Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret

Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-02-15 1.0 Jenny Theander Stadskontoret ETOS

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte med rapporten... 5 Arbetet under 2015... 5 Uppföljning... 6 Indikatorer... 6 Hållbarhetsrapport... 7 Integrering av hållbarhetsperspektivet i ett KF-mål... 8 Genomförande... 9 Hållbarhetsperspektiv i ärendeprocessen och i framtagande av styrdokument... 9 Planering... 10 Lärdomar och rekommendationer för det fortsatta arbetet... 11 2 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Sammanfattning Utifrån Kommission för ett socialt hållbart Malmös underlag fattade kommunstyrelsen beslut om tre utredningsuppdrag om hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar. Dessa uppdrag har redovisats i Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar samt i Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning med tillhörande projektplan. Syfte med rapporten Syftet med föreliggande delrapport är att beskriva arbetet under 2015 (delvis även 2014 och 2016), med utgångspunkt i projektplanen 1 och de utredningar som föregått den. Delrapporten blickar även framåt och ger rekommendationer för projektet framöver utifrån lärdomar av arbetet under 2015. I projektplanen beskrivs effektmål, långsiktigt resultat, kortsiktigt resultat, aktiviteter och resurser för ett antal olika områden. Målen för 2015 var: Uppföljning Förslag till indikatorer för hållbar utveckling på övergripande visionsnivå är förankrade och utvecklade. Hållbarhetsrapport i pilotform är färdigställd (mars 2016). En rapport som beskriver konsekvenser för hållbarhet kan integreras i uppföljning av ett KF-mål. Genomförande En rapport som beskriver vad det innebär att integrera ett hållbarhetsperspektiv i ärenden. En rapport som beskriver vad det innebär att integrera ett hållbarhetsperspektiv i styrdokument. Planering Hållbarhetsperspektivet beaktas i utvecklingen av modellen för investeringsstyrning. Arbetet utifrån projektplanen och rekommendationer framåt Under 2015 har det blivit tydligt att det behövs personella resurser för att få till stånd och upprätthålla ett kontinuerligt hållbarhetsarbete i Malmö stad. En långsiktighet i hållbarhetsarbetet är en förutsättning för att arbetet ska ge önskade effekter och för att det ska finnas en uthållighet i tider då interna och externa faktorer påverkar organisationen. Hållbarhetsrapporten utgör ett viktigt komplement till årsredovisningen och bör presenteras i anslutning till denna. Eftersom flera av indikatorerna i hållbarhetsrapporten är trögrörliga och analysen fokuserar på samhällsutveckling bör hållbarhetsrapporten bara presenteras vart fjärde år. Det statistiska underlaget bör dock uppdateras och publiceras årligen. 1 Se bilaga 1 - Projektplan 3 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Hållbar utveckling är allas ansvar och samverkan mellan Malmö stad, civilsamhälle, näringsliv och forskning är därför en förutsättning för att bidra till en hållbar utveckling i Malmö. Detta har inte minst blivit tydligt i analysarbetet som skett i arbetet med hållbarhetsrapporten. Uppföljning De flesta indikatorerna är definierade och kvalitetssäkrade. Arbetet framåt behöver inrikta sig på att säkerställa och kvalitetssäkra hela samlingen av indikatorer samt att diskutera eventuella indelningsgrunder för respektive indikator. I hållbarhetsrapporten som nu tagits fram har fokus legat på att använda olika indelningsgrunder så som kön, utbildningsnivå och inkomstnivå för de indikatorer där sådana data funnits tillgänglig och där en sådan indelning är relevant. Ett nästa steg bör vara att i samverkan med andra aktörer göra en bedömning av om och hur ett eller flera mått på hälsans fördelning ska utvecklas. Datainsamling och databearbetning har skett kring de indikatorer som det har varit möjligt att få data kring. Framåt behöver datainsamlingsprocessen effektiviseras och tydliggöras för alla parter. Det finns ett behov av en struktur för datahantering/ bearbetning i Malmö stad samt utökad beställar- och statistikkompetens. Framåt behöver hållbarhetsrapportens struktur och kommunikationen kring den utvecklas så att den blir tillgänglig och hålls levande för såväl Malmöbor som tjänstemän och politiker. I analysarbetet till hållbarhetsrapporten