Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt, Hir Skåne Lennart Pålsson, HS Skåne Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. Planet jämfört med Propino + 25 kg N/ha för att nå 11% +10 kg N/ha i ekonomiskt optimum + 5 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% + 800 kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg 1
L7-426 Försöksupplägg L7-426 Sorter 6 Kväve 55-190 kg N Kvävesteg 4 (45 kg) Spridning 1-3 gånger Platser 7 stycken Försöks år 1 (2016) Förutsättningar: Maltkornssorter, förfrukt stråsäd. Led tid medel N/ha A vid sådd 262 kg NPK 22-6-6 56,6 B Vid sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 C Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 Före DC 30 167 kg Axan 45 D Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 Före DC 30 167 kg Axan 45 DC 31-32 290 kg Ksp 45 L7-426 Skörd Högst skörd Lägst skörd -Planet -Brioni Skörde utveckling Propino och planet brantare och avstannande Brioni och Irina flackare och konstant dt/ha 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 Skörd dt/ha 0 50 100 150 200 kg N/ha Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) 2
L7-426 100,0 Mellan Sverige Skörd dt/ha 100,0 Södra Sverige Skörd dt/ha 95,0 95,0 90,0 90,0 85,0 85,0 80,0 80,0 dt/ha 75,0 dt/ha 75,0 70,0 70,0 65,0 65,0 60,0 60,0 55,0 55,0 50,0 0 50 100 150 200 kg N/ha 50,0 0 50 100 150 200 kg N/ha Propino Planet Brioni Irina Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) Propino Brioni Poly. (Propino) Poly. (Brioni) Planet Irina Poly. (Planet) Poly. (Irina) L7-426 Ekonomi Nettoberäkning Optimum Planet 147 kg N/ha Irina 137 kg N/ha Propino 136 kg N/ha kr/ha 12000,0 11000,0 10000,0 9000,0 8000,0 Ekonomi kr/ha Brioni 171 kg N/ha 7000,0 6000,0 Brioni Whiskeymalt, hög protein korn. 5000,0 0 50 100 150 200 kg N/ha Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) 3
L7-426 11000,0 Mellan Sverige Ekonomi kr/ha 11000,0 Södra Sverige Ekonomi kr/ha 10000,0 10000,0 9000,0 9000,0 kr/ha 8000,0 kr/ha 8000,0 7000,0 7000,0 6000,0 6000,0 5000,0 0 50 100 150 200 kg N/ha 5000,0 0 50 100 150 200 kg N/ha Propino Planet Brioni Irina Propino Planet Brioni Irina Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) L7-426 Proteinhalt Kg N för att höja proteinhalten 1% Planet 48 kg N/ha Irina 43 kg N/ha Propino 44 kg N/ha Brioni 41 kg N/ha Planet 0,6% enheter lägre än Propino = 25 kg N/ha mer för att nå 11% proteinhalt Råprotein % av ts 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 Protein 0 50 100 150 200 kg N/ha Linjär (Propino) Linjär (Planet) Linjär (Brioni) Linjär (Irina) 4
L7-426 Mellan Sverige Södra Sverige Kg N för att höja proteinhalten 1% Planet 59 kg N/ha Planet 43 kg N/ha Irina 45 kg N/ha Irina 43 kg N/ha Propino 50 kg N/ha Propino 40 kg N/ha L7-426 Sortjämförelse skörd och ekonomi skörd protein ekonomi Propino 136 7760 100 11,43 100 10769 100 Vid optimal giva Vid samma giva Irina 137 8030 103 11,33 99 11175 104 Planet 147 8770 113 11,08 97 11527 107 Brioni 171 8053 104 12,7 111 11188 104 Planet 136 8350 108 10,9 95 11478 107 Brioni 136 7590 98 11,8 103 10021 93 5
