Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2

Transkript

1 Övergripande miljökontrollprogram Scharins Industriområde Fas 2 1

2 Innehållsförteckning Allmän Inledning Revisionshistorik Bakgrund f d Scharins industriområde Föroreningssituationen Områdesindelning Syfte Övergripande mål 7 2. Juridiska krav och ansvarsfördelning Organisation Kontaktuppgifter Allmänna delar Platsspecifika riktvärden Buller Kemiska produkter Nya föroreningar Riskhantering Styrande beslut och lagstiftning Dokumentation Allmän genomförandeplan för miljökontrollen Områdesspecifika delar Cisternområdet Mätbara Åtgärdsmål Åtgärdskrav Undersökningsresultat fram till sommaren Övergripande planering för komplettering av underlaget Övergripande saneringsmetodik Övergripande tidplan A-området Mätbara Åtgärdsmål Åtgärdskrav Undersökningsresultat fram till sommaren Övergripande saneringsmetodik Hantering av vatten i schakten Övergripande tidplan Sågverksområdet Mätbara åtgärdsmål Åtgärdskrav Undersökningsresultat Övergripande planering för komplettering av underlaget Saneringsmetodik och klassificering Klassificeringsplan i detalj Justering av friklassningsvärden Hantering av vatten i schakten Övergripande tidplan Grävande av ny dagvattenledning Mätbara åtgärdsmål 31 2

3 Åtgärdskrav Undersökningsresultat fram till sommaren Övergripande planering för komplettering av underlaget Övergripande saneringsmetodik Övergripande tidplan Strandlinje Mätbara åtgärdsmål Åtgärdskrav Föroreningssituationen längs stranden Övergripande planering för komplettering av underlaget Övergripande saneringsmetodik Planerade kontrollfunktioner under genomförande Övergripande tidplan Härvelträskområdet Utvärdering och rapportering 37 3

4 Allmän Inledning 1.1. Revisionshistorik Namn/version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version Christer Svensson Färdig plan för synpunkter. Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version Christer Svensson Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version Christer Svensson/Anders Lättström Christer Svensson/Anders Lättström Övergripande miljökontrollprogram Scharins fas 2/version Christer Svensson Ändring, rättning och utökad förklaring av text. Uppdatering och korrigering av text/bilder. Uppdatering och inlägg av kontrollfunktioner för strandjobb och utsläpp till älven. Nytt kapitel om riskhantering. Layout. Reviderad efter synpunkter från miljönämnden. 4

5 1.2. Bakgrund f d Scharins industriområde På Scharins industriområde har det bedrivits verksamheter i omgångar sedan sent 1800-tal. Idag är all verksamhet nedlagd. Skellefteå kommun har beslutat att gå in som huvudman för att sanera området som i nuläget är starkt förorenat. Sedan år 2000 har kommunen i samarbete med konsulter genomfört undersökningar för att samla in nödvändig information till en slutsanering av området. I december 2005 så beslutade Naturvårdsverket att tilldela ramanslag för åtgärder (Fas 1) gällande sanering och rivning av byggnader samt fortsatta undersökningar. Under 2008 sammanställdes en ny huvudstudie (Geo Innova, maj 2008) från samtliga undersökningar. Med denna huvudstudie som underlag har även bidrag till Fas 2, marksanering av f d Scharins industriområde, ansökts. Fas 2 tilldelades pengar i slutet av 2008 och innebär att cirka halva området kommer att saneras och återstående del markundersöks ytterligare Föroreningssituationen Arsenik (As) och dioxin är två huvudföroreningar som är återkommande på området. Arsenik har sitt ursprung i de fyllnadsmaterial (slaggsand) som använts på A-området (se Figur 1.1) och kemikaliehantering (ZMA-board) i boardfabrikens process. Totala mängden arsenik beräknas uppgå till ca 24 ton. Även andra tungmetaller, t ex Hg (Härvlträskområdet) och Pb (A-området) förekommer i höga halter men dessa har en mindre utbredning än övriga föroreningar. På grund av doppning av virke i PCP (pentaklorfenol) finns dioxinföroreningar i marken runt Sågverksområdet (f d sågverket) och under den brädgård som fanns på s k Härvelträsk-området. Den totala mängden dioxin uppskattas till ca 80 gram fördelat på hela området, en del är lokaliserad i Sågverksområdet (ca 30g) och en del på Härvelträskområdet (ca 50 g). Kring de oljecisterner som är belägna i de västra delarna av området har oljeföroreningar påträffats i marken. Dessa sanerades bort under hösten Föroreningarna innebär risker främst vid en vistelse på området som innebär att man exponeras för jordpartiklar. Riskerna är störst för små barn(0-6 år) som dels är mest exponeringskänsliga och kan stoppa jord i munnen. Den största miljöpåverkan har dioxin genom spridningsrisken till Skellefteälven som är belägen bara några meter från de förorenade jordmassorna. 5

6 1.4. Områdesindelning Oljeområdet A-området Sågområdet Härvelträskområdet Figur 1.1 Överblicksbild som översiktligt visar de avgränsade områdena som är aktuella för marksanering i Fas 2 och området Härvelträsket där fortsatta undersökningar pågår. Dessutom är sträckningen för dagvattenledningen (blå tjock linje) och sträckan för ny strandlinje med funktion som invallning(orange linje) markerade. Rensning och erosionsskyddande åtgärder av stranden görs från udden till bortersta delen av området i bilden. Då markförhållanden varierar och det finns karaktärsföroreningar för olika områden är Scharinsområdet uppdelat i mindre delområden för att underlätta förståelse och undvika missförstånd. Se Figur 1.1 för uppdelning och avgränsningar. Cisternområdet var förorenat av olja genom den oljehantering som skett på området A-området är förorenat av slaggsand och innehåller höga koncentrationer av arsenik och metaller Sågverksområdet är ett område med kraftigt förhöjda halter av dioxin och några mindre områden förorenade av As Härvelträskområdet består delvis av produktionsrester som använts till utfyllnad mellan 50- och 70-talet samt den brädgård (lagringsplats) som användes under tiden sågverket var i drift. Härvelträsket återspeglar också hela verksamheten som bedrivits på området vilket gör att det finns en mängd olika föroreningar inom detta område. De allvarligaste föroreningarna utgörs dock av dioxin och arsenik samt kvicksilver 6

