Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2

Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2 1

Innehållsförteckning Allmän Inledning 4 1.1. Revisionshistorik 4 1.2. Bakgrund f d Scharins industriområde 4 1.3. Föroreningssituationen 4 1.4. Områdesuppdelning 5 1.5. Syfte 5 1.6. Övergripande mål 6 2. Juridiska krav och ansvarsfördelning 6 2.1. Kontaktuppgifter 7 3. Allmänna delar 8 3.1. Platsspecifika riktvärden 8 3.2. Buller 9 3.3. Kemiska produkter 9 3.4. Nya föroreningar 9 3.5. Dokumentation 9 4. Allmän genomförandeplan för miljökontrollen 10 5. Områdesspecifika delar 10 5.1. Cisternområdet 10 5.1.1. Mätbara Åtgärdsmål 10 5.1.2. Åtgärdskrav 10 5.1.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 10 5.1.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget 11 5.1.5. Övergripande saneringsmetodik 12 5.1.6. Övergripande tidplan 12 5.2. A-området 12 5.2.1. Mätbara Åtgärdsmål 13 5.2.2. Åtgärdskrav 13 5.2.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 13 5.2.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget 14 5.2.5. Övergripande saneringsmetodik 14 5.2.6. Övergripande tidplan 16 5.3. Sågverksområdet 16 5.3.1. Mätbara åtgärdsmål 16 5.3.2. Åtgärdskrav 16 5.3.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 16 5.3.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget 19 5.3.5. Övergripande saneringsmetodik 19 5.3.6. Övergripande tidplan 20 5.4. Grävande av ny dagvattenledning 21 5.4.1. Åtgärdsmål 21 5.4.2. Åtgärdskrav 21 5.4.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 22 5.4.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget 22 5.4.5. Övergripande saneringsmetodik 22 5.4.6. Övergripande tidplan 22 5.5. Strandlinje 24 5.5.1. Åtgärdsmål 24 2

5.5.2. Åtgärdskrav 25 5.5.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 25 5.5.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget 25 5.5.5. Övergripande saneringsmetodik 25 5.5.6. Övergripande tidplan 26 6. Utvärdering och rapportering 26 3

Allmän Inledning 1.1. Revisionshistorik Namn/version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version 1 090914 Christer Svensson Färdig plan för synpunkter Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version 2 090928 Christer Svensson Ändring, rättning och utökad förklaring av text 1.2. Bakgrund f d Scharins industriområde På Scharins industriområde har det bedrivits verksamheter i omgångar sedan sent 1800-tal. Idag är all verksamhet nedlagd och genom konkurs har marken blivit herrelös. Skellefteå kommun har tagit beslutet att gå in som huvudman för att sanera området som i nuläget är starkt förorenat. Under en 10 år lång period har kommunen i samarbete med konsulter genomfört undersökningar för att samla in nödvändig information till en slutsanering av området. I december 2005 så beslutade Naturvårdsverket att tilldela ramanslag för åtgärder(fas 1) vilka innebar sanering och rivning av byggnader och fortsatta undersökningar. Under 2008 hade dessa fortsatta undersökningar lett till att en ny huvudstudie (Geo Innova, maj 2008) sammanställts. Med denna huvudstudie som underlag har bidrag till Fas 2, marksanering av f d Scharins industriområde, sökts. Fas 2 tilldelades pengar i slutet av 2008 och innebär att ungefär halva området kommer att saneras och återstående del markundersöks ytterligare. 1.3. Föroreningssituationen Arsenik (As) och dioxin är två huvudföroreningar som är återkommande på området och dessa har varit styrande för planeringsarbetet i både grundvatten och jord. Arsenik har sitt ursprung i de fyllnadsmaterial (slaggsand) som använts på A-området (se Bild 1.1) och kemikaliehantering (ZMA) i boardfabrikens process. Totala mängden arsenik beräknas uppgå till ca 24 ton. På grund av doppning av virke i PCP(pentaklorfenol) finns dioxinföroreningar i marken runt f d sågverket och under den brädgård som fanns på s k Härvelträskområdet. Den totala mängden dioxin uppskattas till ca 64 gram fördelat på hela området, största delen är lokaliserad i Sågverksområdet (ca 32g) och Härvelträsket (ca 32 g). Det har påträffat oljeföroreningar runt de oljecisterner som är belägna i den västra delen av industriområdet, dessa kommer från den tran- och tallolja som använts som bindemedel i boardtillverkningen. Baserat på de halter och ämnen som konstaterats har dioxin den största påverkan om det kommer ut i Skellefteälven som är belägen bara några meter från de förorenade jordmassorna. Arsenik förekommer i förhållandevis höga halter men inte tillräckligt för att utgöra betydande påverkan med tanke på bakgrundshalten i Skellefteälven. Arsenik är också generellt belägen på betydligt längre avstånd från älven. 4

1.4. Områdesuppdelning Bild 1.1 är hämtad från Geo Innovas Huvudstudie från 2008. Överblicksbild som visar de avgränsade områdena som är aktuella för marksanering i Fas 2. (obs området Härvelträsket ingår bara genom fortsatta undersökningar!) Eftersom det funnits karaktärsföroreningar för olika områden som har man valt att dela upp Scharinsområdet i mindre delar för att underlätta och undvika missförstånd se Bild 1.1 för uppdelning och avgränsningar. Cisternområdet är förorenat av olja och den oljehantering som skett på området A-området är förorenat av slaggsand och innehåller höga eller mycket höga koncentrationer av arsenik och andra metaller Sågverksområdet innehåller ett område med mycket höga halter dioxin och några mindre områden förorenade av As Härvelträsket består delvis av produktionsrester som använts till utfyllnad mellan 50- och 70-talet samt den brädgård som användes under tiden sågverket var i drift. I härvelträsket så återspeglas också hela verksamheten som bedrivits på området vilket gör att det finns en mängd olika föroreningar på området, men de allvarligaste föroreningarna utgörs av dioxin och arsenik 1.5. Syfte Syftet med detta miljökontrollprogram är att säkerställa att omgivningen inte påverkas av den föreslagna saneringen samt att saneringen får avsedd effekt. Kontrollprogrammet ska också styra så att projektet följer MB:s allmänna hänsynsregler, samt leva upp till förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Kontrollprogrammet ska se till att de riktvärden som är upprättade ej överstigs för specifika områden under något skede efter att slutsanering genomförts. Programmet ska också eftersträva att ge ett tänkande som leder till kvalitativa resultat. 5

