NR 10 SM 0201 Nationalräkenskaper 1996-2001 National Accounts 1996-2001 I korta drag Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP Nationalräkenskaperna för åren 1993 till 2001 har genomgått en översyn och ny statistikinformation har införts i beräkningarna. BNP nivån har därmed höjts med mellan 48 och 98 mdkr för dessa år. SCB presenterar nu även de definitiva beräkningarna för år 2000 och ett förbättrat underlag för 2001. BNP i löpande priser, miljarder kronor - volymutveckling i procent 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Reviderad BNP 1 545 1 648 1 772 1 817 1 890 1 974 2 079 2 197 2 260 Tidigare redovisa d BNP 1 498 1 596 1 713 1 756 1 824 1 905 2 005 2 098 2 167 BNPutv. rev. 4,2 4 1,3 2,4 3,6 4,6 4,4 0,8 BNPutv. tid. 4,1 3,7 1,1 2,1 3,6 4,5 3,6 1,2 Moms på offentliga myndigheters konsumtion och investeringar står för merparten av nivåhöjningen i början och för ungefär hälften i slutet av nioårsperioden. Den offentliga momsen betraktades tidigare som avdragsgill och ingick inte i de svenska nationalräkenskapsberäkningarna eftersom myndigheterna fick tillbaka den utbetalda momsen. Men enligt EU beslut, som Sverige måste följa, skall offentlig moms behandlas som icke avdragsgill och därigenom höjs BNP-nivån. Utöver införandet av offentlig moms har ny information om svenska företags handel med varor i utlandet som inte passerar den svenska gränsen, så kallad merchanting, tagits in i beräkningarna. Denna information påverkar produktionen och exporten och har höjt BNP de sista åren på 1990-talet och de första åren på 2000-talet med relativt stora belopp. Andra större förändringar är att beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter setts över, samt att lager av växande skog reviderats. Investeringarna Andreas Lennmalm, SCB, tfn 08-506 940 54, nrinfo@scb.se Bertil Klang, SCB, tfn 08-506 946 78, nrinfo@scb.se Hans Svensson, SCB, tfn 08-506 945 22, nrinfo@scb.se Sven Näsman, SCB, tfn 08-506 946 80, nrinfo@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5826 Serie NR Nationalräkenskaper 10 SM 0201. Utkom den 21 februari 2003. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 NR 10 SM 0201 har höjts i och med att företagsstatistiken i större utsträckning använts som definitiv källa. Dessutom har beräkningarna kompletterats med uppgifter över värdeföremål och investeringar i litterära och musikaliska original. Årsberäkningar för 2000 och 2001 Definitiva statistikuppgifter för år 2000 har nu inarbetats i beräkningarna av de svenska nationalräkenskaperna. BNP visar enligt de nya beräkningarna en volymökning på hela 4,4 procent (den preliminära uppgiften låg på 3,6 procent). Utvecklingen av BNP för år 2001 stannade enligt nu tillgänglig statistik på 0,8 procent (enligt de tidigare beräkningarna låg utvecklingen på 1,2 procent). Svenska kyrkan klassificeras från år 2000 till sektorn hushållens ideella organisationer (HIO) efter att tidigare ha ingått i den kommunala sektorn. Till följd av den ändrade klassificeringen sänks utvecklingstalen för produktion, sysselsättning och konsumtion i den offentliga sektorn och höjs för motsvarande aggregat i hushållssektorn inklusive dess ideella organisationer för år 2000. Privat och offentlig konsumtion Hushållens konsumtionsutgifter steg från 1999 till 2000 med 5,0 procent. Hushållens ideella organisationer (år 2000 inklusive Svenska kyrkan) bidrog till ökningen med 0,8 och de egentliga hushållen med 4,2 procentenheter. De största bidragen till den starka volymutvecklingen kom från konsumtionsutgifterna för fritid och underhållning samt svenskarnas konsumtion i utlandet. Från 2000 till 2001 ökade hushållens konsumtionsutgifter däremot med endast 0,2 procent, varav de egentliga hushållen och hushållens ideella organisationer bidrog med vardera 0,1 procentenheter. Bland annat ökade konsumtionsutgifterna för boende, för teletjänster och för fritid och underhållning. Bilinköpen och svenskarnas konsumtion i utlandet gav däremot negativa bidrag till utvecklingen. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,7 procent från 1999 till 2000. För att få jämförbarhet mellan åren är då Svenska kyrkan bortrensade från 1999 års konsumtionsutgifter. År 2001 ökade den totala offentliga konsumtionen med 0,9 procent. Den statliga konsumtionen minskade med 2,5 procent medan den kommunala ökade med 2,4 procent. Fasta bruttoinvesteringar De totala fasta bruttoinvesteringarna ökade år 2000 med 6,6 procent. Investeringarna i maskiner och inventarier ökade med 7,8 procent och investeringarna i byggnader och anläggningar med 4,3 procent. Byggnadsinvesteringarna steg även år 2001, +4,9 procent. Investeringarna i maskiner/inventarier minskade däremot med 1,3 procent. Sammantaget innebär detta att de totala fasta bruttoinvesteringarna ökade med 0,8 procent. Export och import Såväl export som import av varor och tjänster ökade kraftigt år 2000, exporten med 11,3 procent och importen med 11,5 procent. För år 2001 noteras däremot minskningar med 1,4 procent för exporten och med 3,5 procent för importen. Produktion och sysselsättning Näringslivets produktion visade en kraftig tillväxt år 2000 och ökade med 6,6 procent. Både varuproducerande och tjänsteproducerande branscher utvecklades starkt och steg med 8,1 respektive 5,0 procent. Tillväxten var särskilt stor i vissa branscher inom tillverkningsindustri såsom teleproduktindustri, annan elektroindustri och motorfordonsindustri. År 2001 mattades utvecklingen påtagligt och produktionen inom näringslivet ökade endast 0,8 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade totalt med 1,8 procent medan de varuproducerande
