med information om dennes hälsotillstånd på ett begripligt sätt, samt vilken behandling som är genomförd och vad som är planerat begripligt för patienten (Socialstyrelsen, 2005). Metoddiskussion I kvalitativa studier bestäms trovärdigheten utifrån tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftbarhet samt överförbarhet (Holloway & Wheeler, 2010, s. 302-303; Polit & Beck, 2012, s. 584). Författarna har haft en handledare som väglett under arbetets gång. Under ett flertal seminarium har handledare och studenter läst och gett feedback på denna litteraturstudie vilket gör att tillförlitligheten stärks. Författarna valde en metod som svarade mot syftet, och arbetet skedde på ett organiserat sätt. Genom att studiens metod är adekvat och systematiskt utformad så uppnås tillförlitlighet (Holloway & Wheeler, 2010, s.302-303). Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys samt manifest ansats enligt Graneheim och Lundman (2004) vilket författarna anser är en passande metod till det som undersöktes. Litteratursökningen är tydligt beskriven och sökorden är relevanta. Användandet av tillämpliga databaser inom medicin och omvårdnad stärker studiens tillförlitlighet. Vid extraherandet av textenheter var författarna noga med att inte identifiera för långa eller korta enheter för att textenheterna, detta för att inte tappa betydelsefullt material då alltför långa eller korta texter kan bli svårhanterliga och ge olika svar mot syftet (Graneheim & Lundman, 2004). Varje kategori har kompletterats med citat. Citaten har en tydlig referens till originalkällan vilket stärker trovärdigheten (Graneheim & Lundman 2004; Holloway & Wheeler, 2010, s.303;). Trovärdigheten påverkas av vald metod och huruvida metoden passar till det som skall undersökas (Graneheim & Lundman, 2004). Om studiens resultat svarar mot studiens syfte uppnås trovärdighet (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Författarna till denna litteraturstudie har i text beskrivit metod för litteratursökning väl och på ett sådant sätt att läsaren har möjlighet att kunna upprepa den, detta uppvisar att litteraturstudien har hög pålitlighet. Tabellerna i litteraturstudien bidrar till att förtydliga metod. Studier som valdes ut till analys kvalitetsgranskades med protokoll för kvalitativa studier (Willman et al., 2006, s. 175-176). Studier av både hög kvalitet (n=7) och medel kvalitet (n=2) inkluderades i analysen. Då vår erfarenhet av kvalitetsbedömning är något begränsad så kan dock studiernas kvalitet ha under- eller övervärderats. Resultatet i

13 litteraturstudien delades in i fyra kategorier vilka presenterades i löpande text på ett nogsamt sätt. Holloway och Wheeler (2010) beskriver att studiens metod på ett enkelt sätt ska kunna följas och upprepas för att uppnå pålitlighet. Studier som är väl genomförda med tydligt beskriven metod, syfte samt resultat anses ha hög pålitlighet (Holloway & Wheeler, 2010, s. 302-303). Författarna anser att pålitligheten i denna litteratursökning är hög. Författarna har i litteraturstudien angett samtliga källor och förfarandet vid analys och kategorisering beskrivs på ett grundligt sätt. Författarna har använt sig av manifest innehållsanalys, tillsammans kontrollerat och diskuterat data för att tillse att tolkning inte förekommit i processen. Bekräftbarhet uppnås enligt Holloway och Wheeler (2010) genom att kontrollera hur väl författarna har beskrivit referenser samt tolkningsprocess. Data ska kunna spåras tillbaka till originalkällan. Författarna menar att denna litteraturstudie har hög bekräftbarhet. I denna litteraturstudie är hittad data beskriven på ett förståeligt sätt. Alla studier som ingår i analysen gjordes under 2000-talet vilket kan transfereras till hur vården ser ut idag. Resultatet i denna studie är klart presenterat vilket visar på överförbarhet. Vår uppfattning är att litteraturstudiens resultat är överförbart för att gälla även personer som drabbats av andra sjukdomar eftersom informationsöverföring och informationsbehov finns även där. Överförbarhet bestäms utifrån resultatens applicerbarhet i liknande kontext (Holloway & Wheeler (2010, s. 303). Enligt Graneheim och Lundman (2003) samt Polit och Beck (2012) är det upp till läsaren att avgöra resultatets förmåga att överföras till andra sammanhang. Slutsats Att få information som är individanpassad och lätt att förstå efter en hjärtinfarkt är en stor del i att en person ska få bästa förutsättningar för att kunna tillfriskna. För att få ett gott informationsutbyte bör vårdpersonal tänka igenom var och på vilket sätt som informationen ska ges. Miljön runtomkring personen skall vara lugn, informationen bör delas upp och anpassas till vad som är nödvändigt vid just det tillfället och personal bör använda ett språk som är lätt för personen att förstå. Genom att engagera och informera personen om diagnosen, tillfrisknande samt förhållningsregler efteråt blir denne delaktig i sin egen vård och tillfrisknande. Denna litteraturstudie kan bidra till en ökad kunskap om hur informationen uppfattas och vad vårdpersonalen bör tänka på när informationen ska ges. Resultatet från