Slutgiltiga målet är att Scharins industriområde ej skall utgöra en fara för hälsa och miljö vid given markanvändning. 1.6. Övergripande mål Sammanfattningsvis innebär dessa att marken efter sanering skall kunna användas av vuxna och barn i enlighet med planerad markanvändning utan risker för hälsa och miljö från markföroreningar. Dessutom skall läckaget till älven från eventuell restförorenad mark inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker vid fiske, mm. Övergripande åtgärdsmål vid en eventuell sanering utgår från de föreslagna markanvändningarna. Risker ska bedömas utifrån aktuellt kunskapsläge. Följande åtgärdsmål har fastställts av styrgruppen: 1. Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. 2. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. 3. Området som avsätts för fritid/rekreation ska kunna anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. 4. Den norra delen av området skall kunna bebyggas och användas för bostäder utan risker för människa eller miljö. Odling skall kunna ske. 5. På området där arbetsplatser planeras skall personal kunna vistas under arbetstid utan risk för exponering från markföroreningar. 6. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar. 7. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka några miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. 8. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. Följande restriktioner för markanvändningen finns: Inget uttag av grundvatten skall ske från området. 2. Juridiska krav och ansvarsfördelning Enligt MB 26 kap 19 skall miljökontroll genomföras för all verksamhet som kan medföra miljöpåverkan. Det är i första hand verksamhetsutövaren som är ansvarig för efterbehandlingen och om ingen verksamhetsutövare kan hållas ansvarig är det fastighetsägarens ansvar att genomföra efterbehandling. Den tidigare fastighetsägaren gick i konkurs och konkursen avslutades utan ny fastighetsägare. Skellefteå kommun har beslutat att gå in som huvudman för att sanera detta starkt kontaminerade område och är därmed ansvarig för verksamheten. Kommunen har upprättat en styrgrupp med i huvudsak verksamhetschefer samt med personer med kompetens som är relaterade till projektet. Projektet leds av en projektledare som har hjälp av en opperativ projektgrupp som vid behov tar in extern kompetens via konsulter eller internt inom kommunen. Se vidare projektplanen där projektdriften beskrivs utförligt. 6

I MB ingår efterbehandling i begreppet avhjälpande. Med detta menas: utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en miljöskada. Det finns inga konkreta krav på hur miljökontrollen ska utformas och den är upp till verksamhetsutövaren att utforma. Tillsynsmyndigheten granskar kontrollen och följer i regel de riktlinjer som Naturvårdsverket har satt upp. I Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (2006), hänvisas utformning av miljökontroll allmänt till NV:s allmänna råd för miljökontroll (AR92:1). För huvudstudier betonas att miljökontrollen ska utgå från riskbedömningen och att det ska anges vilka mål som ska gälla för miljökontrollen före, under och efter åtgärden och vilka huvudsakliga moment som ska ingå. Det betonas även att referensundersökningar bör genomföras innan åtgärd. 2.1. Kontaktuppgifter Kontaktperson: Kontaktperson vid länsstyrelsen: Christer Svensson, projektledare Kommunledningskontoret Tel: 0910-73 46 17 Fax: 0910-142 14 Mail: christer.svensson@skelleftea.se Magnus Kristensson Tel: 090-10 82 69 Fax: 090-10 73 41 7

3. Allmänna delar 3.1. Platsspecifika riktvärden De platsspecifika riktvärden som beräknats har sin grund i den markanvändning som presenteras i bild 3.1. Tabell 3.1 visar värden som räknats fram och den exponeringsväg som styrt det slutliga värdet. Riktvärden har beräknats för två olika markdjup. Bild 3.1 Bilden visar de planerade användningsområdena efter genomförd sanering. Tabell 3.1 Riktvärden som är upprättade för de olika tilltänkta verksamheterna som man ämnar använda området till efter slutsanering, samt vad som varit styrande för upprättande av riktvärdena. Platsspecifika riktvärden As (mg/kg TS) Styrande för riktvärdet Dioxin (ng/kg TS) Styrande för riktvärdet Intag av jord samt Bostäder/arbetsplatser exponering från 0-1,5m 20 Bakgrundshalt 18 Bostäder/arbetsplatser Effekter i > 1,5 m 20 markmiljön 250 Äventyr/sport/rekreation 0-1 m 35 Intag av jord 150 Äventyr/sport/rekreation > 1 m 40 andra källor Effekter i markmiljön Intag av jord samt exponering från andra källor Effekter i markmiljön 600 Skydd av ytvatten 8