har värdefull samverkan skett med såväl interna som externa aktörer. I arbetet framåt bör formerna för analysarbetet utvecklas med syfte att få ett än mer fördjupat underlag. Fler experter kring aktuella områden bör kopplas på och analysarbetet bör utföras i samverkan mellan Malmö stad, näringsliv, civilsamhälle och forskning. Hållbarhetsperspektivet reflekteras i stor utsträckning i kommunfullmäktigemålen och ges sannolikt därför också utrymme i nämndernas rapporteringar kring målen. I arbetet framåt bör en analys göras av nämndernas rapportering till årsanalysen, och i vilken utsträckning ett hållbarhetsperspektiv beaktas i nämndernas arbete. Genomförande Jämställdhetsperspektiv och barnperspektiv är förutom hållbarhetsperspektivet exempel på perspektiv som är viktiga att beakta i verksamheternas arbete och i beslutsunderlag. Arbetet under 2015 har visat att en diskussion behöver föras kring olika perspektiv och hur de kan hanteras inom ramen för olika processer. Arbetet framåt bör därför inledningsvis fokusera på att samordna arbetet kring dessa perspektiv. Att finna formerna för att beakta perspektiven i ärendeprocessen och vid framtagande av styrdokument är ett nästa steg. Planering Arbetet framåt bör fokusera på fortsatt delaktighet i projektet kring investeringsstyrning, dels för att utveckla formerna för att bedöma sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en investering, men också för att på sikt utveckla modellen för fysiska investeringar till att också kunna appliceras på sociala investeringar. 4 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Inledning Utifrån Kommission för ett socialt hållbart Malmös underlag fattade kommunstyrelsen beslut om tre utredningsuppdrag som redogjordes för i rapporten Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar (STK-2014-120). Utredningen utgjorde en förstudie till de tre uppdragen som dels syftade till att foga samman de tre hållbarhetsperspektiven i en gemensam redovisning (uppdrag 1) och dels att sätta ett tydligare fokus på den sociala dimensionen i Malmö stads hållbarhetsarbete (uppdrag 2 och 3). Av utredningen framgick att de tre uppdragen i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i kommunens ordinarie arbete och processer 2. Under våren 2015 godkände kommunstyrelsen Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning samt tillhörande projektplan (STK-2015-37). Syfte med rapporten Syftet med föreliggande delrapport är att beskriva arbetet under 2015 (delvis även 2014 och 2016), med utgångspunkt i projektplanen 3 och de utredningar som föregått den. Delrapporten blickar även framåt och ger rekommendationer för projektet framöver utifrån lärdomar av arbetet under 2015. Arbetet under 2015 Arbetet med hållbarhetsintegrering har under 2015 utgått från projektplanen. I projektplanen beskrivs effektmål, långsiktigt resultat, kortsiktigt resultat, aktiviteter och resurser för ett antal olika områden. Målen för 2015 var: Uppföljning Förslag till indikatorer för hållbar utveckling på övergripande visionsnivå är förankrade och utvecklade. Hållbarhetsrapport i pilotform är färdigställd (mars 2016). En rapport som beskriver konsekvenser för hållbarhet kan integreras i uppföljning av ett KF-mål. Genomförande En rapport som beskriver vad det innebär att integrera ett hållbarhetsperspektiv i ärenden. En rapport som beskriver vad det innebär att integrera ett hållbarhetsperspektiv i styrdokument. Planering Hållbarhetsperspektivet beaktas i utvecklingen av modellen för investeringsstyrning. 2 Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 juni 2014 enades kommunstyrelsen om följande att-satser: att godkänna föreliggande rapport, att föreliggande rapport beaktas i utvecklingen av styr- och ledningssystem för Malmö stad och beaktas i stadens fortsatta arbete för ett hållbart Malmö, samt att inför budgetarbetet 2015 återkomma med förslag på mål, budget och redovisning med ett socialt investeringsperspektiv och med beaktande av samtliga hållbarhetsdimensioner. 