Riktlinjer för anhörigstöd i Sunne kommun för personer över 18 år KS2018/573/10

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2018-10-09 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för anhörigstöd i Sunne kommun för personer över 18 år KS2018/573/10 Förslag till beslut Riktlinjer för anhörigstöd i Sunne kommun för personer över 18 år antas. Sammanfattning av ärendet Enheten handläggarenheten där anhörigstöd är organiserat, har arbetat fram ett förslag på riktlinje, anhörigstöd Sunne kommun för personer över 18 år. Arbete har utgått från aktuell lagstiftning samt det underlag till styrdokument gjort av det länsgemensamma nätverket. I arbete har man kommunicerat med kommunens olika delar där anhörigstöd är aktuellt. Anhörigstöd ska finnas som en naturlig del i enheterna inom vård och omsorg och individstöd, det är då viktigt att de finns en dokumenterad och antagen riktlinje som grund i organisation och arbetet kring detta. Det är även ett dokument som kan vara viktigt för våra medborgare där man visar hur vi arbetar i frågan. Utredning av ärendet Riktlinjen beskriver tydligt bakgrund, syfte, mål samt organisation i Sunne kommuns anhörigstöd Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteskrivelse 2018-09-24 Förslag till riktlinjer Underlag till styrdokument för anhörigstöd Jeanette Tillman Verksamhetschef Maria Engström Enhetschef Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Vård och omsorg 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 1. Vård och omsorg Kvarngatam 4 0565-162 77 direkt jeanette.tillman@sunne.se 212000-1843 org.nr 686 80 Sunne Sunne 072-201 48 77 mobil 0565-160 01 fax

Beslutet skickas till: Verksamhetschef vård och omsorg Verksamhetschef individstöd Handläggarenheten Enhetschef minnesmottagningen Ewa Skoglund anhörigsamordnare Helena Pettersson anhörigsamordnare Sida 2 (2)

RAPPORT Datum Sida 2018-10-09 1 (3) Riktlinjer för anhörigstöd i Sunne kommun för personer över 18 år KS2018/573/10 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Vård och omsorg 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 1. Vård och omsorg Kvarngatam 4 0565-162 77 direkt jeanette.tillman@sunne.se 212000-1843 org.nr 686 80 Sunne Sunne 072-201 48 77 mobil 0565-160 01 fax

Sida 2 (3) Inledning Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Bakgrund Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas ett individuellt anhörigstöd. Målet med att stödja anhöriga är att behålla eller förbättra livskvaliteten både hos den anhörige och hos den närstående som är sjuk. Anhörigas insatser är viktiga för en bra omsorg. Kommunens insatser ska i första hand inriktas på att stödja och komplettera de insatser som anhöriga ger (5 kap. 10 Socialtjänstlagen, personer som vårdar eller stödjer närstående). Anhöriga ska ses som en resurs. Stödet till anhöriga är en angelägenhet för alla som jobbar inom individstöd- och vård och omsorg och ska ses som en naturlig del av arbetsuppgifterna. Begreppsförklaring Med anhöriga menas personer som stödjer eller vårdar närstående. Närstående är den som tar emot omsorg, vård och stöd. Exempel på personer som omfattas av bestämmelsen är anhöriga till personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, långvarig psykisk eller fysisk sjukdom samt anhöriga till personer med missbruks- eller beroendeproblem. Mål och syfte Sunne kommuns vision är att utifrån individen-människan jobba med öppenhet, medskapande, tillit och bemötande vilket även ska genomsyra anhörigstödet i Sunne kommun. Anhörigstödet i Sunne kommun ska arbeta förebyggande och synliggörande av anhörigas insatser. Det ska bidra till att underlätta anhörigas situation fysisk, psykiskt och socialt och i och med det ge anhöriga en ökad trygghet och en möjlighet till god livskvalitet. Anhöriga ska på ett enkelt sätt kunna få aktuell information, hjälp och stöd att lotsas vidare inom de olika verksamheterna i Sunne kommun. Anhörigstöd i Sunne kommun Direkt anhörigstöd är en kommunal service och är kostnadsfritt för kommuninvånaren. Anhörigsamordnaren ansvarar vanligtvis för detta. Det kan exempelvis handla om: Information och råd om olika stödformer och hjälp att förmedla kontakter Individuella samtal med anhöriga Grupper där anhöriga med liknande erfarenheter kan ge varandra varierat stöd Information, utbildningar och föreläsningar till anhöriga och personal Indirekt anhörigstöd är bistånd som främst är riktat till den som behöver hjälp men som även bidrar till att avlasta den anhörige. Detta stöd kan erhållas som behovsprövade insatser med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) eller insatser beviljade med stöd av Lag om service för vissa funktionshindrade (LSS). Ansvarsfördelning Anhörigsamordnare Ge stöd i enskilda anhörigsituationer. Ansvar för att rätt och aktuell information finns lättillgänglig för medborgare och internt i kommunens organisation. I olika forum synliggöra de anhörigas intressen. Omvärldsbevaka för att utveckla kommunens anhörigstöd utifrån olika anhöriggrupper och vara kommunens expert i anhörigfrågor.