SCB 3 NR 10 SM 0201 branscherna minskade med 0,8 procent. Tillverkningsindustrin, som visade en kraftig tillväxt år 2000, minskade med 2,4 procent år 2001. Antalet arbetade timmar i ekonomin ökade med 1,0 respektive 0,5 procent för åren 2000 och 2001. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 2,0 procent år 2000 och 0,7 procent år 2001. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade därmed kraftigt år 2000, medan den var oförändrad år 2001. Medelantalet sysselsatta personer i ekonomin ökade med 2,4 respektive 1,9 procent och i näringslivet med 3,8 respektive 2,2 procent för åren 2000 och 2001. I offentlig sektor tillsammans med hushållens ideella organisationer minskade medelantalet sysselsatta år 2000 med 0,3 procent men ökade med 1,4 procent år 2001. Inkomster, utgifter och sparande för institutionella sektorer Hushållens disponibla inkomster uppgick till 1 049 miljarder kronor år 2000 och 1 094 miljarder år 2001 vilket innebar ökningar med 3,8 respektive 4,3 procent, rensat för inflation var ökningarna 2,7 och 2,1 procent. Hushållens konsumtionsutgifter översteg den disponibla inkomsten både 2000 och 2001 vilket innebar att hushållens sparande exklusive sparande i avtalspensioner var negativt, -29 miljarder kronor respektive -9 miljarder kronor. Hushållens sparande inklusive sparande i avtalspensioner var dock positivt och uppgick till 27 miljarder kronor 2000 och 56 miljarder kronor 2001. Sparkvoten, sparande inklusive sparande i avtalspensioner i förhållande till disponibel inkomst var 2,4 procent år 2000 och 4,9 procent år 2001. Det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna, vilket motsvarar bytesbalansen och nettot av kapitaltransfereringarna gentemot utlandet, var 84 miljarder kronor 2000 och 70 miljarder kronor 2001. Den konsoliderade offentliga sektorns sparande steg både 2000 och 2001 och uppgick till 76 miljarder kronor respektive 102 miljarder kronor och som andel av BNP 3,4 respektive 4,5 procent.
SCB 4 NR 10 SM 0201 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Beräkningarnas omfattning och revideringar 6 Hushållens konsumtionsutgifter 6 Offentliga konsumtionsutgifter 7 Fasta bruttoinvesteringar 7 Lagerinvesteringar 7 Investeringar i värdeföremål 7 Export 8 Import 8 Den ekonomiska utvecklingen 8 Bruttonationalprodukten, BNP 8 Hushållens konsumtionsutgifter 9 Hushållens faktiska konsumtionsutgifter 9 Hushållens konsumtionsutgifter i miljoner kronor och som procentandel av BNP. 10 Offentliga konsumtionsutgifter 10 Individuella och kollektiva offentliga konsumtionsutgifter 10 Ny ändamålsindelning 11 Fasta bruttoinvesteringar 11 Transaktionerna med utlandet 11 Produktion 12 Lönesummor 12 Sysselsättning 13 Sparande och inkomster 14 Tabeller 16 1. Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) 16 2. Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1998-2001 17 3. Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1993-1997 18 4. Försörjningsbalans 1993-2001 20 5. Försörjningsbalans 1980-1993, aggregerad 22 6. BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser 23 6. BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser 23 7. BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, fasta priser 25 8. Sysselsättning i olika produktionssektorer 26 9. Förädlingsvärde, löpande priser, inom näringslivet per bransch 27 10. Förädlingsvärde, fasta priser och sysselsättning inom näringslivet per bransch 36 11. Institutionella huvudsektorer 2000 41 12. Institutionella sektorer 2000, offentliga 43 13. Konsumtionsutgifter faktisk konsumtion 45 14. Hushållens konsumtionsutgifter, fördelade efter ändamål 46 15. Hushållens konsumtionsutgifter, fördelade efter varaktighet 50 16. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, fördelade på ändamål 51
SCB 5 NR 10 SM 0201 17. Offentliga konsumtionsutgifter fördelade efter utgiftsslag 53 18. Detaljredovisning av kostnader för hälso och sjukvård 56 19. Fasta bruttoinvesteringar efter bransch och kapitaltyp 57 20. Offentliga fasta bruttoinvesteringar efter ändamål 69 21. Jämförelse mellan köpkraftspariteter 2000 72 Fakta om statistiken 73 Detta omfattar statistiken 73 Definitioner och förklaringar 73 Så görs statistiken 73 Fastprisberäkningsmetod 73 Statistikens tillförlitlighet 74 Bra att veta 74 Annan statistik 74 In English 75 Summary 75 Introduction 75 New standard 75 Method for compilation of values at constant prices 75 The development of GDP 76 Consumption expenditures 76 Gross fixed capital formation 76 Production 76 Employment 76 Savings and net borrowing/net lending 77 List of tables 77
SCB 6 NR 10 SM 0201 Statistiken med kommentarer Beräkningarnas omfattning och revideringar Nationalräkenskaperna för åren 1993 till 2001 har genomgått en översyn och ny statistikinformation har införts i beräkningarna. BNP nivån har därmed höjts med mellan 48 och 98 mdkr för dessa år. SCB presenterar nu även de definitiva beräkningarna för år 2000 och ett förbättrat underlag för 2001. Revidering av BNP och huvudsakliga revideringsposter Löpande priser miljoner kronor 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 BNP inkl moms 48 51 59 61 66 68 74 98 93 BNP exkl moms 12 11 17 21 26 25 29 54 47 Hushållskons umtion 2 2 5 6 10 10 11 18 23 Offentlig konsumtion inkl moms 30 31 32 30 32 34 35 41 40 Offentlig konsumtion exkl moms 4 2 2 1 1 1 2 7 5 Investeringar inkl moms 13 15 18 17 20 20 18 26 25 Investeringar exkl moms 3 3 6 6 10 9 6 15 13 Lager 4 4 2 4 2 0 2 2 3 Därav växande skog 3 4 2 4 3 3 4 3 3 Export 1 2 4 6 13 17 15 Import 1 5 5 12 Hushållens konsumtionsutgifter Som framgår av tabellen har hushållens konsumtionsutgifter reviderats upp med mellan 2 och 23 miljarder kronor i löpande priser åren 1993-2001. De delar som räknats om för alla år och som svarar för en stor del av revideringen är utgifter för inköp av nya och begagnade bilar, paketresor och boende i småhus. När det gäller utgifterna för inköp av nya bilar beror omräkningen till största delen på att de bilar som först registrerats hos en bilhandlare, för att sedan säljas till en fysisk person, tidigare inte kommit med i beräkningen. Hela beräkningsmodellen inklusive priser och antal bilar, både nya och begagnade, har setts över. Bilarna har reviderats upp med mellan 3 och 11 miljarder kronor i löpande priser. Utgifterna för paketresor har stämts av mot hushållsbudgetstatistik och en särskild undersökning av branschen Researrangörer m.m. Bägge dessa undersökningar pekade på att NR låg på en för låg nivå när det gällde utgifter för paketresor. Nivån har reviderats upp med mellan 3 och 8 miljarder kronor i löpande priser. Utgifterna för boende i småhus har reviderats på grund av att beräkningsmodellen uppdaterats. Bland annat har nyttjandevärdet för mindre småhus justerats ned. Utgifterna har sänkts med mellan 2 och 7 miljarder kronor i löpande priser. Övriga konsumtionsutgifter som har berörts av översynen är utgifter för försäkringar och banktjänster, teletjänster, personaldatorer, övrigt boende utöver boende i småhus och konsumtionsutgifter inom hushållens ideella organisationer.