7 1.5. Syfte Syftet med detta miljökontrollprogram är att kontrollera att saneringarna får avsedd effekt samt att säkerställa att omgivningen påverkas så lite som möjligt under projektets genomförande. Kontrollprogrammet ska också styra så att projektet följer MB:s allmänna hänsynsregler, samt leva upp till förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Kontrollprogrammet skall även se till att de riktvärden som är upprättade inte överstigs för specifika områden under något skede efter att slutsanering genomförts. Programmet ska också eftersträva att ge ett tänkande som leder till kvalitativa resultat. Slutgiltiga målet är att f d Scharins industriområde ej skall utgöra en fara för hälsa och miljö vid given markanvändning enligt kapitel 3, Figur Övergripande mål Sammanfattningsvis innebär dessa övergripande mål att marken efter sanering skall kunna användas av barn och vuxna i enlighet med planerad markanvändning utan risker för hälsa och miljö från markföroreningar. Dessutom skall läckaget till älven från eventuell restförorenad mark inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker för fiske, fåglar, båtliv etc. Övergripande åtgärdsmål vid en eventuell sanering utgår från de föreslagna markanvändningarna. Risker ska bedömas utifrån aktuellt kunskapsläge. Följande åtgärdsmål har fastställts av styrgruppen: 1. Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. 2. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. 3. Området som avsätts för fritid/rekreation ska kunna anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. 4. Den norra delen av området skall kunna bebyggas och användas för bostäder utan risker för människa eller miljö. Odling skall kunna ske. 5. På området där arbetsplatser planeras skall personal kunna vistas under arbetstid utan risk för exponering från markföroreningar. 6. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar. 7. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. 8. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. Följande restriktioner för markanvändningen finns: Inget uttag av grundvatten skall ske från området. 7

8 2. Juridiska krav och ansvarsfördelning Enligt MB 26 kap 19 skall miljökontroll genomföras för all verksamhet som kan medföra miljöpåverkan. Det är i första hand verksamhetsutövaren som är ansvarig för efterbehandlingen och om ingen verksamhetsutövare kan hållas ansvarig är det fastighetsägarens ansvar att genomföra efterbehandling. Den tidigare fastighetsägaren gick i konkurs och konkursen avslutades utan ny fastighetsägare. Skellefteå kommun har beslutat att gå in som huvudman för att sanera detta starkt kontaminerade område och är därmed ansvarig för verksamheten. Kommunen har upprättat en styrgrupp med i huvudsak verksamhetschefer samt med personer med kompetens som är relaterade till projektet. Projektet leds av en projektledare som har hjälp av en operativ projektgrupp som vid behov tar in extern kompetens via konsulter eller internt inom kommunen. Se vidare projektplanen där projektdriften beskrivs utförligt. Ansvaret för att projektet genomförs enligt miljöbalken har huvudmannen. Genomförandeansvaret kan juridiskt fördelas genom avtal men det straffrättsliga ansvaret kvarstår normalt på huvudmannen. I MB ingår efterbehandling i begreppet avhjälpande. Med detta menas: utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en miljöskada. Det finns inga konkreta krav på hur miljökontrollen ska utformas och den är upp till verksamhetsutövaren att utforma. Tillsynsmyndigheten granskar kontrollen och följer i regel de riktlinjer som Naturvårdsverket har satt upp. I Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (2006), hänvisas utformning av miljökontroll allmänt till NV:s allmänna råd för miljökontroll (AR92:1). För huvudstudier betonas att miljökontrollen ska utgå från riskbedömningen och att det ska anges vilka mål som ska gälla för miljökontrollen före, under och efter åtgärden och vilka huvudsakliga moment som ska ingå. Det betonas även att referensundersökningar bör genomföras innan åtgärd. 8

9 2.1. Organisation STYRGRUPP Lars Hedqvist, planeringschef - Göran Åström, bygg- och miljökontorets chef Jan Sundbom, Fastighets AB Polaris Christer Norberg, fastighetskontoret - Hans Andersson, teknisk chef - Susanne Aidanpää, ekonomichef Karin Söderström, länsstyrelsen - Rolf Edlund, kommunjurist Christer Svensson, projektledare PROJEKTGRUPP Christer Svensson, projektledare Ewa Lindström, administration ek - Anders Lättström, miljöingenjör Carina Paulsson, Projektassistent - konsultstöd Kvalitets- och miljökontroll Miljöingenjör konsultstöd Entreprenader Figur 2.1 Organisationsschema på Scharinsprojektet 9

10 2.2. Kontaktuppgifter Kontaktpersoner vid kommunen: Christer Svensson, projektledare Kommunledningskontoret Tel: Fax: Mail: Anders Lättström, miljöingenjör Kommunledningskontoret Tel: Fax: Mail: Carina Paulsson, projektassistent Kommunledningskontoret Tel: Fax: Mail: Kontaktperson vid länsstyrelsen: Karin Söderström Tel: Fax: Mail: 10

11 3. Allmänna delar 3.1. Platsspecifika riktvärden De platsspecifika riktvärden som beräknats har sin grund i den markanvändning som presenteras i figur 3.1. Tabell 3.1 visar värden som räknats fram och den exponeringsväg som styrt det slutliga värdet. Riktvärden har beräknats för två olika markdjup. Figur 3.1 Planerade användningsområdena efter genomförd sanering. Tabell 3.1 Riktvärden som är upprättade för de olika tilltänkta verksamheterna som man ämnar använda området till efter slutsanering, samt vad som varit styrande för upprättande av riktvärdena. Platsspecifika riktvärden As (mg/kg TS) Styrande för riktvärdet Dioxin (ng/kg TS) Bostäder/arbetsplatser 0-1,5m 20 Bakgrundshalt 18 Bostäder/arbetsplatser Effekter i > 1,5 m 20 markmiljön 250 Äventyr/sport/rekreation 0-1 m 35 Intag av jord 150 Äventyr/sport/rekreation > 1 m 40 Styrande för riktvärdet Intag av jord samt exponering från andra källor Effekter i markmiljön Intag av jord samt exponering från andra källor Effekter i markmiljön 600 Skydd av ytvatten 11

