DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK

Avsedd för Kimitoöns kommun Dokumenttyp Bilaga Datum 18.2.2013 KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK Utlåtanden och åsikter i beredningsskedets hörande KEMIÖNSAAREN KUNTA GRÄSBÖLEN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA Valmisteluvaiheen kuulemisesta saadut lausunnot ja mielipiteet

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER I BEREDNINGSSKEDETS HÖRANDE Datum 2013-02-18 Utfört av Dennis Söderholm Kontrollerad av Niina Ahlfors Matti Kautto Godkänd av Ref. 82138174-01 Ramboll Niemenkatu 73 15140 LAHTI T +358 20 755 611 F +358 20 755 7801 www.ramboll.fi

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Egentliga Finlands räddningsverk 1 2. Metsähallitus/Etelä-Suomen luontopalvelut 1 3. Trafiksäkerhetsverket 2 4. Fingrid Oyj 2 5. Egentliga Finlands landskapsmuseum 2 6. Egentliga Finlands förbund 2 7. Bygg- och miljötillsynsnämnden, Kimitoöns kommun 3 8. Meteorologiska Institutet 4 9. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland 4 10. Kirjallinen mielipide, Oksanen Pertti & Kirsi 5 11. Skriftlig åsikt, von Ungern-Sternberg Sara & Claes 6 12. Skriftlig åsikt, Winberg Julia 7 13. Skriftlig åsikt, Karlsson Kenneth 7 14. Skriftlig åsikt, von Flittner Gabriella 8 15. Kirjallinen mielipide, Kari Tuula 8 16. Kirjallinen mielipide, Vuorimäki Tapio 8 17. Kirjallinen mielipide, von Flittner Joachim 9 18. Skriftlig åsikt, Heyman Andersson Beatrice m.fl. (4 undertecknare) 10 19. Skriftlig åsikt, Hellsberg Ari 11 20. Skriftlig åsikt, Hellsberg Frej & Börman Rebecca 13 21. Skriftlig åsikt, Rönnqvist Ija 13 22. Kirjallinen mielipide, Sahlberg-Vuorimäki Kirsi & Vuorimäki Tapio 17 23. Kirjallinen mielipide, Wikman Sari & John 18 24. Skriftlig åsikt, Teir Michaela 19 25. Kirjallinen mielipide, Lahti Kirsi 19 26. Kirjallinen mielipide, Salminen Tapani 20 27. Kirjallinen mielipide, Leino Seppo 21 28. Skriftlig åsikt, Ginström Thorolf & Christina 22 29. Kirjallinen mielipide, Lönnqvist Katriina ym. (8 allekirjoittajaa) 22 30. Kirjallinen mielipide, Laitila Annika & Seppo 23 31. Skriftlig åsikt/kirjallinen mielipide, Sjöholm Raisa & Kjell m.fl./y.m. (31 undertecknare/allekirjoittajaa) 24

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 1 Utlåtanden och anmärkningar i utkastskedets hörande Delgeneralplanen för Gräsböle vindkraftspark har varit offentligt framlagd till påseende under perioden 21.6 3.8.2012. Denna tid förlängdes sedermera ännu med en vecka. Under planutkastskedets hörande inlämnades 22 åsikter och 9 utlåtanden. Luonnosvaiheen kuulemisesta saadut lausunnot ja muistutukset Gräsbölen tuulivoimapuiston osayleiskaava oli yleisesti nähtävillä 21.6. 3.8.2012. Tämä aika pidennettiin sittemmin vielä viikolla. Luonnosvaiheen kuulemisen aikana jätettiin 22 mielipidettä ja 9 lausuntoa. 1. Egentliga Finlands räddningsverk Utlåtande 20.7.2012 Huvudpunkterna i utlåtandet a) Räddningsverket har ingenting att anmärka på planeutkastet. a) Utlåtandet förutsätter inga åtgärder. 2. Metsähallitus/Etelä-Suomen luontopalvelut Lausunto 31.7.2012 Lausunnon pääkohdat Metsähallitus toteaa että tuulipuisto sijoittuu arvokkaalle luontoalueelle. Metsähallituksen omistamalle kiinteistölle suunnitellaan perustettavan luonnonsuojelualue vielä tänä vuonna. Selvitykset ovat perusteelliset, mutta eivät kata koko vaikutusaluetta. Arvokkain alue on Stormossen ja kallioalueet todettu valtakunnallisesti tärkeiksi. Tuulimyllyjen äänet ja varjot saattavat vaikuttaa suoalueen erämaisuuteen ja arkojen eläinlajien viihtymiseen siellä. Myllyt 2 ja 3 on sijoitettu kallionyppylälle sellaiseen kohtaan, joita toivoisi säästettävän ja suojeltavan. Metsähallitus esittää: a) Tuulivoimalat 1, 2, 3 ja 4 siirretään kauemmaksi tulevasta suojelualueesta. Satakunnan tuulivoiman vaihekaavassa on käytetty puskurietäisyyksinä 500 m Natura-alueisiin ja 1000 m luonnonsuojelualueisiin. Varsinais-Suomen selvityksessä on käytetty tapauskohtaisesti arvioilta samansuuruisia minimietäisyyksiä. b) Tuulivoimaloita ei sijoiteta suojeluarvoa omaavien korkeiden kalliomäkien laelle ja kaavamääräyksin ohjeistetaan voimaloiden perustaminen siten, että kallioalueen erityisarvot eivät vaarannu. c) Laaditaan arvio kaavan vaikutuksista viereisen Natura-alueen luontoarvoihin. d) Merkitään koko Metsähallituksen kiinteistö 322-419-2-14 kaavamerkinnällä SL ja yksityismaiden osalta SL-alue rajataan Natura-alueen rajan mukaisesti. e) Metsähallitus toivoo tulevansa kutsutuksi kaavaa koskeviin viranomaisneuvotteluihin. Kaavoittajan vastine a) Hankkeen vaikutuksista Stormossenin Natura-alueelle on tehty Natura-arvio, jonka mukaan tuulivoimalat eivät merkittävästi heikennä Natura-alueen suojeluperusteita. Tuulivoimala nro 1 on siirretty kauemmas Natura-alueen reunasta. b) Kaavamääräyksiin on lisätty kohta, jossa määrätään, että kokoamis- ja pystytysalueet on huoltoalueita lukuun ottamatta maisemoitava rakentamisen jälkeen ja että tuulivoimaloiden purkamisen jälkeen rakennuspaikka ympäristöineen on ennallistettava. c) Vaikutukset viereiseen Natura 2000 -alueeseen on selvitetty luonnonsuojelulain 65 mukaan ja selvitys esitetään kaavaehdotuksen yhteydessä.

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 2 d) Kiinteistö merkitään Metsähallituksen esittämällä tavalla SL-alueeksi. e) Metsähallitus on kutsuttu kaavaa koskeviin viranomaisneuvotteluihin ja kutsutaan myös jatkossa. 3. Trafiksäkerhetsverket Utlåtande 15.8.2012 Huvudpunkterna i utlåtandet a) Trafiksäkerhetsverket påpekar att de eventuella verkningarna på trafiksäkerheten, speciellt luftfartstrafiken, utreds under planeringsfasen och vid verkställandet av projektet. I materialet har man på rätt sätt angett av vilken myndighet flyghindertillstånd ansöks. Trafiksäkerhetsverket föreslår att ett utlåtande av Finavia anhålles redan i planeringsskedet. Verket framhäver även att eventuella följder bör utredas också för andra former av trafik än luftfarten. a) Verkningarna på luftfartstrafiken granskas genom utlåtandeförfarandet. I planbeskrivningen har inverkan på trafiksäkerheten bedömts. Ett utlåtande av Finavia planeras att ansökas efter att VTT:s radarstudie blivit klar. Enligt Finavias tillgängliga GIS-material finns det inga sådana höjdbegränsningar på området som kunde inverka på vindkraftverkens planering. 4. Fingrid Oyj Lausunto 22.8.2012 Lausunnon pääkohdat a) Fingridillä ei ole huomauttamista kaavaluonnoksesta. Kaavoittajan vastine a) Lausunto ei aiheuta toimenpiteitä. 5. Egentliga Finlands landskapsmuseum Utlåtande 24.8.2012 Huvudpunkterna i utlåtandet a) Landskapsmuseet påpekar att kulturmiljövärden fattas i Åbolands och Kimitoöns landskapsplan. Under hösten/vintern 2011 inventerade landskapsmuseet Nordanå-Lövböle-områdets byggnadsbestånd, men byarna runt Gräsböle har inte inventerats. Fast det inte finns byggnader på själva planeområdet bör närområdenas byggnader och miljöer redogöras för att man kan bedöma vindkraftsplanens inverkan på kulturmiljön. Delgeneralplaneringen kan inte fortsätta före kulturmiljöinventeringen är gjord och områdets historiska utveckling och miljö kan betraktas som en helhet i planeringen. b) Fornminnesinventeringen som gjordes våren 2012 av Mikroliitti Oy antas utgöra en tillräcklig grund för planearbetet. a) På planområdet finns inga byggnader och området är främst i naturtillstånd eller fungerar som ekonomiskog, varvid det inte kan uppstå ett behov att skydda eventuella kulturmiljöer på planområdet. Inga närbelägna byar och områden har i nationella eller regionala inventeringar tidigare betraktats som särskilt representativa kulturmiljöer. 6. Egentliga Finlands förbund Utlåtande 27.8.2012