SCB 7 NR 10 SM 0201 Offentliga konsumtionsutgifter Förutom införandet av moms på offentliga myndigheters konsumtion och investering har i allmänhet endast små revideringar gjorts. För några år har beloppen varit lite större. Statlig konsumtion av arbetsmarknadsutbildning har till exempel höjts med knappt 2 miljarder kronor för år 1993. En ny modell för att beräkna kapitalförslitning inom offentliga myndigheter har också införts. Nu beräknas kapitalförslitningen enligt geometrisk modell mot att tidigare ha varit linjär. Detta har sänkt nivån på kapitalförslitningen men då moms införts på investeringar har det haft en höjande effekt på kapitalförslitningen och i stort sett har dessa förändringar tagit ut varandra. Fasta bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar har reviderats upp med mellan 13 och 26 miljarder kronor i löpande priser för åren 1993-2001. En viktig anledning till revideringarna är att ej avdragsgill moms för offentliga myndigheters investeringar har lagts till i beräkningarna. Revideringarna, exklusive den offentliga myndigheternas moms, är mellan 3 och 15 miljarder kronor i löpande priser. De viktigaste orsakerna till dessa revideringar beskrivs nedan. Maskin- och transportmedelsinvesteringar i energi-, transport- och kommunikationsbranscherna har anpassats till företagsstatistikens nivåer vilket höjer nivån på maskin- och transportmedelsinvesteringar med 0-3 miljarder kronor årligen. I dessa branscher användes tidigare investeringsenkäten som källa vid årsberäkningarna. Vidare har moms på leasingavgifter tidigare inte varit med i beräkningarna. Detta höjer nivån på maskin- och transportmedelsinvesteringarna med 1-3 miljarder kronor årligen. Programvaruinvesteringarna har reviderats upp med ungefär 4 miljarder kronor 2000 och 2001. Ny statistik avseende datakonsultbranschen visar på den nya utvecklingen. Bygg- och anläggningsinvesteringar i energi-, transport- och kommunikationsbranscherna har anpassats till företagsstatistikens nivåer vilket höjer nivån på bygg- och anläggningsinvesteringarna med ca 1-9 miljarder kronor årligen. I dessa branscher användes tidigare investeringsenkäten som källa vid årsberäkningarna. Investeringar i bostäder har reviderats ned för åren 1998-2000 eftersom ny information funnits tillgänglig avseende ombyggnation av småhus. Vidare har en årsberäkning enligt definitiv statistik gjorts för 2000. Konstnärliga, litterära och musikaliska originalverk är en ny post i investeringsberäkningarna. Originalverken är en immateriell tillgång och skall enligt internationella rekommendationer medräknas som fast bruttoinvestering. Dessa investeringar uppgår till 1-2 miljarder kronor årligen. Lagerinvesteringar Den huvudsakliga anledningen till revideringen av lagerinvesteringarna är att en ny och förenklad metod har använts för att beräkna förändringen av växande skog. Tillväxten i våra svenska skogar exklusive nationalparker utgör produktion enligt de definitioner som tillämpas i nationalräkenskaperna, och när tillväxten i skogen överstiger avverkningen uppstår en lagerökning. Investeringar i värdeföremål Investeringar i värdeföremål är, liksom originalverken, en ny post i investeringsberäkningarna och utgör en egen kategori vid sidan av fast bruttoinvestering och lagerinvestering. Värdeföremålen innefattar antikviteter och konst i form av målningar, frimärken samt diverse samlarobjekt. Värdeföremålen uppgår till ett par hundra miljoner kronor årligen.