12 3.2. Buller Denna punkt gäller för allt arbete på området. Buller under saneringsperioden saknar specifikt uppsatta mål. Buller ska i möjligaste mån begränsas till arbetstid vardagar mellan 07:00-18:00. Skulle klagomål uppstå med avseende på buller så kommer mätningar att ske enligt Naturvårdsverkets rekommendationer för buller och jämföras mot utomhusriktvärden för industribuller respektive buller vid transport (65 dba ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller) Kemiska produkter Kemiska produkter ska förtecknas med följande uppgifter: 1. Produktens namn 2. Omfattning och användning av produkten 3. Säkerhetsdatablad ska finnas De huvudsakliga kemiska produkter som kommer att hanteras är drivmedel till fordon och utrustning som hanteras av anlitade entreprenörer. Följande krav kommer att ställas vid hantering av dessa produkter: 1. Saneringsutrustning för oljeläckage ska finnas i alla arbetsmaskiner och arbetsfordon. Saneringsutrustningen ska vara anpassad till den mängd olja som kan läcka ut från respektive maskin. 2. Vid ett större oförutsett utsläpp som inte kan hanteras ska räddningstjänst kallas ut för akut åtgärd Nya föroreningar Om man under arbetets gång orsakar utsläpp eller påträffar tidigare okända ledningar, cisterner eller andra typer av lämningar som kan ha påverkat eller påverkar föroreningssituationen skall fyndplatsen dokumenteras med fotografier, anteckningar, eventuell provtagning och mätas in med GPS. I samband med upptäckt ska tillsynsmyndigheten omgående informeras, se nedan. Kontaktperson på miljöavdelning är Agneta Gustafsson eller agneta.gustafsson@skelleftea.se. Om hon inte kan nås görs anmälan via kundtjänst på Riskhantering Riskbedömningar genomförs i flera skeden i projektet. Den första genomförs i huvudstudiefasen då riskerna med föroreningarna tas upp och även risker med själva genomförandet vägs in. En övergripande riskbedömning görs kontinuerligt och bildar underlag till eventuella styrfunktioner och krav i upphandlingsunderlagen. Vid denna riskbedömning gås alla moment som ska genomföras igenom. Alla risker som kan definieras bedöms avseende på sannolikhet och konsekvens i ett poängsystem 1-5. För risker med en sammanlagd poängsumma över 6 tas ett åtgärdsprogram fram. I samband med saneringsanmälan görs ytterligare en riskgenomgång tillsammans med 12

13 den entreprenör som ska genomföra arbetet. Under själva genomförandet ansvarar entreprenören för att riskerna bedöms löpande och att revideringar av angreppssätt genomförs. Under genomförandet är det främst spridnings och exponeringsrisker som måste bedömas utifrån förändrade förhållanden. Dokumentationen av riskhanteringen sker i rapporter, riskbedömningsmatriser, protokoll och dagböcker Styrande beslut och lagstiftning I listorna nedan följer en sammanställning av beslut som hittills beslutats om och lagstiftning som är särskilt definierad för projektets genomförande. Ansvarig för att bevaka att dessa följs är kommunens projektledare. BESLUT Miljönämnden Beslut efter anmälan om sanering av olja. Beslutsdatum är Beslut efter anmälan om efterbehandling av dioxinförorenad jord. Beslutsdatum är Miljödomstolen Tillstånd för rivning av kaj och byggande av ny strand samt bortledande vatten från saneringsschakter till Skellefteälven. Mål nr M daterad LAGSTIFTNING Miljöbalken främst kap 1, 2, 9, 10, 11 och 15. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 1998:899. Förordning om vattenverksamhet mm, 1998:1388. Avfallsförordningen, 2001:1063 Förordning om verksamhetsutövares miljökontroll, 1998:901. Kvarstående myndighetsärenden Saneringsanmälan av marksanering av A-området. Planeras till sommaren Saneringsanmälan av marksanering av sågområdet. Planeras till vintern 2011/12. Saneringsanmälan av Härvelträskområdet. Pengar saknas men kan eventuellt ske under Dokumentation Datainsamling dokumenteras löpande och bildar underlag till slutrapportering som görs när arbetet avslutats på ett delområde. Data som samlas in bedöms sytematiskt för om nödvändigt revidera riskerna och vidtagna skyddsåtgärder för verksamheten. Vid dokumentation i fält skall noggrann GPS användas för att ange exakta positioner på den aktuella platsen som undersöks eller behandlas. GPS koordinater anges med X- och Y-koordinater med minst 1 meters noggrannhet. Vid inmätning används mätssystem RT90 2,5 gon väst. För att underlätta återkoppling placeras vid behov märkta stakkäppar ut med provpunktsnamn. Fotodokumentation i kombination med anteckningar över arbetets gång skall ske och kommer sedan utgöra underlag till rapporter. Borr och provtagningsprotokoll ska upprättas och sedan föras över digitalt. Klassificerade massor och schaktbottnar ska 13

14 dokumenteras sedan föras över digitalt för bearbetning och slutlagring. För alla jordmassor som går ut från området ska det finnas ett transportdokument som uppfyller de krav som tas upp i avfallsförordning (2001:1063). Exempel på mall för transportdokument finns i bilaga Allmän genomförandeplan för miljökontrollen Prover kommer att tas fram i tre steg: 1. Före sanering, detta genom analyser av prover hämtade före åtgärder. Dessa prover kommer få anses vara representativa för hur området såg ut innan åtgärder. Om möjligt så används analysresultat från tidigare genomförda undersökningar. 2. Under sanering, genom kontroll av de massor som tas upp, detta kommer att ge ett ungefärligt svar på hur stora mängder av föroreningarna som tas bort jämfört med tidigare uppskattade mängder från huvudstudien (2008). Det ska också kontrolleras att markskikten som lämnas kvar uppfyller de uppsatta riktvärdena. Viktigt är också att säkra att inget ökat läckage till grundvatten och eller ytvatten sker under saneringsfasen. 3. Efter sanering, genomförs analyser och kontroller mot bakgrundshalter från steg 1 och de uppsatta riktvärdena. 5. Områdesspecifika delar 5.1. Cisternområdet Området är numera sanerat och avrapporteras i en särskild rapport. Texten i kapitlet är därför inaktuell men står kvar för att visa hur det jobbatsmed miljökontroll i detta delområde. Området som kallas Cisternområdet är belägen i det sydvästra hörnet av Scharinsområdet. Två mindre markområden är förorenade, se figur 1.1. Det mindre var ytligt förorenat av tallolja som använts boardtillverkningen och har efter fördjupade markundersökningar kunnat avskrivas som saneringsområde. Det andra området, som också är större, är förorenat av den f d hantering eldningsoljeprodukter. Totalt fanns det 6 st cisterner på området, alla är tömda och bortforslade från området Mätbara Åtgärdsmål Maxhalten i kvarlämnad jord invid oljecisterner får inte överstiga 1000 mg/kg TS (alifater C15-C36), 10 mg/kg TS (cancerogena PAH) respektive 40 mg/kg TS (övriga PAH). Samma riktvärde tillämpas för hela saneringen på alla djup då området planeras som marina och därmed kan djupa schakter förväntas i området. 14

