Näringslivsstrategi Grästorps kommun

Relevanta dokument
Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivsprogram Hylte kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Verksamhetens plan 2015

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolitiskt program

Näringslivsprogram

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Antagen av KF , 145. Vision 2030

1(8) Verksamhetsplan Antagen vid årsmöte 1 april 2015

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Nordmarkens Näringsliv Förstudie En dörr in för företagen

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Skövde kommun

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Kommunledningskontoret Annette Palmqvist

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

VERKSAMHETSPLAN

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Internationell strategi. för Gävle kommun

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Företagsklimatet i Tanums kommun 2017

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Österåkers kommuns styrdokument

livslust här är gott att leva!

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren

Remiss av förslag till Näringslivsprogram för Marks kommun

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Bilagor till Näringslivsstrategi

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

Vision Ljungby Södra Sveriges Business Arena

VERKSAMHETSPLAN

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2017

Strategi. Kulturstrategi

NÄRINGSLIVSPLAN

Företagsklimatet i Gullspångs kommun 2017

2 Internationell policy

TVG Handlingsplan 2015

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01

Besöksnäringsstrategi

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Hagforsstrategin den korta versionen

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa

Forshaga - en attraktiv kommun

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

TVG Handlingsplan 2015

Näringslivsprogram för Söderhamn

Besöknäringsstrategi Fastställd av kommunfullmäktige , 4 Uppdateras före

Företagsklimatet i Trollhättans stad 2017

Plan för näringsliv och arbete

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

LIVSKVALITET KARLSTAD

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

KONCEPTET VI ÄR VARBERG

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Haninge kommuns internationella program

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Transkript:

Grästorps kommun Styrdokument Dnr 196/2016 Näringslivsstrategi Grästorps kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2017-06-12, 44, Uppdateras före 2021-06-30 Dokumentet finns på www.grastorp.se Dokumentansvarig: Näringslivsutvecklare

Vision 2020 Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket - allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. 2

Ansvar och roller Ansvaret för att utveckla näringslivsklimatet och ha hand om näringslivsfrågorna i kommunen ligger främst på Näringslivssamverkan Grästorp (NSG), en ideell förening som bildades 2007. Huvudmännen i föreningen är Grästorps kommun, Åse och Viste Sparbank, LRF Grästorp, Företagarna Grästorp, Grästorps Handel och Fastighetsägarna. Representanter för huvudmännen utgör också föreningens styrelse. NSG leds av en näringslivsutvecklare som också är näringslivsansvarig i kommunen. Utöver NSG:s roll att arbeta för att stärka företagen och företagandet har också kommunen en väsentlig roll i samspelet med näringslivet. Det är det viktigt att Grästorps kommun kan tillgodose företagens behov på ett snabbt och effektivt sätt. Kommunen ska så långt det är möjligt i alla sina delar genomsyras av en positiv inställning till näringslivet. Alla förvaltningar ska anstränga sig för att skapa ett så bra företagsklimat som möjligt. Övergripande mål Det övergripande målet för kommunens näringslivsarbete är att utveckla och stärka näringslivet i kommunen. Grästorp ska vara ett samhälle med ett konkurrenskraftigt näringsliv och som är attraktivt att verka i. Dessa mål och den övergripande strategin att nå målen har också formulerats i NSG:s verksamhetsidé: NSG ska samordna näringslivsarbetet i Grästorps kommun och vara den naturliga kontakt-ytan mellan näringslivet och kommunen. Vi kan även vara företagens kontaktyta gentemot andra myndigheter och offentliga organisationer i frågor som rör näringslivets utveckling. NSG ska också fungera som rådgivare för företagarna i Grästorp i frågor som gäller framför allt affärsutveckling, etablering och samverkan. Det övergripande målet är att utveckla och stärka näringslivet i kommunen. Våra insatser ska i första hand riktas mot befintliga företag, men vi ska även på olika sätt stimulera entreprenörsandan i kommunen, så att nya företag kan startas. En viktig uppgift är också att hjälpa till att profilera Grästorp som en attraktiv kommun att verka och bo i. Strategi för att nå målen Prioriterade målgrupper och konkreta mål för näringslivsarbetet Befintliga företag. Målet är att få företagen att stanna kvar på orten och att ge dem bästa möjliga förutsättningar för utveckling och expansion (Indikator: Svensk Näringslivs ranking). Nya företag. Målet är att ett ökat antal personer ska starta egna livskraftiga företag i kommunen (Indikator: Nyföretagarcentrums ranking och statistik). 3