Sida 3 (3) Informera, handleda och utbilda personal. Ansvara för kommunens utvärdering av anhörigstödsverksamheten Anhörigstödjare minnesmottagningen Kontaktperson till anhöriga kopplade till minnesmottagningen Anhöriglänkar Vara länken mellan anhörigsamordnare och baspersonal på sin enhet. Ansvara för att anhörigarbetet tar plats i arbetsgruppen All personal inom individstöd och vård och omsorg Målmedvetet arbeta för att se anhöriga som kompetenta samarbetsparters samt erbjuda de att vara delaktiga. Arbeta aktivt för en anhörig vänlig verksamhet samt skapa en anhörigstödjande kultur. Arbeta aktivt med insatser som ökar känslan av trygghet hos anhöriga. Samverkan Samverkan ska ske med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna och engagera stödet till anhöriga. Utvärdering Kvaliteten i kommunens stöd till anhöriga ska säkerställas genom kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Detta sker genom Uppföljning genom den årliga från socialstyrelsen Då den närstående har insatser från kommun i samband med den ordinarie uppföljningen av biståndshandläggare Webbenkät på hemsidan Sunne kommuns vision är att utifrån individen-människan jobba med öppenhet, medskapande, tillit och bemötande vilket även ska genomsyra anhörigstödet i Sunne kommun.

Underlag till styrdokument för anhörigstöd i Värmlands kommuner Länsgemensamma nätverket för anhörigstöd i Värmland 2015-01-30

2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Syfte med underlag till styrdokument för anhörigstöd 3 3 Bakgrund 4 3.1 Stimulansmedel Anhörig 300...4 3.2 Socialtjänstens ansvar...4 3.3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...4 3.4 Kommunens ansvar...5 3.5 Vem är anhörig?...5 3.6 Anhörigas ansvar...5 3.7 Anhörigomsorg- konsekvenser och omfattning...6 4 Anhörigstöd 7 4.1 Vad är anhörigstöd?...7 4.2 Anhörigperspektiv i hela kommunen...7 4.3 Förebyggande insatser...8 5 Organisation 8 5.1 Organisationstillhörighet...8 5.2 Anhörigsamordnarens/konsulentens roll...8 5.3 Socialtjänstens handläggare...9 6 Anhörigstödets innehåll 9 6.1 Situationen avgör...9 6.2 Direkt anhörigstöd...9 6.3 Indirekt anhörigstöd...9 7 Efterord 10 8 Referenslista 11 Bilaga. 1 Frågeställningar- för vägledning vid utformande av lokalriktlinje och rutin kring anhörigstöd 2

3 1 Inledning Anhöriga svarar för omfattande hjälp och stöd till närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vård och omsorg i någon form. Som framkom i Socialstyrelsens studie av omsorgsgivandet i den vuxna befolkningen, ger var femte person stöd, hjälp eller vård till någon närstående. Det motsvarar drygt 1,3 miljoner personer i hela landet (2012). Störst är omsorgsgivandet bland personer i åldrarna 45-64 år, dvs människor i arbetsför ålder. Beroende på var i livet den anhörige befinner sig varierar vem som är mottagaren av stödet. Det kan vara riktat till egna barn, egna föräldrar, make/maka/partner eller annan. Som anhörig löper man en högre risk att själv bli sjuk och det i sin tur ger ofta sämre ekonomi och livskvalitet. Anhöriga behöver stöd (Szebehely, Ulmanen & Sand 2012). Underlag till styrdokument för anhörigstöd i Värmlands kommuner refererar till anhöriga oavsett närståendes ålder eller diagnos. Det länsgemensamma nätverket för anhörigstöd i Värmland har önskat att skapa ett underlag för utformning styrdokument- riktlinje/rutin för anhörigstöd i respektive kommun i Värmland. Underlaget kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med styrdokument, som riktlinjer och rutiner, för varje kommuns anhörigstöd. Riksrevisionen belyser i sin rapport att kommunerna behöver utveckla anhörigstödet för att lagens intentioner om ett individualiserat, flexibelt och kvalitativt stöd ska vara uppfyllda (Riksrevisionen, 2014). 2 Syfte med underlag till styrdokument för anhörigstöd Underlaget avser beskriva ramarna för kommunalt anhörigstöd med beaktande av aktuella lagrum och syftar till att vara ett vägledande material att utgå ifrån vid utformning/utveckling av respektive kommuns stöd till anhöriga. Följande ska kunna fungera som underlag för den egna huvudmannens styrdokument- riktlinje och rutin, som kan vara nästa steg i utvecklingen av anhörigstödet. 3