SCB 8 NR 10 SM 0201 Export Tidigare intäktsuppgifter från internationell varuförmedling, merchanting, har kompletterats. Detta tillägg till tjänsteexporten förklarar i sin helhet höjningen av exportuppgifterna 1995-1998. Höjningarna 1999-2001 beror till hälften eller mer av samma slags komplettering. Även justeringar av annan tjänstexport, såsom forskning och utveckling m.m., har gjorts. Vidare har utrikeshandelsstatistiken med varor reviderats upp 1999-2001. Revideringarna av exporttillväxten, vilket främst gäller 1999 och 2000, förklaras även till viss del av att några justeringar i volymberäkningsmodellen genomförts. Import De höjningar av tidigare importuppgifter som skett förklaras till största delen av att utrikeshandelsstatistiken med varor reviderats upp alla åren från 1998 och då särskilt 2001 med 8,3 miljarder kr. Vidare har tjänsteimporten höjts 1999-2001, främst avseende forsknings- och utvecklingstjänster. Revideringarna av importtillväxten, vilket främst gäller 1999, förklaras även till viss del av att några justeringar i volymberäkningsmodellen genomförts. Den ekonomiska utvecklingen Bruttonationalprodukten, BNP Samtidigt med revideringar av BNP för 1993 till 2001 har definitiva statistikuppgifter för år 2000 inarbetats i beräkningarna. BNP för år 2000 visar enligt de nya beräkningarna en volymökning på 4,4 procent (den preliminära uppgiften låg på 3,6 procent). Även BNP för år 2001 har uppdaterats med förbättrat statistikunderlag men definitiva beräkningar för det året kommer först att kunna genomföras hösten 2003. BNP för 2001 stannade enligt nu tillgänglig statistik på 0,8 procent (enligt de tidigare beräkningarna låg utvecklingen på 1,2 procent). Utveckling av BNP och komponenternas bidrag till utvecklingen år 1999 till 2001 Procent 5 4 3 2 1 0-1 BNP Hush. Kons. Off. Kons Fasta Brutto inv Lager Netto ex p 1999 2000 2001 Svenska kyrkan klassificeras från år 2000 till sektorn hushållens ideella organisationer (HIO) från att tidigare ha ingått i den kommunala sektorn. Ett flertal sjukhus bildade under 2000 aktiebolag och klassificeras i och med detta till privat sektor efter att tidigare ha ingått i landstingskommunal sektor. På grund av de ändrade klassificeringarna sänks utvecklingstalen för produktion, sysselsättning, konsumtion och investeringar i den offentliga sektorn och höjs för motsvarande aggregat i hushållssektorn inklusive dess ideella organisationer och näringslivet.
SCB 9 NR 10 SM 0201 Hushållens konsumtionsutgifter Konsumtionsutgifterna för åren 1993-2001 har reviderats upp med mellan 2 och 23 miljarder kronor i löpande priser. För en stor del av revideringarna svarar utgifterna för inköp av nya och begagnade bilar, paketresor och boende i småhus. Bilarna har reviderats upp med mellan 3 och 11 miljarder kronor och paketresorna med mellan 3 och 8 miljarder kronor. Utgifterna för boende i småhus har däremot sänkts med mellan 2 och 7 miljarder kronor. Andra konsumtionsutgifter som justerats är utgifter för övrigt boende, försäkringar och banktjänster, teletjänster, personaldatorer och konsumtionsutgifter inom hushållens ideella organisationer. Den totala hushållskonsumtionen ökade år 2000 med 5,0 procent. Hushållens ideella organisationer, där Svenska kyrkan ingår från och med detta år, bidrog med 0,8 procentenheter till ökningen. De egentliga hushållens konsumtion steg med 4,3 procent. Varukonsumtionen respektive tjänstekonsumtionen inom Sverige steg båda med 3,6 procent och svenskarnas konsumtion i utlandet ökade kraftigt jämfört med tidigare år. Konsumtionen av varor inom gruppen TV, radio, PC och IT-utrustning fortsatte att öka. Inköpen av livsmedel och drycker samt klädinköpen bidrog positivt till konsumtionsutvecklingen. Utgifterna för bränsle drog ner konsumtionsutvecklingen. År 2001 ökade den totala hushållskonsumtionen, som nominellt uppgick till 1 103 miljarder kronor, preliminärt med endast 0,2 procent. De egentliga hushållens konsumtion steg med 0,1 procent. Konsumtionen av varor steg med 1,7 procent och av tjänster med 1,0 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet, liksom utländska turisters inköp i Sverige, minskade kraftigt jämfört med tidigare år. Utgifterna för varor inom gruppen TV, radio, PC och IT-utrustning fortsatte att öka. Inköpen av bilar och andra transportmedel drog ner konsumtionsutvecklingen. Diagrammet nedan visar volymutvecklingen åren 1993 2001 av hushållens konsumtion avseende varaktiga inklusive delvis varaktiga varor, icke varaktiga varor samt tjänster. Konsumtionen av varaktiga varor ökade kraftigt mellan åren 1996 och 2000. De bidragande orsakerna till detta är de kraftiga ökningarna av bilinköpen och inköpen av datorer m.m. Hushållens konsumtionsutgifter för tjänster och varor efter varaktighet 1993=100 160 Varaktiga v aror 150 Icke-v araktiga v aror 140 130 120 110 100 90 Tjänster 80 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Trots den olikartade utvecklingen mellan icke-varaktiga varor och varaktiga varor, som framgår av diagrammet, har varornas respektive tjänsternas andel av konsumtionen varit konstant över perioden. Varornas andel har under perioden varit 51 procent och tjänsternas således 49 procent. Hushållens faktiska konsumtionsutgifter Hushållens faktiska konsumtionsutgifter visar sektorns totala konsumtion oberoende av om det är hushållen själva eller den offentliga sektorn som betalar, och består därför av hushållens totala konsumtionsutgifter plus den offentliga