15 Åtgärdskrav Den olje- och PAH-förorenade jorden i anslutning till oljecisterner ska åtgärdas genom bortschaktning och kompostering. Mark Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Vid markundersökningarna på det större området har man hittat fri fas av olja och halten av opolära alifater, varierar mellan 42 och mg/kg TS. I en analys som genomfördes med avseende på aromater konstaterades 400 mg/kg TS. Slutliga avgränsningar mot öster och mot älven har inte kunnat genomföras. Två oklarheter som behöver följas upp finns i underlaget. Det är att förhöjda halter av arsenik konstaterats i grundvattenröret som tidigare fanns vid det mindre området och att det fanns tydlig lukt av olja på en nivå vid installation av samma rör. Grundvatten Vid analys av 8.0-GV1(se figur 5.1) så påträffades höga halter o-polära alifater, 6,2 mg/l vilket skulle ge den högsta klassen, mycket allvarligt i Naturvårdsverkets mifoklassning för förorenat grundvatten av förorenade bensinstationer. Inga gamla grundvattenrör finns kvar och därför sattes ett nytt rör ut under juni 2009 mellan älven och konstaterad förorening. Föroreningen ligger här förhållandevis djupt och fri produkt har konstaterats på grundvattenytan. Tidigare har höga halter arsenik i grundvattenrör 2.3-SGV1 (se figur 5.1) vilket indikerar att det kan finnas en arsenik källa i närheten av rörets avrinningsområde som bör undersökas närmare. Inga grundvattenrör finns kvar. Ett nytt rör har därför placerats strax nedströms det gamla röret. Inga analyser är ännu gjorda. 15

16 Figur 5.1 Borrpunkter som anlagts i cisternområdet fram till Övergripande planering för komplettering av underlaget Markprover ska tas för att avgränsa oljeföroreningen och ytterligare ett antal prover på arsenik i anslutning till punkten 2.3-SGV1(se figur 5.1) behövs för att kunna klarlägga saneringsbehov. Särskilda provtagningsplaner kommer tas fram för kompletterande undersökningar för uppföljning av arsenik vid punkten 2.3-SGV1 (se figur 5.1). Förhoppningsvis ska det nya grundvattenröret vid älven gå att använda för uppföljning av saneringens resultat. Någon referensmätning bedöms dock inte relevant då olja går att observera på grundvattenytan. Ett försök att mäta mäktigheten av oljeskiktet med vattenföringspasta ska dock genomföras. I grundvattenrör 21 som satts nära punkten 2.3-SGV1(se figur 5.1) ska vattnet under hösten 2009 analyseras för kontroll av arsenikhalter och oljehalter i grundvattnet. Några andra särskilda referensmått bedöms inte nödvändiga att ta fram Övergripande saneringsmetodik All oljeförorenad jord kommer att schaktas upp och transporteras bort för kompostering vid extern anläggning. Den olja som påträffas i fri fas kommer pumpas eller samlas upp med absorbent direkt från grundvattenytan i schaktgropen. Den beräknade mängden oljeskadad jord som ska tas om hand baserat på tidigare undersökningar uppgår till ca 2000 ton. 16

17 Klassificeringsmetod På grund av oljeföroreningars starka lukt och visuella spår så kommer det vara möjligt att följa föroreningsutbredningen i schakten. Det går även uppskatta hur vida det finns kvar olja eller ej genom att okulärbesikta gropens väggar och botten. Ett problem är att vid satt riktvärde luktar jorden betydande. Fältanalysmetoder måste sannolikt användas för att kunna styra det löpande saneringsarbetet. Förslagsvis använder man Petroflag i fält. Efter urschaktning skall man i botten och schaktvägg säkerställa att det inte finns resthalter som överstiger uppsatta riktvärden. Slutlig friklassning kan bara ske med laboratorieanalys. Överstiger halten riktvärdet i botten skall ytterligare urschaktning göras och därefter upprepas kontrollmätning. Klassificering och åtgärd Tabell 5.1 Redovisning av gränsvärden samt vilken åtgärd som är aktuell för jordens hantering. Halt Alifater C16- C35 Canerogena PAH Övriga PAH Åtgärd <1000 mg/kg TS <10 mg/kg TS <40 mg/kg TS Återfyllnad >1000 mg/kg TS >10 mg/kg TS <40 mg/kg TS Kompostering Övergripande tidplan 2009 Projektering Nya grundvattenrör har satt under juni månad och utökad jordprovtagning görs under slutet av augusti. Saneringsanmälan och upphandling av entreprenör under vintern 2009/ Schaktsanering Under schaktsanering så kommer det behövas utrustning för att ta hand om den olja som kommer framträda i fri fas i det grundvatten som förväntas tränga in i schaktet Uppföljning Halter och oljeskikt i grundvatten kontrolleras A-området Området är beläget i den norra delen av det mittcentrala partiet av scharinsområdet längs den norra sidan av området löper också den genomfartsväg som angränsar till området utanför fastighetsgränsen. A-området skiljer sig från de andra områdena i den meningen att föroreningarna som mätts upp i området inte härstammar från verksamheter på Scharins, istället finns föroreningarna i granulerad slaggsand som tros härstamma från Rönnskärsverken. Slaggsanden innehåller mycket höga metallhalter där arseniken har varit styrande. Sanden är i huvudsak koncentrerad under och i närområdet av lackeringsbyggnaden, den har också använts som fyllnadsmaterial för de vägar som var upprättade till byggnaden. 17