4 3 Bakgrund 3.1 Stimulansmedel Anhörig 300 År 1998 infördes en ny bestämmelse i 5 kap 10 i socialtjänstlagen som löd: Socialtjänsten bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. Socialstyrelsen hade under åren 1999-2001 i uppdrag att administrera och utvärdera projektet Anhörig 300, ett särskilt stimulansbidrag vars syfte var att stimulera kommunerna till att utveckla stödet till anhöriga. Anhörig 300- satsningen var framgångsrik när det gällde att synliggöra de anhörigas situation och att värdesätta deras insatser. 3.2 Socialtjänstens ansvar Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som gäller stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående: 5 kap 10 SoL: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder Bestämmelsen avser att stärka och utveckla stödet till anhöriga och omfattar kommunens hela verksamhet. Den nya bestämmelsen innebär ett krav för kommunens socialtjänst att erbjuda stöd till anhöriga. Bestämmelsen är en skyldighetslag för kommunen att tillhandahålla anhörigstöd men är ingen rättighetslag för den enskilde och stödinsatser är därmed inte överklagbara. 3.3 Hälso- och sjukvårdens ansvar I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) finns ingen motsvarande bestämmelse om stöd till anhöriga som i Socialtjänstlagen. Lagen har däremot till uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada: 2 c HSL: Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada Hälso- och sjukvården ska i förebyggande syfte uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av att de vårdar eller stödjer en närstående. 4

5 År 2010 infördes en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen 2 g, med särskilt beaktande av barns behov, som anger följande: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt sammanbor med oväntat avlider. 3.4 Kommunens ansvar Då kommunen bedriver verksamhet som rymmer både socialtjänst och hälsooch sjukvård, styrs kommunens ansvar för anhörigstöd av både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. 3.5 Vem är anhörig? I Regeringens proposition(2008/09:82) förklaras begreppen anhörig och närstående. Med anhörig menas en person som vårdar/hjälper eller stödjer en närstående som är äldre, sjuk eller har en funktionsnedsättning. Den anhörige kan vara make/maka/förälder, far och morförälder, syskon, barn, nära släkting eller vän/granne. Det är den anhörige själv som bestämmer om han eller hon är anhörig. Med närstående menas den som får hjälp/stöd/omsorg från anhörig. Ofta benämns den närstående i kommunen som brukare, boende, klient eller patient. Inom Hälso- och Sjukvården används ofta närstående-begreppet på samma sätt som Socialtjänsten använder anhörig-begreppet. Då begreppen inte används liktydigt kan det leda till missförstånd (Jeppsson-Grassman, 2003) och det är därmed av vikt att tydliggöra vem som avses som anhörig respektive närstående i aktuellt sammanhang. I följande text används anhörig och närstående enligt definitionen i propositionstexten. 3.6 Anhörigas ansvar Den generella utgångspunkten i lagstiftningen är att personen själv avgör hur stort ansvar han eller hon vill ta för att hjälpa, stödja eller vårda en närstående. I Föräldrabalken framgår att vårdnadshavare har ansvar för att barn (upp till 18 år) får den tillsyn och omvårdnad som behövs. 5