L7-426 Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Planet jämfört med Propino + 25 kg N/ha för att nå 11% +10 kg N/ha i ekonomiskt optimum + 5 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% + 800 kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av ca 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. L7-105 & L7-1010 Höstvete Optimalgiva Små skillnader 2016 om man tittar på medelvärdena. Störst skillnad vid brödvete. Kan kopplas till proteinhalten Odlingsplatsen Mariboss störst skillnad mellan platserna Praktik nästan ingen skillnad Kvalitet Sort skillnader i stärkelse och proteinhaltsnivåer. Inga större sortskillnader i sorternas förändring med kvävegivan. Undantag Protein: Julius och Reform Undantag Stärkelse: Julius och Mariboss 6
& L7-1010 Skillnader i höstvetesorters kvävebehov Proteinhalt vid optimum Högproteinsorter 11,5-12,5% Medelproteinsorter 10,5-11,5 lågproteinsorter 9,5-10,5% Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve Hög Proteinsorter: Praktik, Julius Mellan Proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis, Cumulus Låg Proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford L7-1010 Resultat Mariboss Kan utnyttja markkvävet bäst till att sätta kärna Sämst kvalitet både stärkelse och Protein Störst variation av kväveoptimum mellan försöksplatserna Svagt strå Låg proteinhalt vid optimum 9,3-9,8% Praktik Högst proteinhalt vid optimum 11,4-11,8% (även till stärkelsevete) Har svårt att plocka upp markbundet kväve Minst variation av kväveoptimum mellan försöksplatserna 7
Försöksupplägg L7-1010 Sorter 4 Kväve 0 250 kg N Kvävesteg 5 (50 kg) Spridning 2 gånger (100+X) Platser 2 stycken Försöks år 3 (2014-2016) Förutsättningar: Anpassat för ABSOLUT vodka. Platserna en med stallgödsel bra förfrukt, en plats utan stallgödsel spannmål som förfrukt L7-105 Sorter 8 (+ 2-3 regionala) Kväve 120 300 kg N Kvävesteg 4 (60 kg) Spridning 3 gånger (25-50-25) Platser 5 stycken (1 struket) Försöks år 1 (2016) Förutsättningar: Platserna är alla utan stallgödsel och med spannmål som förfrukt. Gödslingsregim vald med utgångspunkt för brödvete. Skörd 12000 11500 Skörd kg/ha Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Hereford klart högst skörd. 11000 10500 10000 9500 9000 Fyra försök 152814 (001) Borgeby, Bjärred 152815 (002) Jordberga, Klagstorp 152817 (002) Klostergården, Vreta Kloster 152818 (003) Brunnby gård, Västerås 8500 8000 Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 8
Skörd 12000 11500 Skörd kg/ha Ellvis Praktik Julius Hereford klart högst skörd. Ellvis, Praktik och Julius lägst 11000 10500 10000 9500 9000 Fyra försök 152814 (001) Borgeby, Bjärred 152815 (002) Jordberga, Klagstorp 152817 (002) Klostergården, Vreta Kloster 152818 (003) Brunnby gård, Västerås 8500 8000 Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 Skörd 12000 11500 Skörd kg/ha Reform Praktik Hereford klart högst skörd. Ellvis, Praktik och Julius lägst 11000 10500 10000 Praktik och Reform har inte slått i taket! 9500 9000 Fyra försök 152814 (001) Borgeby, Bjärred 152815 (002) Jordberga, Klagstorp 152817 (002) Klostergården, Vreta Kloster 152818 (003) Brunnby gård, Västerås 8500 8000 Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 9
