Mötesnoteringar 2008-10-20 Näringsdepartementet IT-Rådets ledamöter Infrastrukturministern Noteringar från IT-rådets sammanträde den 20 oktober 2008 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Bo Dahlbom Caroline Andersson Jonas Bergqvist Håkan Eriksson Helena Ervenius Anne-Marie Fransson Patrik Fältström Lars Hultkrantz Maria Khorsand Eva Lindqvist Nicklas Lundblad Ingrid Mogensen Ann-Marie Nilsson Jan Rosén Pär Ström Roger Wallis (Frånvarande: Kristina Höök, Shori Zand.) Näringsdepartementet Henrik Hansson, politiskt sakkunnig Lena Hägglöf, departementsråd ITP-enheten Anders Hektor, ITP-enheten Sofia Holmgren, ITP-enheten Maria Häll, ITP-enheten Sammanträdet inleds med en presentation av Vint Cerf, Google Vincent Cerf, beskrivs ofta som Internets fader, och är idag Chief Internet Evangelist för Google. Vints presentation inkluderade bland annat det att Internet tar flera viktiga utvecklingssteg detta år och att Sverige är en viktig aktör i det. Bland annat genom Sveriges framsynta arbete med DNSSEC och internationaliserade domännamn. Vint menade också att det är bra att vi i Sverige uttrycker oss positivs om IPv6 och en övergång till det.
2 Internetpenetrationen utvecklas fortfarande i världen, menade Vint. Europa är där en föregångare men Asiens tillväxtpotential är också av mycket stor betydelse för framtiden. Region antal penetration Asien 578 15 Europa 384 48 Nordamerika 248 73 Latin- och Sydamerika 39 24 TOTAL 1.463,6 miljoner 22% Bland de viktigare områdena för framtida utveckling hör ett Internet för allt och alla: kylskåp, tvättmaskiner, bilar, fotoramar, vinkorkar etc. Som ett konkret exempel beskrev Vint det trådlösa sensornät han har installerat i sitt eget hem, där sensorer övervakar temperatur, ljus och luftfuktighet. Till det framtida Internet hör också ökad användning av geodata, vilket kan vara en möjlig exportvara för ett land som Sverige. Slutligen beskrev han InterPlaNetaryNet som utvecklas tillsammans med JPL. Det är avsett som ett IP-baserat protokoll för kommunikation med noder på planeter eller i omloppsbanor. TPost-i2010: En förnyad IT-agenda för EU Bakgrund När Sverige är ordförande i EU juni-december 2009, har vi möjlighet att presentera en plattform för gemensam europeisk diskussion om vilken IT-politik som kan vara aktuell för EU under perioden 2010-2015. Programmet i2010 är då på väg att avslutas och en ny IT-politisk agenda för Europa ska etableras. Näringsdepartementet kommer stå värd för en konferens för bl.a. medlemsländer och kommissionen med titeln Post i2010: Towards a New Agenda for the European Information Society. I det förberedande arbetet har vi beställt några underlagsrapporter och genomfört en workshop. Vi håller också på att upphandla en större rapport som är avsedd att utgöra diskussionsunderlag för konferensen. Dagens möte behandlar tre frågor kring detta: vad vi kan göra med underlagsrapporterna, hur vi kan bredda dialogen om den större rapporten, och slutligen något om formerna för konferensen. En mindre grupp med deltagande från IT-rådet, Näringsdepartementet, PTS och KTH har sedan början av 2008 diskuterat om formerna för långsiktiga studier på IT-området och beställt de underlagsrapporter som nu finns tillgängliga. (se bilagd OH-presentation)
TP PT FPT 3 Rapporterna är avsedda dels att skapa en grund för departementet att specificera upphandlingsvillkoren för den större konsultrapport som ska 1 utgöra underlag för den Svenska EU-konferensen om post i2010.tpf Underlagsrapporterna syftar också till att skapa debatt och diskussion om IT-frågorna i Sverige inför ordförandeskapet hösten 2009. Ett antal seminarier kring dessa rapporter planeras därför under vintern. Underlagsrapporter Informationssamhället i framtiden: 2020-2040. Institutet för Framtidsstudier. Författad av Torbjörn Lundqvist och Samuel Bohman. Rapporten är en sammanställning och analys av senare års produktion av teknisk framsyn och andra framtidsstudier av teknikutvecklingen. Den virtuella staten och det offentliga åtagandet. Institutet