18 Mätbara Åtgärdsmål Maxhalten av arsenik i kvarlämnad slaggsandpåverkad mineraljord inom A-området får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 20 mg/kg TS på nivån 0-1,5 m under markytan. På större djup än 1,5 m skall riktvärdet 35 mg/kg TS användas. Målet innebär att jord som på något sätt innehåller slaggsand kommer att tas bort ner till 1,5 m. Inom delområdet finns även en hel del järnsand som inte berörs av saneringen. Medelvärdet för järnsand ligger så högt som nära 200 mg/kg TS Åtgärdskrav Den förorenade jorden inom det avgränsande A-området ska åtgärdas genom bortschaktning. Schaktning sker till 2 m under markyta för omrörda områden samt 0.8m i övrigt. I samband med åtgärd görs en förnyad bedömning av avgränsning och föroreningsutbredningen genom okulär bedömning och mätning med XRF-instrument. Uppföljningen av åtgärdsmål fastställs genom laboratorieanalyser och klassning av föroreningsursprung Undersökningsresultat fram till sommaren 2009 Mark I A-området så är föroreningarna koncentrerade till slaggsanden, tack vare detta så är avgränsningen för saneringen relativt säker, Arsenik har som tidigare nämnts varit styrande men det har också konstaterats andra metaller i sanden, koppar, zink och bly har alla påträffats. Grundvatten Laktester har gjorts direkt på materialet. Resultaten visar på relativt hög lakningsbenägenhet men att den inte är så hög att särskilda stabiliseringsåtgärder behöver göras vid en eventuell deponering på en klass 1 deponi. De analyser som gjorts på grundvattnet vid tre tillfällen indikerar en ökning av halten för arsenik med 3-10 ggr vid jämfört uppströms mot nedströms området. Medelhalten nedströms ligger på 12,5 µg/l. Parametrar som referensanalyserats undersökts är As, Pb, Zn, konduktivitet, ph och suspenderade ämnen. Främst GV-20 och GV-18, se figur 5.2, kommer att användas som uppföljning och några ytterligare referensundersökningar bedöms inte behövas. 18

19 GV-18 GV-19 GV-20 Figur 5.2 Sammanställning av borrpunkter med konstaterad eller sannolik slaggsand fram till och med Vit/svartprickig del av stapel utgörs av ren jord ovan slaggsand, brun del visar på mäktigheten av slaggsanden eller jord med inslag av slaggsand. Grundvattenrörens lägen är markerade och har nummer 18, 19 och Övergripande saneringsmetodik Det stora problemet i området kommer att vara att hitta en metod för att effektivt skilja den förorenade slaggsanden med den helt ofarliga järnsanden som också använts som fyllnadsmaterial. De båda materialen är till utseendet näst intill identiska och därför kommer det krävas stor noggrannhet innan man kan klassa jorden och vid hantering så att de ej blandas eller förväxlas. Det är också stor risk att man kommer påträffa blandade massor med de olika materialen. Slaggsanden kommer att schaktas bort och efter klassificering kommer den läggas på en deponi av klass 1, eventuella blandfraktioner kommer att läggas på klass 2 deponi. Av de lakförsök som gjorts har det konstaterats att inga ytterligare stabiliseringsåtgärder av jorden kommer att vara nödvändig. Schaktandet kommer bitvis att genomföras under grundvattennivå, det kommer att krävas omhändertagande av grundvatten under arbetets gång. Efter genomförd schaktning kommer ett skyddstäcke på minst 30 cm upprättas, det är till för att skydda mot osäkerheter och med anledning av närhet till befintliga bostäder. Beräknad mängd jord som ska tas om hand uppgår till ca 7100 ton. Klassificeringsmetod På grund av ojämnheten i fyllningsmassornas mäktighet så kommer det avgränsade området delas upp i lämpliga delområden (10-50m 2 ) och varje delområde kommer försiktigt skiktschaktas tills man nått slaggsanden. All jord som schaktas ihop innan slaggsand kommer att hanteras separat och analyseras innan vidare hantering. 19

20 På grund av den stora likheten mellan den förorenade slaggprodukten och den såkallade järnsanden så kommer det med stor sannolikhet uppstå situationer där det blir nödvändigt att ta tätare provpunkter för att lokalisera avgränsningarna. Förhoppning är att avgränsningarna skall framgå tydligare efter komplettering av underlagen. På grund av sitt tydliga karaktärsutseende är det däremot lätt att avgöra okulärt när man schaktat bort ett helt skikt av fyllningsmaterial i botten och på schaktväggarna. När naturlig markyta nåtts skall man ej uppmäta resthalter som överstiger uppsatta riktvärden i botten eller schaktvägg. Överstiger halten riktvärdet i vid naturlig markyta skall ytterligare ett skikt(0,05-0,1m) tas upp och ny mätning göras. Missfärgade eller starkt luktande jordmassor skall särbehandlas. Påträffas jordmassor som har missfärgning eller stark lukt kommer detta område behandlas separat då slaggsanden ej framkallar detta, därför bör ett stickprov tas och skickas på analys av de parametrar som bedöms som aktuella för området. Eftersom det ej finns några platsspecifika riktvärden upprättade så kommer naturvårdsverkets riktvärden för känslig mark att tillämpas. Klassificering och åtgärd I Tabell 5.2 visas de haltintervall som styr hur jorden kommer att hanteras. Tabell 5.2 Tabellen visar hur jorden kommer att hanteras med avseende på arsenik innehåll. Arsenik Åtgärd <20 mg/kg TS Återfyllnad mg/kg TS Används som återfyll på område med riktvärde 35 mg/kg TS mg/kg TS Deponeras(kan eventuellt delas i ytterligare klasser) >1000 mg/kg TS Deponeras som FA 20

21 Hantering av vatten i schakten Vattenutsläpp kommer att ske av grundvatten från pumpgropar/brunnar eller avskärande diken utanför avgränsade förorenade områden. Detta vatten kommer alltså inte att vara förorenat. Detta ska dock kontrolleras med analyser av metaller enligt tabell 5.4. Vatten som länshålls vid saneringsschakter kan ledas till och mellanlagras i den befintliga sedimenteringsbassängen innan det pumpas vidare ut i älven. Koncentrationen av föroreningar i vattnet är svår att förutse. De halter som idag kan analyseras i grundvattnet är förhållandevis låga. Partikelavskiljningen i schaktgropen blir sannolikt viktig för att hålla nere behovet av reningsåtgärder. Minsta reningsåtgärd på utgående vatten kommer att vara partikelavskiljning. Ytterligare behov av reningsåtgärder ska bestämmas genom direktkontroll av halter i vattnet som renats. Miljödomstolen har fastställt riktvärden för enskild mätning för utgående vatten till Skellefteälven, tabell 5.4. Tabell 5.4 Riktvärden för utgående vatten till Skellefteälven. Ämne Halt (mg/l) Arsenik 1,5 Bly 1,5 Koppar 1,5 Krom 1,5 Zink 3 Utgående halter på vatten kontrolleras inledningsvis genom två stickprov under en dags drift med maxflöden. Klarar anläggningen riktvärden sätts anläggningen i kontinuerlig drift med så låga flöden som möjligt. Ett stickprov tas ut under startdagen och sedan tas ett stickprov för var 100:e m 3 som pumpas ut i älven. Alternativt tas ett samlingsprov under en tidsperiod. Slutligt ställningstagande till provtagningsförfarande bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. Alla kontroller görs på vattenprover som inte filtrerats Övergripande tidplan Projektering Utplacering av grundvattenrör har genomförts under juni månad. Kompletterande jordprovtagning kommer att genomföras under september månad. Tillstånd för avledning av grundvatten söks under hösten Saneringsanmälan och upphandlingsunderlag tas fram för upphandling av entreprenörer så snart tillståndet är klart Schaktsanering Saneringen genomförs och kontrolleras mot satta riktvärden. 21

