Maja går till ungdomsmottagningen Linus har kontaktperson

MEDDELANDE NR 2006:12 Maja går till ungdomsmottagningen Linus har kontaktperson Stöd i öppna former för barn och familjer i Gislaveds kommun

Maja går till ungdomsmottagningen Linus har kontaktperson Stöd i öppna former för barn och familjer i Gislaveds kommun MEDDELANDE NR 2006:12

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Meddelande nr 2006:12 Referens Margareta Johansson, Rättsavdelningen, sociala funktionen, Stefan Roman, Rättsavdelningen, sociala funktionen, mars 2006 Kontaktpersoner Margareta Johansson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 51 21, e-post margareta.johansson@f.lst.se Stefan Roman, Länsstyrelsen i Jönköpings län Direkttelefon 036-39 51 18, e-post stefan.roman@f.lst.se Webbplats www.f.lst.se ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 06/12--SE Upplaga 50 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2006 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på Svanenmärkt papper och omslaget består av PETplast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 2006 2

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Förord Vid sidan av vårdnadshavarna har socialnämnden ett särskilt ansvar för barn och ungdom. Nämnden ska enligt 5 kap. 1 socialtjänstlagen verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. I detta uppdrag innefattas allt ifrån strukturinriktade åtgärder till åtgärder på grupp- och individnivå. En familj kan av olika anledningar ha behov av stöd från socialtjänsten. Genom en väl uppbyggd öppenvårdsverksamhet finns möjligheter att erbjuda insatser som överensstämmer med den enskildes behov. Väl anpassade öppenvårdsinsatser i ett tidigt skede kan förebygga att barn och ungdom blir i behov av vård och fostran utanför det egna hemmet. Länsstyrelsen har genomfört en tillsyn av stöd i öppna former för barn och familjer i Gislaveds kommun. I denna rapport presenteras de olika verksamheterna och Länsstyrelsen lyfter i sin bedömning fram frågeställningar som vi bedömer som intressanta för kommunen att reflektera kring. Iris Dovrén Råsbrant Socialdirektör Margareta Johansson Socialkonsulent Stefan Roman Socialkonsulent 3

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Omfattning...7 Frågeställningar... 7 Tillvägagångssätt... 8 Aktuell lagstiftning... 9 Socialtjänstlagen... 9 LVU... 10 Beskrivning av verksamheten i Gislaved... 10 Kontaktpersoner/kontaktfamiljer enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen... 10 Personligt stöd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen... 11 Hemterapeutinsats... 12 Samtalsserier med socialsekreterare... 12 Samtalsserier med behandlingsassistent eller psykolog... 12 Strukturerade öppenvårdsprogram... 13 Övriga öppenvårdsverksamheter... 13 Ungdomsmottagning... 13 Mamma-barngrupp... 13 Lägerverksamhet... 14 Tre-steg... 14 Trastenprojektet... 14 Förebyggande insatser med stöd av 22 LVU... 14 Möjligheter för våldsutsatta kvinnor och barn att få stöd genom verksamheterna... 14 Tillgängligheten för fysiskt funktionshindrade... 15 Bedömning... 15 Referenser... 17 4