6 Någon omvårdnadsplikt makar emellan finns inte inskriven i Äktenskapsbalken. Det finns inga lagliga skyldigheter för vuxna barn att hjälpa föräldrar med omvårdnad. Oavsett lagrum har samtliga anhöriga rätt till anhörigstöd. 3.7 Anhörigomsorg- konsekvenser och omfattning Forskningen visar att det finns både positiva och negativa konsekvenser med anhörigomsorg. Med anhörigomsorg avses hjälp med uppgifter som behöver utföras i vardagen, men som den närstående i fråga inte kan eller har stora svårigheter med att klara själv på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom. Den som tar emot hjälpen behöver inte vara familj eller släkt, det kan också vara en vän. Positiva konsekvenser av anhörigomsorg är den anhöriges känslor av glädje och tillfredsställelse över att kunna vara behjälplig och behövd. Negativa konsekvenser är exempelvis anhörigas upplevelser av tidsbrist, bundenhet, trötthet och stress. Trycket på anhöriga har ökat. Vissa anhöriga känner sig tvungna att arbeta mindre, avbryta sina studier, flytta eller på annat sätt ändra sitt liv. Det påverkar inkomst och framtida pension. Det kan också innebära merkostnader i form av resor, mediciner eller andra inköp. Anhöriga löper stor risk att själva få skador. Många anhöriga är jour dygnet runt och har ofta dåliga arbetsvillkor och ofta får de ingen eller ringa uppskattning eller ersättning för sina insatser. Många har sömnbrist. Sverige har idag bland det lägsta antalet sjukhusplatser per 1000 personer i befolkningen av alla EU-länder vilket innebär att vårdtiderna har förkortats och att patienterna kommer hem från sjukhusen med större omsorgsbehov än tidigare (Szebehely, Ulmanen & Sand, 2012). Samhällets insatser är idag ett komplement till de personer som vårdar och stöttar och för många personer med sjukdomar och funktionsnedsättning vore det omöjligt att bo kvar hemma om de anhöriga inte fanns, inte minst vid vård i livets slutskede (Matheny 2013, sid 14). Störst är omsorgsgivandet bland personer i åldrarna 45-64 år. Behovet av vård, hjälp och stöd ökar med den närståendes ålder och mest omfattande i tid räknat är omsorgen som ges av personer i åldrarna 65-80 år. Vanlig reaktion hos anhöriga som vårdar närstående är att den anhöriga sätter sig själv i andra hand och ser därmed allt för sällan till sin egen situation. Det gäller att mota anhörigsjukan, vårdandets negativa konsekvenser. Anhörig som vårdar en närstående löper större risk att drabbas av ohälsa. Bakom jag klarar 6

7 det nog -fasaden lagras nedstämdhet, oro och depression. Psykisk press under en lång tid kan leda till psykosomatiska besvär som exempelvis stress, muskelspänningar och migrän och en mängd konsekvenser som leder till försämrat immunförsvar. Anhöriga upplever ofta sorg av förluster av olika slag såsom gemensamma upplevelser och kroppslig närhet (Johansson 2012). 4 Anhörigstöd 4.1 Vad är anhörigstöd? I Regeringens proposition(2008/09:82) beskrivs anhörigstöd såsom olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation. Stödet ska leda till bibehållen eller förbättrad livskvalitet för anhöriga och de ska uppleva att de fått ökad trygghet och nya kunskaper. 4.2 Anhörigperspektiv i hela kommunen För att leva upp till lagens intentioner måste stödet till anhöriga genomsyra alla kommunens verksamheter. All personal ska arbeta för ett bra samarbete med anhöriga. Alla som möter anhöriga i arbetet har ansvar att se deras behov och arbeta för en anhörigvänlig vård och omsorg (Socialstyrelsen, 2013). Anhörigstödet ska i enlighet med Socialstyrelsens vägledning kännetecknas av: Individualisering - situation och behov skall avgöra vilket stöd som ges Gott bemötande - anhöriga ska bli sedda och få ett trevligt och respektfullt bemötande Pålitlighet - förutsättning för att utveckla en dialog och relation och skapa ett gott samarbete Kvalitet för att få kvalitet i arbetet krävs kunskap och kompetens Kontinuitet - eftersträvansvärt är att anhöriga och dennes närstående möter så få kontakter som möjligt Tillgänglighet - stödet ska ha hög tillgänglighet Flexibilitet - vilket stöd som kan bli aktuellt beror på den anhöriges behov och livssituation och stödet ska planeras i samråd med den anhörige Samverkan - ska ske där så är lämpligt inom kommunens olika förvaltningar samt med andra huvudmän, frivillig- och intresseorganisationer Utvärdering - kvaliteten i kommunens anhörigstöd säkerställs genom kontinuerlig utvärdering av verksamheten (Socialstyrelsen, 2013) 7