22 Uppföljning Uppföljning genom analys av grundvatten ska genomföras under två år efter saneringen och sedan utvärderas. I första hand avses referensparametrar att upprepas i minst tre omgångar Sågverksområdet Sågverksområdet ligger också det i den mittersta delen av Scharinsområdet men nere vid älven. På området har det bl a tidigare funnits en såg och ett stort förvaringsmagasin. Området är förorenat med dioxin och arsenik Mätbara åtgärdsmål 1. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 35 mg/kg TS för arsenik. 2. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1,5 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 150 ng/kg TS för dioxin. Vid grävsanering inom Sågverksområdet undersöks schaktbotten fortlöpande så att 100 mg/kg TS för arsenik och 600 ng/kg TS för dioxin inte överskrids. Målen innebär att dioxin saneras inom platsspecifika riktvärden. För Arsenik innebär målet ett avsteg från de platsspecifika riktvärdena. Målet innebär att det efter saneringen kan förekomma halter upp till 100 mg/kg redan på 1,3 m djup. Den riskökning som det innebär för hälsoskyddet är försumbar då det rör sig om små ytor och mycket begränsade mängder. Djupare sanering innebär i sig en ökad risk och ökade kostnader p g a sanering i grundvattennivå nära älven. 3. Minst 75 % av dioxinet som grävs upp skall destrueras. Målet är satt försiktigt men ska utrycka att huvuddelen av dioxinet ska destrueras Åtgärdskrav Den arsenik- och dioxinförorenade jorden som avgränsats inom sågverksområdet ska åtgärdas genom bortschaktning. Avgränsningar i huvudstudien redovisar preliminär schaktgräns för respektive förorening, se figur 5.3 och Undersökningsresultat Mark Genom de markundersökningar som genomförts har man kunnat lokalisera två huvudområden som har koncentrerade föroreningar. Runt sågen är det både arsenik och dioxin som förekommer i höga halter. Nere vid älven där magasinet stod är det arsenik som förekommer i halter över riktvärden. Arseniken vid sågen förefaller vara kopplad till samma typ av slaggsand som förekommer på A-området. Dioxin förekommer ner till tätande siltlager som finns på 1,6-2 m under markytan. Slutliga avgränsningar och klassificeringar pågår, se vidare kap

23 Sågverksomr., As 0-0,5 meter Analys saknas XRF, under r.v. Lab, under r.v. XRF, över r.v Lab, över r.v XRF, över 100 Lab, över 100 0,5-1,0 meter Analys saknas XRF, under r.v. Lab, under r.v. XRF, över r.v Lab, över r.v XRF, över 100 Lab, över 100 1,0-1,5 meter Analys saknas XRF, under r.v. Lab, under r.v. XRF, över r.v Lab, över r.v XRF, över 100 Lab, över 100 Figur 5.3 Kartan visar de punkter där arsenikhalten analyserats vid laboratorium eller med XRF. Maximalt visas tre nivåer halvmetersvis ner till 1,5 m. De rödmarkerade områdena är avgränsade områden aktuella för sanering av As efter stokastisk modulering av resultaten. Se även figur 1.1 så underlättas orienteringen i kartan. Resultat till 2009 ingår. Figur 5.4 Det blåmarkerade området är avgränsat område aktuellt för sanering av dioxin efter stokastisk modulering av provtagningsresultaten. Punkten på staplarna i bilden visar analyserade punkters läge. Röd färg i stapeln visar förorening över riktvärdet. Vit färg visar jorden innehåller halter under riktvärden medans rosa innebär att analys saknas. Stapelns längd anger djupet till tätande siltlager som maximalt är 2,8 m(s64). Se även figur 1.1 så underlättas orienteringen i kartan. Resultat till 2009 ingår. 23

24 Grundvatten Förhöjda halter av dioxin har detekterats i grundvattnet. Utvärdering av områdesspecifik kongensammansättning visar övensstämmelse i jorden, grundvattnet och i älven. Det innebär att föroreningen inte ligger stilla i jordlagren Gränsvärde dricksvatten, 10 µg/l Arsenik i grundvatten Halt (µg/l) REF (GV1) GV 2 GV 3 GV 4 GV 5 GV 6 GV 7 GV 8 GV 9 GV 10 GV 11 GV 12 GV 13 GV 14 GV 15 GV 16 GV 17 Figur 5.5 Uppmätta halter arsenik i grundvatten under åren samt grundvattenrörens utplacering inom Sågverksområdet. Endast GV 6 har nästan komplett provtagningsserie. Referenspunkten ligger utanför bilden åt nordväst. Sum. WHO-TEQ (ng/l) 0,1 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,225 0,681 6,032 1,1 Dioxin i grundvatten ,03 0,02 0,01 0 REF (GV 1) GV 2 GV 3 GV 4 GV 5 GV 6 GV 7 GV 8 GV9 GV10 GV11 GV12 GV13 GV14 GV15 GV16 GV17 Figur 5.6 Diagrammet visar uppmätta halter av dioxin i grundvatten under perioden 2003 till