3 Se bilaga 1 - Projektplan 5 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Uppföljning Indikatorer Under hösten 2014 utarbetades ett förslag till indikatorer för att följa hållbar utveckling i Malmö. Indikatorerna för att följa hållbar utveckling är utfallsmått på samhällsnivå som ska möjliggöra en bedömning av Malmös hållbara utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Revidering av förslag till indikatorer och indikatorers relevans Indikatorerna presenterades först i Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning, och därefter påbörjades arbetet med att säkerställa indikatorer och kvalitetssäkra underlag. Genom detta arbete har förslaget till indikatorer till viss del kommit att revideras. För en del indikatorer har det under 2015 inte funnits tillgång till relevant data, i andra fall pågår det parallella utvecklingsarbeten som kommer att generera information som är nödvändig att beakta vid framtagande av indikatorer till hållbarhetsrapporten. I ett fall har en ny indikator föreslagits. Under året har det kommit ett antal internationella och nationella initiativ, rapporter och målsättningar som på olika sätt tangerar indikatorerna. Bland annat har FN:s nya hållbarhetsmål presenterats samt en remiss om mått på livskvalitet från finansdepartementet. Innehållet i båda dessa ligger väl i linje med indikatorerna och det säkerställer ytterligare deras relevans för att följa hållbar utveckling. Under processen har några förslag till ytterligare indikatorer diskuterats, bland annat avseende kultur, fritid och stadens attraktivitet. Datainsamling och databearbetning För de indikatorer som säkerställts har data samlats in. Data har samlats in från såväl interna som externa parter. Datainsamlingen har varit mycket tidskrävande av olika anledningar; det har i några fall varit svårt att få tillgång till relevant statistik, uppgiftslämnarna har i några fall inte haft tid att lämna data, data har visat sig vara felaktig och har behövt justeras, diskussioner har behövt föras kring vilka indelningsgrunder som är relevanta för indikatorn (t ex statistik uppdelat på kön, utbildningsnivå) och viss data har endast funnits tillgänglig i rapporter och/eller pdffiler som manuellt har fått skrivas av. Utöver datainsamlingen har också databearbetning tagit tid. Det vill säga att omsätta stora excelfiler till mer specifik data som överensstämmer med det som är aktuellt för indikatorn eller att skriva fram tabeller och diagram från olika underlag. Indelningsgrunder Mot bakgrund av framförallt Malmökommissionens arbete om skillnader i hälsa i befolkningen, har det varit en ambition att så långt det är möjligt och relevant redovisa indikatorerna utifrån olika indelningsgrunder så som till exempel utbildningsnivå, inkomstnivå, kön, ålder och geografi. För en del indikatorer har det varit möjligt, för andra inte då dataunderlaget är för litet eller då indelningsgrunden inte finns med i datamaterialet. I arbetet med dataunderlagen har det blivit tydligt att indelningsgrunderna är viktiga för att synliggöra skillnader i förutsättningar i befolkningen och i förlängningen att de är grundläggande för att kunna prioritera och eventuellt omfördela resurser. Mot bakgrund av Malmökommissionens arbete och arbetet med hållbarhetsrapporten är det tydligt att det är de socioekonomiska aspekterna snarare än geografin som behöver synliggöras för att bedöma en hållbar utveckling. Detta eftersom 6 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

hållbarhetsrapportens syfte är att ge en bild av hållbar samhällsutveckling på övergripande nivå. Arbetet framåt: Flertalet av indikatorerna är definierade och kvalitetssäkrade. En del av arbetet framåt behöver inrikta sig på att säkerställa och kvalitetssäkra hela samlingen av indikatorer samt att diskutera eventuella indelningsgrunder för respektive indikator. Hälsans fördelning är ett viktigt mått för att följa den socialt hållbara utvecklingen i Malmö. I den hållbarhetsrapport som nu har tagits fram har fokus legat på att använda olika indelningsgrunder så som kön, utbildningsnivå och inkomstnivå för de indikatorer där sådana data funnits tillgänglig och där en sådan indelning är relevant. Ett nästa steg bör vara att i samverkan med bland annat högskolor, universitet samt andra kommuner och regioner ta vid där kommissionen lämnade och göra en bedömning av om och hur ett eller flera mått på hälsans fördelning ska tas fram. Datainsamling och databearbetning har skett kring de indikatorer som det har varit möjligt att få data kring. Framåt behöver datainsamlingsprocessen effektiviseras och tydliggöras för alla parter. Det