8 4.3 Förebyggande insatser Anhöriga skall få information och erbjudas stöd från kommunens olika verksamheter. Insatserna ska vara förebyggande och kunna ges över tid. Samverkan inom kommunen, landsting, primärvård och frivillig-organisationer gör att anhörigas behov av stöd kan uppmärksammas tidigt (Socialstyrelsen 2013). 5 Organisation 5.1 Organisationstillhörighet Anhörigperspektivet ska genomsyra kommunens samtliga verksamheter. Alla medarbetare som möter anhöriga i arbetet har ansvar för att se deras behov, oberoende av verksamhetens organisatoriska tillhörighet. Arbetet med att stötta anhöriga i kommunerna styrs av SoL 5 kap 10 och /eller HSL 2c, 2g oberoende av verksamhetens organisatoriska tillhörighet. I merparten av Värmlands kommuner finns spetskompetens för anhörigstöd. Spetskompetensen svarar vanligvis för det direkta anhörigstödet (se rubrik 6.2) och inrättas organisatoriskt olika i kommunerna. Även här styrs arbetet att stötta anhöriga via lagrummen oberoende av verksamhetens organisatoriska tillhörighet. Med beaktande av lagrummen styrs sedan stödet till anhöriga av vad ansvariga nämnder beslutat i anhörigfrågorna, organisationsnivå och på verksamhetsnivå styrs arbetet av chefstjänstemän. Det är betydelsefullt att samtliga har god förtrogenhet med anhörigperspektivet. 5.2 Anhörigsamordnarens/konsulentens roll I Värmlands kommuner finns både direkt stöd och indirekt stöd till anhöriga i någon form. Idag utförs det direkta anhörigstödet i Värmland av medarbetare med olika professioner. De benämns med olika titlar och många har liknande arbetsuppgifter med koppling till det direkta anhörigstödet. Benämningen kan vara anhörigkonsulent, anhörigsamordnare, anhörigstödjare, anhörigstödsutvecklare. De professionella i Värmland som arbetar med direkt anhörigstöd har varierade yrkes- och utbildningsbakgrund. Det direkta anhörigstödets innehåll och därmed även till viss del, anhörigsamordnarens/konsulentens eller motsvarandes roll, beskrivs mer under 6.2. 8

9 5.3 Socialtjänstens handläggare Stöd till anhöriga är något som ska genomsyra all verksamhet inom socialtjänsten. Det gäller inte minst handläggarna inom socialtjänstens olika verksamheter som ska samarbeta med anhöriga och utreda deras behov av stöd samt informera om kommunens anhörigstöd (Socialstyrelsen, 2013). 6 Anhörigstödets innehåll 6.1 Situationen avgör Den anhöriges situation och behov skall avgöra vilket stöd som ges. Det direkta anhörigstödet är en kommunal service medan det indirekta är behovsprövat och biståndsbedömt. Att följa och ompröva stödet över tid är viktigt i allt anhörigstöd. 6.2 Direkt anhörigstöd Direkt anhörigstöd är en kommunal service och kostnadsfritt för kommuninvånaren. Anhörigkonsulenten eller motsvarande ansvarar vanligtvis för detta. Det kan exempelvis handla om: Information och råd om olika stödformer och hjälp att förmedla kontakter Individuella samtal med anhöriga Grupper där anhöriga med liknande erfarenheter kan ge varandra varierat stöd Information, utbildningar och föreläsningar till anhöriga och personal Samarbete med andra huvudmän och frivillig-och intresseorganisationer Bidra till ökat samarbete mellan anhöriga och medarbetare i kommunen Utifrån anhörigas behov utveckla anhörigstödet Vara kommunens kontaktperson i nätverk som samverkar kring anhörigfrågor och ha omvärldsbevakning De tre sista punkterna är viktiga insatser för att utveckla anhörig-perspektivet inom hela kommunen. 6.3 Indirekt anhörigstöd Indirekt anhörigstöd är bistånd som främst är riktat till den som behöver hjälp men som även får konsekvensen att det avlastar den anhörige. Detta stöd kan erhållas som behovsprövade insatser med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) eller insatser beviljade med stöd av Lag om service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessa insatser kan vara avgiftsbelagda och kan vara: hemtjänst korttidsboende/växelboende 9