SCB 10 NR 10 SM 0201 sektorns individuella konsumtionsutgifter. Den faktiska konsumtionen är beräknad för att underlätta jämförbarheten mellan länder. Hushållens konsumtionsutgifter i miljoner kronor och som procentandel av BNP. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Egentliga hushålls konsumtionsutgifter 843 867 907 940 990 1 043 Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter 22 24 25 27 25 35 Hushållens totala konsumtionsutgifter 865 891 932 967 1 016 1 078 Andel av BNP 48,8 49 49,3 49 48,9 49,1 Offentliga myndigheters totala individuella konsumtionsutgifter 335 349 356 380 396 401 Hushållens faktiska konsumtion 1 200 1 240 1 288 1 347 1 412 1 479 Andel av BNP 67,7 68,2 68,1 68,2 67,9 67,3 Tablån ovan visar hushållens totala konsumtionsutgifter och dess faktiska konsumtion åren 1995-2000. Hushållens totala konsumtionsutgifter utgjorde under den redovisade perioden nästan hälften av BNP, medan den faktiska konsumtionen utgjorde mer än 2/3 av BNP. Offentliga konsumtionsutgifter I samband med revideringen av nationalräkenskaperna har moms på den offentliga myndigheternas konsumtionsutgifter införts. Det är en anpassning till ENS (EUs reglverk för det Europeiska nationalräkenskapssystemet). Införandet av moms i den offentliga sektorn innebär en nivåhöjning av konsumtionsutgifterna. Svenska kyrkan, som till och med år 1999 ingick i den kommunala sektorn, har från och med år 2000 flyttats över till sektorn hushållens ideella organisationer. För att få jämförbarhet mellan åren har underlaget till utvecklingstalen nedan rensats från Svenska kyrkan. För år 2000 visar de definitiva uppgifterna att de offentliga konsumtionsutgifterna steg med 0,7 procent. De statliga konsumtionsutgifterna sjönk med 2,8 procent, medan de kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 2,2 procent jämfört med året innan. Inom staten ökade insatsförbrukning och kapitalförslitning medan övriga utgifter minskade. Inom kommunerna var det framför allt direktkonsumtionen, dvs offentligt finansierad verksamhet utförd av privata entrprenörer, som ökade, och då särskilt primärkommunernas köp av privat äldreomsorg. De offentliga konsumtionsutgifterna för år 2001, som nominellt uppgick till 618 miljarder kronor, ökade med 1,0 procent. De statliga konsumtionsutgifterna minskade med 2,5 procent, medan de kommunala ökade med 2,4 procent jämfört med året innan. Inom staten var det framför allt insatsförbrukningen och försvarets inköp av varaktiga varor som minskade. Inom kommunerna var det i första hand direktkonsumtionen som ökade, men även insatsförbrukning och löner bidrog till ökningen. Individuella och kollektiva offentliga konsumtionsutgifter Offentliga sektorns konsumtionsutgifter klassificeras som antingen kollektiva eller individuella. Kollektiv konsumtion är sådan som tillgodogörs samhället i sin helhet, exempelvis kostnader för försvar och polis. Som individuell konsumtion klassificeras den som tillfaller hushållen i form av individuellt riktade varor eller tjänster. Exempel på detta är utbildning, hälso- och sjukvård samt social omsorg.
SCB 11 NR 10 SM 0201 Ny ändamålsindelning En ny ändamålsindelning, COFOG (Classification Of Functions Of Government), har införts för offentliga sektorn för tidsserien 1993-2000. Enligt den nya indelningen är utgifterna fördelade på tio olika ändamål mot tidigare fjorton. En annan viktig skillnad jämfört med den gamla ändamålsindelningen är att den nya inte innehåller någon grupp för ofördelade utgifter, utan alla utgifter är fördelade på verksamheter. Fasta bruttoinvesteringar Införandet av moms på offentliga myndigheters investeringar står för merparten av de nivåmässiga uppjusteringar som gjorts under perioden 1993 2001. De första åren utgör momsen den allt dominerande faktorn till denna upprevidering, men senare tillkommer även andra orsaker till revideringarna. Dessa är i första hand en utökad anpassning till SCB:s företagsstatistik, den reviderade bostadsstatistiken och införandet av den nya posten litterära, musikaliska och konstnärliga original. Under år 2000 ökade de totala fasta bruttoinvesteringarna med 6,6 procent. Investeringar i maskiner och inventarier steg med 7,8 procent och investeringar i byggnader och anläggningar med 4,3 procent. Näringslivets investeringar ökade kraftigt med 9,6 procent under det att både statliga och kommunala investeringar föll kraftigt, sammantaget med 8,1 procent. Under 2001 blev utvecklingen mycket svag. De totala investeringarna ökade med endast 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar steg 4,9 procent. Maskininvesteringarna minskade däremot med 1,3 procent. De offentliga myndigheternas investeringar steg med 4,2 procent medan näringslivets investeringar ökade med blygsamma 0,2 procent. Transaktionerna med utlandet De nya beräkningarna av export och import har betytt relativt kraftiga revideringar av uppgifterna i löpande priser, medan däremot tillväxtsiffrorna ändrats i mindre utsträckning. Exporten ökade enligt de nya beräkningarna med 7,4 procent 1999 och med 11,3 procent 2000. År 2001 sjönk exporten med 1,4 procent. Importen visar nu volymökningar 1999 och 2000 med 4,9 procent respektive 11,5 procent medan en minskning med 3,5 procent noteras för 2001. När det gäller exportuppgifterna handlar det om revideringar på i genomsnitt drygt 3 miljarder kr 1995-1998. För åren 1999-2001 är revideringarna 12,9, 16,7 resp. 14,5 miljarder kr. Ändringarna 1993-94 är marginella. Tidigare uppgifter om exportintäkter från merchanting, har kompletterats, vilket förklarar revideringarna 1995-98 i sin helhet. De höjningar som skett av uppgifterna 1999-2001 förklaras till hälften eller mer också av tillägg till komponenten merchanting. Även andra tillägg har höjt tjänsteexporten dessa år, bl. a. gäller det forskning och utveckling, med i genomsnitt 6,4 miljarder kr per år. Dessutom har nya uppgifter från utrikeshandelsstatistiken 1999-2001 medfört höjningar. Importen har höjts med 0,8 miljarder kr 1998 och för åren 1999-2001 med 4,7, 5,1 och 12,1 miljarder kr. Dels förklaras detta av nya uppgifter från utrikeshandelsstatistiken, som för 2001 reviderats med 8,3 miljarder kr och dessutom beror höjningarna på att uppgifterna om forskning och utveckling kompletterats, med knappt 4 miljarder kr i genomsnitt per år. Till följd av ovan nämnda revideringar har exportnettot höjts 1999 och 2000 med 8,2 respektive 11,6 miljarder kr; höjningen 2001 är 2,4 miljarder kr. Nettot var 57,6 miljarder kr 1993 och har sedan dess ökat varje år med undantag för 1998 och 2000. Exportnettot för 2000 och 2001 var 123,6 respektive 130,0 miljarder kr och bidrog till BNP:s tillväxt med 0,6 respektive 0,8 procent. Bidraget under den redovisade tidsperioden varierar rätt betydligt, så t.ex. var det -0,3 procent för 1998 och +1,4 procent för 1999.