3.2. Buller Denna punkt gäller för allt arbete på området. Buller under saneringsperioden saknar specifikt uppsatta mål. Buller ska i möjligaste mån begränsas till arbetstid vardagar mellan 07:00-18:00. Skulle klagomål uppstå med avseende på buller så kommer mätningar att ske enligt Naturvårdsverkets rekommendationer för buller på byggarbetsplats (NFS 2004:15) respektive buller vid transport (65 dba ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller). 3.3. Kemiska produkter De huvudsakliga kemiska produkter som kommer att hanteras är drivmedel till fordon och utrustning. Den klart största delen kommer att förbrukas och hanteras av anlitade entreprenörer. Inga särskilda krav eller åtgärder bedöms vara motiverade att ställa vid upphandling. Kemiska produkter ska förtecknas med följande uppgifter: 1. Produktens namn 2. Omfattning och användning av produkten 3. Produktinformationsblad ska finnas 3.4. Nya föroreningar Om man under arbetets gång påträffar tidigare okända ledningar, cisterner eller andra typer av lämningar som kan ha påverkat eller påverkar föroreningssituationen skall fyndplatsen dokumenteras med fotografier, anteckningar, eventuell provtagning och mätas in med GPS. I samband med upptäckt ska tillsynsmyndigheten omgående informeras, se nedan. Kontaktperson på miljöavdelning är Agneta Gustafsson 0910-73 76 82 eller agneta.gustafsson@skelleftea.se. Om hon inte kan nås ska miljönämndens funktionsbrevlåda användas på 0910-73 50 00. 3.5. Dokumentation Datainsamling dokumenteras löpande och bildar underlag till slutrapportering som görs när arbetet avslutats på ett delområde. Data som samlas in bedöms sytematiskt för om nödvändigt revidera riskerna och vidtagna skyddsåtgärder för verksamheten. Vid dokumentation i fält skall noggrann GPS användas för att ange exakta positioner på den aktuella platsen som undersöks eller behandlas. GPS koordinater anges med X- och Y-koordinater med minst 1 meters noggrannhet. Vid inmätning används mätssystem RT90 2,5 gon väst. För att underlätta återkoppling placeras vid behov märkta stakkäppar ut med provpunktsnamn. Fotodokumentation i kombination med anteckningar över arbetets gång skall ske och kommer sedan utgöra underlag till rapporter.borr och provtagningsprotokoll ska upprättas och sedan föras över digitalt. Klassificerade massor och schaktbottnar ska dokumenteras sedan föras över digitalt för bearbetning och slutlagring. För alla jordmassor som går ut från området ska det finnas ett transportdokument som uppfyller de krav som tas upp i avfallsförordning (2001:1063). Exempel på mall för transportdokument finns i bilaga 1. 9

4. Allmän genomförandeplan för miljökontrollen Prover kommer att tas fram i tre steg: 1. Före sanering, detta genom analyser av prover hämtade före åtgärder. Dessa prover kommer få anses vara representativa för hur området såg ut innan åtgärder. Om möjligt så används analysresultat från tidigare genomförda undersökningar. 2. Under sanering, genom kontroll av de massor som tas upp, detta kommer att ge ett ungefärligt svar på hur stora mängder av föroreningarna som tas bort jämfört med tidigare uppskattade mängder från huvudstudien (2008). Det ska också kontrolleras att markskikten som lämnas kvar uppfyller de uppsatta riktvärdena. Viktigt är också att säkra att inget ökat läckage till grundvatten och eller ytvatten sker under saneringsfasen. 3. Efter sanering, genomförs analyser och kontroller mot bakgrundshalter från steg 1 och de uppsatta riktvärdena. 5. Områdesspecifika delar 5.1. Cisternområdet Området som kallas Cisternområdet är belägen i det sydvästra hörnet av Scharinsområdet. Två mindre markområden är förorenade, se bild 1.1. Det mindre är ytligt förorenade av tallolja som använts boardtillverkningen. Det andra området, som också är större, är förorenat av den f d hantering eldningsoljeprodukter. Totalt fanns det 6 st cisterner på området, alla är tömda och bortforslade från området. 5.1.1. Mätbara Åtgärdsmål Maxhalten i kvarlämnad jord invid oljecisterner och boardfabrik (talloljeförorenat område) får inte överstiga 1000 mg/kg TS (alifater C15-C36), 10 mg/kg TS (cancerogena PAH) respektive 40 mg/kg TS (övriga PAH). Samma riktvärde tillämpas för hela saneringen på alla djup då området planeras som marina och därmed kan djupa schakter förväntas i området. 5.1.2. Åtgärdskrav Den olje- och PAH-förorenade jorden i anslutning till oljecisterner och boardfabrik ska åtgärdas genom bortschaktning och kompostering. Mark 5.1.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Vid markundersökningarna på det större området har man hittat fri fas av olja och halten av opolära alifater, varierar mellan 42 och 11000 mg/kg TS. I en analys som genomfördes med avseende på aromater konstaterades 400 mg/kg TS. Slutliga avgränsningar mot öster och mot älven har inte kunnat genomföras. 10

Två oklarheter som behöver följas upp finns i underlaget. Det är att förhöjda halter av arsenik konstaterats i grundvattenröret som tidigare fanns vid det mindre området och att det fanns tydlig lukt av olja på en nivå vid installation av samma rör. Grundvatten Vid analys av 8.0-GV1(se bild 5.1) så påträffades höga halter o-polära alifater, 6,2 mg/l vilket skulle ge den högsta klassen, mycket allvarligt i Naturvårdsverkets mifo-klassning för förorenat grundvatten av förorenade bensinstationer. Inga gamla grundvattenrör finns kvar och därför sattes ett nytt rör ut under juni 2009 mellan älven och konstaterad förorening. Föroreningen ligger här förhållandevis djupt och fri produkt har konstaterats på grundvattenytan. Tidigare har höga halter arsenik i grundvattenrör 2.3-SGV1 (se bild 5.1) vilket indikerar att det kan finnas en arsenik källa i närheten av rörets avrinningsområde som bör undersökas närmare. Inga grundvattenrör finns kvar. Ett nytt rör har därför placerats strax nedströms det gamla röret. Inga analyser är ännu gjorda. Bild 5.1 På bilden så syns de borrpunkter som anlagts i cisternområdet fram till 2005 5.1.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget Markprover ska tas för att avgränsa oljeföroreningen och ytterligare ett antal prover på arsenik i anslutning till punkten 2.3-SGV1(se bild 5.1) behövs för att kunna klarlägga saneringsbehov. Särskilda provtagningsplaner kommer tas fram för kompletterande undersökningar för uppföljning av arsenik vid punkten 2.3-SGV1 (se bild 5.1). Förhoppningsvis ska det nya grundvattenröret vid älven gå att använda för uppföljning av saneringens resultat. Någon referensmätning bedöms dock inte relevant då olja går att observera på grundvattenytan. Ett försök att mäta mäktigheten av oljeskiktet med vattenföringspasta ska dock genomföras. I 11

