Kurs-PM för Programmeringsdelen på FK4025/FK4026, HT16 Hederskodex Nada tillämpar samma hederskodex som vår partner CSC-skolan, se separat dokument. Läs den! Kursmoment Kursen har tre examinationsmoment: PRO1: Fyra datorlaborationer. Detta är fyra uppsättningar uppgifter som ska redovisas för kursassistent. (1,5 hp) PRO2: Ett prov på övningstillfället onsdag 23/9 kl 10:15 11:15, följt av genomgång kl 11:30 12:00. (1,5 hp) Provet är på 20 poäng och man blir godkänd vid 15 poäng. Man kan dock komma undan med lägre poäng om man har redovisat uppgifterna i PRO1 i tid, se Inlämningsdatum nedan. PRO3: En större individuell programmeringsuppgift för FK4026 (3 hp), och en utökad laboration för FK4025 (1,5 hp). Inlämningsdatum De fyra laborationerna i PRO1 har följande deadlines. Lab 1: fredag 2/9 kl 17 Lab 2: fredag 9/9 kl 17 Lab 3: fredag 16/9 kl 17 Lab 4: fredag 23/9 kl 17 Sena redovisningar accepteras också, men då får man ingen bonus. Tabellen nedan bestämmer hur godkäntgränsen på PRO2 sänks vid redovisning i tid. Antal labbar i tid Gräns för godkänt 0 15 2 14 3 13 4 12 Kursstruktur Vi har tre sorters lärotillfällen i kursen. Föreläsningar av traditionellt slag Övningar med assistenterna. Det innebär genomgångar, repetition och praktisk problemlösning.
Datorlaborationer ( Datorövning i schemat) då ni har tillgång till assistenter för tips, råd och redovisning. Ni antas arbeta på momenten PRO1 och PRO3. På fredagarna kommer det vara deadline för labbarna i PRO1. Betygskriterier för programmeringsdelen Notera att det krävs godkänt på PRO1, PRO2, och PRO3 för att bli godkänd på kursen. PRO3 betygssätts A-F beroende på hur väl man har löst sin PRO3-uppgift. Ett program som löser uppgiften på ett effektivt och läsbart sätt ger betyg E. Därutöver finns fyra kriterier som rättaren tar hänsyn till: Väl valda namn på identifierare och informativa kommentarer. God struktur på koden God felhantering Enhetstestning och dokumenterade testfall För varje uppfyllt kriterium höjs betyget ett steg. Kursmaterial Kursmaterial återfinns på Mondo för FK4025 och FK4026. Gemensamt material finns på det som Mondo kallar för en projektsajt med namnet Programmering i FK4025/4026. Kursboken är andra upplagan av Introduction to Computation and Programming Using Python av John V Guttag. Det går att återanvända en tidigare utgåva också, men då måste man hålla koll på att första upplagan är skriven för Python 2.7, och andra upplagan är anpassad till version 3 Programmeringsspråk Vi använder Python version 3.2 i kursen.
Numeriska metoder inom fysiken 4.5 hp (HT 2016) Kursbeskrivning Momentet behandlar numeriska metoder inom fysiken: grundlggande numeriska metoder, linjra och ickelinjra ekvationer och ekvationssystem, verbestmda linjra och ickelinjra ekvationssystem, linjr och ickelinjr modellanpassning, interpolation, integralskattning, feltermskorrigering, strningsrkning och kondition, ordinra differentialekvationer, begynnelseoch randvrdesproblem, orientering om partiella differentialekvationer och Monte Carlo-metoder, fysikaliska applikationer och exempel. Förväntade studieresultat Efter att ha genomg"tt momentet frvntas studenten: * kunna anvnda, analysera och implementera grundlggande numeriska metoder * kunna tillmpa grundlggande programmeringsfrdigheter p" numeriska metoder, anvnda frdig programvara och vrdera resultaten * muntligt och skriftligt kunna utvrdera och presentera resultaten av sina berkningar och datorsimuleringar Undervisningsformer Undervisningen sker i form av frelsningar och datorlaborationer. Kursens innehåll Kursdag 1, onsdag 23 november: Numeriska fel, komplexitet. Litteratur: 4.1-4.3. Kursdag 2: fredag 25 november: Strningsrkning. Litteratur: lektionsanteckningar. Kursdag 3, tisdag 29 november: Integraler. Litteratur: 5.1-5.7. Kursdag 4, onsdag 30 november: Integraler, derivator och interpolation. Litteratur: 5.8-5.11. Kursdag 5, fredag 2 december: Linjra ekvationssystem, egenvrden och egenvektorer. Litteratur: 6.1-6.2. Kursdag 6, tisdag 6 december: Ickelinjra ekvationssystem, minima och maxima av funktioner. Litteratur: 6.3-6.4. Kursdag 7, onsdag 7 december: Minsta-kvadrat-metoden. Litteratur: lektionsanteckningar. Kursdag 8, fredag 9 december: Ordinra differentialekvationer. Litteratur: 8.1-8.4. Kursdag 9, tisdag 13 december: Alternativa och symplektiska metoder samt randvrdesproblem. Litteratur: 8.5-8.6.
