DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

Relevanta dokument
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Policy vid barns sjukdom

Inledning. Smittor på förskolor

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Infektioner hos barn i förskolan

Streptokockinfektioner

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Henriks Hage Förskola

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Vanliga sjukdomar A-Ö

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Infektioner hos barn i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Så kan vi minska spridning av

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

När ditt barn blir sjukt

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Hygienrutiner på förskolan

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Sjukdomspolicy förskola

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

HYFS föräldrautbildning

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Barn, infektioner och antibiotika

Om infektioner och smitta i förskolan

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Frisk utan antibiotika

Infektioner hos barn i förskolan

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

När Ditt barn blir sjukt!

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

När ditt barn blir sjukt

När ditt barn blir sjukt!

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

Hygienrutiner på förskolan

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Hygienrutiner i förskolan

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Så vårdar du ditt sjuka barn

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Frisk utan antibiotika

hur gör vi när barnen blir sjuka?

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem

Information till dig som är förälder

Frisk utan antibiotika

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Information till dig som är förälder

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Smitta och antibiotikaresistens

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via VIP min kr opp

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Förkylningsguide från Apoteket

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Frisk utan antibiotika

Transkript:

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

Då barnet insjuknar är det viktigt att ringa rådgivningen eller hvc om sjukintyg redan första vardagen. Sjukintyg beviljas för ordnandet av barnets vård i högst 3 på varandra följande kalenderdagar för barn som inte fyllt 10 år. Ena föräldern kan stanna hemma med barnet i högst 3 dagar eller så kan föräldrarna dela upp dagarna mellan sig (men då behövs även intyg för den andra föräldern). För vård av sjukt barn utbetalas lön för 3 dagar. Om barnets sjukdom fortgår längre än 3 dagar har föräldrarna möjlighet att ansöka om tjänstledighet utan lön. Smittspridningsvägar Kontaktsmitta när smitta förs över mellan individer (händer, utslag, sår, sekret, snor, droppar m.m.) Objektsmitta via textilier (ex. örngott, madrasskydd, handduk, leksaker, handtag) Droppsmitta förekommer i luften (hosta, nysning, tal, kräkning..) dropparna kan också falla ner på ytor och då ge upphov till kontaktsmitta. Luftburna smittor smittämnen kan färdas med luftströmmar över längre sträckor. Tarmsmitta sker genom intag av förorenade livsmedel eller vatten, eller som kontaktsmitta i kombination med dålig handhygien. Blodsmitta främst då blod kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor. Förkylning Förkylningar orsakas av virus och är vanliga hos små barn. Små barn smittas lätt och kan få många förkylningar på ett år, speciellt om man är på dagis och kommer i kontakt med många barn. Förkylningsviruset överförs lätt från från ett barn till ett annat. Tecken på förkylning är bland annat snuva, nysningar, hosta, halsont eller irritation i halsen, feber samt trötthet. Förkylning går över av sig själv inom en till två veckor. Man behöver oftast inte till läkare. För att lindra symtomen kan man ge barnet mycket att dricka, droppa koksaltlösning i näsan och ge febernedsättande (t.ex. Panadol). Om förkylningen drar ut på tiden, om barnet får ont i öronen, om barnet får andningssvårigheter eller om barnets allmäntillstånd blir allt sämre bör du ta kontakt till hvc.

Hosta Den vanligaste orsaken till att barn hostar är förkylning men kan även bero på andra orsaker (t.ex. allergi). Hostan kan vara torr, slemmig, skällande (=krupp), pipande eller kiknande. Man bör vara noga med handhygienen samt att lära barnet att inte hosta på någon annan utan att helst hosta i armbågsvecket. Smittvägar: Dropp- och kontaktsmitta. Åtgärder: Varma drycker löser upp slem och gör det lättare att hosta upp det, att höja huvudändan när barnet sover gör det också lättare att andas. Näsdroppar kan också hjälpa eftersom näsandningen kan irritera i halsen och framkalla hosta. Hostmedicin kan man ge vid behov. Barnet kan vara i dagvård om det inte har feber och allmäntillståndet tillåter det. Feber Om temperaturen är högre än 37,5 på morgonen och 38 grader på kvällen anses det vara förhöjd temperatur. Feber är ett sätt för kroppen att försvara sig mot infektion. Vid högre temperaturer mot 39 grader kan man ge Paracetamol (Panadol) 3 gånger dagligen. Dosering enligt ålder och vikt. Kom ihåg att ge barnet rikligt med vätska. Man rekommenderar att barnet har en feberfri dag hemma innan det återgår till dagis eller skola. Dock bör situationen också bedömas enligt barnets allmäntillstånd. Tredagarsfeber Symtom: Barnet får först feber som stiger snabbt. Febern varar i ungefär 3 dygn. En del barn kan få lindrig hosta och snuva. Lymfkörtlarna i nacken kan också bli något svullna. När febern försvunnit får barnet utslag på kroppen. Utslagen kliar inte och de försvinner på ett par dagar. Smittvägar: Tredagarsfeber orsakas av ett mycket vanligt och smittsamt virus. De allra flesta smittas före 2 års ålder. Smittan sprids via droppar i luften eller vid direktkontakt. Det brukar ta mellan 5 och 15 dagar från att barnet smittas tills febern kommer. Åtgärder: Tredagarsfeber behandlas inte. Sjukdomen går över av sig själv efter några dagar.