finns ett behov av en struktur för datahantering/bearbetning i Malmö stad samt utökad beställarkompetens och statistisk kompetens. Hållbarhetsrapport Rapportering och redovisning Hållbarhetsrapporten omfattar både redovisning av indikatorer och en analyserande del. Redan i ett tidigt skede var utgångspunkten att utveckla en hållbarhetsrapport för Malmö stad, och inte en hållbarhetsredovisning med en övertygelse om att det krävs resonemang och analys för att sätta indikatorerna och dess utfall i sitt sammanhang, och framförallt för att kunna knyta samman olika samhällssektorer och processer. Det är i analyserna som indikatorerna möts och det blir möjligt att föra resonemang kring synergier och målkonflikter. Transparens De olika delarna i hållbarhetsrapporten ska komplettera varandra och tillgodose behovet av information för olika aktörer så som politiker, tjänstemän och Malmöbor. Rapporteringen är ett sätt att vara transparent kring utvecklingen i Malmö. Analys Analysdelen i rapporten har som syfte att gräva djupare i resultatet som synliggörs i redovisningen. Hur nuläget ser ut och varför, hur det tillsammans med information om den demografiska utvecklingen, samhällsförändringar, forskning, erfarenheter och kunskap bland olika aktörer i Malmö, säger något om den potentiella utvecklingen framåt och om vilka prioriteringar som är viktiga för att bidra till en hållbar utveckling i Malmö. Två analysseminarier arrangerades med representanter från olika förvaltningar i Malmö stad. Syftet var att i seminarieform åstadkomma ett bidrag till analysdelen i rapporten. Analysseminarierna bidrog till att värdefull kunskap kunde inhämtas från deltagarna och till att se kopplingar mellan indikatorer likväl som mellan sektorer och aktörer i samhället. De bidrog också till att lyfta fram potentiella utmaningar i arbetet med hållbarhetsrapporten. Däremot var det inte möjligt att nå en djupare analys kring respektive indikator. I efterhand kan det konstateras att underlaget var alltför omfattande för att bearbetas under dessa två halvdagar. Under seminarierna saknades 7 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

det också viktiga kompetenser kring en del indikatorer framförallt inom miljöområdet. I ett nästa steg användes ett diskussionsunderlag vid möten med personer från Malmö stad, civilsamhälle och forskning samt som underlag för att möjliggöra skriftlig återkoppling. Det var av tidsskäl inte möjligt att möta den bredd av aktörer som skulle vara önskvärt utifrån frågornas komplexitet. Det var inte heller möjligt att fördjupa sig i samtliga indikatorer, och urvalet baserades därför på mängden tillgänglig information. Brist på personella resurser i projektet, samt en för Malmö stad och många andra, ansträngd höst, har också påverkat förutsättningarna för att fördjupa analysen. Fysiska möten och skriftlig input från olika aktörer har gett mycket värdefull kunskap kring de indikatorer som valdes ut. Det har varit ett ovärderligt sätt att inhämta forskningsresultat och statistiskt underlag, men kanske framförallt för att få tillgång till berättelser från verkligheten och den känsla för utvecklingen framåt som personer i olika verksamheter har. Projektledaren har i arbetet verkat både som kunskapsinhämtare och skribent/analytiker. Detta har bitvis varit svårt eftersom det har varit många sakområden att fördjupa sig i och eftersom expertkompetensen inte ligger hos projektledaren har tiden varit alltför kort. Tidsaspekten har också bidragit till att det inte har varit möjligt att diskutera frågorna med till exempel näringsliv och civilsamhälle i den utsträckning som vore önskvärt. Arbetet framåt: Framåt behöver hållbarhetsrapportens struktur och kommunikation utvecklas så att den blir tillgänglig och hålls levande för såväl Malmöbor som tjänstemän och politiker. I arbetet framåt bör formerna för analysarbetet utvecklas med syfte att få ett än mer fördjupat underlag. Fler experter kring aktuella områden bör kopplas på och analysarbetet bör utföras i samverkan mellan Malmö stad, näringsliv, civilsamhälle och forskning. Integrering av hållbarhetsperspektivet i ett KF-mål När projektplanen utarbetades var den nya processen kring de nya kommunfullmäktigemålen målen inte klar. Utifrån den kunskapen som fanns då var inriktningen i projektplanen att verka för att i anvisningarna till nämnderna inkludera ett hållbarhetsperspektiv. Efter ett år i arbetet med den nya målstrukturen är det tydligt att kommunfullmäktigemålen i stor utsträckning reflekterar en hållbar utveckling. Flera av målen lyfter på olika sätt de tre hållbarhetsdimensionerna. Arbetet framåt: Hållbarhetsperspektivet reflekteras i stor utsträckning kommunfullmäktigemålen och ges sannolikt därför också utrymme i nämndernas rapporteringar kring målen. I arbetet framåt bör en analys göras av nämndernas rapportering till årsanalysen, och i vilken utsträckning ett hållbarhetsperspektiv beaktas i nämndernas arbete. 