10 dagverksamhet kontaktperson ledsagarservice avlösarservice personlig assistans vård- och stödsamordning boendestöd 7 Efterord Underlag till styrdokument för anhörigstöd i Värmlands kommuner refererar till anhöriga oavsett närståendes ålder eller diagnos och avser beskriva ramarna för anhörigstödet i kommunerna med beaktande av aktuella lagrum. Underlaget kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med riktlinjer och rutiner för varje kommuns anhörigstöd. Underlaget ska ses som ett möjligt vägledande material att utgå ifrån vid utformning/ utveckling av kommunens stöd till anhöriga. Socialstyrelsen (2012) menar att det är viktigt att landstinget och kommunen samarbetar för att utveckla stödet till anhöriga. Detta dokument tar sin utgångspunkt i kommunens anhörigstöd och berör inte hur huvudmännen kan samarbete för att utveckla stödet till anhöriga. En viktig del av fortsatt arbete för respektive huvudman blir även att beskriva och utveckla samarbetet mellan huvudmännen för att förbättra stödet till anhöriga i Värmland. Socialtjänstlagen är en ramlag. Anhörigstödet är en kommunal angelägenhet och styrs av vad socialnämnden eller motsvarande beslutat i anhörigfrågorna. För att leva upp till lagens intentioner är det betydelsefullt att samtliga inom kommunen har god förtrogenhet med anhörigperspektivets innebörd. 10

11 8 Referenslista Jeppsson-Grassman E (2003) Anhörigskapets uttrycksformer. www.studentlitteratur.se Johansson L (2007) Anhörig, omsorg och stöd. www.studentlitteratur.se Johansson L (2012) Anhörig i nöd och lust. vulkan.se. Matheny G (2013) Att utveckla anhörigstöd. www.studentlitteratur.se Regeringens proposition 2008/09:82. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Riksrevisionens rapport RIR 2014:9. Stödet till anhöriga omsorgsgivare. Socialstyrelsen (2012) Anhöriga som ger omsorg till närstående. Omfattning och konsekvenser. www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen (2013) Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap 10 socialtjänstlagen. Szebehely, Ulmanen & Sand (2012) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Underlag till Riktlinjer för Anhörigstöd i Värmlands kommuner är framtagen av det länsgemensamma nätverket för anhörigstöd i Värmland, januari 2015. Länsgemensamma nätverket har representanter från Värmlands kommuner samt Region Värmland. Arbetsgrupp med följande representanter har fortlöpande reviderat underlaget efter avstämning i länsgemensamma nätverket; Katharina Johansson, Kilskommun Eva Lehtonen, Forshagakommun Maria Schnelzer, Karlstadkommun Christina Reuter, Grums kommun 11

12 Bilaga 1. Frågeställningar- för vägledning vid utformande av lokal riktlinje och rutin kring anhörigstöd (beaktar både organisations- och verksamhetsnivå) Anhörigperspektivet, anhörigstödets mål och innehåll Vilka beslut kring anhörigstöd och stödinsatser för anhöriga finns i vår kommun idag? Vad menar vi med att ha ett anhörigperspektiv? Hur kan vi arbeta konkret för att möjliggöra ett anhörigperspektiv i vår kommun? Hur definierar vi anhörigstöd i vår kommun? Hur beskriver vi vad som avses med stöd till anhöriga i mål- och policydokument? Vilket stöd erbjuds? Vilket utbud av serviceinsatser erbjuds anhöriga? Finns tydlighet kring handläggning av anhörigstöd? Hur informeras anhöriga om det stöd som erbjuds? Organisation, ansvar, kompetens och samarbete Hur organiserar vi stödet till anhöriga i vår kommun? Vilka kompetenskrav ses för arbete med anhörigstöd? Vem ansvarar för vad/ ansvarsfördelning? Vilket ansvar för stöd till anhöriga har vi i vår yrkesgrupp/inom vårt verksamhetsområde och vad innebär det? Hur når vi anhöriga, med närstående i de olika verksamheterna i vår kommun? Hur uppmärksammar vi anhöriga som inte ber om stöd? Hur fungerar samarbetet mellan olika nämnder/förvaltningar när det gäller ärenden/individer som berör/-s olika verksamheter? Hur säkras kvalitet i anhörigstödet för aktuella målgrupper? Hur gör vi för att tillvarata de anhörigas synpunkter? Samverkan med andra huvudmän och intresseorganisationer Vilka andra huvudmän behöver vi samarbeta med och hur kan det organiseras? Finns intresseorganisationer som samarbetsparterns och hur kan samarbetet organiseras?