14 denna studie kan användas för att öka vårdpersonalens medvetenhet om hur personer upplevde informationen vid en hjärtinfarkt, både under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under. Vidare forskning skulle kunna göras på sjuksköterskans upplevelse av den information som ges och hur väl dennes behov tillgodoses. Därigenom kan jämförelse göras mellan hur sjuksköterskorna upplever att de tillgodoser behoven hos de drabbade personerna och hur dessa personer upplever detta.

15 Referenser * Artiklar som ingår i analysen. * Astin, F., Closs, S., McLenachan, J., Hunter, S., & Priestley, C. (2008). The information needs of patients treated with primary angioplasty for heart attack: an exploratory study. Patient Education & Counseling, 73(2), 325-332. doi: 10.1016/j.pec.2008.06.013 * Attebring, M., Herlitz, J., & Ekman, I. (2005). Intrusion and confusion -- the impact of medication and health professionals after acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 4(2), 153-159. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.02.001 Boersma, E., Mercado, N., Poldermans, D., Gradien, M., Vos, J., & Simoons, M L. (2003). Acute Myocardial Infarction. The Lancet. Vol 361. Från http://www.sciencedirect.com.proxy.lib.ltu.se/science?_ob=articlelisturl&_method=list&_ ArticleListID=666117248&_st=13&filterType=&searchtype=a&originPage=rslt_list&_origin =&_mlkttype=&md5=c253fe6acb66b69b48b38cff7dac5be2. Brown, R., Butow, PN., Dunn, SM, & Tattersall, MH. (2001). Promoting patient participation and shortening cancer consultations: a randomised trial. British Journal of Cancer 85(9), 1273 1279. doi: 10.1054/ bjoc.2001.2073 * Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5(1), 37-44. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005. * Decker, C., Garavalia, L., Chen, C., Buchanan, D., Nugent, K., Shipman, A., & Spertus, J. (2007). Acute myocardial infarction patients' information needs over the course of treatment and recovery. Journal of Cardiovascular Nursing, 22(6), 459-465. Från http://www-ncbi-nlmnihgov.proxy.lib.ltu.se/pubmed/?term=acute+myocardial+infarction+patients%27+informati on+needs+over+the+course+of+treatment+and+recovery

16 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 Eldh, A., Ehnfors, M., & Ekman, I. (2004). The phenomena of participation and nonparticipation in health care -- experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 3(3), 239-246. doi:10.1016/j.ejcnurse.2004.05.001 Farrington, N., & Townsend, K. (2014). Enhancing nurse-patient communication: a critical reflection. British Journal of Nursing, 23(14), 771-775. doi:10.12968/bjon.2014.23.14.771 Fleury, J., & Moore, S. (1999). Family-centered care after acute myocardial infarction. Journal of Cardiovascular Nursing, 13(3), 73-82. Från http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/resultsadvanced?sid=c4c6d5be-072b-4b4aac11-beff393cda5e%40sessionmgr113&vid=2&hid=123&bquery=familycentered+care+after+acute+myocardial+infarction&bdata=jmripwm4acz0exblptemc2l0 ZT1laG9zdC1saXZlJnNjb3BlPXNpdGU%3d Fogarty, C., & Cronin, P., (2008). Waiting for healthcare: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 61(4), 463-471. doi: 10.1111/j. 1365-2648.2007.04507.x Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001 * Gregory, S., Bostock, Y., & Backett-Milburn, K. (2006). Recovering from a heart attack: A qualitative study into lay experiences and the struggle to make lifestyle changes. Family Practice, 23, 220-225. Från http://www-ncbi-nlm-nihgov.proxy.lib.ltu.se/pubmed/?term=recovering+from+a+heart+attack%3a+a+qualitative+st udy+into+lay+experiences+and+the+struggle+to+make+lifestyle+changes