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 3 Huvudpunkterna i utlåtandet a) Verkningarna av projekt eller planer som direkt eller indirekt hänför sig till Natura-områden ska enligt 65 i naturskyddslagen bedömas i ett område, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000. b) Enligt miljöministeriets direktiv ska vindkraftverken i sin helhet rymmas på den tvområdesavgränsning som antecknats för den ("Alla delar av kraftverket ska rymmas innanför det område som ska anvisas"). Sålunda ska den i planbeskrivningen upptagna punkten 4.2.8 "i vissa fall kan sträcka sig utanför anteckningen", ändras till att motsvara den allmänna anvisningen. Denna anteckning, och en eventuell överskridning av anteckningen, gäller mest sannolikt det kraftverk nummer 1 som antecknats i planen. Detta skulle i fråga om anteckningen och kraftverkets placering i förhållande till Natura-området intill mera granskas i planens förslagsskede. c) Därtill ska verkningarna för byggandet av vindkraft med hänsyn till fågelbeståndets flyttning och beteende för häckning och ätande för de fåglar som flyger på området preciseras. Särskilt i fråga om konstaterandet i planbeskrivningen: "Bedömningen av hur stor kollisionsrisken är skulle förutsätta en uppföljning av den tid som rovfåglarna tillbringar på de planerade vindkraftverkens verksamhetsområde samt av flygbeteendet", ska enligt landskapsförbundets uppfattning noggrannare utredningar göras särskilt med hänsyn till kollisionsrisken före planens förslagsskede. Därvid ska särskild uppmärksamhet fästas på de fågelarter, havsörn och grågås, som observerats i utredningen på området. d) I planbeskrivningen har det konstaterats att inte andra planprojekt är anhängiga på de närmaste områdena. Bland andra anhängiga planprojekt skulle åtminstone de samfällda verkningarna av Nordanå Lövböle-projektet som ligger på cirka fyra kilometers avstånd när det befinner sig som närmast beaktas under tiden för detta planprojekt, ty de verkningar som orsakas av vindkraften sträcker sig över ett mycket vidsträckt område. e) De utredningar som finns i bilagorna till planbeskrivningen förefaller mycket täckande, men i fråga om deras resultat och slutledningar ska i planens förslagsskede resultaten mer i detalj särskiljas sålunda att resultaten för Gräsböle och Nordanå Lövböle tydligare kan skiljas åt från varandra. a) Inverkan på Natura 2000-området har bedömts i enlighet med Naturskyddslagen 65 och presenteras i samband med planförslaget. b) Bestämmelsen och områdena har ändrats så att vindkraftverkets alla delar ska ligga inom tvområdesavgränsningen. c) Fågelutredningarna har preciserats och kollisionsrisken har utvärderats för en del arter i planbeskrivningen. d) En bedömning av de samfällda verkningarna för alla vindkraftsprojekt inom kommunen har gjorts och presenteras i samband med planförslaget. e) Bilagorna har skrivits om så att det bättre framgår vilka resultat som gäller Gräsböle. 7. Bygg- och miljötillsynsnämnden, Kimitoöns kommun Utlåtande 28.8.2012 Huvudpunkterna i utlåtandet a) Bygg- och miljötillsynsnämnden anser att vid byggandet av vindkraftspark skall miljöministeriets direktiv för gränsvärden vid buller-, reflektions- och skuggeffekter följas. I Gräsböle vindkraftsdelgeneralplan skall vindkraftverken placeras så att saken säkerställs. b) Delar av det planerade området hör både till skyddsprogrammet för myrar och Natura 2000, och finns inom omedelbar närhet till de planerade kraftverken. Slätmossens myr, klassad som viktigt naturobjekt, finns mitt i vindkraftsområdet. Hela området hör till det nationellt

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 4 värdefulla bergsområdet Daladanten Pellasklinten och naturvärdena i området är överlag höga. c) Området för Gräsböle vindkraftsdelgeneralplan är inte rekommenderat som möjligt vindkraftsområde i utredningar gjorda av Egentliga Finlands förbund. Vindkraftsparker som planeras nära varandra bör planeras gemensamt (EFF Etapplandskapsplaneutkast för vindkraft 23.4.2012). Vidare framkommer inte i planen storleken på de enskilda kraftverken. a) Miljöministeriets direktiv har följts i planeringen och i bedömningen av konsekvenserna. b) Inverkan på Natura 2000-området har bedömts i enlighet med Naturskyddslagen 65 och presenteras i samband med planförslaget. c) Egentliga Finlands förbund har främst letat efter större helheter för vindkraftsparker i sin utredning från 2010 2011, varför Gräsböleområdet ansetts vara för litet. Senare, i förslaget till etapplandskapsplan i januari 2013, har området ansetts vara lämpligt för en mindre vindkraftspark (färre än 10 vindkraftverk). Den detaljerade storleken på kraftverken regleras inte med delgeneralplanen, utan endast den tillåtna maximalhöjden på kraftverken regleras. 8. Meteorologiska Institutet Utlåtande 3.9.2012 Huvudpunkterna i utlåtandet a) Meteorologiska Institutet har inget att klaga över i det här fallet. Vindkrafsparken kan störa mätningar av meteorologiska radar. Om vindkraftverket ligger närmare än 5 km från radarn, kan störningarna vara märkbara, och också om flera vindkraftverk ligger inom en radie av 20 km från radarn. Om vindkraftverken ligger längre borta är störningar möjliga, men mindre. Närmaste radar ligger 50 km från Gräsböle i Rumar, Korpo. a) Utlåtandet förutsätter inga åtgärder. 9. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Utlåtande 10.9.2012 Huvudpunkterna i utlåtandet NTM-centralen anser att en stor del av de nödvändiga utredningarna redan gjorts, men vill ännu framföra följande: a) En generalplan är en plan som åsyftas i 65 i naturvårdslagen. När en generalplan bli godkänd och fastställd måste man ha utrett planens konsekvenser på Naturaområden. Senast under planförslagsskedet bör man bedöma dessa konsekvenser eller åtminstone redovisa en behovsprövning för Naturabedömning för Naturaområdet Stormossen (FI0200004). b) NTM-centralen anser att de naturutredningar som gjorts är tilltäckliga och att naturvärden på planområdet har beaktats på ett tillfredsställande sätt, utom för det värdefulla bergsområdet. När konsekvenserna för jordmån och berggrund bedöms i planbeskrivningen består texten huvudsakligen av en skildring av byggarbetets gång på området. En bedömning gällande det tilltänkta byggandets verkningar på de särskilda kvaliteter för vilka detta bergsområde räknas som värdefullt har inte gjorts. c) En ingående landskapsutredning gällande både historia och nuläge hör till plandokumenten. Vindkraftverkens synlighet i landskapet har studerats mot olika riktningar. Utredningen har dock inte använts i syftet att hitta eventuella alternativa byggplatser av landskapsmässiga skäl. d) Tyvärr saknas kulturmiljöutredningar för vissa delar av Kimitoön. Byområden kring den tilltänkta vindkraftsparken har inte ännu inventerats. Således har det inte varit möjligt att be-