grundvattenrör 21 som satts nära punkten 2.3-SGV1(se bild 5.1) ska vattnet under hösten 2009 analyseras för kontroll av arsenikhalter och oljehalter i grundvattnet. Några andra särskilda referensmått bedöms i nödvändiga att ta fram. 5.1.5. Övergripande saneringsmetodik All oljeförorenad jord kommer att schaktas upp och transporteras bort för kompostering vid extern anläggning. Den olja som påträffas i fri fas kommer pumpas eller samlas upp med absorbent direkt från grundvattenytan i schaktgropen. Den beräknade mängden oljeskadad jord som ska tas om hand baserat på tidigare undersökningar uppgår till ca 2000 ton. Klassificeringsmetod På grund av oljeföroreningars starka lukt och visuella spår så kommer det vara möjligt att följa föroreningsutbredningen i schakten. Det går även uppskatta hur vida det finns kvar olja eller ej genom att okulärbesikta gropens väggar och botten. Ett problem är att vid satt riktvärde luktar jorden betydande. Fältanalysmetoder måste sannolikt användas för att kunna styra det löpande saneringsarbetet. Förslagsvis använder man Petroflag i fält. Efter urschaktning skall man i botten och schaktvägg säkerställa att det inte finns resthalter som överstiger uppsatta riktvärden. Slutlig friklassning kan bara ske med laboratorieanalys. Överstiger halten riktvärdet i botten skall ytterligare urschaktning göras och därefter upprepas kontrollmätning. Klassificering och åtgärd Tabell 5.1 visar hur halten påverkar vilken åtgärd som är aktuell för jordens hantering. Halt Alifater C16- C35 Canerogena PAH Övriga PAH Åtgärd <1000 mg/kg TS <10 mg/kg TS <40 mg/kg TS Återfyllnad >1000 mg/kg TS >10 mg/kg TS <40 mg/kg TS Kompostering Tabell 5.1 I tabellen så redovisas gränsvärdena och vilka åtgärder som är aktuella. 5.1.6. Övergripande tidplan 2009 Projektering Nya grundvattenrör har satt under juni månad och utökad jordprovtagning görs under slutet av augusti. Saneringsanmälan och upphandling av entreprenör under vintern 2009/2010. 2010-2011 Schaktsanering Under schaktsanering så kommer det behövas utrustning för att ta hand om den olja som kommer framträda i fri fas i det grundvatten som förväntas tränga in i schaktet. 2012-2014 Uppföljning Halter och oljeskikt i grundvatten kontrolleras. 5.2. A-området Området är beläget i den norra delen av det mittcentrala partiet av scharinsområdet längs den norra sidan av området löper också den genomfartsväg som angränsar till området utanför fastighetsgränsen. A-området skiljer sig från de andra områdena i den meningen att föroreningarna som mätts upp i området inte härstammar från verksamheter på Scharins, istället finns föroreningarna i granulerad slaggsand som tros härstamma från 12

Rönnskärsverken. Slaggsanden innehåller mycket höga metallhalter där arseniken har varit styrande. Sanden är i huvudsak koncentrerad under och i närområdet av lackeringsbyggnaden, den har också använts som fyllnadsmaterial för de vägar som var upprättade till byggnaden. 5.2.1. Mätbara Åtgärdsmål Maxhalten av arsenik i kvarlämnad slaggsandpåverkad mineraljord inom A-området får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 20 mg/kg TS på nivån 0-1,5 m under markytan. På större djup än 1,5 m skall riktvärdet 35 mg/kg TS användas. Målet innebär att jord som på något sätt innehåller slaggsand kommer att tas bort ner till 1,5 m. Inom delområdet finns även en hel del järnsand som inte berörs av saneringen. 5.2.2. Åtgärdskrav Den förorenade jorden inom det avgränsande A-området ska åtgärdas genom bortschaktning. Schaktning sker till 2 m under markyta för omrörda områden samt 0.8m i övrigt. I samband med åtgärd görs en förnyad bedömning av avgränsning och föroreningsutbredningen genom okulär bedömning och mätning med XRF-instrument. Uppföljningen av åtgärdsmål fastställs genom laboratorieanalyser. 5.2.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Mark I A-området så är föroreningarna koncentrerade till slaggsanden, tack vare detta så är avgränsningen för saneringen relativt säker, Arsenik har som tidigare nämnts varit styrande men det har också konstaterats andra metaller i sanden, koppar, zink och bly har alla påträffats. Avgräsningen är dock osäker i följande lägen; 1. mot sydost mellan f d snickeriet och den tidigare största byggnaden på området, lackfabriken, 2. väster om f d snickerifabriken går en väg i vilken det inte är klarlagt hur långt slaggsand använts som fyllnadsmaterial, 3. i rörgraven som går upp mot fastighetsgränsen och genomfartsvägen som går norr om området. Grundvatten Idag finns inga analyser av grundvatten direkt i påverkansområdet. Det finns ingen analys som kan indikera hur mycket som lakar ut i grundvattnet i dagens läge. Laktester har dock gjorts direkt på materialet. Resultaten visar på relativt hög lakningsbenägenhet men den är ej så hög att särskilda stabiliseringsåtgärder behöver göras vid en eventuell deponering på en klass 1 deponi. 13