SCB 12 NR 10 SM 0201 Nettoexportens bidrag till BNP-utvecklingen i procentenheter 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Förutom exporten och importen av varor och tjänster redovisas i nationalräkenskaperna även uppgifter om andra slags transaktioner mellan Sverige och utlandet. Det gäller de s. k. primära inkomsterna, löpande transfereringar och kapitaltransfereringar m.m. Dessa uppgifter erhålls huvudsakligen från Riksbanken. De primära inkomsterna avser löner till anställda hemmahörande i annan ekonomi respektive till svenskar som är tillfälligt anställda i utlandet, utdelningar och räntor på direktinvesteringar och portföljinvesteringar i aktier och andra värdepapper samt räntor på lån. Löpande transfereringar avser subventioner och avgifter från/till bland annat EU, skatter, försäkringspremier och ersättningar. Kapitaltransfereingar m.m. avser investeringsbidrag, u-landsbistånd samt förvärv och avyttring av immateriella tillgångar. De revideringar som skett ifråga om primära inkomster och transfereringar är tämligen små och gäller främst 2000 och 2001. Genom att addera uppgifterna om dessa transaktioner till uppgifterna om varuoch tjänstehandeln med utlandet erhålls summa löpande transaktioner export respektive import. Nettot har varit positivt sedan 1994. I princip motsvarar nationalräkenskapernas nettouppgifter bytesbalansens saldo. Produktion Anpassningen till SCB:s företagsstatistik samt revidering av bostadsberäkningarna innebär att tillväxttalen för perioden 1994-99 har reviderats upp med i genomsnitt 0,8 procentenheter för varuproducerande branscher och reviderats ned med i genomsnitt 1,2 procentenheter för tjänsteproducerande branscher. Näringslivets produktion (förädlingsvärdet i fasta priser) ökade åren 2000 och 2001 med 6,6 respektive 0,8 procent. Tjänsteproduktionen ökade med 5,0 och 1,8 procent dessa år medan varuproduktionen ökade 8,1 procent år 2000 och minskade 0,8 procent år 2001. De offentliga myndigheternas produktion minskade med 2,7 procent år 2000 men ökade med 0,9 procent år 2001. Tjänsteproduktionsökningen i näringslivet har till stor del skett i branschen uthyrning, data och andra företagstjänster som visar höga tillväxttal på 10,0 respektive 6,3 procent år 2000 och 2001. Den värdemässigt större branschen parti- och detaljhandel hade däremot måttligare produktionsökningar på 2,2 och 1,7 procent de båda åren. Produktionen inom tillverkningsindustrin som utgör merparten av varuproduktionen ökade med 10,8 procent år 2000. År 2001 minskade dock produktionen inom tillverkningsindustrin med 2,4 procent. Branschen el- och optikutrustnings tillväxt år 2000 uppgick till hela 29,4 procent. Denna uppgång avlöstes 2001 av en nedgång på 7,9 procent. Lönesummor Lönesummeutvecklingen för hela ekonomin åren 2000 och 2001 var 6,7 respektive 5,8 procent. Lönesummorna inom näringslivet ökade 8,3 procent 2000 och
SCB 13 NR 10 SM 0201 4,9 procent 2001. Lönesummeutvecklingen i offentliga myndigheter uppgick till 0,3 procent 2000 och 4,4 procent 2001. Den svaga utvecklingen 2000 var en följd av bolagiseringarna inom landstingskommunal sektor samt omklassningen av svenska kyrkan (se sidan 8). Rensat för dessa effekter var lönesummeutvecklingen 3,4 procent för 2000. I Hushållens ideella organisationer ökade lönesumman 27,8 procent (rensat för kyrkans omflyttning minskade den 2,8 procent) och 3,9 procent 2001. Utveckling av lönesummorna totalt i hela ekonomin Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Sysselsättning I ekonomin som helhet ökade medelantalet sysselsatta och antalet arbetade timmar åren 2000 och 2001. Medelantalet sysselsatta ökade med 2,4 procent respektive 1,9 procent och totala antalet arbetade timmar i ekonomin ökade med 1,0 procent respektive 0,5 procent. Medelarbetstiden sjönk därmed både 2000 och 2001. Medelantalet sysselsatta såväl som arbetade timmar utvecklades starkare i näringslivet än i de offentliga myndigheterna både 2000 och 2001. Antalet arbetade timmar inom näringslivet ökade med 2,0 procent år 2000 och 0,7 procent år 2001. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 3,1 procent 2000 men ökade 0,1 procent 2001. Den negativa sysselsättningsutvecklingen inom offentliga myndigheter 2000 förklaras i huvudsak av bolagiseringarna inom landstingskommunal sektor samt omklassningen av svenska (se sidan 8). Rensat för dessa effekter var antalet arbetade timmar i offentliga myndigheter oförändrat mellan 1999 och 2000. I hushållens ideella organisationer ökade antalet arbetade timmar med 27,7 procent 2000 (rensat för kyrkans överföring minskade de med 5,1 procent) och 1,3 procent 2001 Utveckling av förädlingsvärde och arbetade timmar inom näringslivet Procent Förädlingsv ärde Arbetade timmar 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