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 5 döma eventuella förändringar förorsakade av vindkraftverkens synlighet i förhållande till de kringliggande byområdenas miljövärden. NTM-centralen anser att en inventering bör göras innan arbetet med planförslaget fortskrider. e) NTM-centralen anser att kommunen inte ännu har poängterat behovet att utreda de olika vindkraftsprojektens gemensamma verkningar. De olika projekten går framåt i olik takt, vilket gör det svårt att fastslå när en sådan utredning skulle göras och av vilken part. Det kan dock inte vara rättvist att en sådan utredning görs endast under det sista projektets gång. Eventuella gemensamma verkningar bör studeras särskilt för de tre projekten (Stusnäs, Nordanå-Lövböle och Gräsböle) som planeras på huvudöns västliga och nordvästliga delar. a) Inverkan på Natura 2000-området har bedömts i enlighet med Naturskyddslagen 65 och presenteras i samband med planförslaget. b) Ett utlåtande om det värdefulla bergsområdet och hur vinkdraftsparken påverkar området har skrivits av en geolog och en biolog. Utlåtandet refereras i planbeskrivningen i förslagsskedet. c) Vindkraftverkens placering har redan i tidigare skeden utretts och reviderats med hänsyn till flera faktorer. Landskapet har varit en av faktorerna. d) På planområdet finns inga byggnader och området är främst i naturtillstånd eller fungerar som ekonomiskog, varvid det inte kan uppstå ett behov att skydda eventuella kulturmiljöer på planområdet. Inga närbelägna byar och områden har i nationella eller regionala inventeringar tidigare betraktats som särskilt representativa kulturmiljöer. e) En bedömning av de samfällda verkningarna för alla vindkraftsprojekt inom kommunen har gjorts och presenteras i samband med planförslaget. 10. Kirjallinen mielipide, Oksanen Pertti & Kirsi Mielipide 16.7.2012 Mielipiteen pääkohdat Mielipiteen jättäjä vastustaa paikkaa, jonne Gräsbölen tuulivoimalat on sijoitettu. - Tuulivoima tulisi sijoittaa paikoille, joissa ei ole ympärivuorokautista asutusta. Tuulivoimalat tuottavat häiriötä, mm. unihäiriöitä, heijastuksia ym. - Hanke aiheuttaa haittaa muuttolinnuille ja ne voivat pahimmassa tapauksessa kuolla ja parhaimmassa tapauksessa hakevat uuden pesintäpaikan. - Maakaapeleita tuskin vedetään vaan massiivisia sähkötolppia tulee, sekä teitä myös näkyviin. - Työllistävät vaikutukset ovat lyhytaikaiset eivätkä ole suhteessa pysyviin ympäristövaikutuksiin. - Hanke huonontaa ihmisten asumisen laatua. Miksi alueella asuvia ihmisiä ei haluta kuunnella? Kaavoittajan vastine Tuulivoimalat on sijoitettu asutusta ajatellen siten, että melu- ja välkeohjearvot eivät ylity asuinrakennusten kohdalla. Tuulivoimapuistolla on vaikutuksia linnustoon, mutta on arvioitu etteivät vaikutukset ole niin mittavat että ne estäisivät tuulivoimapuiston toteuttamista. Kaavan laatiminen on kokonaisharkintaa ja tämän kokoluokan hankkeessa ei ole aina mahdollista ottaa huomioon kaikkien asukkaiden toiveet, vaan asia pitää tarkastella laajemmin ja tehdä kompromisseja. On huomioitava myös hyödyt, joka tulee paikallisinfrastruktuurin investoinneista, suorat ja epäsuorat verovaikutukset, kansalliset tavoitteet ja vihreän energian saannin varmistaminen koko maan tasolla.

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 6 11. Skriftlig åsikt, von Ungern-Sternberg Sara & Claes Åsikt 23.7.2012 Huvudpunkterna i åsikten Åsiktsinlämnarna anser att kommunen inte bör bygga vindkraftverken i Gräsböle eller i Nordanå- Lövböle, eftersom deras inverkan på miljön kommer att synas generationer framåt och förstöra de värden som lockar folk till Kimito idag. - Planerna att bygga vindkraftverk strider mot principen om en rättvis och jämlik behandling av medborgarna. Myndigheterna lyssnar inte tillräckligt på medborgarna eller diskuterar med varandra. - Information om projekten förmedlas illa, ofta enbart i lokala tidningar och på nätet. En invånare får inte heller kopior av rapporter om miljöeffekterna, utan måste sitta på kanslier under tjänstetid för att läsa långa rapporter, som är svåra att tyda och förstå. - Enligt internationella erfarenheter bör inte stora vindkraftverk byggas närmare bosättning än 2 km. Det finns exempel i Finland på misslyckade projekt där möllor måste nedmonteras. - Man känner inte tillräckligt väl till de långtgående konsekvenserna av att vindkraftmöllorna blir allt högre och kraftigare. Bullret från stora vindkraftverk (2,3 3,6 megawatt) är annorlunda än från små (max 2 megawatt). Det finns många undersökningar som tar fram hälsoeffekterna av detta buller. lnfraljud leder till sömn-, koncentrations- och inlärningssvårigheter, tinnitus och balansproblem. Större vindmöllor leder till att en större areal får bullerproblem. De förorsakar förutom buller, även störande reflexer och synen av en ständig irriterande rotorrörelse. Byggandet av de stora möllorna kräver även ett starkt vägnät, som förstör en känslig natur och områdets trivsel. - Man kan fråga sig hur lönsamma och hur gröna vindkraftverken är. Vindkraft är inte koldioxidneutral, eftersom man inte kan lagra den såsom vatten i dammar och kärnkraft i stavar, utan varje snurrande och bullrande rotor kräver en reservkraft motsvarande sin effekt. - På Kimitoön finns det 4500 fritidshus, men endast 3500 fasta bostäder. Ofta blir de fasta bostäder då ägarna pensionerats. De tillför kommunen fastighetsskatter och utnyttjande av varor och tjänster. Detta innebär att kommunen får en stor del av sina inkomster genom fritidsbosättningen. Den bör således beaktas vid stora beslut som leder till stora förändringar för besättningen. - De stora vindkraftverken leder till att fastigheternas och fritidsbostädernas värden faller med tiotusentals euro, medan den ekonomiska nyttan enbart dras av de markägare som får hyra för möllorna. Vem ersätter värdeförlusten för de närliggande fastighetsägarna? Att uppgöra en markanvändningsplan handlar om en helhetsbedömning och då det gäller projekt av denna storlek är det inte alltid möjligt att beakta alla invånares intressen, utan man måste se till den större helheten och göra kompromisser. Bland annat måste man också beakta nyttan av investeringar i den lokala infrastrukturen, direkta och indirekta skatteinkomster, nationella målsättningar och tillgången till grön energi för hela landet. Genom att inlämna åsikter under planeringsförfarandets gång ges invånarna en möjlighet att uttala sig om delgeneralplanen och dess innehåll. Myndigheterna samordnar sina synpunkter genom samråd som hålls under planeringens gång, det första i ordnades mars 2012. Informationen om delgeneralplanen och framläggandet av materialet har genomförts enligt lagens krav och på samma sätt som andra markanvändningsplaner presenteras i kommunen. Vindkraftverken har placerats så att rekommenderade bullervärden inte överskrids vid bostadsbyggnaderna. En bestämmelse har införts i delgeneralplanen om att vindkraftverkens buller ska kunna regleraras vid behov. Vindkraften behöver inte en reservkraft som motsvarar dess effekt. Enligt erfarenheter från olika länder samt modellberäkningar har vindkraften ett reglerbehov på