GV-18 3 GV-19 1 2 GV-20 Bild 5.2 Sammanställning av borrpunkter med konstaterad eller sannolik slaggsand. Vit/svartprickig del av stapel utgörs av ren jord ovan slaggsand, brun del visar på mäktigheten av slaggsanden eller jord med inslag av slaggsand. Rödmarkerade områden beskriver områden aktuella för kompletterande provtagning ( för beskrivning se kap 5.2.3). Grundvattenrörens lägen satta under juni 2009 är ungefärligt inplacerade i bilden. 5.2.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget Med anledning av att det saknas information om halter i grundvatten i närområdet har 3st grundvattenrör placerats ut, se bild 5.2. Lägen har också valts för att kunna följa upp saneringens resultat. Under hösten kommer vatten att analysera avseende på metaller vid minst ett tillfälle. Därefter görs ytterligare en omgång under juni månad 2010. Parametrar som ska undersökas är As, Pb, Zn, konduktivitet, ph och suspenderade ämnen. Främst GV-20 och GV-18 kommer att användas som uppföljning och några ytterligare referensundersökningar bedöms inte behövas. För att kunna göra säkrare avgränsningar kommer ytterligare markundersökningar göras i markerade områden i bild 5.2. En särskild provtagningsplan för detta kommer att skrivas. 5.2.5. Övergripande saneringsmetodik Det stora problemet i området kommer att vara att hitta en metod för att effektivt skilja den förorenade slaggsanden med den helt ofarliga järnsanden som också använts som fyllnadsmaterial. De båda materialen är till utseendet näst intill identiska och därför kommer det krävas stor noggrannhet innan man kan klassa jorden och vid hantering så att de ej blandas eller förväxlas. Det är också stor risk att man kommer påträffa blandade massor med de olika materialen. Slaggsanden kommer att schaktas bort och efter klassificering kommer den läggas på en deponi av klass 1, eventuella blandfraktioner kommer att läggas på klass 2 deponi. Av de lakförsök som gjorts har det konstaterats att inga ytterligare stabiliseringsåtgärder av jorden kommer att vara nödvändig. 14

Schaktandet kommer bitvis att genomföras under grundvattennivå, det kommer att krävas omhändertagande av grundvatten under arbetets gång. Efter genomförd schaktning kommer ett skyddstäcke på minst 30 cm upprättas, det är till för att skydda mot osäkerheter och med anledning av närhet till befintliga bostäder. Beräknad mängd jord som ska tas om hand uppgår till ca 7100 ton. Klassificeringsmetod På grund av ojämnheten i fyllningsmassornas mäktighet så kommer det avgränsade området delas upp i lämpliga delområden (10-50m 2 ) och varje delområde kommer försiktigt skiktschaktas tills man nått slaggsanden. All jord som schaktas ihop innan slaggsand kommer att hanteras separat och analyseras innan vidare hantering. På grund av den stora likheten mellan den förorenade slaggprodukten och den såkallade järnsanden så kommer det med stor sannolikhet uppstå situationer där det blir nödvändigt att ta tätare provpunkter för att lokalisera avgränsningarna. Förhoppning är att avgränsningarna skall framgå tydligare efter komplettering av underlagen. På grund av sitt tydliga karaktärsutseende är det däremot lätt att avgöra okulärt när man schaktat bort ett helt skikt av fyllningsmaterial i botten och på schaktväggarna. När naturlig markyta nåtts skall man ej uppmäta resthalter som överstiger uppsatta riktvärden i botten eller schaktvägg. Överstiger halten riktvärdet i vid naturlig markyta skall ytterligare ett skikt(0,05-0,1m) tas upp och ny mätning göras. Missfärgade eller starkt luktande jordmassor skall särbehandlas. Påträffas jordmassor som har missfärgning eller stark lukt kommer detta område behandlas separat då slaggsanden ej framkallar detta, därför bör ett stickprov tas och skickas på analys av de parametrar som bedöms som aktuella för området. Eftersom det ej finns några platsspecifika riktvärden upprättade så kommer naturvårdsverkets riktvärden för känslig mark att tillämpas. Klassificering och åtgärd Tabell 5.2 visar haltintervall och åtgärden vid given halt. Arsenik Åtgärd <20 mg/kg TS Återfyllnad 20-35 mg/kg TS Används som återfyll på område med riktvärde 35 mg/kg TS 35-1000 mg/kg TS Deponeras >1000 mg/kg TS Deponeras som FA Tabell 5.2 Tabellen visar hur jorden kommer att hanteras med avseende på arsenik innehåll. 15

5.2.6. Övergripande tidplan 2009 2010 Projektering Utplacering av grundvattenrör har genomförts under juni månad. Kompletterande jordprovtagning kommer att genomföras under september månad. Tillstånd för avledning av grundvatten söks under hösten 2009. Saneringsanmälan och upphandlingsunderlag tas fram för upphandling av entreprenörer så snart tillståndet är klart. 2010-2011 Schaktsanering Saneringen genomförs och kontrolleras mot satta riktvärden. 2011-2013 Uppföljning Uppföljning ska genomföras under två år efter saneringen och sedan utvärderas. I första hand avses referensparametrar att upprepas i minst tre omgångar. 5.3. Sågverksområdet Sågverksområdet ligger också det i den mittersta delen av Scharinsområdet men nere vid älven. På området har det bl a tidigare funnits en såg och ett stort förvaringsmagasin. Området är förorenat med dioxin och arsenik. 5.3.1. Mätbara åtgärdsmål 1. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 35 mg/kg TS för arsenik. 2. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1,5 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 150 ng/kg TS för dioxin. Vid grävsanering inom Sågverksområdet undersöks schaktbotten fortlöpande så att 100 mg/kg TS för arsenik och 600 ng/kg TS för dioxin inte överskrids. Målen innebär att dioxin saneras inom platsspecifika riktvärden. För Arsenik innebär målet ett avsteg från de platsspecifika riktvärdena. Målet innebär att det efter saneringen kan förekomma halter upp till 100 mg/kg redan på 1,3 m djup. Den riskökning som det innebär för hälsoskyddet är försumbar då det rör sig om små ytor och mycket begränsade mängder. Djupare sanering innebär i sig en ökad risk och ökade kostnader p g a sanering i grundvattennivå nära älven. 3. Minst 75 % av dioxinet som grävs upp skall destrueras. Målet är satt försiktigt men ska utrycka att huvuddelen av dioxinet ska destrueras. 5.3.2. Åtgärdskrav Den arsenik- och dioxinförorenade jorden som avgränsats inom sågverksområdet ska åtgärdas genom bortschaktning. Avgränsningar i huvudstudien redovisar preliminär schaktgräns för respektive förorening, se bild 5.3 och 5.4. 5.3.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Mark Genom de markundersökningar som genomförts har man kunnat lokalisera två huvudområden som har koncentrerade föroreningar. Runt sågen är det både arsenik och dioxin som förekommer i höga halter. Nere vid älven där magasinet stod är det arsenik som förekommer i halter över riktvärden. Arseniken vid sågen förefaller vara kopplad till samma typ av 16