17 * Hanssen, T., Nordrehaug, J, & Hanestad, B. (2005). A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. European Journal of Cardiovascular Nursing, 4(1), 37-44. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2004.11.001 Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare (2rd ed.). Oxford: Blackwell Sciences. * Höglund, A., Winblad, U., Arnetz, B., & Arnetz, J. (2010). Patient participation during hospitalization for myocardial infarction: perceptions among patients and personnel. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 482-489. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00738.x * Jensen, B., & Petersson, K. (2003). The illness experiences of patients after a first time 3991(02)00196-9 * Kristofferzon, M., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 391-401. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x Larsson, I. E., Sahlsten, M. J., Segesten, K., & Plos, K. A. (2011). Patients' perceptions of barriers for participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 575-582. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00866.x McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients' experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x myocardial infarction. Patient Education & Counseling, 51(2), 123-131. doi: 10.1016/S0738- McSweeney, J., & Coon, S. (2004). Research for practice. Women's inhibitors and facilitators associated with making behavioral changes after myocardial infarction. MEDSURG Nursing, 13(1), 49-56. Från http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/resultsadvanced?sid=c4c6d5be-072b-4b4aac11-

18 beff393cda5e%40sessionmgr113&vid=4&hid=123&bquery=research+for+practice.+women %27s+inhibitors+AND+facilitators+associated+with+making+behavioral+changes+after+my ocardial+infarction&bdata=jmripwm4acz0exblptemc2l0zt1lag9zdc1saxzljnnjb3blp XNpdGU%3d Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Perceived support from healthcare practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 66(7), 1500-1509. doi:10.1111/j. 1365-2648.2010.05329.x Oterhals, K., Hanestad, B., Eide, G., & Hanssen, T. (2006). The relationship between inhospital information and patient satisfaction after acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5(4), 303-310. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2006.01.004 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Smith, J., & Liles, C. (2007). Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: a comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 16(4), 662-671. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01689.x Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 30 oktober, 2014 från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf Socialstyrelsen. (2014). Hjärtinfarkter 1990-2013 - Myocardial infarctions in Sweden 1990-2013. Hämtad den 11 februari, 2015 från Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-11-13 Statens beredskap för medicinsk utvärdering [SBU]. (2012). Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser. Version 2012:1.4. Hämtad 2 mars, 2015 från SBU, http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

19 Svedlund, M., Danielson, E., & Norberg, A. (1999). Nurses' narrations about caring for inpatients with acute myocardial infarction. Intensive & Critical Care Nursing, 15(1), 34-43. doi: 10.1016/S0964-3397(99)80063-9 Tremayne, P. (2014). Using humour to enhance the nurse-patient relationship. Nursing Standard, 28(30), 37-40. Från http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/resultsadvanced?sid=c4c6d5be-072b-4b4a- ac11- beff393cda5e%40sessionmgr113&vid=5&hid=123&bquery=using+humour+to+enhance+the +nursepatient+relationship&bdata=jmripwm4acz0exblptemc2l0zt1lag9zdc1saxzljnnjb3blp XNpdGU%3d White, J., Hunter, M., & Holttum, S. (2007). How do women experience myocardial infarction? A qualitative exploration of illness perceptions, adjustment and coping. Psychology, Health & Medicine, 12(3), 278-288. Från http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/resultsadvanced?sid=c4c6d5be-072b-4b4aac11beff393cda5e%40sessionmgr113&vid=6&hid=123&bquery=how+%22do%22+women+ experience+myocardial+infarction%3f+a+qualitative+exploration+of+illness+perceptions%2 c+adjustment+and+coping&bdata=jmripwm4acz0exblptemc2l0zt1lag9zdc1saxzljn Njb3BlPXNpdGU%3d Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.