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 7 1 5 % av den installerade vindkraftskapaciteten, då 5 10 % av elektriciteten produceras med vindkraft. Genom att använda vattenkraft som reglerkraft är produktionen så gott som koldioxidfri. För vissa miljöskador, såsom buller och annan dylik skada, kan ersättning betalas om skadan kan anses vara oskälig, men ersättning erhålles inte för t.ex. förlust av vackert landskap eller minskad biologisk mångfald. I en delgeneralplan bestäms inte om eventuella ersättningar. 12. Skriftlig åsikt, Winberg Julia Åsikt 31.7.2012 Huvudpunkterna i åsikten Åsiktsyttraren påpekar följande: - Vindkraften har en dålig nyttjandegrad, ca 20 % (omräknad som drifttid/år vid full effekt). Vindkraftverkens energi kan inte sparas för t.ex. kalla vinterdagar då vi behöver energin som mest. Vattenkraft kan däremot regleras och utnyttjas då när vi behöver. - Vindkraftens får ett mycket högt subventionspris jämfört med marknadspriset. De lokala företagen skulle inte ha råd att betala för mer än 10 gånger dyrare vindenergi. - Vindkraften kommer inte heller att ge arbetsplatser åt lokalbefolkningen, eftersom det krävs expertkunskap. - Kimitoön skulle i stället kunna satsa på biobränsle. Sådana odlingar är mycket vackrare att se på och skulle hämta nya arbetsplatser och bevara gamla. - Med projektet styrs skattepengar till en handfull markägare och ett tyskägt företag. Vindkraft och vattenkraft kan bra kombineras som reglerkraft genom att tappa mindre vatten under blåsiga dagar och mera vatten under vindstilla dagar. Vindkraften subventioneras enligt ett beslut av staten genom att staten garanterar en viss prisnivå. T.ex. var garantipriset ca 70 % högre än medelprisnivån under 2011, inte 10 gånger. Ifall det inte i nuläget finns nödvändig expertkunskap i kommunen finns det inget som hindrar att personer som jobbar med vindkraft bosätter sig i kommunen i framtiden, tvärtom kan en vindkraftsetablering skapa goda förutsättningar för detta. 13. Skriftlig åsikt, Karlsson Kenneth Åsikt 31.7.2012 Huvudpunkterna i åsikten - Säkerhetsavstånden på 700 meter är för korta med tanke på att vindkraftverken ska bli max 200 meter höga. - Dessutom har det inte utretts hur ljudet blir då man bor mitt emellan två vindkraftverk. - Hur påverkas tomtens värde? - Får man ersättning för att måsta se på dessa vindkraftverk? Vindkraftverken har placerats så att rekommenderade bullervärden inte överskrids vid bostadsbyggnaderna. En bestämmelse har införts i delgeneralplanen om att vindkraftverkens buller ska kunna regleraras vid behov. De bullerberäkningar som gjorts räknar med den sammanlagda bullernivån som förorsakas av flera kraftverk tillsammans och därmed också den bullernivå som uppstår mellan två vindkraftverk. För vissa miljöskador, såsom buller och annan dylik skada, kan ersättning betalas om skadan kan anses vara oskälig, men ersättning erhålles inte för t.ex. förlust av vackert landskap eller minskad biologisk mångfald. I en delgeneralplan bestäms inte om eventuella ersättningar.

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 8 14. Skriftlig åsikt, von Flittner Gabriella Åsikt 31.7.2012 Huvudpunkterna i åsikten Åsiktsyttraren motsätter sig vindkraftsetableringen och påpekar att: - De planerade möllorna på upp till 200 meter förfular landskapet. Hågsåras vindmöllor kommer att se ut som slickepinnar i jämförelse. Varningsljusen kommer att dölja stjärnhimlen. - Man borde i stället satsa på småföretagsamhet för att skapa arbetsplatser, och bygga t.ex. biokraftverk. Åsikten är antecknad. 15. Kirjallinen mielipide, Kari Tuula Mielipide 31.7.2012 Mielipiteen pääkohdat Mielipiteen jättäjä vastustaa tuulivoimapuiston rakentamista Gräsbölen alueelle. Kaavoittajan vastine Mielipide on kirjattu. 16. Kirjallinen mielipide, Vuorimäki Tapio Mielipide 1.8.2012 Mielipiteen pääkohdat Mielipiteen jättäjä vastustaa hanketta ja sen menettelytapoja. - Jos kunta luulee saavansa työpaikkoja niin erehtyy. Rakennusmiehet tulevat muualta. - Hankkeen omistajan tilaama lintuselvitys ei riitä. Tulemme tutkimaan Birdlifen ja Suomen Luonnonsuojeluliiton kanssa kyseisen alueen ja Natura-alueen. Linnuista kaikki hanhilajikkeet, kurjet, laulujoutsen ja useat muut vesilinnut lentävät alueen läpi. - Alueen meluhaitat. Tekn. virasto voisi järjestää retken alueen asukkaille jo valmiina olevien äänettömien myllyjen luo - Tehdyt havainnekuvat ovat bluffia. Kyllä ne näkyy 10 km jos ei kuvata tuuhean puun alta. - Miten on meidän kiinteistöjen hinnat? Kompensoiko kunta arvonalennuksen? Kaavoittajan vastine Tuulivoimarakentaminen työllistää sekä paikallisesti että kunnan ulkopuolista työvoimaa. Tuulivoimapuistolla on vaikutuksia linnustoon, mutta on arvioitu etteivät vaikutukset ole niin mittavat että ne estäisivät tuulivoimapuiston toteuttamista. Havainnekuvat on tehty sellaisista paikoista joihin tuulivoimalat näkyvät parhaiten. Käytännöstä suurimmassa osassa aluetta tuulivoimalat eivät tule näkymään ollenkaan kasvillisuuden peittävän vaikutuksen takia. Avoimilta alueilta, kuten pelloilta ja mereltä, tuulivoimalat tulevat kuitenkin näkymään ja tämä vaikutus on mallinnettu havainnekuvissa. Tietyistä ympäristövahingoista, kuten melusta tai muusta vastaavasta häiriöstä, on mahdollista saada korvausta jos niitä voidaan pitää kohtuuttomina, mutta korvausta ei voi saada esim. menetetystä kauniista maisemasta tai luonnon monimuotoisuuden vähenemisestä. Mahdollisista korvauksista ei säädetä osayleiskaavalla. Osayleiskaavaan on lisätty määräys, että tuulivoimaloiden melu on tarvittaessa voitava säätää.

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 9 17. Kirjallinen mielipide, von Flittner Joachim Mielipide 1.8.2012 Mielipiteen pääkohdat Mielipiteen jättäjä haluaa tuoda seuraavat seikat esille: - Kaikki selvitykset ovat vain suomeksi, vaikka suurin osa asukkaista on ruotsinkielisiä. - Tietoa on vaikea saada: mistä on jo päätetty, miten projekti etenee, millä aikataululla, mihin vaiheisiin asukkaat voivat vaikuttaa. - Mistä syystä Gräsböleen on ruvettu suunnittelemaan tuulivoimaloita? - Kemiönsaaren kunta ei halua kesäasukkaita saarelle kun pilaavat maiseman tuulivoimaloilla, jopa 39 kpl (Gräsbölen ja Nordanå-Lövbölen hankkeet yhteensä). Voisi rakentaa muutama ensin ja katsoa seuraukset, esim. meluvaikutukset. Suunnitellut tuulivoimalat ovat 2-3 kertaa korkeammat kuin yleensä rakennetut tuulivoimalat. - Miten tuulivoimaloiden rakennuttaja voi olla vastuussa ympäristövaikutusten arvioinnista kun eivät ole puolueettomia? - Hanketta vetävän saksalaisomisteisen yrityksen kyky hoitaa projektia voidaan kyseenalaista. Yritys toimii eri maissa eri toiminimillä ja on vastikään perustettu. Investointi voi olla pienelle yritykselle liian suuri ja yritys voi kaatua ennen kuin tuulivoimalat alkavat tuottamaan. Kuka korjaa keskeneräiset myllyt pois? - Muualla maailmassa on todettu, että tuulivoimalat alentavat kiinteistöjen arvoa. Etenkin lomakiinteistöjen arvo tulee laskemaan, koska mökille tullaan rentoutumaan ja nauttimaan luonnosta. Pieneneekö kiinteistövero samalla? - Tuulivoimaloiden tuottamat kiinteistöverotulot (15 000 /voimala vuodessa) saataisiin myös kasaan jos kaikki Kemiönsaaren kiinteistöt (4400 omakotitaloa ja 4521 kesämökkiä) maksaisivat 85 lisää kiinteistöveroa vuodessa. - Pitää varmistaa ettei voimaloista lennä jäätä talvisin. - Tuulivoimaloiden vaikutus paikalliseen työllisyyteen ovat vähäiset. Tuulivoimalat rakennetaan ulkomailla ja asiantuntijat tulevat muualta. Kannattaisi satsata turismiin ja kesäasukkaisiin. - Rakennusvaiheessa Norrlångvikin teillä on noin 200 erikoiskuljetusta + kaikki muut kuljetukset. Toivotaan että ne tapahtuvat kesäkauden ulkopuolella. Tiet ovat nykyisellään huonokuntoiset. Tiekunnille tulee lisäkustannuksia kun entistä leveämmät tiet pitää ylläpitää. - Voisiko Kemiön kunta määrätä että voimalat seisovat kesäkauden ja viikonloppuisin. - Yksikään asuinrakennus ei saisi olla lähempänä kuin 3 km lähimmästä tuulivoimalasta. - Mitä tapahtuu ken melutasot ylittyy ja kuka valvoo asiaa? Vapaa-ajan asuinnoissa ikkunat ja eristys ovat ohuita. - Varjostukset tuulivoimaloista ei ole käsitelty missään selvityksessä. - Ihmisten terveysvaikutukset olisi myös syytä huomioida. Se on jo maailmalla tutkittu että välkkeellä ja melulla on vaikutusta ihmiseen pitkä-aikaisella altistumisella. - Tutkimus sääasemien vaikutuksista ei ole tehty. - Puolustusvoimien kanta (Skinnarvikin yksikkö) pitää selvittää. - Onko tarkoitus hakea rakennusluvan lisäksi ympäristölupa? - Miksi lähinaapurit joiden kiinteistöjen arvo putoaa, eivät saa minkäänlaisia korvauksia? - Jos Kemiö haluaa antaa ekologisen imagon itsestään niin miettikää muuta ekologista vaihtoehtoa, esim. biovoimalaitosta.