SCB 14 NR 10 SM 0201 Inom näringslivet visade de tjänsteproducerande branscherna en betydligt starkare utveckling än de varuproducerande branscherna. Precis som för produktionen var det framförallt företagsnära tjänster såsom datakonsulter, ekonomiska och juridiska konsulter etc. som bidrog till den positiva utvecklingen inom tjänstenäringarna och näringslivet totalt. Arbetade timmar inom industrin och varuproducerande branscher som helhet utvecklades negativt både 2000 och 2001. Utvecklingen av arbetsproduktiviteten, produktion i relation till arbetade timmar, uppgick 2000 till 2,4 procent men mattades 2001 och stannade då vid endast 0,1 procent. Anställdas timförtjänst i ekonomin som helhet ökade med 5,2 procent 2000 och 4,9 respektive 3,6 procent 2001. Sparande och inkomster Hushållssektorn Hushållens disponibla inkomster fortsatte att öka under åren 2000 och 2001. Ökningen var i löpande priser 3,8 respektive 4,3 procent. Rensat för inflation var ökningen 2,7 och 2,1 procent. Den disponibla inkomsten uppgick år 2001 nominellt till 1 094 miljarder kronor. Lönerna utvecklades positivt med ökningar på 6,8 respektive 5,8 procent. År 2001 uppgick lönesumman till 960 miljarder kronor. Hushållens transfereringsutgifter (exklusive kollektiva avgifter) ökade under perioden i snabbare takt än transfereringsinkomsterna. År 2001 var hushållens transfereringsnetto minus 68 miljarder kronor. Transfereringsinkomsterna uppgick detta år till 486 miljarder kronor. I hushållssektorn ingår även personliga företag och hushållens ideella organisationer. Ersättning för arbete som utförs av företagarna och deras familjemedlemmar kallas sammansatt förvärvsinkomst. För hushåll som äger sin bostad (egna hem) beräknas ett driftsöverskott som dock inte påverkar sparandet eftersom motsvarande kostnader är inräknade i hushållens konsumtionsutgifter. År 2001 uppgick egenföretagarnas sammansatta förvärvsinkomster och driftsöverskott till 177 miljarder kronor. Hushållens sparande, mätt som de disponibla inkomsterna justerat för sparande i avtalspensioner minus konsumtionsutgifter, minskade år 2000 men ökade kraftigt år 2001. Sparkvoten, dvs. sparandet netto som andel av den justerade disponibla inkomsten, uppgick till 2,4 respektive 4,9 procent. Hushållens finansiella sparkvot, mätt som sparandet brutto minskat med realsparandet (främst investeringar i nyproduktion av egna hem) och kapitaltransfereringar netto i relation till justerad disponibel inkomst sjönk år 2000 men steg kraftigt 2001. Den finansiella sparkvoten uppgick de bägge åren till 2,6 respektive 5,4 procent. Företagssektorn De finansiella företagens finansiella sparande fortsatte att minska år 2000 nu med 3 miljarder till 9 miljarder. De icke-finansiella företagen hade också ett försämrat finansiellt sparande för år 2000. Detta minskade med 13 miljarder till 11 miljarder. För år 2001 finns ännu ingen uppdelning av företagen på finansiella respektive icke-finansiella utan de redovisas tillsammans. Företagens samlade finansiella sparande år 2001 visade ett underskott på 91 miljarder vilket är 70 miljarder större än år 2000 (-21 miljarder). En stor del av försämringen förklaras av att driftsöverskottet netto var 55 miljarder lägre år 2001 jämfört med år 2000. Offentlig sektor Den offentliga sektorns finansiella sparande år 2001 uppgick till 102 mdr kr, vilket innebär en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med år 2000. Även år 2000 ökade det finansiella sparandet, då med 48 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det finansiella sparandet i procent av BNP uppgick åren 1999-
SCB 15 NR 10 SM 0201 2001 till 1,3, 3,4 respektive 4,5 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella sparande svängde från negativt till positivt år 1998. Offentliga sektorns sparande i relation till BNP åren 1993-2001 % 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Statens finansiella sparande förbättrades år 2001 med 188 miljarder kronor, från 24 miljarder kronor till 211 miljarder kronor. Socialförsäkringssektorn (APfonderna samt Premiepensionsmyndigheten) visar motsatt utveckling. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande minskade år 2001 med 149 miljarder kronor. Utvecklingen gick från ett positivt sparande på 45 miljarder kronor till ett negativt på 104 miljarder kronor. De kraftiga svängningarna i både statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande förklaras till stor del av de stora överföringarna inom ålderspensionssystemet. År 2001 överfördes 155 miljarder kronor från AP-fonderna till staten, samtidigt som 18 miljarder kronor överfördes från staten till Premiepensionsmyndigheten för placering. Statens finansiella sparande har förbättrats varje år sedan år 1993 med undantag för år 2000. Det finansiella sparandet drogs då ned av överföringen på 56 miljarder kronor till premiepensionsmyndigheten för placering. Den positiva utvecklingen i övrigt förklaras av förbättrat räntenetto, ökade skatteintäkter och minskade kostnader för subventioner. År 1999, då det nya ålderspensionssystemet infördes, överfördes 45 miljarder kronor från AP-fonderna till staten, vilket också skedde år 2000. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande var negativt 1999, utgifterna översteg inkomsterna med 41 miljarder kronor. Till det positiva sparandet år 2000 på 45 miljarder kronor bidrog överföringen från staten till Premiepensionsmyndigheten på 56 miljarder kronor. Kommunernas finansiella sparande, som varit negativt sedan år 1994 vände uppåt år 2000. Överskottet blev 7 miljarder kronor år 2000 men vände till ett underskott på 5 miljarder kronor igen för år 2001. Ökade konsumtionsutgifter i kombination med ökade investeringsutgifter bidrog till detta. Samtliga inhemska sektorer Sammantaget förstärktes Sveriges finansiella sparande med 11 miljarder kronor år 2000 och försämrades med 14 miljarder kronor år 2001. Det finansiella sparandet uppgick till 84 respektive 70 miljarder kronor. Sparandet, som motsvarar bytesbalanssaldot (se även avsnittet om utrikestransaktioner), uppgick åren 2000 och 2001 till 88 respektive 72 miljarder kronor.