Etableringar - Inflyttande företag. Målet är att intressanta och stabila företag etablerar sig i kommunen och att de ökar mångfalden i näringslivet (Indikator: Bolagsverkets statistik). Arbetsmetod för de prioriterade målgrupperna Befintliga företag. Kommunen ska aktivt verka för att dessa företag stannar kvar på orten och att de får bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Detta ska ske genom ett nära sam-arbete mellan framför allt NSG och de enskilda företagen och deras organisationer. Genom det nära samarbetet kan vi fånga upp såväl möjligheter som hot för företagen och snabbt agera för att om möjligt kunna förbättra förutsättningarna. NSG:s roll är här att agera rådgivare, kontaktförmedlare och företagslots för att underlätta företagens kontakter med olika förvaltningar i kommunen och andra myndigheter. Exempel på samarbetspartners är Connect Väst och ALMI. NSG ska samordna näringslivsarbetet i kommunen och hjälpa till att finna partners inom och utanför kommunen. NSG ska också genom företagsträffar med olika teman öka kompe-tensen, skapa samverkan och starka nätverk för företagarna. För att stärka samarbetet inom näringslivet på orten, är det också viktigt att anordna evenemang som synliggör företagen, skapar stolthet och ger vi-känsla. Nya företag. NSG ska samarbeta med externa aktörer inom stöd till nyföretagare för att ge personer som vill starta egna företag bästa möjliga förutsättningar i starten. Exempel på aktiviteter är regel-bunden Starta Eget-information, enskild rådgivning, mentorprogram och utbildning i olika ämnen för företagsstartare. NSG ska ge stöd före, vid och efter nystart och arbeta med aktiv rådgivning och kontakt-förmedling. NSG ska även arbeta som företagslots för att underlätta kontakterna med kommunen. Inflyttande företag. Här kan det röra sig om företag som vill flytta sin huvudverksamhet eller starta en filial eller produktionsanläggning i kommunen. För dessa företag är NSG den naturliga samtalspartnern och kontaktförmedlaren. En dörr in-konceptet underlättar kommunika-tionen mellan företagen och kommunen, vilket ger samordning och effektivitet. Kommunen å sin sida ska arbeta med minimal byråkrati, serviceinriktning, snabbhet och visa en företags-vänlig attityd vid etableringen. För att attrahera etableringar samarbetar vi med Position Väst och närliggande kommuner då detta är lämpligt. För att underlätta synligheten för etablerare visas lediga tomter och lokaler i webbbaserat externt visningsverktyg. 4

Bilaga 1 Åtgärder för ett bättre företagsklimat i Grästorp Nedanstående idéer och förslag kommer från de workshops med företagare och politiker som genomfördes under våren 2010 och har kompletterats/reviderats efter företagarträffar under våren 2017. Samspelet kommunen företagarna Mötesplatser Det är viktigt att få ett ömsesidigt engagemang och förtroende mellan företagen och kommunen. Detta kan ske genom att vi skapar fler mötesplatser där parterna kan träffas. Överhuvudtaget bör vi hela tiden upprätthålla samarbetsformer mellan kommunen, företagare och alla invånare. Förslagsvis ska dessa möten ske med regelbundenhet. Kommunikation är viktigt och kommer hela tiden att bli allt viktigare i samhället. Vi bör därför hela tiden utveckla informationsutbytet mellan kommunen och näringslivet så att det sker smidigt och ofta. Kommunens hemsida och information via e-post är exempel på naturliga arenor för kommunikationen. Myndighetskontakter Ibland uppstår myndighetsproblem mellan företagare och kommunen. Här bör kommunen arbeta med rådgivning. Inom kommunen finns stor kompetens inom olika områden. Låt företagen få ta del av kompetensen och erbjud den innan myndighetsbesluten fattas. Den kommunala tillsynen bör alltså starta med rådgivning. Detta sparar såväl pengar som irritation. Alla vinner på att kommunen i alla lägen arbetar mer som konsulter och rådgivare. Upphandling För att i högre grad ge de lokala företagen möjlighet att delta i upphandlingen ska kommunen vara kreativ i kravspecifikationerna för att söka hitta nya möjligheter att ge lokala små-företagare chansen att delta. Förfrågningsunderlagen bör vara lätta att förstå. Vi behöver öka upphandlingskompetensen hos företagarna. Ett bra sätt är att kommunen genomför rådgivning och handledning i dessa frågor. 5