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 10 Kaavoittajan vastine Erillisselvitysten tulokset löytyvät ruotsiksi kaavaselostuksesta. Epäselvien asioiden selvittämisessä voi ottaa yhteyttä kuntaan tai kaavakonsulttiin. Tiedot hankkeen etenemisestä ja vaikuttamismahdollisuuksista on tiedotettu osayleiskaavan osallistumis- ja arviointisuunnitelmassa, kunnan nettisivuilla, paikallislehdessä ja yleisötilaisuuksissa. Suomessa käytäntö on, että hankevastaava myös selvityttää hankkeen ympäristövaikutukset. Käyttönsä jälkeen tuulivoimaloiden poiskorjaaminen taataan pankkitakauksella. Lisäksi voimaloissa oleva materiaali on arvokasta uudelleenkäytettynä. Tuulivoimalat on tarkoitus varustaa jäänesto- tai poistojärjestelmällä. Tietyistä ympäristövahingoista, kuten melusta tai muusta vastaavasta häiriöstä, on mahdollista saada korvausta jos niitä voidaan pitää kohtuuttomina, mutta korvausta ei voi saada esim. menetetystä kauniista maisemasta tai luonnon monimuotoisuuden vähenemisestä. Mahdollisista korvauksista ei säädetä osayleiskaavalla. Tuulivoimarakentaminen työllistää sekä paikallisesti että kunnan ulkopuolista työvoimaa. Miten tuulivoimapuisto työllistää pitkällä aikavälillä on vaikea ennustaa, mutta tuulivoimapuiston rakentaminen luultavasti parantaa edellytykset sille, että tuulivoima-alan työntekijöitä muuttaa Kemiönsaarelle. Tuulivoimayhtiö osallistuu teiden ylläpitoon. Tuulivoimalat on sijoitettu asutusta ajatellen siten, että melu- ja välkeohjearvot eivät ylity asuinrakennusten kohdalla. Osayleiskaavaan on lisätty määräys, että tuulivoimaloiden melu- ja välkehaitat on tarvittaessa voitava säätää. Lisäksi on lisätty määräys, että voimalat on voitava varustaa jäänmuodostusta estävällä järjestelmällä. Jos lähiasukas kokee melun aiheuttamaa häiriötä, joka viittaisi melutason olevan sallittua korkeampi (esim. turbiinivian johdosta tms.), voidaan toteuttaa ympäristömelun mittaus Ympäristöministeriön ohjeen (ympäristömelun mittaus 1/1995) mukaisesti. Mittaukset suositellaan tehtäväksi tilanteessa, jossa tuulen suunta on kohti lähimpiä asutuksia, jossa arvion mukaan esiintyy eniten tuulipuiston aiheuttamaa melua. Mittauksia tehdään melun laajuudesta riippuen enintään kolme kertaa vuodessa. Varjostusvaikutukset on selvitetty ja esitetty kaavaselostuksessa. Ilmatieteen laitokselta ja Puolustusvoimilta on pyydetty lausunnot. Ympäristöluvan tarve selviää erillisessä menettelyssä. 18. Skriftlig åsikt, Heyman Andersson Beatrice m.fl. (4 undertecknare) Åsikt 2.8.2012, komplettering 10.8.2012 Huvudpunkterna i åsikten De undertecknande motsätter sig vindkraftsetableringen och påpekar att: - Bilagorna endast är tillgängliga på finska trots att Kimitoön är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk. Kräver att bilagorna översätts och utkastet läggs på nytt till påseende. - Projektet kallas missvisande för Gräsböle trots att största delen av möllorna ligger i Bogsböle. Bogsböleborna har därmed inte förstått att reagera på planeutkastet. - I delgeneralplanebeskrivningen, punkt 1.1, står det "Planutkastet var offentligt framlagt xx.xx xx-xx.2012". Får detta godkännas då inget datum angetts? - Planområdet klassas som nationellt värdefullt klippområde. Hur får man då bygga möllor där? - Naturutredningen är bristfälligt gjord: under alldeles för kort tid och vid för få tillfällen. Tranflytten missades helt hösten 2011 och bör göras på nytt. Ugglebeståndet finns inte heller med. Undertecknarna har observerat tjädrar och nattskärror på området som utredarna missat, samt kattugglor, berguvar och sparvugglor. Utredningen över vårflytten saknas och delgeneralplanen kan inte godkännas på grund av dessa brister. - Avståndet till bebyggelsen ska vara 2 3 km. I många länder har man infört avstånd på upp till 3 km på grund av ljud, skuggeffekter, landskap och flygande is.

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 11 - Landskapsbilden blir förfulad om man bygger möllor på 135 m och rotor på 55 m = totalt 180 m höga. Cementfundamentet på 60 x 80 kommer att dominera i terrängen. - Enligt bullerutredningen uppstår buller på 35 40 db på ett område där det finns fritidsbostäder. Då ska bullernivån hållas på under 35 db. - Hälsoeffekter som möllorna kan förorsaka har inte tagits upp eller beaktats. Dr. Nina Pierpoint rapporterar om allvarliga psykiska och fysiska symptom hos människor som bor inom en radie på 2 km från vindkraftverk (sömnlöshet, yrsel, ångest, huvudvärk). - Ska inte invånarnas åsikter beaktas? Av invånarna i Gräsböle Bogsböle motsätter sig 75 80 % att möllorna byggs. - Lauri Tarasti föreslog i sin rapport (2012) att vindmöllor kunde stängas av under semesterperioden. Kommer denna rekommendation att följas? - Åsiktsinlämnarna kräver att delgeneralplanen över Gräsböle vindkraftspark förkastas helt. Resultaten från de bilagda rapporterna presenteras på svenska i planbeskrivningen. För att reda ut oklarheter kan man kontakta kommunen eller planläggningskonsulten. I vanliga fall ges planområden ett namn baserat på en närbelägen plats, utan att ändå ta med alla närbelägna platser i namnet. Namnet Gräsböle har valts eftersom projektet till en början var koncentrerat närmare Gräsböle. Namnet Gräsböle är redan etablerat som namn på projektet. Avståndet mellan Gräsböle och Bogsböle är inte stort och invånarna borde också intressera sig för vad som händer i grannbyarna. Att datumen skrivits i formen xx.xx.2012 beror på att dessa inte var kända innan tekniska nämnden tog beslutet om påseendet. Samma textversion som tekniska nämnden godkänt har också lagts till påseende. Därför införs datumen först i följande skede av planeringen. Ett utlåtande om det värdefulla bergsområdet och hur vinkdraftsparken påverkar området har skrivits av en geolog och en biolog. Utlåtandet refereras i planbeskrivningen i förslagsskedet. Utredningarna har ansetts vara tillräckliga för att kunna bedöma konsekvenserna av vindkraftsparken. En del utredningar har ytterligare preciserats, en utredning över fåglarnas vårflytt är gjord och en utredning över konsekvenserna för Natura 2000-området har gjorts. Dessa presenteras i samband med att planförslaget läggs till påseende. I utredningarna har man fokuserat på de områden som kommer att förändras i och med vindkraftsprojektet. På dessa områden har inte rara arter påträffats. De är möjligt att de förekommer t.ex. på områdets norra del, men detta område påverkas inte av eventuellt byggande. Vindkraftverken har placerats så att rekommenderade bullervärden inte överskrids vid bostadsbyggnaderna. En bestämmelse har införts i delgeneralplanen om att vindkraftverkens buller och skuggor ska kunna regleraras vid behov. Dessutom har bestämmelse införts om att vindkraftverken ska kunna utrustas med system som motverkar isbildning. Genom att inlämna åsikter under planeringsförfarandets gång ges invånarna en möjlighet att uttala sig om delgeneralplanen och dess innehåll. Storleken på vindkraftverkens fundament är inte 60x80 m =4800m 2, utan detta är anläggningsområdet. Saken har preciserats i planbeskrivningen. Ett standardfundament är ca 25 meter i diameter och ett bergsförankrat fundament ca 8 meter i diameter. Vindkraftverken utrustas med avisningssystem. Bullerriktvärdena för fritidsbosättning gäller fritidsbostadsområden. Enstaka fritidsbostäder bland åretomboende bildar inte ett fritidsbostadsområde. Att uppgöra en markanvändningsplan handlar om en helhetsbedömning och då det gäller projekt av denna storlek är det inte alltid möjligt att beakta alla invånares intressen, utan man måste se till den större helheten och göra kompromisser. Bland annat måste man också beakta nyttan av investeringar i den lokala infrastrukturen, direkta och indirekta skatteinkomster, nationella målsättningar och tillgången till grön energi för hela landet. 19. Skriftlig åsikt, Hellsberg Ari Åsikt 2.8.2012, tillägg 10.8.2012 Huvudpunkterna i åsikten