för Framtidsstudier. Av Markus Gossas. Underlagsrapporten beskriver hur villkoren kommer ändras för det offentliga åtagandet. Dels back-office genom tekniska och andra villkor för interoperabilitet och informationsutbyte med förbättrad kvalitet och produktivitet som resultat. Dels front-office där myndigheter, kommuner och landsting kan använda nya former av möten med medborgare och företag, vilket har betydelse också där för produktivitet och kvalitet. Svensk produktivitetsutveckling och förutsättningar för en framgångsrik IKT-politik. Institutet för Näringslivsforskning (IFN) skriven av Harald Edquist. Rapporten från IFN är mycket viktig genom att den beskiver hur IT fortsätter att påverka den svenska ekonomin trots att ITbranschen sedan några år förlorat i kraft som draglok för svensk tillväxt. Medan IT-branschens produktivitetsutveckling minskar, ökar den inom de IT-användande branscherna. Författaren gör också en jämförelse med tidigare teknologiinföranden och menar att ny teknik slår igenom i ekonomin först när den kommer till användning överallt. Man kan från det ställa hypotesen att IT driver en växande produktivitetsutvecklingen i IT-användande sektorer. Tillgänglig statistik kan tolkas på det viset men frågan behöver prövas eftersom svaret kan ha långtgående konsekvenser för vilken politik som bör bedrivas på området. Näringsdepartementet planerar en serie seminarier baserade på underlagsrapporterna. Preliminärt med rubrikerna: IT och tillväxt Näringsliv Offentliga åtagandet e-förvaltning 1 Upphandlingsdokumenten finns annonserade på databasen OPIC på länk i högermarginalen på: http://www.regeringen.se/sb/d/2511/a/13639
4 Förnyad IT-agenda TDiskussion En reflektion är att underlagsrapporterna alla tre verkar överens om demografiska effekter samt att gränserna mellan aktörer som myndigheter och kommuner kommer att suddas ut eller förändras. Det är viktigt med en offentlig diskussion om innebörden av dessa frågor, kanske särskilt vad det innebär om gränsutsuddandet mellan olika storheter slår igenom. Ledamöter som varit med om förberedelser för tidigare IT-politiska program inom EU påtalar vikten att utvärdera vad som åstadkommits med det program som småningom ska ersättas med ett nytt. Nya program ska ha djärva mål, men de får inte bli så högtravande att de är tomma på konkretion. Det finns en risk att man fastnar i årliga rapporter som siktar på bidrag och rättslig reform. En ny agenda behöver förnya och revidera tidigare agenda. Som exempel på viktiga områden för en ny agenda förde ledamöterna fram regulatoriska hinder som fortfarande kvarstår, e-signaturdirektivet, persondatadirektivet, upphovsrätt, open source, konkurrenslagstiftning, klimatfrågan, IT-infrastrukturen. IT-politiken är idag starkt kopplad till handelspolitiken. Det finns också anledning att titta mer på frågor som inte följer struktur och uppdelningar mellan departement eller organisationer, som t.ex. e-hälsa, där Sverige ligger långt fram och skulle kunna exportera sitt kunnande. Det finns också konceptuella problem, framförallt när man talar om IT som tillväxtfaktor. Hur ska man exempelvis prioritera mellan effektiviseringsvinster och innovationsvinster. OECD har ett innovationsprogram på gång som kan vara relevant underlag. En viktig poäng i Sveriges planering av hur arbetet ska gå vidare är också att vi måste ha klart för oss om vi arbetar för en Svensk eller en Europeisk agenda. Huvudrapporten och konferensen (Se tidigare OH och fotnot) Rapporten kommer vara klar i början av september, och konferensen ska ske i November. Det ger oss två månader att öppet diskutera rapportens resultat för att ta med en mer allmän uppfattning in i diskussionerna på konferensen. Men hur för man en sådan dialog på ett sätt som maximalt utnyttjar det stöd som tekniken erbjuder? Konferensen kommer rikta sig till medlemsländer, till kommissionen och europeiska intresseorganisationer. Förhoppningsvis också lite extra till svenska företrädare för näringsliv och intresseorganisationer.