Diarré och kräkningar Magsjuka beror oftast på virusorsakad infektion, men kan också vara kopplat till matförgiftning eller någon bakterieinfektion. Smittsamheten vid magsjuka är i allmänhet stor. De flesta infektioner läker ut av sig själva, kontakt till läkare behövs endast om sjukdomen blir långvarig. Viktigt är att ge barnet små mänger vätska ofta, t.ex. en matsked med vatten var 15:e minut. Man kan också köpa vätskeersättning (Floridral) från apoteket. Barnet ska stanna hemma tills det ätit normalt och inte kastat upp eller haft vattentunn diarré på 2 dygn. Handhygienen är viktig. Locket ska vara på när man spolar i wc-stolen. Dagliga städningen är också viktig (handtag, ytor, leksaker osv.) RS-virus RS-virusinfektioner är vanliga hos både barn och vuxna, speciellt under vinterhalvåret. Symtom: Infektionerna brukar börja som en vanlig förkylning med snuva, hosta och lätt feber. Blir infektionen allvarligare kan barnet få en inflammation i luftvägarna vilket gör det svårare att andas samt att andningen kan vara väsande och pipande när barnet andas ut. Smittvägar: Dropp- och kontaktsmitta. Åtgärder: Symtomatisk behandling eftersom det är fråga om ett virus får kroppens eget försvar läka infektionen. Barnets allmäntillstånd avgör om det är nödvändigt att stanna hemma.

Streptokock A (Angina) Det finns flera olika streptokocker. Typ A är den vanligaste och smittsammaste, det är den som kan ställa till med epidemier på dagis och skolor. Oftast får man allmänna förkylningssymtom, feber och mycket sjuk hals men man kan också vara symtomfri bärare av streptokocker. Smittvägar: Droppsmitta. Det är mycket viktigt att man byter tandborste tre-fyra dagar efter påbörjad antibiotikakur. På dagis är det också bra att man tvättar nappar och leksaker när barn har streptokocker för att minska smittspridningen. För att diagnostisera streptokocker tas en svalgodling som man får svar på efter tre dagar. Om man haft starka symtom under tre dagars tid kan man också ta snabbtest som ger svar samma dag. Åtgärder: Streptokock typ A behandlas med antibiotika i 10 dagars tid. Har man någon annan typ av Streptokocker behandlas man beroende på hur allvarliga symtomen är. 1-2 dygn efter påbörjad antibiotikabehandling kan barnet återgå till dagis. Övrigt: I en familj med flera barn tas endast svalgprov på de familjemedlemmar som har symtom. Får barnet upprepade infektioner inom en kort tid tas prov av närmaste familjemedlemmar och i vissa fall mor- och farföräldrar. Paracetamol (Panadol) eller Ibuprofen (Burana) kan ges vid behov mot smärtan. Vattkoppor Symtom: Vattkoppor är små vätskefyllda blåsor (koppor) som brer ut sig över kroppen. Vattkopporna orsakas av ett virus och kopporna bildas i olika stadier, först syns små röda prickar, prickarna blir sen till vätskefyllda blåsor och till sist torkar dessa blåsor upp och blir skorpor som sedan ramlar bort.

Hög feber är också vanligt när man har vattkoppor. Vattkopporna kliar mycket och därför finns risk att blåsorna blir infekterade. Smittvägar: Mycket smittsam genom luftburen kontakt och objektsmitta. Vanligtvis smittas du bara en gång i livet. Tyvärr smittar vattkoppsviruser redan före kopporna brutit ut. Åtgärder: På apoteket finns Poxclin som lindrar klåda och irritation samt förebygger sekundär infektion (bakterieinfektion i skrapsåren). När vattkopporna torkat ut kan man återvända till dagis eller skola om allmäntillståndet tillåter det, vanligen inom en vecka. Höstblåsor Symtom: Blåsor/utslag i munnen, på insidan av händerna och under fötterna. Vissa får feber, en del får inga symptom alls. Smittvägar: Höstblåsor sprids lätt genom närkontakt med sjuka som utsöndrar viruset via näsa och svalg (droppsmitta). Sommar och höst ger vanligen större utbrott. Åtgärder: Barnets allmäntillstånd bestämmer om det ska vara hemma. Oftast är hela barngruppen smittad trots att alla inte får symptom, därför bryts ej smittvägarna av att vissa är hemma. Svinkoppor (impetigo) Symtom: Gulaktiga sår och blåsor, oftast kring mun och näsa samt på armar, ben och bål. Sällan blir barnet allmänpåverkat. Smittvägar: Stafylokocker eller streptokocker. Svinkoppor sprids lätt via direktkontakt. Om man har streptokocker i halsen kan man också få dessa i hudutslag. Man smittar ända tills såret är läkt. Åtgärd: God handhygien. Klipp barnets naglar korta och se till att barnet inte kliar såren, petar näsan eller biter på naglarna. Såren tvättas med tvål och vatten. Penicillinbehandling kan behövas (antingen lokal salvabehandling eller antibiotika via munnen). Barnet ska stanna hemma om det har fuktiga, vätskande sår.