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 12 Åsiktsinlämnaren äger en fastighet ca 640 meter från vindkraftverk nr. 1 och motsätter sig den planerade vindkraftsparken och kräver att delgeneralplansarbetet upphör omedelbart. - Hur ska det säkerställas att vattenkvaliteten i närliggande brunnar inte påverkas av borrning och sprängning i samband med bygget av parken? Kommer vattenprov, kostnadsfritt för fastighetsägaren, att tas före och efter byggnadsskedet? Vem står för eventuell kompensation av förorenade brunnar? - Den exakta placeringen av vindkraftverken framgår inte i utkastet. Kommer nr. 1 att placeras närmare än nuvarande? Hur kommer fastigheten att påverkas av ljud och ljus? Hur säkerställs att de beslutade decibelnivåerna inte överstigs? - Utredningen ter sig bristfällig då bl.a. hälsoeffekterna inte verkar ha utretts i tillräcklig omfattning. Det kan också ifrågasättas om flyttfåglarnas vår- och höstflytt samt nattflytt utretts tillräckligt. Ytterligare omnämns inte vad som bör ske då vindkraftverken använts till slut och utrangeras. På vems ansvar ligger nedmonteringen och kostnaderna? Är vindkraftverken problemavfall? - I Egentliga Finlands förbunds utredning har Gräsböle med omnejd markerats som ett område som p.g.a. sin storlek eller form anses olämpligt för vindkraftsproduktion. - Tomternas och fastigheternas värde skulle sjunka avsevärt. - Skuggeffekter och särskilt ljudnivån påverkar ett stort område och medför nedsatt livskvalitet för berörda invånare. Åsiktsinlämnaren accepterar inte ett sådant bemötande av kommunen. - Kommunen har inte upplyst i tillräcklig grad vilket område delgeneralplanen berör då det först i innehållet, inte rubriken, framkommer att planen även berör Bogsböle. Invånarna i grannbyarna här därför inte uppfattat att komma med åsikter i denna fråga. - Åsiktsinlämnaren fordrar att: o fastighetsägare kompenseras för eventuella föroreningar som kan uppstå i brunnarna o exakt placering av vindkraftverken delges grannar o ytterligare utredningar görs avseende hälsoeffekterna och nedmontering av vindkraftverken då de nyttjats klart. I vindkraftverken används inte sådana mängder kemikalier som kan påverka grundvattnet. Det är frågan om smörjoljor och andra preparat som används i maskiner överlag. I byggnadsskedet motsvarar markarbetets omfattning och de maskiner som används byggandet av ett egnahemshus. Placeringen av kraftverken har definierats i delgeneralplanen. Kraftverken kan inte placeras utanför den "tv"-markering som finns i delgeneralplanen. Vindkraftverken har placerats så att rekommenderade bullervärden inte överskrids vid bostadsbyggnaderna. Ifall en invånare upplever olägenheter förorsakat av buller, vilket tyder på att den tillåtna bullernivån överskridits (t.ex. på grund av fel i turbinen), kan en mätning av miljöbuller genomföras enligt Miljöministeriets direktiv (Ympärisömelun mittaus 1/1995). Det rekommenderas att mätningarna utförs i en situation då vindriktningen är mot den närmaste bosättningen, där det enligt uppskattningen förekommer mest buller som vindparken förorsakar. Mätningar genomförs beroende på bullrets omfattning högst tre gånger per år. Utredningarna har ansetts vara tillräckliga för att kunna bedöma konsekvenserna av vindkraftsparken. En del utredningar har ytterligare preciserats, en utredning över fåglarnas vårflytt är gjord och en utredning över konsekvenserna för Natura 2000-området har gjorts. Dessa presenteras i samband med att planförslaget läggs till påseende. För att garantera att vindkraftverken plockas bort efter att de inte längre används sätter vindkraftsbolaget in en garanti på banken. Dessutom har de material som används i vindkraftverken ett andrahandsvärde. Egentliga Finlands förbund har främst letat efter större helheter för vindkraftsparker i sin utredning från 2010 2011, varför Gräsböleområdet ansetts vara för litet. Se-

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 13 nare, i förslaget till etapplandskapsplan i januari 2013, har området ansetts vara lämpligt för en mindre vindkraftspark (färre än 10 vindkraftverk). I vanliga fall ges planområden ett namn baserat på en närbelägen plats, utan att ändå ta med alla närbelägna platser i namnet. Namnet Gräsböle har valts eftersom projektet till en början var koncentrerat närmare Gräsböle. Namnet Gräsböle är redan etablerat som namn på projektet. Avståndet mellan Gräsböle och Bogsböle är inte stort och invånarna borde också intressera sig för vad som händer i grannbyarna. För vissa miljöskador, såsom buller och annan dylik skada, kan ersättning betalas om skadan kan anses vara oskälig, men ersättning erhålles inte för t.ex. förlust av vackert landskap eller minskad biologisk mångfald. I en delgeneralplan bestäms inte om eventuella ersättningar. 20. Skriftlig åsikt, Hellsberg Frej & Börman Rebecca Åsikt 2.8.2012 Huvudpunkterna i åsikten Åsiktsinlämnarna bor i Gräsböle och motsätter sig starkt byggandet av vindkraftsparken. - Ingenstans i planen finns något som tyder på att en utredning skulle ha gjorts om vindkraftverkens påverkan på människornas hälsa. Speciellt inverkan på epilepsi bör undersökas. Också inverkan på stress, sömnsvårigheter och depression, samt koncentrationsförmågan bör utredas. - En utredning över hur fastighetens värde påverkas av vindkraftsparken krävs samt möjligheterna till ersättning för värdeminskning. Vindkraftens hälsoeffekter handlar främst om buller och skuggor, vilka utretts och redovisats i delgeneralplanens beskrivning. Det finns inte belägg på att moderna vindkraftverk orsakat epilepsi, eftersom vingarnas rotationsfrekvens är låg, ca 1 2 Hz, dvs. 1 2 reflexer i sekunden. För vissa miljöskador, såsom buller och annan dylik skada, kan ersättning betalas om skadan kan anses vara oskälig, men ersättning erhålles inte för t.ex. förlust av vackert landskap eller minskad biologisk mångfald. I en delgeneralplan bestäms inte om eventuella ersättningar. 21. Skriftlig åsikt, Rönnqvist Ija Åsikt 2.8.2012, kompletteringar 3.8.2012 & 10.8.2012 Huvudpunkterna i åsikten Åsiktsinlämnaren motsätter sig en etablering av vindkraftverk på nämnda område och kräver att delgeneralplanen förkastas, samt anmärker följande: - Bilagorna bör översättas till svenska. - Utredningen över fåglarnas vårflyttning saknas. Borde inte alla bilagor finnas till hands när utkastet sätts till påseende? Utredningen som gäller tranornas höstflyttning misslyckades 2011, eftersom iakttagarna inte befann sig på området då tranorna flyttade. Eftersom arten finns i fågeldirektivets bilaga I bör höstflyttningen utredas på nytt. Också utredningen över förekomsten av ugglor är bristfällig då den gjordes så sent. På grund av dessa brister ska utkastet sättas på nytt till påseende. - Namnvalet Gräsböle vindkraftspark är missvisande för 4 av 5 möllor ligger i Bogsböle. Alla Bogsbölebor har inte förstått att vara aktiva. Namnet borde vara Gräsböle Bogsböle. - Datumuppgiften på sid 1 har skrivits i formen xx.xx.2012. Får ett dylikt fel förekomma i planutkast? - Planområdet ligger i sin helhet på ett nationellt värdefullt bergsområde. Hur kan man då få bygga 5x4800m 2 stora fundament på ett sådant område?