8 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Genomförande Hållbarhetsperspektiv i ärendeprocessen och i framtagande av styrdokument Att integrera hållbarhetsperspektivet i ärendeprocessen säkerställer att det i de underlag som levereras till politiken har beaktats såväl sociala som ekonomiska och miljömässiga aspekter av till exempel en investering eller insats. Under 2015 inleddes ett arbete med att se över stadskontorets ärendeprocess med syfte att kvalitetssäkra och effektivisera processen som i sin tur bidrar till bättre beslutsunderlag. Ärendeprocessen ska säkerställa att de utredningar och tjänsteskrivelser som levereras som underlag till politiken håller hög kvalitet och bidrar till att politiker kan fatta väl underbyggda beslut. Olika grindar i ärendeprocessen skulle kunna säkerställa att beslutsunderlag som går vidare omfattar ett hållbarhetsperspektiv. Ärendeprocessen utgör då en funktion för kvalitetssäkring. Arbetet med att integrera ett hållbarhetsperspektiv sker således innan ett underlag går in i ärendeprocessen. Parallellt med hållbarhetsperspektivet finns också till exempel ett jämställdhetsperspektiv och ett barnrättsperspektiv som bör beaktas i olika processer. Arbetet framåt: Jämställdhetsperspektiv och barnperspektiv är exempel på ytterligare perspektiv som är viktiga att beakta i verksamheternas arbete och i beslutsunderlag. En diskussion behöver föras kring olika perspektiv och hur de kan hanteras inom ramen för olika processer. Arbetet framåt bör därför inledningsvis fokusera på att samordna arbetet kring dessa perspektiv. Att finna formerna för att beakta perspektiven i ärendeprocessen och vid framtagande av styrdokument är ett nästa steg. 9 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Planering I april 2013 beslutade kommunstyrelsen godkänna kommissionens slutrapport. Utifrån kommissionens underlag fattade kommunstyrelsen även beslut om tre utredningsuppdrag till stadskontoret: Att Att Att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya kompletterande mått på samhällsutveckling, i enlighet med vad som redovisas i ärendet. uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar uppdra åt stadskontoret att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget 2015. Modell för prioriteringar Kommunfullmäktige har i budget 2016 gett Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur investeringsprocessen långsiktigt kan säkras, samt utveckla en sammanhållen ekonomisk styrmodell för exploateringsverksamheten. Målbilden för projektet är: Malmö stad har om några år en långsiktig och gemensam helhetssyn av stadens utveckling. Med heltäckande beslutsunderlag och underbyggda analyser genomförs strategiska prioriteringar för bästa nytta för staden //. Detta arbete leds av ekonomiavdelningen på stadskontoret. Det finns flera beröringspunkter mellan investeringsstyrningsprojektet och uppdraget att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar, och under 2015 har därför representanter från arbetet med hållbarhetsintegrering deltagit i arbetet kring en modell för fysiska investeringar. Inom ramen för denna modell ska hållbarhetsperspektivet beaktas, det vill säga att bedöma vilka konsekvenser som en fysisk investering genrerar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I ett långsiktigt perspektiv är syftet att modellen för investeringsstyrning också ska vara möjlig att tillämpa på sociala investeringar. Arbetet framåt: Arbetet framåt bör fokusera på fortsatt delaktighet i projektet kring investeringsstyrning, dels för att utveckla formerna för att bedöma sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en investering, men också för att på sikt utveckla modellen för fysiska investeringar till att också kunna appliceras på sociala investeringar. Genom att utveckla en modell för prioriteringar som också kan appliceras på sociala investeringar ges förutsättningar för att också arbeta för den tredje att-satsen ovan att integrera sociala investeringar i budget. Genom en systematik för att bedöma sociala insatser och investeringar ger vi förutsättningar för att gå från fond till perspektiv. 