slaggsand som förekommer på A-området. Dioxin förekommer ner till tätande siltlager som finns på 1,6-2 m under markytan. Slutliga avgränsningar och klassificeringar kommer att kräva ett omfattande provtagningsprogram. En relativt omfattande provtagning har genomförts och resultaten från provtagningen kan ses i bild 5.3 och 5.4. Avgränsningar av saneringsområden har beräknats statistiskt. Sågverksomr., As 0-0,5 meter Analys saknas XRF, under r.v. Lab, under r.v. XRF, över r.v. - 100 Lab, över r.v. - 100 XRF, över 100 Lab, över 100 0,5-1,0 meter Analys saknas XRF, under r.v. Lab, under r.v. XRF, över r.v. - 100 Lab, över r.v. - 100 XRF, över 100 Lab, över 100 1,0-1,5 meter Analys saknas XRF, under r.v. Lab, under r.v. XRF, över r.v. - 100 Lab, över r.v. - 100 XRF, över 100 Lab, över 100 Bild 5.3 Kartan visar de punkter där arsenikhalten analyserats vid laboratorium eller med XRF. Maximalt visas tre nivåer halvmetersvis ner till 1,5 m. De rödmarkerade områdena är avgränsade områden aktuella för sanering av As efter stokastisk modulering av resultaten. Se även bild 1.1 så underlättas orienteringen i kartan. Bild 5.4 Det blåmarkerade området är avgränsat område aktuellt för sanering av dioxin efter stokastisk modulering av provtagningsresultaten. Punkten på staplarna i bilden visar analyserade punkters läge. Röd färg i stapeln visar förorening över riktvärdet. Vit färg visar jorden innehåller halter under riktvärden medans rosa innebär att analys saknas. Stapelns längd anger djupet till tätande siltlager som maximalt är 2,8 m(s64). Se även bild 1.1 så underlättas orienteringen i kartan. 17

Grundvatten Förhöjda halter av dioxin har detekterats i grundvattnet. Utvärdering av områdesspecifik kongensammansättning visar övensstämmelse i jorden, grundvattnet och i älven. Det innebär att föroreningen inte ligger stilla i jordlagren. 100 90 80 70 60 2001 200208 200209 2004 2006 200704 200708 200710 Gränsvärde dricksvatten, 10 µg/l Arsenik i grundvatten Halt (µg/l) 50 40 30 20 10 0 REF (GV1) GV 2 GV 3 GV 4 GV 5 GV 6 GV 7 GV 8 GV 9 GV 10 GV 11 GV 12 GV 13 GV 14 GV 15 GV 16 GV 17 Bild 5.5 Bilden visar uppmätta halter arsenik i grundvatten under åren 2001-2007 samt grundvattenrörens utplacering inom Sågverksområdet. Endast GV 6 har nästan komplett provtagningsserie. Referenspunkten ligger utanför bilden åt nordväst. Sum. WHO-TEQ (ng/l) 0,1 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,225 0,681 6,032 1,1 Dioxin i grundvatten 2004 2006 200704 200708 200710 200311 200310 0,03 0,02 0,01 0 REF (GV 1) GV 2 GV 3 GV 4 GV 5 GV 6 GV 7 GV 8 GV9 GV10 GV11 GV12 GV13 GV14 GV15 GV16 GV17 Bild 5.6 Diagrammet visar uppmätta halter av dioxin i grundvatten under perioden 2003 till 2007. 18

När det gäller arsenik är värdena klart förhöjda jämfört referensvärden men fortfarande på relativt låga nivåer. Baserat på tidigare resultat så skulle GV6 utgöra en bra referenspunkt för grundvattenförhållandena på sågområdet, det är också den provpunkt där man gjort flest analyser, se bild 5.5. Bilderna 5.5 och 5.6 visar att förutom GV6 representeras de dioxin- och arsenikföroreningar som finns i grundvattnet, av GV 2, 4, 7 och 8 men ingen av dem har gett samma tydliga utslag för både arsenik och dioxin som GV6. 5.3.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget Ett omfattande provtagningsprogram för slutlig klassificering av jorden kommer att behöva genomföras. Ett särskilt dokument för detta kommer att tas fram. Någon ytterligare referenskontroll av grundvatten kommer inte att genomföras. Tillräckligt bakgrundsunderlag för att bedöma saneringens resultat bedöms redan finnas. Sannolikt kommer grundvattenrör 6, som har bästa läget för uppföljning, att behöva omplaceras när ombyggnaden av kajen genomförs. Eventuellt behov av ytterligare analyser värderas i samband med detta. Ytterligare refernsprovtagning i älven bedöms nödvändigt för att kunna följa upp saneringens resultat. Särskilt som det i förlängningen också är sannolikt att området som ligger öster om sågområdet, Härvelträskområdet, som också är förorenat av dioxin åtgärdas. En särskild utredning och provtagningsprogram för detta kommer att tas under fram under hösten 2009. 5.3.5. Övergripande saneringsmetodik På sågområdet beräknas jord att schaktas bort ner till 1,5 m inom dioxinförorenade ytor och ner till 1 m för arsenikförorenade ytor. Detta innebär att ca 83 % (25g) av dioxinet och 73 % (430 kg) av arseniken tas bort inom avgränsade ytor. Idag går en dagvattenledningen genom området. Den kommer att flyttas för att reducera möjligheten till snabb transport av kvarvarande föroreningar ut till älven. Flytten kommer också att innebära att grundvattenströmningen genom Härvelträsket begränsas, se även kapitel 5.4. Liksom A- området kommer Sågområdet att skyddstäckas och här är det ett sätt att ta kontroll över osäkerheten att det även utanför avgränsade saneringsytor kan förekomma förorenad jord över riktvärdena. Totala mängden jord som ska hanteras beräknas uppgå till ca 30 000 ton, utav dessa så beräknas ca 12 000 ton vara förorenade. Klassificeringsmetod Det som presenteras nedan ska ses förslag och en särskild plan måste tas fram för att fastställa metoden innan man går vidare med genomförandet. Kompletterande provtagningar av dioxin, arsenik och TOC ska göras för att kunna klassificera jord så långt det är möjligt innan saneringen startas. Inom avgränsade hotspots så har dioxinföroreningarna avgränsats med hjälp av stokastisk modellering baserad på inhämtade provdata. I de område där det förekommer dioxin och arsenik i samma område så kommer dioxin att vara styrande för valet av selektiv efterbehandlingsvolym. Varför dioxin är styrande är på grund av sina toxiska egenskaper och de stora omkostnaderna vid förbränning i förhållande till vad en deponering eller friklassning kostar. Området kommer att delas upp i minst två olika angreppssätt beroende på vars i området saneringen sker. Med den stokastiska simuleringen har sannolikheten för risken för förorening beräknats, se bild 5.7. 19