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 14 - Vindkraftverken medför försämrad boendetrivsel p.g.a. dess inverkan på landskapet, buller och skuggor. Den har negativ inverkan på tomtvärdet och begränsar i vissa fall markägarens möjlighet att nyttja sin mark. - Det ljud som vindmöllor orsakar är periodiskt och innehåller både infraljud och lågfrekventa ljud. Periodiciteten gör att ljudet upplevs störande. Ett vindkraftverk alstrar dessutom ljud dygnet om. Tidvis kommer decibelgränserna att överskridas. Det beror på bakgrundsljudet hur bra vindkraften hörs. Därför är det helt förkastligt att etablera vindkraft på detta område på 0,7 km avstånd. Att det i Finland godkänns så korta avstånd som 0,5 km beror endast på föråldrade bestämmelser och på att de första möllorna som byggdes var betydligt mindre än de som planeras nu. Franska medicinska akademin förordar ett avstånd på 1500 m, i USA krävs avstånd på 2000 m (även 3000 m nämns) vilket man också gör i England. - Om det trots allt skulle byggas vindkraftverk på det nu planlagda området ska möllorna nr 1 och nr 5 avlägsnas från planen, för de ligger för nära bostadshus. Avstånden från bostadshus till de övriga vindkraftverken ska vara minst 2000 m. - Det lågfrekventa ljudet fortplantar sig vida omkring och avtar mycket litet under sin färd genom luften och tränger också in i byggnader. Det är speciellt detta ljud som är till skada för människans välmåga. Det enda sättet att minimera den här olägenheten är att se till att avståndet mellan vindkraftverk och bosättning är tillräckligt långt (miljöministeriet 2012). Även om det är vindstilla på marknivå kan vindstyrkan på högre höjd anta en sådan styrka att det uppkomna ljudet på 1,5 kilometers avstånd uppfattas som ett oändligt långt förbipasserande tåg. Detta sker i synnerhet nattetid. Ljudet från vindkraftverken måste vara mycket störande eftersom Lauri Tarasti i sin utredning om främjande av vindkraft (2012) föreslår att vindkraftverken ska stå under semesterperioden. - I en tyst skog ligger decibelnivåerna på 30 35 db, alltså lägre än de bullernivåer som vindkraftverken orsakar bosättningen. Varför ska endast två kraftverk förses med bullerreduktion, varför inte alla? Hur påverkar bullerreduktionen ljudnivåerna? Varför visas ingen bullerkarta om detta? Vad hjälper bullerreduktionen då själva ljudets natur, periodiciteten, är störande? Det har inte heller informerats om hur ljudet förändras när kraftverken blir äldre. Uppstår det också otrevliga ljud vid problemsituationer? - Kan ett vindkraftverk inte byggas så att det ligger 2000 m från bostadshus då är det tilltänkta området helt enkelt för litet för att etablera vindkraftverk. Området i Gräsböle Bogsböle är endast 255 hektar. Miljömässigt sett är det inte ändamålsenligt att etablera många små vindkraftverk som ligger splittrade här och där. Byggandet av vindkraftverk leder också till minskad biodiversitet på området där dessa byggs, då enhetliga livsmiljöer i naturen splittras. - På Kimitoön finns 4500 fritidshus. Sommargästerna kommer att skrämmas bort av bullrande möllor. Sommargästerna livar upp kommersen på ön. - En annan olägenhet som vindkraftverken orsakar är skuggeffekten. Skuggeffekten upplevs även inomhus och kan beskrivas som att ha ett långsamt snurrande stroboskop i rummet. Denna olägenhet vill Ramboll förringa med noterandet att den är kortvarig. I den här utredningen har det beräknats att skuggeffekter förekommer 8 10 timmar om året för två fastigheters del. Även om det är en allmän praxis att ange värdet i timmar per år ger det en förljugen bild av verkligheten. Så länge skuggeffekten pågår, 30 60 minuter dagligen, sveper en skugga över rummet flera gånger i minuten. En mycket obehaglig upplevelse som påverkar koncentrationsförmågan. Utomhus är den också störande. Att Ramboll i detta sammanhang refererar till en intervju om skuggeffekten som är gjord på Gotland och som inte ens omfattar hundra personer är obegripligt, för samplet är alldeles för litet och en enda undersökning är inte tillförlitlig. - Vindkraftssyndromet är en ny sjukdom som ökar i samma takt som ny vindkraft etableras. De insjuknade rapporteras lida bl.a. av huvudvärk, sömnlöshet, yrsel och ångest (Dr Nina Pierpoint, USA). Det tvistas om syndromet, men det är ett faktum att långvarig stress ger upphov till sjukdomar. Ljud- och synintryck som människan upplever som störande och som hon inte kan undvika i sitt hem och sin närmiljö leder till långvarig stress

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 15 som småningom leder till ohälsa. Vindkraften är ännu en så ny energiform att det inte finns tillräcklig kunskap om dess effekt på hälsan. - Att påstå att planområdet även i fortsättningen kan användas till rekreation är nonsens. Vem vill gå i det bullret? Dessutom är de jättelika betongfundamenten fula. Vintertid finns risk för nedfallande is. Verklig nonsens är Rambolls påstående att folk skulle komma på utflykt till vindparksområden. - Vad finns det för garantier att Egentliga Finlands Energi står för kostnaderna när det är dags att montera ner vindkraftverken? Och hur ska de jättelika fundamentområdena restaureras till naturmark? Eller blir allt kvar som framtida fornminnen? - Ljud- och skuggeffekterna har också en negativ effekt på en fastighets värde. Hur ska detta kompenseras? - Kommunen driver kritiklöst hela vindkraftsprojektet framåt med en sådan ofattbar frenesi som de enskilda kommuninvånarna har svårt att förstå och godkänna. Ska några få markägares intressen få köra över det allmänna intresset och det allmänna välbefinnandet? - Vad bilagans fotomontage beträffar kan man endast konstatera att man gjort allt för att försköna verkligheten. Att se ett foto av ett vindkraftverk är helt annat än att se en video där dessa monstermöllor snurrar och där man skulle ha kunnat höra ljudet de alstrar och också se skuggeffekterna. Varför krävde kommunen inte detta, då allt skulle vara så genomskinligt och vi skulle få all information? - Det finns redan tillräckligt med misslyckade vindkraftsprojekt ute i världen, också i Finland. Det behövs inte fler, allra minst på Kimitoön. Jag motsätter mig på det bestämdaste en etablering av vindkraftverk inom Gräsböle-Bogsböle, ja på hela Kimitoön. - Ytterligare ska vindkraftverken förses med sådan anordning som gör att rotorn stannar då fåglar närmar sig. Kraftverken ska också förses med timer så att skuggeffekter inte drabbar bostadshus. - Eftersom det finns ett stort antal fritidshus i kommunen ska alla kraftverken stå stilla under alla skolfria dagar. - Innan bygget överhuvudtaget inleds ska den rådande ljudnivån undersökas genom objektiva mätningar och intervjuer skilt för varje fastighet som ligger inom en radie av 2000 m från det planerade området. Hur kan man annars bevisa att ljudmiljön förändrats och att boendetrivseln därför försämrats? - Vindkraften motiveras med att vi därmed kan minska på koldioxidutsläppen och sålunda kan minska växthuseffekten. För att vi ska kunna påverka klimatförändringen räcker det inte med utökad vindkraft om vi inte samtidigt minskar på vår energikonsumtion. - Enligt Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (13.2.1920/26) sägs det i 17 att en fastighet inte får användas så att det förorsakar grannen oskäligt besvär. Härvid nämns buller som ett sådant besvär. Då vindkraftverket orsakar oskäligt besvär för sin omgivning i form av ljud- och skuggeffekter samt blänk kan det miljötillstånd som krävs för vindkraftsbygge inte beviljas enligt miljölagen 42 då det står i strid med ovannämnda lag om vissa grannelagsförhållanden. Att hänvisa till en modellberäkning av bullerpåverkan som enligt bullerzonskartan (s. 34) visar att alla fastigheter ligger i zonen för 35 40dB kan väl inte vara ett argument för beviljande av miljötillstånd, då alla fastigheter ligger inom 1 km från planområdet? - I utkastet redogörs hur ytvattnet från nordvästra sidan av området rinner via Stormossen och Bogsböle träsk till Mossabäcken. Har det utretts hur detta område kan påverkas av det storskaliga bygget som det nu är frågan om? Från stora grävmaskiner, lyftkranar o.d. rinner det alltid ut mer eller mindre olja på marken. Redan små mängder är till skada i naturen. - I utkastet nämns att det på området kommer att hanteras små mängder smörjoljor och andra kemikalier som behövs för kraftverkens maskineri. Varför preciseras det inte vilka kemikalier och hurdana mängder det år frågan om? Var kommer de att bevaras?