Kursdag 10, onsdag 14 december: Partiella differentialekvationer med randvrden. Litteratur: 9.1-9.2. Kursdag 11, fredag 16 december: Partiella differentialekvationer med initialvrden. Litteratur: 9.3. Kursdag 12, tisdag 20 december: Monte-Carlo-metoder. Litteratur: 10.1-10.4. Kursdag 13, onsdag 21 december: Reservtillflle Kursdag 14, fredag 10 januari: Övningstentamen Kursdag 15, tisdag 11 januari: Reservtillflle Kursdag 16: onsdag 13 januari: Tentamen Kurskrav Samtliga examinationsuppgifter skall vara godknda (betyg E) fr att kursmomentet skall vara godknt. Examinationsuppgifter Laboration 1, redovisning senast fredag 9 december. Ger 1p p" tentamen. Laboration 2, redovisning senast onsdag 21 december. Ger 1p p" tentamen. Laboration 3, redovisning senast onsdag 11 januari. Ger 2p p" tentamen. Av praktiska skl sker redovisning i grupper med tv" studenter. Redovisade och godknda laborationer ger endast betyg godknt(e). Laboration som r redovisad och godknd i tid ger pong som kan anvndas i tentamen Del 1. Redovisning av laborationer sker kontinuerligt i samband med kursens datorlaborationer. Tentamen, fredag 13 januari. Tentamen best"r av tv" delar. Del 1 best"r endast av flervalsfr"gor. Del 2 best"r av problem som besvaras med fritext. Del 2 rttas endast om Del 1 r godknd. Inga hjlpmedel r till"tna.tentamen Del 1 ger maximalt 20p, varav 14p krvs fr godknt. Laborationerna ger endast pong i Del 1. Del 2 ger maximalt 50p. Betygen D-A ges av erh"llna pong i Del 2 av tentamen enligt fljande: D: minst 10p C: minst 20p B: minst 30p A: minst 40p Betygskriterier Betygsttning sker enligt sjugradig fallande m"lrelaterad betygsskala (A, B, C, D, E, Fx, F). För respektive slutbetyg krävs minst följande kvalitetsnivå på kunskap med avseende de
förväntade studieresultaten (varje högre betyg inkluderar även alla krav från de lägre betygen): Lrandem"l: kunna anvnda, analysera och implementera grundlggande numeriska metoder. A: Djupa insikter om vilken numerisk metod som bst lmpar sig fr ett givet problem givet tillgngliga verktyg och frprogrammerade bibliotek. B: Insikt i hur olika numeriska metoder p"verkar prestanda och komplexitet och frm"ga att vlja en lmplig implementation. C: Frm"ga att implementera olika numeriska metoder fr ett givet problem och viss insikt i hur det p"verkar prestanda och komplexitet. D: Frm"ga att implementera olika numeriska metoder fr ett givet problem. E: Frm"ga att anvnda, analysera och implementera enkla grundlggande numeriska metoder. Lrandem"l: kunna tillmpa grundlggande programmeringsfrdigheter p" numeriska metoder, anvnda frdig programvara och vrdera resultaten. A-B: Djupare insikter om hur man undviker ondig ineffektivitet i implementationen av de numeriska metoderna. C: Frm"ga att implementera programvara som frmjar "teranvndbarhet inom numerisk analys och som kan hantera uppenbara felsituationer. D-E: Frm"ga att skriva enkla grundlggande program fr numeriska berkningar samt i motsvarande grad anvnda frdig programvara samt frst" dess resultat. Lrandem"l: muntligt och skriftligt kunna utvrdera och presentera resultaten av sina berkningar och datorsimuleringar. A-E: Resultaten ska kunna presenteras i grafisk form i s"dan kvalitet att den kan ing" i en publikation i en tidskrift eller mjliggra muntlig presentation p" en konferens. Obligatorisk kurslitteratur Computational Physics, Mark Newman, 2013, ISBN 978-148014551-1. Föreläsare Jrgen Sjlin, Fysikum, tel. 5537 8675, epost sjolin@fysik.su.se.