Bild 5.7. Resultat för sannolikhetsberäknig vid Sågverksområdet där den uppskattade sannolikheten att överskrida det platsspecifika riktvärdet 150 ng WHO-TEQ/kg för dioxin överstiger 0,5. Färgskalan uttrycker sannolikheten att överstiga riktvärdet. Inom det område där sannolikheten tydligt är större än 0,8 för att jorden är förorenad så kommer jorden att hanteras som förorenad ner till 1,5 m och klassificeras i huvudsak med redan genomförd provtagning. I de yttre områdena där sannolikheten är under 0,8 kan SEV-storleken 25 m 3, d v s rutor om 5*10m och 0,5 meters skikt vara lämplig. Detta då det är högre sannolikhet att det här förekommer massor som kan klassas som rena. För det arsenikförorenade området vid älven kan nog rutor om 10*10m och 0,5 meters skikt ge lämpliga volymer att hantera och klassificera. Klassificering och åtgärd I tabell 5.3 ser man hur jorden kommer att hanteras beroende på innehåll av dioxin, arsenik och kol. Dioxin Arsenik TOC-halt Åtgärd <150ng/kg TS <35mg/kg TS Återfyllnad >150ng/kg TS >35mg/kg TS <5 % Deponering >150ng/kg TS >35mg/kg TS >5 % Förbränning 15000ng/kg TS oberoende av TOC Förbränning Tabell 5.3 Tabellen visar hur massor ska hanteras vid saneringen. 5.3.6. Övergripande tidplan 2009-2011 Projektering 2009 tas program för provtagning i Skellefteälven fram och inleds. Tillstånd för avledande av vatten från schakterna söks. Under 2010 ska ett program för hur jorden ska klassificeras tas fram för att därefter genomföras. 2011 ska saneringsanmälan genomföras. 2011 ominstalleras GV6. Upphandlingsunderlag tas fram hösten/vintern 2011 och upphandling genomförs under vårvintern 2012. 20

2012 Schaktsanering på området Saneringsperioden bör påbörjas 2012-05-20 och den skall vara avslutad 2012-09-01 för att saneringen ska genomföras med så låga och stabila grundvattennivåer som möjligt. 2013-2014 Uppföljning I uppföljningen ingår att säkerställa hur framgångsrik slutsaneringen varit. Grundvatten från GV6 kommer att analyseras avseende på halter av dioxin och arsenik i första hand. Även undersökningar av ytvatten enligt en särskild plan kommer att ingå i uppföljning. 5.4. Grävande av ny dagvattenledning Genom sågområdet går det en gammal dagvattenledning som leder vatten från Ursvikens samhälle och ut till älven. Denna ledning fungerar även som en avledare av förorenat grundvatten till älven. Dessutom kan ledningen bli ett problem under själva saneringsarbetet. Ledning ska därför flyttas och genom att placera den norr om Härvelträskområdet så nås även effekten att grundvattenströmningen genom det området reduceras. Den nya ledningen planeras bara att delvis grävas ner. Den övriga sträckningen blir som öppet dike via en slamavskiljningsdamm som ska anläggas strax innan vattnet leds till älven och Ursviksfjärden. För sträckning se bild 5.8. 5.4.1. Åtgärdsmål Att varaktigt stänga av nuvarande ledning och därmed förhindra avledning av förorenat grundvatten direkt till älven från sågområdet. 5.4.2. Åtgärdskrav Ändra sträckningen på dagvattenledningen och att den gamla dagvattenledningens rör och rörgrav ersätts med bentonit eller liknande tät material som är tätare än den naturliga marken på ledningens installationsdjup. 21

Bild 5.8. Streckad linje visar området för planerad ny ledning av dagvatten. Siffrorna visar höjder inom området för planerad ny stäckning av dagvatten. Röd linje visar befintlig dagvattenledning som skall plomberas. 5.4.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Bilderna 5.9 och 5.10 visar att det kan finnas föroreningar i halter som kan behöva tas hänsyn till vid byggandet av den nya ledningen (jämför bild 5.6). Någon särskild utredning som inriktats på att klarlägga detta är dock inte genomförd. När det gäller den gamla ledningen så är det området relativt väl utrett och beskrivs närmare under sågverksområdet. 5.4.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget För hela sträckningen för den nya dagvattenledning planeras fördjupade markundersökningar att genomföras. En särskild plan för detta kommer att skrivas. När det gäller kontroll av måluppfyllelse måste kontrollmått som visar vilka massor som använts och dess mäktighet tas fram. Inga ytterligare referensundersökningar är inplanerade. 5.4.5. Övergripande saneringsmetodik En metodik för detta utarbetas om det behövs med anledning av resultaten från planerade fördjupade undersökningar. 5.4.6. Övergripande tidplan 2009-2010 Projektering Geoteknisk utredning tillsammans med fördjupade miljötekniska undersökningar kommer att genomföras. Kommunalt byggande eller via entreprenör bestäms under hösten. 22