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 16 - När det är dags att montera ner ett slutkört vindkraftverk och Egentliga Finlands Energi (eller vem som då år ägare) inte kan stå för kostnaderna då är det markägarna som ska stå för kostnaderna för förutom nedmonteringen också för de skador som uppstår på vägarna på grund av de tunga transporterna. - Vi var tre stycken som besökte området 2.8 2012 kl. 16:30 18:45 och såg en kungsörn. Kommer man att beakta torrakorna som finns på området och som år viktiga tillhåll för insekter och fåglar? - Varför har inte kräldjur och insekter inventerats? Likaså förekomsten av lo? - Det konstaterades 9.5.2011 i Vindpark delgeneralplan för Gräsböle, Programmet för deltagande och bedömning i avsnittet 4.1 In uensområde följande: Projektet med Gräsböle vindkraftsverk är tämligen litet, men dess verkningar sträcker sig till ett omfattande område. Därutöver utgör Natura-området samt planområdets läge på ett värdefullt bergs-, morän- och åsområde en ytterligare utmaning för planeringen. Av detta kan man dra den slutsatsen att projektet är svårt av olika orsaker att genomföra. Varför då alls förverkliga det? - Gräsböle nämns inte heller i den utredning över lämpliga områden för vindkraft som Egentliga Finlands Förbund utfört 2010 2011. - Fastän vi har vid två informationsmöten i Villa Lande tydligt fört fram vår åsikt om att avståndet ska vara minst 2 km till bostadshus har vi nu ett planutkast där de flesta husen ligger under 1 km från närmaste mölla. En sådan här planering leder endast till tråkiga konflikter som inte gagnar en bra sak, dvs. vindkraften. - En luftkabel kommer att dras över ett Natura-område. Hur det lyckas utan att skada marken och vegetationen är en gåta. - Enligt utredningen ska byggandet pågå i ett år, men det är ju sannolikt att tidtabellen förskjuts och arbetet tar längre tid. Hur kommer fåglarnas bofrid att beaktas under häckningsperioden? - I utredningen sägs att jakt kan bedrivas på området när möllorna väl står där. Men hur mycket finns det att jaga efter all den verksamhet som utförs där. Några uppgifter om viltet hittas inte i delgeneralplanen. Har det utretts om det finns grävlingsgryt på området? - Problemet med vindkraft är att det ännu finns rätt lite tillförlitliga forskningsresultat om de verkningar vindkraften har på sin omgivning. Effekterna kan ju märkas först decennier senare. En uppgift har jag hittat på nätet är att det häckar färre tättingar i närheten av vindkraftverk än det gör på motsvarande område utan mölla. Det är fel att ringakta antalet fåglar som dör då de kolliderar med rotorbladen. De döda fåglarna är svåra att hitta då naturens renhållningsverk effektivt städar bort dem. - Kraftverken ska också förses med belysning som riktas uppåt. Belysningen nämns endast i förbigående utan att beakta att det också är fråga om ett slags förorening (finska: valosaaste) som hindrar en att betrakta stjärnhimmeln. Varför ingår inte i fotomontaget någon bild av vindkraftsparken på natten? Det är en brist. - Då det gäller den sysselsättande effekten i kommunen bygger utredningarna endast på antaganden. Snöplogningen har nämnts. Men det skapar knappast nya arbeten. Vi får nog finna oss i att utländsk arbetskraft kommer att utnyttjas. - Då det gäller servicen av kraftverken har det nämnts vid informationsmötena att ett par besök per år räcker. I planutkastet sägs det att det behövs 2 5 besök per kraftverk årligen och lika många oförutsedda besök. Det här skulle ju betyda med fem möllor 20 50 besök årligen. Det är ju nästan en gång i veckan. Har jag förstått detta rätt? - Hur ska de visuella olägenheterna eller de andra störande olägenheterna som kraftverken orsakar ersättas den markägare som drabbas av detta? - Vem är ansvarig då vindkraftverken stör? Markägaren, Egentliga Finlands Energi eller kommunen?

DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 17 Resultaten från de bilagda rapporterna presenteras på svenska i planbeskrivningen. För att reda ut oklarheter kan man kontakta kommunen eller planläggningskonsulten. Utredningarna har ansetts vara tillräckliga för att kunna bedöma konsekvenserna av vindkraftsparken. En del utredningar har ytterligare preciserats, en utredning över fåglarnas vårflytt är gjord och en utredning över konsekvenserna för Natura 2000-området har gjorts. Dessa presenteras i samband med att planförslaget läggs till påseende. I vanliga fall ges planområden ett namn baserat på en närbelägen plats, utan att ändå ta med alla närbelägna platser i namnet. Namnet Gräsböle har valts eftersom projektet till en början var koncentrerat närmare Gräsböle. Namnet Gräsböle är redan etablerat som namn på projektet. Avståndet mellan Gräsböle och Bogsböle är inte stort och invånarna borde också intressera sig för vad som händer i grannbyarna. Att datumen skrivits i formen xx.xx.2012 beror på att dessa inte var kända innan tekniska nämnden tog beslutet om påseendet. Samma textversion som tekniska nämnden godkänt har också lagts till påseende. Därför införs datumen först i följande skede av planeringen. Storleken på vindkraftverkens fundament är inte 60x80 m =4800m 2, utan detta är anläggningsområdet. Saken har preciserats i planbeskrivningen. Ett standardfundament är ca 25 meter i diameter och ett bergsförankrat fundament ca 8 meter i diameter. För vissa miljöskador, såsom buller och annan dylik skada, kan ersättning betalas om skadan kan anses vara oskälig, men ersättning erhålles inte för t.ex. förlust av vackert landskap eller minskad biologisk mångfald. I en delgeneralplan bestäms inte om eventuella ersättningar. Vindkraftverken har placerats så att rekommenderade bullervärden inte överskrids vid bostadsbyggnaderna. Bullerreduktion planeras att användas vid två kraftverk eftersom dessas två riskerar att överskrida gränsvärdena i vissa situationer. En planbestämmelse om att kraftverken ska utrustas med denna egenskap har införts. Denna bullerreduktion har redan tagits i beaktande på bullerkartorna som presenteras i planbeskrivningen. Det är tekniskt möjligt att utrusta vindkraftverken med sensorer som stannar dem vi de tider då skuggeffekter uppstår på ett visst område. Också en sådan bestämmelse har införts i delgeneralplanen. Dessutom har en bestämmelse införts om att vindkraftverken ska kunna utrustas med system som motverkar isbildning. För att garantera att vindkraftverken plockas bort efter att de inte längre används sätter vindkraftsbolaget in en garanti på banken. Dessutom har de material som används i vindkraftverken ett andrahandsvärde. Vindkraftsparken har konskevenser för fågelbeståndet, men det har bedömts att konsekvenserna inte är så stora att det skulle hindra förverkligandet av projektet. Egentliga Finlands förbund har främst letat efter större helheter för vindkraftsparker i sin utredning från 2010 2011, varför Gräsböleområdet ansetts vara för litet. Senare, i förslaget till etapplandskapsplan i januari 2013, har området ansetts vara lämpligt för en mindre vindkraftspark (färre än 10 vindkraftverk). En luftkabel kommer inte att dras över ett Natura 2000-område, men däremot över en värdefull mosse. En luftkabel används för att minimera ingreppet i naturen. Byggandet av en vindkraftspark sysselsätter både lokalt och arbetskraft utanför kommunen. Vad den sysselsättande effekten i kommunen på lång sikt blir är svårt att förutsäga, men vindkraftsparken snarare förbättrar förutsättningarna för att anställda inom vindkraftsbranschen flyttar till Kimitoön än tvärtom. Trots att vindkraftverken behöver flera servicebesök under året betyder det inte att antalet besök kan multipliceras med antalet kraftverk, eftersom flera kraftverk kan servas under ett besök. Att uppgöra en markanvändningsplan handlar om en helhetsbedömning och då det gäller projekt av denna storlek är det inte alltid möjligt att beakta alla invånares intressen, utan man måste se till den större helheten och göra kompromisser. Bland annat måste man också beakta nyttan av investeringar i den lokala infrastrukturen, direkta och indirekta skatteinkomster, nationella målsättningar och tillgången till grön energi för hela landet. Vindkraftsoperatören ansvarar för eventuella olägenheter. 22. Kirjallinen mielipide, Sahlberg-Vuorimäki Kirsi & Vuorimäki Tapio Mielipide 2.8.2012, täydennys 8.8.2012 Mielipiteen pääkohdat