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Sammanfattning Länsstyrelsen har genomfört en tillsyn av den verksamhet som socialtjänsten i Gislaved bedriver för att i öppna former stödja barn och föräldrar. Vi har valt att fokusera på vissa frågeställningar utifrån de uppdrag som Länsstyrelsen har när det gäller integrering av barn-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Där det har varit möjligt har frågeställningarna formulerats på ett sådant sätt att jämförelser kunnat göras med nationell statistik. I tillsynen har vi velat belysa följande frågeställningar: Hur arbetar socialnämnden med kontaktpersoner/kontaktfamiljer? Hur ges behovsprövat personligt stöd? Vilka strukturerade öppenvårdsprogram finns? Vilka övriga öppenvårdsverksamheter bedrivs? Hur uppmärksammar socialnämnden våld mot kvinnor och barn i sin verksamhet för barn och föräldrar? I vilken utsträckning är verksamheten tillgänglig för personer med olika fysiska funktionshinder? Kommunen gav först en redovisning för sin verksamhet genom att besvara en enkät och därefter besökte Länsstyrelsen Gislaved och samtalade med berörda tjänstemän. Kontaktperson är en vanlig insats som framför allt ges till tonåringar, främst pojkar. Kontaktfamiljer används främst för yngre barn som ett komplement till familjen. Omfattningen kan variera från någon kontakt i månaden till att barnet tillfälligt är placerat hos kontaktfamiljen. Här är könsfördelningen jämnare. Även om yngre barn dominerar kan det vara värt att notera att lika många tonåringar har kontaktfamilj som kontaktperson. Annat behovsprövat stöd ges till barnet/den unge av socialsekreterare, behandlingsassistent, psykolog eller hemterapeut. Här dominerar tonåringarna och det är vanligare att pojkar får den här typen av insats än flickor. Gislaved har inte någon egen verksamhet som bedriver strukturerade öppenvårdsprogram. Däremot finns flera andra typer av öppenvårdsverksamheter. Ungdomsmottagningen drivs tillsammans med landstinget. Här dominerar flickorna bland besökarna. Pojkarna kommer i första hand i samband med att man bjuder in grupper av ungdomar till samtal i viktiga frågor. Hemterapeuterna arbetar dels med enskilda familjer, dels med gruppverksamhet för föräldrar och barn. Trastenprojektet är ett arbete i ett bostadsområde som riktar sig till olika nivåer och har en omfattande verksamhet. Nämnas kan också kommunens lägerverksamhet under sommaren. Gislaved har fått statsbidrag för att bedriva projektet Tre-steg som riktar sig till unga som upplevt våld i familjen. Kommunen arbetar på olika sätt för att stödja kvinnor och barn som utsatts för familjevåld. 5

ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Nämnas kan att de flesta av öppenvårdsverksamheterna är tillgängliga också för personer med fysiska funktionshinder. Undantaget är ungdomsmottagningen som är svår att besöka, på grund av trappor, för personer med rörelsehinder. I rapporten presenteras de olika verksamheterna och Länsstyrelsen lyfter i sin bedömning fram frågeställningar som vi bedömer som intressanta för kommunen att reflektera kring. 6

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna i länet svarar för. När det gäller kommunernas insatser för barn och unga har fokus vanligen kommit att ligga på ärendehandläggning. Vid tillsyn av verkställighet har det oftast handlat om dygnsvård. När barn placeras i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) är det en mycket ingripande åtgärd, som naturligtvis förtjänar vår uppmärksamhet. Det är dock många fler barn som får insatser från socialtjänsten i öppna former och det är därför angeläget att också följa hur kommunerna bedriver sådana verksamheter. Eftersom detta område inte är lika reglerat i lag erbjuder tillsynen metodiska svårigheter och det finns få givna kriterier för bedömning av verksamheten. Gislaved är med sina c:a 30 000 innevånare en av de största kommunerna i Jönköpings län. Bara Jönköping och Värnamo har fler innevånare. Andelen barn och unga i befolkningen är något högre än genomsnittet i Sverige. C:a 8 000 personer är under 20 år. Andelen barn och ungdomar i befolkningen är därmed c:a 27 % att jämföra med riksgenomsnittet som är 23 %. Gislaved föreföll ett vara ett gott val när det gällde att påbörja tillsynen av öppenvårdsinsatserna för barn och unga i länets kommuner. Man har många barn och ungdomar i befolkningen och kommunen är tillräckligt stor för att det ska vara uppenbart att man behöver arbeta på flera nivåer, med ett varierat utbud av insatser för att tillgodose befolkningens behov. Syfte Avsikten är att få en grundläggande kunskap om de verksamheter i länet som bedriver socialtjänstverksamhet i öppna former riktade till barn och föräldrar. Tillsynen i Gislaved är den första och ambitionen har därför också varit att finna former för att genomföra den här typen av tillsyn. OMFATTNING De verksamheter som ingår i tillsynen bedriver i något avseende insatser på individoch/eller gruppnivå. De som enbart är verksamma på strukturell nivå faller utanför tillsynen. Samverkansorgan utan egen verksamhet och informations- och kampanjorganisationer är exempel på verksamheter som inte berörs. FRÅGESTÄLLNINGAR Vi har valt att fokusera på vissa frågeställningar utifrån de uppdrag som Länsstyrelsen har när det gäller integrering av barn-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. 7

ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Barnperspektivet beaktas på så sätt att socialtjänstens förmåga att svara upp till de behov som kan finnas hos barn och unga i kommunen kommer att analyseras. Jämställdhetsperspektivet beaktas genom att vi i tillsynen samlar in, bearbetar och analyserar data på ett sådant sätt att det i vissa avseenden blir möjligt att upptäcka eventuella skillnader mellan hur kvinnor respektive män och flickor respektive pojkar får tillgång till verksamheterna. Likaså tas i tillsynen särskilt upp hur socialnämnderna uppmärksammar våld mot kvinnor och barn. Tillgänglighetsperspektivet beaktas med avseende på möjligheterna för fysiskt funktionshindrade att ta del av verksamheten. Vissa frågeställningarna har utformats så att vi kan göra jämförelser med den nationella statistik som Socialstyrelsen ger ut årligen. För att detta skulle vara möjligt har vi i förekommande fall också valt att definiera de olika insatserna på samma sätt som Socialstyrelsen har gjort när man samlat in underlag för statistikrapporterna. Hur arbetar socialnämnden med kontaktpersoner/kontaktfamiljer? Hur ges behovsprövat personligt stöd? Vilka strukturerade öppenvårdsprogram finns? Vilka övriga öppenvårdsverksamheter bedrivs? Hur uppmärksammar socialnämnden våld mot kvinnor och barn i sin verksamhet för barn och föräldrar? I vilken utsträckning är verksamheten tillgänglig för personer med olika fysiska funktionshinder? Tillvägagångssätt Gislaved är den första kommunen vars öppenvård är föremål för tillsyn under den här planeringsperioden. Denna tillsyn har därför kommit att fungera som en pilotundersökning inför de följande granskningarna. Kommunen besvarade först en enkät där vi i första hand begärde att få statistikuppgifter från socialtjänstens öppenvårdsverksamhet och även beskrivningar av hur arbetet bedrevs i olika avseenden. Utgångspunkten vid utformningen av formuläret vara den rapportering om socialtjänstens verksamheten som kommunerna gjorde till Länsstyrelsen i december 2003, Socialstyrelsens statistik över insatser för barn och unga samt förteckningen över beviljade projektmedel. Efter att kommunen besvarat enkäten besökte Länsstyrelsen Gislaved och sammanträffade med samordnaren för Individ- och familjeomsorgen Lena Sundqvist och de båda distriktscheferna Curt Vang och Krister Persson. De besvarade ett antal kompletterande frågor till 8

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN enkäten och gav kommentarer och synpunkter till den redovisade statistiken. Hemterapeut Elisabeth Bay-Jensen deltog i de delar som rörde hemterapeuternas arbete. Aktuell lagstiftning Insatser för barn och ungdomar är prioriterade i socialtjänstlagen och stora delar av lagen har relevans för detta område. Också i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns tillämpliga bestämmelser. Nedan följer några ställen i lagen av särskilt intresse för vår tillsyn: SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 kap. 2 När åtgärden rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 kap. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 3 kap. 6 andra och tredje stycket Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan jämförlig verksamhet. Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. 5 kap. 1 Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken på en ogynnsam utveckling, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, 9

ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts. LVU LVU innehåller bestämmelser om när socialnämnden kan ingripa mot vårdnadshavarnas och/eller barnets vilja. Den andra paragrafen inriktar sig på situationer när barn löper påtaglig risk att skadas på grund av om misshandel eller andra omständigheter i hemmiljön och den tredje paragrafen gäller situationer där barnets eller ungdomens eget beteende är orsaken till behovet av hjälp. I lagen finns också en bestämmelse om förebyggande insatser: 22 Om det kan antas att den som är under 20 år till följd av ett beteende som avses i 3 kommer att behöva beredas vård enligt denna lag om beteendet fortsätter och det stöd eller den behandling som den unge behöver inte kan ges med samtycke av den unge själv, om han eller hon har fyllt 15 år, och av hans eller hennes vårdnadshavare, får socialnämnden besluta 1. att den unge skall hålla regelbunden kontakt med en särskilt utsedd kontaktperson, eller 2. att den unge skall delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlingsplan finnas. Beskrivning av öppenvårdsverksamheten i Gislaved Nedan följer en redovisning av svaren från enkäten tillsammans med de kommentarer som gavs av nämndens representanter vid intervjun. I den utsträckning det varit möjligt görs jämförelser med den nationella statistiken har detta gjort. KONTAKTPERSONER/KONTAKTFAMILJER ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN Antal barn och unga fördelade på kön och födelseår som hade kontaktperson någon gång under 2004 Födelseår Pojkar Flickor 1984-1986 6 4 1987-1991 11 3 1992-2004 5 0 Totalt 22 7 Kontaktperson är en vanlig insats, som används generellt när problemen hos de berörda inte är för stora. Det måste finnas kvalitet och noggrann uppföljning för att insatsen ska vara motiverad. Det är mycket viktigt att hitta rätt person för varje barn eller ungdom. Det är framför allt tonåringar som får insatsen. Noteras kan också att det är betydligt vanligare att pojkar än flickor får kontaktperson. Förvaltningens kommentar till skillnaderna är att pojkarna visar upp en annan problembild än flickorna. Det är vanligare att de aktualiseras hos socialtjänsten på grund av kriminalitet och missbruk. Systemet är uppbyggt så att 10