10 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Lärdomar och rekommendationer för det fortsatta arbetet Personella resurser Arbetet med hållbarhetsintegrering i Malmö stad är en utvecklingsprocess och förutsätter också vidare personella resurser. Dels för att kunna fullfölja uppdragen i projektplanen och dels för att ge förutsättningar för ett kontinuerligt hållbarhetsarbete i Malmö stad som bland annat omfattar framtagande av hållbarhetsrapporter, samverkan kring hållbarhetsfrågorna med civilsamhälle, näringsliv och forskning, kompetensutveckling med mera. Statistisk kompetens och tillgängliga underlag Det är tydligt i flera steg i processen med indikatorer och hållbarhetsrapport att det finns ett behov av statistisk kompetens som kan utgöra ett stöd för att kunna tillhandahålla bearbetade statistiska underlag. Befintlig data i Malmö behöver också tillgängliggöras på ett bättre sätt för att den analytiska delen i ett arbete ska kunna ges större utrymme. Rapportering Flertalet av indikatorerna i hållbarhetsrapporten är trögrörliga och förslaget är därför att hållbarhetsrapporten presenteras vart fjärde år. Nästa rapport presenteras utifrån förslaget 2020. Det är en utmaning att utforma ett analysarbete med flera involverade aktörer och en struktur som passar alla. Eftersom hållbarhetsrapporten ska ses som ett komplement till årsredovisningen är förslaget att den presenteras i samband med att årsredovisningen behandlas. Däremot bör det statistiska underlaget uppdateras årligen. Hållbarhetsperspektiv Arbetet med hållbarhetsintegrering har som syfte att integrera ett hållbarhetsperspektiv i styr- och ledningssystemet. Med ett hållbarhetsperspektiv avses att beakta samtliga tre hållbarhetsdimensioner och detta kan i vissa fall göras med stöd i de indikatorer som presenteras i hållbarhetsrapporten. En utmaning framåt är att i än större utsträckning integrera de olika hållbarhetsdimensionerna i analysarbetet. En diskussion har förts med forskare från urbana studier, Malmö högskola, om hållbarhet och bedömningen av hållbar utveckling. Denna samverkan bör utvecklas i arbetet framåt. I hållbarhetsperspektivet ligger också att i än högre utsträckning än tidigare anlägga ett långsiktigt perspektiv på planering och prioritering. Det är en utmaning är att prioritera ett långsiktigt hållbarhetsarbete i tider då mer akuta händelser behöver hanteras. Förändringar i omvärlden kommer också framåt att påverka organisationen och sättet att styra och leda. Men en långsiktighet och uthållighet i hållbarhetsarbetet är en förutsättning för att arbetet ska ge önskade effekter. Samverkan Hållbar utveckling är allas ansvar och en gemensam strävan och samverkan mellan Malmö stad, civilsamhälle, näringsliv och forskning är därför en förutsättning för att bidra till en hållbar utveckling i Malmö. Hållbarhetsrapporten visar på Malmös utveckling, inte Malmö stads interna arbete. Representanter från till exempel forskning och civilsamhälle har på olika sätt varit delaktiga i arbetet med hållbarhetsrapporten, men samverkan mellan Malmö stad, civilsamhälle, näringsliv och forskning behöver utvecklas i arbetet framåt. Det pågår flera utvecklingsarbeten med koppling till samverkan med civilsamhälle, forskning och näringsliv och dessa kontaktytor bör användas. Formerna för samverkan med 11 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

näringslivet kring hållbarhetsrapporten skulle till exempel kunna bygga vidare på arbetet med Meet Malmö. Det är särskilt i analysarbetet gällande hållbarhetsrapporten som en bred samverkan mellan aktörer med olika expertis internt såväl som externt är en förutsättning. Det behöver vara ett pågående analytiskt arbete under en längre tid för att möjliggöra en fördjupad förståelse av det statistiska underlaget och för att ge förutsättningar för samverkan och diskussioner. 12 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.