25 När det gäller arsenik är värdena klart förhöjda jämfört referensvärden men fortfarande på relativt låga nivåer. Baserat på tidigare resultat så skulle GV6 utgöra en bra referenspunkt för grundvattenförhållandena på sågområdet, det är också den provpunkt där man gjort flest analyser, se figur 5.5. Figur 5.5 och figur 5.6 visar att förutom GV6 representeras de dioxin- och arsenikföroreningar som finns i grundvattnet, av GV 2, 4, 7 och 8 men ingen av dem har gett samma tydliga utslag för både arsenik och dioxin som GV Övergripande planering för komplettering av underlaget Slutlig klassificering av jorden pågår. Någon ytterligare referenskontroll av grundvatten kommer inte att genomföras. Tillräckligt bakgrundsunderlag för att bedöma saneringens resultat bedöms redan finnas. Sannolikt kommer grundvattenrör 6, som har bästa läget för uppföljning, att behöva omplaceras när ombyggnaden av kajen genomförs. Eventuellt behov av ytterligare analyser värderas i samband med detta. Ytterligare refernsprovtagning i älven pågår för att kunna följa upp saneringens resultat. Särskilt som det i förlängningen också är sannolikt att området som ligger öster om sågområdet, Härvelträskområdet, som också är förorenat av dioxin åtgärdas. Ett särskilt provtagningsprogram för detta har tagits fram Saneringsmetodik och klassificering På Sågområdet beräknas jord att schaktas bort ner till 1,5 m inom dioxinförorenade ytor och ner till 1 m för arsenikförorenade ytor. Då beräknas ca 83 % (25 g av totalt 30 g) av dioxinet och 73 % (430 kg av totalt 590 kg) av arseniken avlägsnas. De områden, figur 5.7 och 5.8, som bör saneras har pekats ut via stokastisk modellering, en form av statistisk bearbetning av provtagningsresultaten. Figur 5.7 Områden vid Sågverksområdet där den uppskattade sannolikheten att överskrida det platsspecifika riktvärdet 35 mg/kg för arsenik överstiger 0,5. Färgskalan uttrycker sannolikheten att överstiga riktvärdet. 25

26 Figur 5.8 Områden vid Sågverksområdet där den uppskattade sannolikheten att överskrida det platsspecifika riktvärdet 150 ng WHO-TEQ/kg för dioxin överstiger 0,5. Färgskalan uttrycker sannolikheten att överstiga riktvärdet. Storleken på den avgränsade föroreningsytan beror på vilken sannolikhet som väljs för avgränsningen, dvs. vilken ambitionsnivå man önskar. Vid hög ambitionsnivå väljer man en låg sannolikhet, dvs. man accepterar att även ren jord kan komma att avgränsas. Motsatsen är att välja en hög sannolikhet, vilket indikerar att man i högre grad försöker begränsa avgränsningen av rena massor. Den ambitionsnivå som valts, p=0,5, leder med stor sannolikhet till att föroreningen avlägsnas men utan att för den skull inkludera alltför mycket rena massor. Det innebär att man maximerar det område som kan betraktas som sannolikt förorenat. Den klassificering som nu kommer att genomföras leder till uppföljning av modelleringen. Klassificeringen leder också till att sannolikheten för att sanera rätt volym, d v s den förorenade, ökar och därmed optimeras användningen av insatta pengar. För att förenkla kommande masshantering och klassificering har sågområdet delats in i ett rutnät med rutor om 10*10 m. Dessa rutor kommer att klassificeras i 0,5 meters skikt. Det innebär att den selektiva enhetsvolymen (SEV) blir 50 m 3. Varje ruta kommer därefter att klassas enligt Tabell 5.7. Eventuellt kommer ytterligare en uppdelning av klass 3 göras om det ökar valfriheten för val av destruktionsanläggning. Klassificeringen blir underlag för entreprenörens kommande masshanteringsplan. Saneringens miljökontroll kan till stor del inriktas på uppföljning av miljömålen då klassificeringen är genomförd. Vid klassificeringsprovtagningen ska särskilt uppmärksammas om svart sand hittas. Sanden ska särskiljas vid provtagningen och följas upp mot kriterier för klassning som slaggsand som i så fall bildar ytterligare en jordklass. 26

27 Klassificeringsplan i detalj För varje ruta i rutnätet ska följande genomföras. Rutans centrumpunkt mäts in med 0,5 meters noggrannhet och markeras med stakkäpp. Provpunkter förläggs i varje delruta som skapas om delningspunkten förläggs vid stakkäppen i provrutans centrum. Varje delprovpunkt ges namn med provpunkt och tillägget nordväst, NV, nordost, NO, sydväst, SV eller sydost, SO, figur 5.9. Provtagningsläget i varje delruta styrs ungefärligt mot delrutans centrum. För provtagningen används halvstörd metod, exempel i bilaga 3, i första hand och skruvborr i andra hand. Jord från varje delprov läggs i en cementbrukshink eller plastbalja med motsvarande märkning (NV, NO, SV eller SO) med tillägg av nivå och blandas. Då provinsamlingen i rutan är klar ska det finnas en hink med jord från varje nivå. Jorden i varje hink blandas och sönderdelas med plastspade var för sig. Stenar och annat som inte går att sönderdela till mindre tvärsnittsmått än 2 mm plockas bort. Då alla prov blandats mäts jord upp och samlas i provpåsar. Ett mått och en plastspade används för varje nivå. Då behövs ingen torkning mellan uppmätningarna utan det räcker att skrapa ur eventuell kvarvarande jord mellan delrutorna. Från varje delprov tas en uppmätt mängd jord ut och läggs i en stor plastpåse som bildar samlingsprov. Vid uppmätning knackas måttet mot lådkanten så att fyllnadsgraden blir så lika som möjligt mellan proven. När alla delprover samlats i påsen för samlingsprovet blandas provet väl direkt i påsen som därefter försluts och märks med rutans namn och djup, exempelvis CH1 0-0,5 m. Finns i delprovet tydliga skikt som är större än 10 cm och bedöms möjliga att särskilja vid en sanering ska prov på dessa skikt även tas ut separat. Överväger skiktet helt i delprovet ska separat hantering övervägas. All provtagning avslutas mot naturlig silt, d v s om silt börjar på nivån 1,7 tas jord för analys från nivån 1,5-1,7 m. Kvarvarande jord betraktas som förorenad och samlas i en hög som läggs upp på rutan CC7. Mellan varje provruta ska utrustningen rengöras genom torrskrapning och torkning med papper som samlas i säckar. CH1 NV CH1 NO CH1 SV CH1 SO Figur 5.9 Uppdelning av provrutor och namngivning av delrutor i protokoll. Rutans kors mäts in. 27