Öroninflammation Symtom: Inflammation i öronen börjar oftast med några dagars förkylning med feber. Hos barn under två år är det vanligare med enbart öroninflammation. Äldre barn kan klaga över värk i öronen eller huvudet medan mindre barn är mer oklart ledsna. Symtomen kommer ofta under kvällar och nätter eftersom trycket stiger i mellanörat när barnet har legat någon timme och då ökar smärtan. Åtgärder: Öroninflammationer behandlas med antibiotika och värkmedicin (Panadol, Burana). Att ha huvudet högt när barnet ligger kan lindra, likaså näsdroppar som minskar svullnaden i örongångarna. Själva öroninflammationerna smittar inte så ifall barnet annars är feberfritt och orkar kan man ha barnet i dagvård. Ögoninfektion Symtom: Ögon kletiga av gult sekret och fastklibbade ögonlock på morgonen signalerar att barnet har en ögoninfektion. Insidan av ögonlocket kan dessutom vara kraftigt rodnat och ögonlocket kan vara svullet. Det kan dock vara svårt att skilja mellan allergiska ögon och infekterade ögon eftersom symtomen oftast är de samma. Smittvägar: Kontaktsmitta. Smittar lätt. Åtgärder: Bästa behandlingen är att torka bort det variga sekretet med en kompress med ljummet vatten. Putsa ögat från utsidan av ögat och in mot näsroten. Ta en ny kompress åt andra ögat. Kom ihåg att byta dynvar och handdukar dagligen. De flesta ögoninfektioner läker ut av sig själva inom sju dagar. Om symtomen är besvärliga kan man behandla med antibiotikadroppar. Efter två dagar med antibiotikabehandling smittar barnet inte längre. Barnet behöver endast stanna hemma i vissa svårare fall. Kom ihåg god handhygien. Urinvägsinfektion Symtom: De flesta barn under två år som får urinvägsinfektion har inga andra symtom än hög feber. Äldre barn har ofta symtom i form av sveda eller smärta vid urinering, täta urinträngningar och ibland blod i urinen. Mera sällan har äldre barn feber vid urinvägsinfektion. Åtgärder: Man diagnostiserar urinvägsinfektion genom ett urinprov. Bästa provet får man från morgonurinen, går inte det bör urinen ha varit i blåsan helst över fyra timmar. Samma dag som barnet lämnar provet får man ett första utlåtande där man kan se om det finns tecken på urinvägsinfektion, tidigast efter två dagar får man ett slutligt odlingssvar så att man vet vilken bakterie och vilken behandling som hjälper. Urinvägsinfektion är inte smittsamt. Allmäntillståndet avgör om barnet behöver vara hemma. Urinvägsinfektioner behandlas med antibiotika.

Huvudlöss Symtom: Stark klåda i nacken eller hårbotten. Svarta prickar på huvudkudden kan förekomma. Smittvägar: Vem som helst kan råka ut för löss det är inte ett tecken på dålig hygien! Lössen smittar genom närkontakt. Åtgärder: Man kan hitta löss genom att kamma håret med en speciell kam. Hela familjen ska undersökas. Man behandlar med receptfria preparat från apoteket och det är viktigt att hela familjen behandlas samtidigt. Kontrollkamning och behandling ska göras igen efter 1 vecka. Familjen måste meddela dagis/skola om man hittat löss, på så sätt kan man genom samtidig behandling förhindra återsmitta. Ifall dessa åtgärder följs behöver barnet inte stanna hemma. Mask (springmask) Symptom: Klåda i stjärten, speciellt nattetid (eftersom maskhonan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg vid ändtarmsöppningen). Man kan ibland upptäcka masken som en vit, centimeterlång tråd. Smittvägar: Äggen förblir smittsamma i flera veckor på t.ex. sängkläder eller textilier. Man smittas genom att svälja ner äggen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg genom att stoppa fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Åtgärder: God (hand)hygien, klipp barnets naglar korta, tvätta textilier och mjuka leksaker. Städa badrum/wc dagligen. Köp maskmedicin (Pyrvin) som fås receptfritt från apoteket. Hela familjen bör behandlas. Upprepa behandlingen efter 10 dagar. Behandlingens sker på basen av symtom. Berätta även på dagis om barnet har springmask.