Slutprojektering och anmälan om anläggande av damm görs tillsammans med den slutliga genomföraren. F.d. virkesupplag Bild 5.9. Visar resultat från genomförd provtagning på dioxin i den översta halvmetern av jordprofilen. Alla röda punkter ligger över riktvärdet för fritid/rekreation. F.d. virkesupplag Bild 5.10. Resultat från jordanalyser av As i den översta halv metern av jordprofilen. Grönt visar under riktvärdet för bostäder. Rosa under riktvärdet för fritid/rekreation. Röda över 40 mg/kg TS. 23

1,6 0 1,6 2009-09-11 Version 1 2010-2012 Genomförande Byggande av ny ledning och avstängning av den gamla ledningen. Senast hösten 2011 ska befintlig dagvattenledning tätas och därmed ska ledningens funktion som transportör av älvvatten omöjliggöras. 2012 Uppföljning Uppföljning av kontrollpunkter och slutbesiktning av genomförandet. 5.5. Strandlinje Strandlinjen på Scharinsområdet utgörs av blandade träkonstruktioner som är i mycket dåligt skick. Detta är en av anledningarna till varför det upprättas en ny strandlinje. Erosionen kommer också att öka allt eftersom då brädor bryts loss. På grund av föroreningarnas närhet till älven och den potentiella påverkan dessa har så anses det nödvändigt att stoppa erosionen. En ytterligare anledning till varför denna strandlinje ska upprättas är att marknivån är låg och Härvelträskområdet översvämmas regelbundet. Översvämningarna är kopplade till havets nivåvariation och innebär ökad risk för spridning av föroreningar. Den nya strandlinjen är också tänkt att fungera som en vall och därmed förhindra dessa översvämningar. Varaktigheten av dessa höga vattenstånd är vanligtvis inte längre än 1 dygn. Högsta vattenståndet som registrerats under perioden 1998 2008 är + 1,13 m. Största variationen mellan lägsta och högsta vattenstånd under samma period är 2,05 m. Högsta vattenståndshöjd översatt till höjdsystemet RH00 blir + 0,21 m. Det lägsta området vid Härvelträskområdets strand ligger på -0,4, se vidare bild 5.11. 1,2 0,8 2 2,4 0,4 1,2 2 1,6 1,6 1,6 0,8 0,4 1,2 1,2 1,2 0-0,8-0,4 0,4-0,4-0,4 0,8 0-0,4-0,4 0,4 0,8 0,4 Bild 5.11. I bilden ses markhöjder för Härvelträskområdet(Mätsystem RH00). 5.5.1. Åtgärdsmål Följande mål är preliminära och ersätter huvudstudiens mål för turbiditet. Partikelmätning är aktuell för kontroll av bl a dioxintransporten ut i älven. En mätning som idag saknas helt. 24

Följande mål gäller tills vidare; Mängden dioxin i uppsamlade partiklar ska minst halveras. 5.5.2. Åtgärdskrav Åtgärder av strandlinjen ska väsentligt förhindra översvämning i Härvelträskområdet och leda till minskad erosion. Erosionssäkert material ska finnas längs minst 700 m av stranden och strandens höjd ska vara minst + 0,25 m i höjdsystemet RH00. 5.5.3. Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Provtagning som genomförts vid älvskanten visas i bild 5.12. För alla punkter utom de på sågområdet finns även jord kvar som kan användas för kompletterande analyser. Någon egentligen sammanställning för ändamålet är inte genomförd annat än översiktligt för att kunna planera var kompletterande borrningar ska genomföras. Bild 5.12 Genomförda provpunkter som blir viktiga för riskvärdering och genomförandestyrning avseende på föroreningar markeras med röda ringar. 5.5.4. Övergripande planering för komplettering av underlaget För den kompletterande provtagningen kommer ett särskilt provtagningsprogram att tas fram. Provtagning ska även göras på det trä som finns längs stranden. Minst 5st stickprov görs. Inför det kommande genomförandet måste särskilda genomförandeplaner tas fram för de områden där föroreningar finns mot den nya konstruktionen. 5.5.5. Övergripande saneringsmetodik Jord som är förorenad kommer att schaktas bort och skickas för destruktion eller deponering. Alla schakter ska dock begränsas så långt det är möjligt och bara det som är absolut 25

nödvändigt för att genomföra arbetet ska tas bort. En slutligt metodik utarbetas då alla underlag är klara och föroreningsbilden längs älvkanten utretts i detalj. 5.5.6. Övergripande tidplan 2009-2011 Projektering Under 2009 genomförs den första mätomgången i Skellefteälven och handlingar och underlag till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet tas fram. Senast under vintern 2010 ska ansökan vara inlämnad. Vinter 2010/11 tas upphandlingsunderlag fram och upphandlingen genomförs tidig vår 2011. 2011 Genomförande Under perioden juni september bör byggandet av älvkanten genomföras. 2012 Uppföljning Partikelmätning i älven och höjdmätning av kajkonstruktionen genomförs. 6. Utvärdering och rapportering Alla analyserade resultat sammanställas löpande och allt eftersom delområden färdigställs sammanställs resultaten i en delrapporter. Revideringar görs kontinuerligt och ändringar dokumenteras och en ny version sparas enligt projektplanen. 26

Transportdokument Avsändare Material Artikel Uppdrag EWC Adress Postnummer och ort Org.nr Kommunkod Telefon Mottagare Transportör Adress Adress Postnummer och ort Postnummer och ort Org.nr Org.nr Telefon Telefon Klass EWC-Kod (6 siffror) Finns i Avfallsförodningen 2001:1063 Mängd (Ton) Underskrifter Datum Avsändare Namnförtydligande Datum Mottagare Namnförtydligande 27