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN det registrerar pojkarnas problem i högre grad än flickornas menar man. Ser man till antalet aktuella ärenden hos socialtjänsten totalt råder det emellertid en relativt jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Antal barn och unga, fördelat på kön och ålder, som hade kontaktfamilj någon gång under 2004 Födelseår Pojkar Flickor 1984-1986 0 2 1987-1991 10 9 1992-2004 26 21 Totalt 36 32 Det är ofta fråga om barn till ensamstående föräldrar med ett svagt socialt nätverk. Kontaktfamiljer används som ett vanligt komplement till familjen. Omfattningen kan variera från någon kontakt i månaden till att barnet tillfälligt är placerat hos kontaktfamiljen. Ofta är det fråga om avlastning för föräldern men det är inte ovanligt att det finns sociala indikationer på behov av stöd för barnet. Barnets förhållanden utreds i samtliga fall och insatsen anpassas utifrån barnets behov. Här är könsfördelningen jämnare. De yngre barnen dominerar. Det kan dock vara värt att notera att lika många tonåringar har kontaktfamilj som kontaktperson. Det förekommer att man har kontaktfamilj också i åldern 18-20 år. Det är ibland svårt att rekrytera kontaktpersoner och kontaktfamiljer. En socialsekreterare på respektive distrikt har ett speciellt ansvar att rekrytera familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Dessa socialsekreterare håller också i eventuella utbildningar. Respektive handläggare ansvarar för utredningar, beslut och förordnande av kontaktperson/kontaktfamilj i det enskilda ärendet. Det är också handläggarens uppgift att ge stöd till uppdragstagarna och följa upp insatsen. Det är huvudsakligen pojkar som får insatsen och det är främst män som förordnas som kontaktpersoner för ungdomar. I samarbete med Vuxenskolan har man haft en studiecirkel för kontaktpersoner/kontaktfamiljer. Man brukar också erbjuda några att åka på FACO:s kongress. I den nationella statistiken redovisas kontaktpersoner och kontaktfamiljer tillsammans. Av landets alla barn och ungdomar hade ca 1 % kontaktperson/kontaktfamilj någon gång under 2004. Gislaved ligger här något högre än riksgenomsnittet och även något högre än övriga kommuner i Jönköpings län. Även i övriga landet är det vanligare att pojkar (55 %) fått insatsen än flickor (45 %). PERSONLIGT STÖD ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN Med personligt stöd avses stöd och behandling som ges till barnet/den unge och som kan utföras av t.ex. socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. 11

ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Antal barn och unga, fördelade på kön och ålder, som fick behovsprövat personligt stöd under 2004 Födelseår Pojkar Flickor 1984-1986 5 0 1987-1991 20 18 1992-2004 9 3 Totalt 34 21 Vi frågade också om hur många föräldrar som fick behovsprövat personligt stöd men svaret på den frågan kunde kommunen inte ta fram med en rimlig arbetsinsats. Det framgick dock att 26 kvinnor och 5 män, som alla hade vårdnaden om barn fick en insats under 2004 som kan hänföras till personligt stöd. HEMTERAPEUTINSATS Sammantaget har de båda distrikten c:a tre och en halv tjänst som hemterapeut. Ungefär 90 % av de familjer som får insatser från dem är ensamstående mödrar med flera barn. Insatserna aktualiseras av handläggaren, som dokumenterar och som även gör uppföljningar tillsammans med hemterapeuten. Förutom arbetet i hemmen bedriver hemterapeuterna också gruppverksamhet, som beskrivs nedan. SAMTALSSERIER MED SOCIALSEKRETERARE Det är tonåringar som går på regelbundna samtal hos den handläggare som utrett deras situation. Antalet samtal och innehållet i dessa utformas individuellt. SAMTALSSERIER MED BEHANDLINGSASSISTENT ELLER PSYKOLOG En behandlingsassistent ger stöd till tonåringar efter biståndsbeslut. Insatsen består både i samtal och i praktiska, pedagogiska insatser. Dokumentationen av insatsen står handläggande socialsekreterare för. Sedan maj 2005 kan både barn och vuxna få bistånd till samtal hos psykolog. Bakom anställningen av en psykolog ligger bl.a. de långa väntetiderna hos barnpsykiatrin. Tanken är att psykologen ska erbjuda kortare samtalskontakter. Psykologen dokumenterar själv sina kontakter. Även här är det vanligare att pojkar (62 %) får insatsen än flickor (38 %). Av landets barn och ungdomar under 20 år var det ca 0,9 % som någon gång under 2004 fick behovsprövat personligt stöd. I Gislaved var det något färre ca 0,7 %. Precis som i Gislaved är det huvudsakligen tonåringar som får den här typen av insats. Också i landet som helhet är det vanligare att pojkar (54 %) får insatsen än flickor (46 %). Skillnaden är dock inte lika påtaglig som i Gislaved. 12

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Strukturerade öppenvårdsprogram Med strukturerade öppenvårdsprogram avses individuella målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka klienterna är inskrivna och vistas under hel dag eller del av dag. Sådana program kan ibland även kallas mellanvård. Kommunen bedriver inte någon egen verksamhet med strukturerade öppenvårdsprogram för vård/behandling. Endast en pojke, en äldre tonåring, deltog i ett sådant program 2004. Från förvaltningens sida ser man detta som en undantagssituation. Insatsen köptes in från en enskild verksamhet, som erbjuder kommunerna öppenvårdsinsatser. Personal från verksamheten finns tillgänglig dygnet runt och ger ett omfattande stöd. Många andra kommuner i landet redovisar liksom Gislaved att man haft få eller inga barn och ungdomar i strukturerade öppenvårdsprogram under 2004. Av kommunerna i Jönköpings län är det endast fem som bedrivit någon sådan verksamhet. Övriga öppenvårdsverksamheter UNGDOMSMOTTAGNING Ungdomsmottagningen drivs tillsammans med landstinget. Kommunen står för lokalerna och för en kurator på halvtid. Landstinget står för läkare och barnmorskor. Mottagningen hade 588 besök under 2004, 483 hos barnmorska, 120 hos kurator och 19 hos läkare. Besöken hos barnmorskan gällde i de flesta fall preventivmedelsrådgivning och/eller klamydiaprovtagning. Graviditetstest och frågor kring sex och samlevnad var andra anledningar till besök. De flesta av besökarna är flickor. Under 2004 var det 20 pojkar som besökte mottagningen och då oftast för klamydiaprovtagning. Relationsproblem, mobbning, dåligt självförtroende, ångest, ätstörningar och stress är exempel på sådant, som låg bakom besöken hos kuratorn. Man tar också emot ungdomar i grupp. Totalt har man tagit emot 32 grupper under 2004. Bland annat har eleverna i årskurs 9 besökt mottagningen. Flickor och pojkar har kommit var för sig och fått information om verksamheten, men framförallt för att samtala om t.ex. relationer, ideal, alkohol och könsroller. MAMMA-BARNGRUPP Varje grupp bedrivs under två terminer. Man startar på hösten och avslutar med en utflykt på försommaren påföljande år. Varje grupp består av 3-7 kvinnor och deras barn. Grupperna sätts samman utifrån det behov som finns. Här samarbetar man med BVC. I år är det fråga om kvinnor som är svagbegåvade och osäkra. Man arbetar jag-stödjande och avsikten är att kvinnorna ska få ett kontaktnät och våga söka sig ut. Gruppen träffas en gång per vecka. Kvinnorna och barnen hämtas upp på morgonen med buss. Ett stående inslag är att man lagar mat och äter tillsammans. 13

ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN LÄGERVERKSAMHET Under en vecka till 10 dagar på sommaren anordnar man läger för barn i åldern 7-12 år. På senare år har det handlat om två grupper med 10-15 barn i varje. Andelen flickor respektive pojkar som deltar för man inte statistik över. Tidigare var verksamheten mera omfattande, men nu vänder man sig mera specifikt till barn som annars inte skulle åka någonstans på sommaren. TRE-STEG Detta är ett projekt som vänder sig till ungdomar som upplevt våld i familjen. Man använder sig av materialet Trappan, som givits ut av Rädda barnen. Tanken var att man skulle ge stöd både genom individuella krissamtal och genom ett strukturerat program i grupp. Verksamheten har emellertid inte efterfrågats så som förväntat. Idag finns en grupp med mellanstadiebarn, som träffas en gång per vecka. När den startade fanns åtta barn med, men skaran har decimerats på grund av att tre barn flyttat från orten. TRASTENPROJEKTET När man i ett bostadsområde i Gislaved noterade omfattande problem i familjerna startade man detta projekt genom vilket man arbetar både individ- och strukturinriktat. Från en lokal i området samarbetar man med enskilda och organisationer verksamma i området. Exempel på aktiviteter som är generellt riktade är fokusgrupper kring trygghetsfrågor, fester, idrott. Som exempel på aktiviteter som är specifikt riktade kan nämnas att två behandlingsassistenter arbetar med ca 12 tonårspojkar som befinner sig i riskzonen för att utveckla sociala problem. Förebyggande insatser med stöd av 22 LVU Inte något barn eller ungdom fick någon öppenvårdsinsats med stöd av LVU under 2004, varken kontaktperson eller någon annan behandling i öppna former. Man har inte funderat särskilt mycket kring möjligheterna att tillämpa LVU för att få till stånd insatser i öppna former. I den nationella statistiken redovisas öppenvårdsinsatser enligt LVU tillsammans med samma insatser enligt socialtjänstlagen. Det går därför inte att säga exakt hur vanliga dessa är. Det allmänna intrycket är dock att bestämmelsen i 22 tillämpas mycket sällan och att den inställning man har i Gislaved delas av socialtjänsten i andra kommuner. MÖJLIGHETER FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN ATT FÅ STÖD GENOM VERKSAMHETERNA Det finns ett kvinnofridsprogram i kommunen. Man ger tillsammans med grannkommunen ekonomiskt stöd till kvinnojouren Maria. Ca 15 kvinnor per år söker sig till socialtjänsten i akuta situationer och man försöker bistå med försörjningsstöd, bostad och lösningar på praktiska bekymmer. Det finns ett antal personer inom socialtjänstens organisationen som har ett särskilt ansvar för att ta emot kvinnorna i det akuta skedet. Man bedriver också en gruppverksamhet där kvinnor som varit utsatta för våld träffas sedan de lämnat sina män. Projektet Tre-steg som beskrivs ovan riktar sig till ungdomar som upplevt våld i hemmet. 14

