Markavvattning i skogen

Relevanta dokument
Dikesrensningens regelverk

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruket. och kvicksilver

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark?

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Egenkontroll för vattenverksamheter

Skogsstyrelsens författningssamling

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Idé till disposition

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Kalibrering för samsyn över myndighetsgränserna avseende olika former av dikningsåtgärder i skogsmark

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det?

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

om körskador på skogsmark

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

s. 50 avsnitt Avsnittet kan behöva underrubriker för att tydliggöra indelningen i artgrupper som behandlas.

Lär dig mer om markavvattning

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Privata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Dikning skyddar vägen

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Vatten i skogslandskapet. Att återskapa skogliga våtmarker några erfarenheter

Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

MEDDELANDE Dikesrensningens regelverk

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Underhåll av diken: Juridik. Magdalena Nyberg Rådgivningsenheten söder. Foto: Tilla Larsson

Säfsen 2:78, utredningar

V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Vägar till ett hållbart torvbruk

betydande miljöpåverkan

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Vattenverksamhet

Efterbehandling av torvtäkter

Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973)

Rapport Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Andreas Drott

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Miljömålen i Västerbottens län

Myllrande våtmarker och torvbruket

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Ombyggnad E14 Rännbergsbacken

betydande miljöpåverkan

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

GROT är ett biobränsle

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Förslag: Policy - klimatfrågor i skogen

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Blankett för ansökan om markavvattning enligt 11 kap 13 miljöbalken

Contortan i SCAs skogsbruk

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker

Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder

Dränering och växtnäringsförluster

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun

MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Gödsling gör att din skog växer bättre

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

DOM Stockholm

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Transkript:

Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1

Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt öka en fastighets virkesproduktion. Inkluderar nydikning, dikesfördjupning och omgrävning (rätning). Dikesrensning: Åtgärd som utförs för att bibehålla vattnets djup eller läge. Skyddsdikning: Tillfälligt dränera bort överskottsvatten på hygget för att få upp ny skog. 2

Historik över 3 milj ha skogsmark har dikats ca 2,2 milj ha fastmark ca 0,9 milj ha torvmark Högst andel diken i söder och längs norrlandskusten Idag Dikena fungerar inte på ca 0,6 milj ha fastmark och 0,3 milj ha torvmark Rensningsbehov!!??

Miljöbalken Komplicerad lagstiftning förvisso -2 kap allmänna hänsynsregler -11 kap Vattenverksamhet, undantag 11 kap 15 bibehålla vattnets djup och läge. Kan fisket skadas ska anmälan till länsstyrelsen -12 kap. 6 Samråd Anmälan till Skogsstyrelsen Lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) rådighet, rensmassor Skogsvårdslagen -30 Hänsyn mark och vatten 4

men hur väger vi produktion och miljö? - När och på vilka marker ger rensning en produktionsnytta? - När och på vilka marker ger rensning negativ miljöpåverkan? - Hur viktar vi produktionsnyttan mot miljöeffekterna? - Hur begränsar vi miljöeffekterna och är det tillräckligt? - 5

Produktionsnyttan av rensning? Ökad tillväxt > 1,5 m 3 /ha, år. (nydikning, finska studier med kombinerat dikning, gödsling) Lätt att överskatta rensningsbehov om endast studerar dikena går på magkänsla. Se till beståndet, vattenbalans och näringstillgång Ej publicerade svenska studier, men Skogsforsk har påbörjat studie (Sikström, m fl). Preliminära slutsatser -Tillväxteffekt av tidigare dikning? -Grundvatten närmare markytan än 30 40 cm? -Virkesförråd mindre än ca 150 m 3 per ha? -Störst nytta tidigt under omloppstiden Fler studier krävs! 6

Miljöeffekter av dikesrensing? Sänkt grundvattenyta och ökad avrinning medför bl a: Ökad nedbrytning av markens organiska material Frigörelse av näring och tungmetaller Påverkan på flöden av CO 2, N 2 O, CH 4 Snabbare vattenflöde genom landskapet (översvämning, slam, näring, tungmetaller mm) Ökad risk för erosion, samt ras och skred (oorganiskt och organiskt material) Ökad risk för läckage av näring och tungmetaller 7

Utsläpp av växthusgaser Rensning påverkar Vattenkvalitén (mineralpartiklar, organiskt material, N, P, tungmetaller) Naturvärden (på land och i vatten) Hydrologin i landskapet (torka/översvämning) 8

Utsläpp från dikad torvmark Motsvarar 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 20% av vårt Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (57,6 milj ton) Främst kväverika marker. Utsläppet av lustgas överskrider nyttan av ökad ökad tillväxt Utmaning för ett hållbart skogsbruk

Vatten påverkas långt från åtgärden och under lång tid Grumling orsakar syrebrist och slammar igen bottnar Finpartikulärt material (silt och ler) behöver 2 timmar 8 dygn att sedimentera. Kan vi förhindra detta? Hur? I vilken omfattning?

Studier kring effekter av dikning/dikesrensning på Hg visar Ökat läckage av metyl-hg vid rensning (humustransport?) Ej rensa under hyggesfas ty kraftig metylering då. Rika torvmarker/ rika kärr viktiga sänkor rensa inte dem - återskapa!! Sedimentfällor/dammar? Minskad metylering på sikt? Igenläggning/ ej rensning av gamla diken som ej ökat produktionen??

Och så har vi klimatförändringen Torka, kraftiga nederbördsepisoder Magasinering av vatten i landskapet för att: Motverka torka Motverka översvämning nedströms Fylla på grundvatten 12

Hur viktar vi produktion och miljö? När vi har bristfällig kunskap kring nyttan av dikesrensing När vi har en rad kända, allvarliga och långtgående miljöeffekter av dikesrensning... När vi står inför en klimatförändring som kräver att vi lämnar gamla invanda tankemönster Börjar se vatten som en resurs och inte som ett problem Börjar vara rädd om rent vatten Jobbar över fastighetsgränser i ett landskap 13

Är restaurering av våtmarker ett svar på frågan om avvägning mellan produktion och miljö? Mindre än 1 miljon ha och produktiv skogsmark berörs Rensning medför ej produktionsnytta på hela denna areal Minskad vattenpåverkan/vattenrening Minskad klimatpåverkan Ökad mångfald Del i arbete med klimatanpassning 14