Skörd 11000 10500 Skörd kg/ha Mariboss Praktik L7-1010 Praktik och Mariboss når inte samma optimum 10000 9500 9000 8500 8000 Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 Skörd 14000 13000 Hög Mineralisering 14000 13000 Låg mineralisering 12000 12000 L7-105 11000 10000 11000 10000 Praktik och Mariboss når samma optimum kg vete/ha 9000 8000 7000 kg vete/ha 9000 8000 7000 6000 6000 5000 5000 4000 0 50 100 150 200 250 300 tillfört kväve kg N/ha Mariboss Praktik Cumulus Poly. (Mariboss) Poly. (Praktik) Poly. (Cumulus) Poly. () 4000 0 50 100 150 200 250 300 kvävetillförsel kgn/ha Mariboss Praktik Cumulus Poly. (Mariboss) Poly. (Praktik) Poly. (Cumulus) Poly. () 10
L7-1010 L7-1010 Sammanställning 3 år Sort Försöksplats kväveoptimum Nollruteskörd Skörd vid optimum Proteinhalt vid optimum Stärkelsehalt vid optimum kg N/ha kg/ha kg/ha rel. % av TS % av TS Mariboss 201 4300 12500 100 9,8 70,7 Söderslätt Praktik 242 4400 13100 105 11,4! 71,5 Cumulus 227 5000 12400 99 10,8 71,7 Mariboss 125 9400! 13000 100 9,3 70,2! Bollerup Praktik 232 7600 13500 104 11,8 71,1 Cumulus 180 8800 12800 99 10,5 71,5! Brödvete sorter optimum 350 Optimal kvävegiva 14 300 250 200 150 100 188 228 189 195 300 191 202 211 197 213 256 212 233 237 227 13,5 13 12,5 12 50 11,5 0 Ellvis Reform Praktik Brons Julius Fodervete Brödvete Stärkelsevete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete 11 11
Stärkelse/Fodervete optimum Optimal kvävegiva 250 200 188 189 195 191 186 188 184 186 202 197 213 212 233 227 198 197 14,0 13,5 13,0 150 12,5 12,0 100 11,5 50 11,0 10,5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete 10,0 Praktik optimal kvävegiva Tolkning av optimal kvävegiva. Försöksserien har ingen 0-giva. Praktik har en ökning uppemot ca 200 kg N. Sedan kommer en platå Vid ökad priskvot är det framförallt denna platå som sjunker eller stiger. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Vid priskvot 4,8 är skillnaden mellan 220 kg N och 300 kg N 190kr. 0 0 15 30 45 60 75 90 105 120 135 150 165 180 195 210 225 240 255 270 285 300 4,8 7,2 12
L7-105 Bästa Netto 2016 Bröd-vete Stärkelsevete Kväve* Skörd Netto vid optimum Proteinhalt kg N/ha kg/ha rel. kr/ha rel. rel.** kg/ha rel. Ellvis 228 9 979 100 11 078 100 100 12,0 100 Reform 300 11 095 111 11 828 107 107 12,1 100 Praktik 211 9 866 99 11 104 100 100 12,4 103 Brons 256 10 554 106 11 348 102 102 11,8 98 Julius 237 10 346 104 11 478 104 104 12,5 104 Ellvis 189 9 802 100 10 729 100 97 11,5 100 Reform 191 10 181 104 11 291 105 102 11,3 99 Torp 188 10 459 107 11 655 109 105 10,5 91 Mariboss 186 10 347 106 11 405 106 103 10,6 93 Praktik 197 9 749 99 10 575 99 95 12,2 106 Brons 212 10 281 105 11 119 104 100 11,4 99 Julius 227 10 259 105 10 820 101 98 12,4 108 Hereford 197 11 018 112 12 277 114 111 10,6 92 Priskvot 7,2 Kvävepris: 10,50 Sammanfattning Optimumberäkning Ingen skillnad mellan kväveoptimum för Fodervete Stärkelsevete Hög proteinsorter Ingen skillnad i kväveoptimum oavsett kvalitet Mellan proteinsorter Ca 40 kg mer kväve till brödvete Mellan proteinsorter Varierande proteinhalt vid optimum beroende på kvalitet 13
Proteinhalt, högproteinsorter 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 Protein % av Ts Julius Praktik 9,0 Praktik Julius Prob:0,0001 CV: 4,52 LSD: 0,714 Proteinhalt, lågroteinsorter 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 Protein % av Ts Julius Praktik Mariboss Hereford Torp 9,0 Torp Mariboss Praktik Julius Hereford Prob:0,0001 CV: 4,52 LSD: 0,714 14