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN TILLGÄNGLIGHETEN FÖR FYSISKT FUNKTIONSHINDRADE Ungdomsmottagningen är svår att besöka för den som är rörelsehindrad. Det finns trappor och inte någon hiss. För de övriga verksamheterna går det bra att anpassa aktiviteterna till någon med ett funktionshinder. Lägerverksamheten har varit belägen på olika platser. På den anläggning dit man hade förlagt verksamheten i somras var tillgängligheten god. Trastenprojektet har sin lokal i markplan vilket underlättar deltagandet för exempelvis rörelsehindrade. Bedömning Sedan socialtjänstlagens införande 1982 har vi sett en stadig ökning av antalet barn som får kontaktperson eller kontaktfamilj. Gislaved ligger till och med något högre än riksgenomsnittet. Gunvor Andersson och Maria Bangura Andersson sammanställde 2001 en översikt över den forskning som då fanns kring dessa insatser. Förenklat kan man säga att insatserna främst ges till barn med ensamstående föräldrar. Kontaktfamiljerna är ofta traditionella kärnfamiljer och kontaktpersonen oftast en man. Insatsen uppfattades som positiv både av barnens föräldrar och av kontaktpersonerna och kontaktfamiljerna. Gunvor Andersson och Maria Bangura Andersson noterade också att insatsen ges med mycket olika syften och förväntningarna på effekten växlar därmed också. Med tanke på att man i Gislaved så frekvent använder sig av kontaktpersoner/kontaktfamiljer borde det vara av extra stort intresse att följa upp insatserna. Med tanke på att de vuxna visat sig vara så nöjda med insatsen är det extra angeläget att fokusera på barnen. Följande frågeställningar bedömer Länsstyrelsen som särskilt angelägna att lyfta fram: Hur tillgodoses barnperspektivet när det gäller insatsen kontaktfamilj/kontaktperson? Vad ligger bakom att det är så många fler pojkar än flickor får kontaktperson? Gislaved erbjuder olika former av behovsprövat personligt stöd vilket borde kunna skapa förutsättningar för att enskilda barn och ungdomar ska kunna få just sina behov tillgodosedda. Med tanke på att pojkar också här dominerar bland dem som får insatsen, borde det i kommande uppföljningar vara särskilt intressant att belysa: Vad ligger bakom att det är många fler pojkar än flickor som får behovsprövat personligt stöd? Vilka behov förutsätts bli tillgodosedda genom de olika insatserna? Kommunen erbjuder i princip inte några strukturerade öppenvårdsprogram. I flera kommuner har man utvecklat strukturerade öppenvårdsprogram som är av en så omfattande och ingripande karaktär att man bedömer att dessa kan tjäna som ett alternativ till att skilja barnet från hemmiljön. I den nationella handlingsplanen för barn- och ungdomsvården tar man upp dessa verksamheter. Länsstyrelsen bedömer att det skulle kunna vara av intresse för Gislaved kommun att diskutera: Finns det behov av att arbeta med strukturerade öppenvårdsprogram? 15

ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Den öppenvårdsverksamhet som framförallt når flickor är Ungdomsmottagningen som drivs i samarbete med landstinget. Pojkar kommer dit huvudsakligen för klamydiaprovtagning och i grupp för att samtala om angelägna frågor. Finns det anledning att arbeta för att pojkarna ska söka sig till Ungdomsmottagningen i större utsträckning? I den nationella handlingsplanen för barn och unga tillmäter man samverkan stor betydelse när det gäller att tidigt fånga upp och ge stöd till barn och ungdomar med problem. I detta program tar man också upp andra typer av samverkan som angelägna när det gäller förebyggande arbete och tidiga insatser. I detta sammanhang kan man fundera kring behovet av ytterligare samverkan när det gäller yngre barn. Finns det behov av ytterligare samarbetsprojekt med skola och landsting exempelvis i en familjecentral? Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete och Statens institutionsstyrelse har tagit fram en forskningsöversikt Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. Här finns många referenser som kan vara användbara i utvecklingsarbete. Länsstyrelsen finner emellertid att kommunen idag bedriver flera angelägna verksamheter. Särskilt intressant är det att man i Trastenprojektet arbetar med insatser på olika nivåer i ett närområde. Socialnämnden har tagit flera initiativ för att hitta olika former för att stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn. Projektet Tre-steg har inte fungerat på det sätt som man hade förväntat och önskat. Tanken med de statliga utvecklingsmedlen är just att kommunen ska ha möjlighet att pröva olika arbetsformer och Länsstyrelsen vill informera om att det även fortsatt finns möjlighet att ansöka om projektmedel för att gå vidare i arbetet. Det finns därför all anledning att utvärdera projektet. Hur går man vidare utifrån de erfarenheter som gjorts i Tre-steg? Det är positivt att de flesta verksamheterna är tillgängliga också för personer med fysiska funktionshinder. Undantaget är Ungdomsmottagningen. Det är otillfredsställande att rörelsehindrade ungdomar inte kan besöka mottagningen. Sammanfattningsvis har Länsstyrelsen med stort intresse tagit del av utbudet av öppenvårdsinsatser i Gislaved. Vi kan inte ge något svar på om de insatser man ger fullt ut svarar mot det behov som finns. Vi hade då också behövt göra en inventering av behovet. Utifrån den information vi har fått har vi valt att lyfta fram några frågeställningar som vi hoppas kan vara till nytta för det fortsatta utvecklingsarbetet. 16

STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Referenser Andersson, G. Och Bangura Arvidsson M. (2001): Vad vet vi om insatsen kontaktperson/- familj? En kunskapsöversikt. Lund: Meddelande från Socialhögskolan 2001:1 Ferrer-Wreder, L m.fl. (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Stockholm. Gothia SOU 2005:81 Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Betänkande av Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén. Stockholm 2005. 17