Infrastruktur Ett av Grästorps bästa konkurrensmedel när det gäller att locka företag och inflyttare är det geografiska läget. Kommunen har närhet till större städer, de stora vägar som genomkorsar kommunen, järnvägen och Trollhättan-Vänersborgs flygplats. Avståndet till regionens motor Göteborg krymper alltså och Grästorp bör haka på och noga följa vad som händer västerut. Helt klart finns här en stor utvecklingspotential för att locka både företag och boende till kommunen. Denna potential bör tas tillvara på bästa sätt. Att bibehålla eller förbättra kollektivtrafikförbindelser till närliggande städer är en viktig fråga, som är avgörande för den attraktion som kommunen har för företag och boenden. Mark och lokaler Det ska vara lätt för nya företag att få tag på lokaler i Grästorp. Kommunen bör underlätta och se positivt på nya byggprojekt som tillför kommunen industrifastigheter och företagslokaler. Kommunen har goda omdömen och ranking gällande hantering av bygglov, och denna attityd och snabbhet i hanteringen bör behållas. Även byggnationen av bostäder är viktigt för att öka befolkningsunderlaget. Framtidsbranscher och möjlighet till finansierade utvecklingsprojekt Utvecklingen går snabbt och i en långsiktig strategi är det svårt att med säkerhet fokusera på vissa framtidsbranscher. Besöksnäringen är en bransch som växer i Sverige i stort och mycket sannolikt är en framtidsbransch även för Grästorp. Då spelar boende, evenemang, krögare, handel, gröna näringar och lokal service en viktig roll och ett bra samarbete med kommuns turismstrateger är viktigt. Gröna näringar, med exempelvis närproducerad mat, ser ut att gå en positiv framtid till mötes. Här bör vi fokusera på det genuina och hållbara och den styrka som en lång tradition av matproducenter i bygden ger. För att få bättre villkor för våra företagare och fler verksamheter i kommunen ska invånare, föreningar och företag försöka skapa fler projekt inom LEADER Västra Skaraborg och andra projektfinansierade utvecklingsprojekt. Dessa kan sedan utvecklas till att bli självständiga företag. 6

Öka handeln Inom handeln är konkurrensen mördande. E-handeln gör att utvecklingen går väldigt snabbt och kundernas köpbeteende förändras. Det gäller därför för Grästorp att kunna hitta en egen nisch som handelscentrum. Även här kan det unika med goda kommunikationer, småskalighet och alla närproducenter utgöra en god grund. Det är viktigt med en bra paketering och marknadsföring, exempelvis genom gemensamma kampanjer och attraktiva och informativa skyltar vid infarterna, som kan stimulera trafikanterna på vägarna 44 och 47 att handla i Grästorp. Fördelar med att handla lokalt bör kommuniceras kontinuerligt. Det är också viktigt att stärka företagens förmåga att arbeta med digitalisering, för att följa med i utvecklingen. Samarbete inom handeln i Grästorp är oerhört viktig för att ge ett mervärde till kunderna och kunna erbjuda ett så samlat erbjudande och stort utbud som möjligt. En förutsättning för att denna strategi ska kunna lyckas är att det är snyggt och prydligt i Grästorp. Det ska vara en positiv upplevelse att handla här. Kommunen och näringslivet bör arbeta med att förbättra centrummiljön och att även i övrigt göra Grästorp mer attraktivt. Kompetensbehov, skola och integration Grunden för en positiv näringslivsutveckling läggs i skolan. Därför är en skola med högkvalitet och som har sin grund i det entreprenöriella lärandet en viktig förutsättning. Idag finns en stor kompetensbrist inom många yrken och kommunen bör tillsamman med näringslivet sträva efter att förbättra detta. Lärlingssystem, utbildningsinsatser, kommunikation i skolorna är några exempel på möjliga åtgärder. Det är viktigt att stärka elevernas teknikintresse och IT-kompetens. Skolan och näringslivet bör ha samarbeten gällande praktik, studiebesök och liknande. Här kan ett bättre samarbete mellan NSG och skolan vara en del i processen. Ett bra samarbete med integrationsansvariga är också ett sätt att få till bra matchningar och täcka kompetensbehov inom olika branscher. 7