28 Provmängder och antal prov för dioxinprovtagningsrutor För varje ruta som markerats med blått i bilaga 1 ska följande genomföras. Blå markering innebär att bara dioxinprover är planerade. Lukt eller andra avvikelser kan föranleda att ytterligare jordprov tas ut som hanteras separat. Från varje delprov tas 2 gånger 2,5 dl jord som bildar två samlingsprov för rutans SEV för varje halvmetersnivå. Ett prov skickas för analys av dioxin och ett sparas för bl a uppföljande analys av TOC. Provmängder och antal prov för arsenikprovtagningsrutor För varje ruta som markerats med gult i bilaga 1 ska följande genomföras. Gul markering innebär att bara arsenikprover är planerade. Lukt eller andra avvikelser kan föranleda att ytterligare jordprov tas ut. Från varje delprov tas 2 gånger 2,5 dl jord som bildar samlingsprov för rutans SEV för varje halvmetersnivå. Ett prov skickas för analys av As och ett sparas för bl a uppföljande analys av TOC. Provmängder och antal prov för kombinerad dioxin- och arsenikprovtagningsrutor För varje ruta som markerats med grönt i bilaga 1 ska både prov för arsenik och dioxin tas ut. Ett prov ska också sparas för bl a uppföljande analys av TOC. Det innebär att 3 gånger 2,5 dl tas från varje delprovs halvmetersnivå. Provmängder och antal prov för rutor avsatta för statistisk uppföljning För att kunna följa upp klassificeringsresultatet statistiskt genomförs för % av ytorna analys av både delprover och samlingsprov. Uppföljningen fördelas mellan gula och blå rutor. I bilaga 1 har dessa rutor markerats med X. Det innebär att från varje delprovsnivå, utöver prover som tas enligt rutans färgmarkering, tas ett prov om 1 liter ut för analys av samma parametrar som görs på samlingsprovet. För att jorden ska räcka måste varje delprov bestå av minst 1,5 l jord Justering av friklassningsvärden För att öka säkerheten för att ta bort all jord över riktvärden beräknas ett friklassningsvärde som analysresultaten jämförs mot. Friklassificeringsvärdet sätts till riktvärdet - halva värdet för mätosäkerheten, figur Värden för friklassning redovisas i tabell 5.5. Riktvärde = 150 Mätosäkerhet = +/-30 % Klassningsvärde = (150*(0,3/2)) = 127,5 Figur 5.10 Beräkningsexempel av friklassningsvärde. 28

29 Tabell 5.5 Friklassningsvärden. Jord med analysresultat under dessa värden kan friklassas. Riktvärde Mätosäkerhet (%) Markdjup FRIKLASSNINGSVÄRDE (m) 150 ng/kg TS dioxin 600 ng/kg TS dioxin 35 mg/kg TS As 100 mg/kg TS As ,5 127,5 ng/kg TS dioxin 30 > 1,5 510 ng/kg TS dioxin ,0 31,5 mg/kg TS As 20 > 1,0 90 mg/kg TS As För slutlig klassificering används i första hand analyser från genomförda samlingsprover och befintliga resultat. Vissa rutor kommer inte att ha analyserad samlingsprover. Här kommer klassningen att göras genom beräkning av medelvärdet från 2-4 närliggande analysresultat. SEV klassas därefter enligt värden i tabell 5.6 som visar justerade klassningsgränser efter beräkning av friklassningsvärden enligt ovan. Tabell 5.6 Här redovisas hur jorden kommer att hanteras beroende på innehåll av dioxin, arsenik och kol. Dioxin (ng/kg TS) Arsenik (ng/kg TS) TOC-halt Åtgärd KLASS <127 <31 oberoende Återfyllnad >31 <5 % Deponering oberoende >5 % Förbränning 3 >15000 oberoende oberoende Förbränning 4 Klassningsförfarandet kan komma att förändras efter utvärderning av provtagningens resultat och varianskontroll som genomförs med analyserade delprover. Det kan också bli aktuellt att använda sparade prover för att genomföra fältreplikat om det skulle visa sig att ett stort antal SEV klassas nära riktvärdesgränsen. Det sparade samlingsprovet bör i så fall delas i minst 8 delvolymer som sedan analyseras. Då finns möjlighet att utvärdera det totala felet förknippat med provets hetrogenitet Hantering av vatten i schakten Vattenutsläpp kommer att ske av grundvatten från pumpgropar/brunnar eller avskärande diken utanför avgränsade förorenade områden. Detta vatten kommer alltså inte att vara förorenat. Detta ska dock kontrolleras med analyser av As och dioxiner. Vatten som länshålls vid saneringsschakter kan ledas till och mellanlagras i den befintliga sedimenteringsbassängen innan det pumpas vidare ut i älven. Koncentrationen av föroreningar i vattnet är svår att förutse. De halter som idag kan analyseras i grundvattnet är förhållandevis låga. Partikelavskiljningen i schaktgropen blir sannolikt viktig för att hålla nere behovet av reningsåtgärder. Minsta reningsåtgärd på utgående vatten kommer att vara sandfilter. Ytterligare behov av reningsåtgärder ska bestämmas genom direktkontroll av halter i vattnet som samlats i bassängen. 29

30 Miljödomstolen har fastställt riktvärden för utgående vatten till Skellefteälven, tabell 5.7. Tabell 5.7 Riktvärden för utgående vatten till Skellefteälven. Ämne Halt (mg/l) PCDD/PCDF WHO-TEQ 2,5 ng/l Arsenik 1,5 mg/l Bly 1,5 mg/l Koppar 1,5 mg/l Krom 1,5 mg/l Zink 3 mg/l Utgående halter på vatten kontrolleras inledningsvis genom två stickprov under en dags drift med maxflöden. Klarar anläggningen riktvärden sätts anläggningen i kontinuerlig drift med så låga flöden som möjligt. Ett stickprov tas ut under startdagen och sedan tas ett stickprov för var 100:e m 3 som pumpas ut i älven. Under de första 1000 m 3 som pumpas ut i älven. Därefter sker provtagning för var 500 m 3 om inte tidigare resultat vid något tillfälle överstigit riktvärdet mer än inom analysmetodens osäkerhet. Alternativt tas ett samlingsprov under en tidsperiod. Slutligt ställningstagande till provtagningsförfarande bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. Alla kontroller görs på vattenprover som inte filtrerats Övergripande tidplan Projektering 2009 tas program för provtagning i Skellefteälven fram och inleds. Tillstånd för avledande av vatten från schakterna söks. Under 2010 ska ett prvtagningsprogram för jordens klassificering genomföras ska upphandling och saneringsanmälan genomföras ominstalleras eventuellt GV Schaktsanering på området Saneringsperioden bör påbörjas och den skall vara avslutad för att saneringen ska genomföras med så låga och stabila grundvattennivåer som möjligt Uppföljning I uppföljningen ingår att säkerställa hur framgångsrik slutsaneringen varit. Grundvatten från GV6 kommer att analyseras avseende på halter av dioxin och arsenik i första hand. Även undersökningar av ytvatten enligt en särskild plan kommer att ingå i uppföljning Grävande av ny dagvattenledning Genom sågområdet går det en gammal dagvattenledning som leder vatten från Ursvikens samhälle och ut till älven. Denna ledning fungerar även som en avledare av 30