TDiskussion Ledamöternas synpunkter handlar mest om behovet av strategi och av fokusering. Fokusering för vad Sverige ska driva gentemot EU och övrig omvärld, och fokusering för vilket program EU kan ha efter i2010. Vad gäller strategi är synpunkten att det står ganska klar vilka visioner som är eller kan vara aktuella. Utmaningen ligger i att ta sig till visionen och då är de inte de som är frälsta som står i vägen utan institutionella trögheter som till exempel att arbetsgivare inte alltid ser poängen med distansarbete, tullar på e-handel och moms på svensk e-handel. En mycket viktig lärdom från tidigare teknikgenombrott är att genombrotten inte slog lika överallt, utan med större framgång i de länder där förutsättningarna var tillåtande och de institutionella hindren små eller påverkbara. Jämför ångmaskinen i England och bilen i USA. För att landa i en strategi måste vi i Sverige också ta en debatt, men det är inte klart var den ska föras, på youtube eller i SVT1? Efterlysningen på fokusering tar sig olika uttryck hos olika ledamöter. det tidigare resonemanget om institutionella förutsättningar sammanfaller med flera ledamöters utpekande av infrastrukturen som en fortsatt viktig fråga att fokusera på. Det finns en fortsatt offentlig diskussion om infrastruktur kontra tjänster, och vi bör i Sverige satsa på att tillhandahålla IT-infrastruktur som kan expandera utöver sin egen industri, och den är dessutom en förutsättning för tjänster som kan gå över landgränserna. Här framkommer en kritik mot underlagsrapporterna att de fokuserar på tjänster, förvaltning och handel och förutsätter att infrastrukturen finns på plats. Det gör den inte av sig själv, påtalar en ledamot. Ett sätt att satsa på IT-infrastrukturen under ordförandeskapet kan vara att Sverige tar initiativ till ett nytt telekompaket för översyn inom EU. Det kan vara motiverat menar en ledamot, mot förutsägelsen att det år 2015 antagligen bara återstår 5-7 telekomoperatörer verksamma inom EU. Utvecklingen av det framtida Internet går vidare och vi behöver fundera på vilken del i det som Sverige kan vara konkurrenskraftiga inom. Där kan vi konstatera att vi har en stark position inom networking, dvs. för kommunikation mellan saker och människor, särskilt i sammangiftet mellan Internet och mobil kommunikation. Det är en begränsad tid mellan publiceringen av huvudrapporten och konferensen. Det är viktigt att vi då får möjlighet att dela och ge uttryck för synpunkter. Sverige behöver en bred debatt om frågan om den framtida Europeiska IT-agendan. Det är bra om huvudrapporten exempelvis beskriver ett dilemma och slutar i 5-10 frågor, för att konferensen sedan ska besvara dem. Åsa Torstensson tackar ledamöterna och avrundar sammanträdet. Hon understryker att det är vår ambition att hitta en bredare debatt och 5
6 diskussion även utanför konferensen. Och förhoppningen att konferensen kan knyta ihop frågorna. Nästa möte Nästa möte är planerat till den 8 december kl. 14-17 UBilagor Underlagsrapporter Presentation Vänligen skicka ev. synpunkter till: anders.hektor@enterprise.ministry.se