Proteinhalt, medelproteinsorter 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 Protein % av Ts Julius Praktik Ellvis Reform Brons Mariboss Hereford Torp 9,0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Prob:0,0001 CV: 4,52 LSD: 0,714 Proteinhalt, sammanfattning Statistisk skillnad mellan Hög protein Låg protein De flesta sorterna har samma proteinhaltsökning. De som sticker ut är Julius och Reform. Med brantare kurva. 15
Stärkelsehalt % av ts 72,0 71,5 71,0 70,5 70,0 69,5 69,0 68,5 68,0 67,5 67,0 Stärkelse % Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Reform Hereford Torp Brons Praktik Ellvis Mariboss Julius Prob:0,0001 CV: 0,67 LSD: 0,667 Stärkelsehalt, sammanfattning Mariboss och Julius lägst Stärkelsehalt och brantast sänkning vid ökad kvävegiva. Reform, Hereford och Torp högst stärkelsehalt. Hereford har stabilast stärkelsehalt 16
Kväveskörd Praktik 2016 600 495 500 398 410 400 300 438 441 Bestånd på våren, 495 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes här 60 kg N i startgiva 200 100 0 51,07 53,14 52,58 56,59 44,5 44,4 43,7 42,5 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Nivå Tidig Normal DC 37-39 Total A 30 60 30 120 kg N B 45 90 45 180 kg N C 60 120 60 240 kg N D 75 150 75 300 kg N Har byggt sin skörd tack vare sin förmåga att sätta många kärnor Kväveskörden är hög på grund av hög proteinhalt 17
Julius 2016 Bestånd på våren, 487 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes 45 kg N i startgiva Har byggt sin skörd tack vare hög tusenkorn vikt Bra kväveskörd pga bra protein och hög skörd 600 500 400 300 200 100 0 487 426 465 472 472 42,29 43,61 45,47 46,31 48,7 47,7 48,3 47,5 Skott Ax Tkv Kärnoor/ax Nivå Tidig Normal DC 37-39 Total A 30 60 30 120 kg N B 45 90 45 180 kg N C 60 120 60 240 kg N D 75 150 75 300 kg N 700 600 500 400 300 200 100 0 Mariboss 2016 572 478 524 531 551 44,9 45,06 46,72 46, 43,7 43,6 42,8 42 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Nivå Tidig Normal DC 37-39 Total A 30 60 30 120 kg N B 45 90 45 180 kg N C 60 120 60 240 kg N D 75 150 75 300 kg N Bestånd på våren, 572 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes 45 kg N i startgiva Har byggt sin skörd genom många ax Hög kväveskörd vid låga N-givor 18
500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Torp 2016 422 366 402 412 414 59,4 60,3 63,0 63,4 42,7 42,9 41,1 40,6 0 0 0 0 Skott Ax/m2 TKV kärnor/ax Nivå Tidig Normal DC 37-39 Total A 30 60 30 120 kg N B 45 90 45 180 kg N C 60 120 60 240 kg N D 75 150 75 300 kg N Bestånd på våren, 422 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes 60 kg N i startgiva Har byggt sin skörd genom många kärnor/ax Låg kväveskörd L7-105 & L7-1010 Optimalgiva Små skillnader 2016 om man tittar på medelvärdena. Störst skillnad vid brödvete. Kan kopplas till proteinhalten Odlingsplatsen Mariboss störst påverkan av odlingsplatserna Praktik nästan ingen påverkan Kvalitet Sort skillnader i stärkelse och proteinhaltsnivåer. Inga större sortskillnader i sorternas förändring med kvävegivan. Undantag Protein: Julius och Reform Undantag Stärkelse: Julius och Mariboss 19
L7-426 Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Planet jämfört med Propino + 25 kg N/ha för att nå 11% +10 kg N/ha i ekonomiskt optimum + 5 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% + 800 kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av ca 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. 20