SCB 16 NR 10 SM 0201 Tabeller 1. Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) 1. Gross domestic product (GDP) and gross national income (GNI) BNP GDP Primära inkomster Primary income Från utlandet From the RoW Till utlandet To the RoW BNI* GNI* Medelfolkmängd Mean population BNP GDP BNI* GNI* Miljoner kronor Million SEK 1 000-tal personer 1 000 persons Per capita, 1 000 kronor Per capita, 1 000 SEK Löpande priser Current prices 1980 545 265 5 809 4 611 546 463 8 310 65,6 65,8 1981 596 009 7 153 8 996 594 166 8 320 71,6 71,4 1982 652 010 15 691 26 203 641 498 8 325 78,3 77,1 1983 731 555 16 982 30 532 718 005 8 329 87,8 86,2 1984 820 555 19 587 34 765 805 377 8 337 98,4 96,6 1985 893 246 22 643 39 085 876 804 8 350 107,0 105,0 1986 977 761 24 382 36 276 965 867 8 370 116,8 115,4 1987 1 059 125 28 417 36 873 1 050 669 8 398 126,1 125,1 1988 1 155 645 32 315 42 458 1 145 502 8 436 137,0 135,8 1989 1 282 054 45 052 58 805 1 268 301 8 493 151,0 149,3 1990 1 410 607 57 223 82 341 1 385 489 8 559 164,8 161,9 1991 1 496 840 57 094 96 075 1 457 859 8 617 173,7 169,2 1992 1 485 129 47 406 105 791 1 426 744 8 668 171,3 164,6 1993 1 497 646 55 675 123 803 1 429 518 8 719 171,8 164,0 1993 1 545 491 55 675 123 803 1 477 363 8 719 177,3 169,4 1994 1 647 581 74 057 119 935 1 601 703 8 781 187,6 182,4 1995 1 772 021 97 414 144 134 1 725 301 8 827 200,8 195,5 1996 1 817 149 88 928 137 019 1 769 058 8 841 205,5 200,1 1997 1 890 187 106 516 149 678 1 847 025 8 846 213,7 208,8 1998 1 973 848 139 473 169 596 1 943 725 8 851 223,0 219,6 1999 2 078 549 159 604 180 147 2 058 006 8 858 234,7 232,3 2000 2 196 764 202 764 220 223 2 179 305 8 872 247,6 245,6 2001 2 260 419 194 481 231 497 2 223 403 8 896 254,1 249,9 Fasta priser referensår 1995 Constant prices reference year 1995 1980 1 341 727...... 8 310 161,5.. 1981 1 339 478...... 8 320 161,0.. 1982 1 355 165...... 8 325 162,8.. 1983 1 380 653...... 8 329 165,8.. 1984 1 440 005...... 8 337 172,7.. 1985 1 471 371...... 8 350 176,2.. 1986 1 511 780...... 8 370 180,6.. 1987 1 562 322...... 8 398 186,0.. 1988 1 602 738...... 8 436 190,0.. 1989 1 645 783...... 8 493 193,8.. 1990 1 663 812...... 8 559 194,4.. 1991 1 645 406...... 8 617 190,9.. 1992 1 616 695...... 8 668 186,5.. 1993 1 586 998 58 650 130 418 1 510 396 8 719 182,0 173,2 1993 1 634 889 58 557 130 211 1 558 495 8 719 187,5 178,7 1994 1 703 166 76 072 123 198 1 649 147 8 781 194,0 187,8 1995 1 772 021 97 414 144 134 1 725 301 8 827 200,8 195,5 1996 1 795 106 87 351 134 590 1 745 270 8 841 203,0 197,4 1997 1 838 784 102 524 144 070 1 787 909 8 846 207,9 202,1 1998 1 905 750 132 630 161 276 1 861 390 8 851 215,3 210,3 1999 1 992 928 148 850 168 011 1 935 533 8 858 225,0 218,5 2000 2 079 780 185 045 200 981 2 004 367 8 872 234,4 225,9 2001 2 096 848 172 830 205 728 1 990 100 8 896 235,7 223,7 * Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade) Including terms of trade effect
SCB 17 NR 10 SM 0201 2. Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1998-2001 2. Overview of the Swedish economy 1998-2001 Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK 1998 1999 2000 2001 Konto 0 Varor och tjänster 0: Goods and services account 1 Produktion Output 3 600 435 3 802 842 4 140 879.. 2 Produktskatter minus produktsubventioner 253 059 264 958 273 719.. Taxes on products less subsidies on products 3 Produktskatter Taxes on products 264 186 276 288 285 545.. 4 Produktsubventioner Subsidies on products 11 127 11 330 11 826.. 5 Import av varor och tjänster Imports of goods and services 714 293 757 560 883 132 891 204 6 Summa tillgång (1+2+5) Total resources (1+2+5) 4 567 787 4 825 360 5 297 730.. 7 Insatsförbrukning Intermediate consumption 1 879 646 1 989 251 2 217 834.. 8 Konsumtionsutgift Final consumption expenditure 1 510 099 1 587 136 1 667 654 1 720 165 9 Bruttoinvestering Gross capital formation 339 812 363 675 405 483 410 221 10 Export av varor och tjänster Exports of goods and services 838 230 885 298 1 006 759 1 021 237 11 Summa användning (7+8+9+10) Total use (7+8+9+10) 4 567 787 4 825 360 5 297 730.. Konto 1 Produktion I: Production account 1 Produktion Output 3 600 435 3 802 842 4 140 879.. 2 Produktskatter minus produktsubventioner (kalkylerade) 253 059 264 958 273 719.. Taxes on products less subsidies on products (calcylated) 3 Tillgång från svensk produktion (1+2) 3 853 494 4 067 800 4 414 598.. Resources from swedish production (1+2) 4 Insatsförbrukning Intermediate consumption 1 879 646 1 989 251 2 217 834.. 5 Bruttonationalprodukt, BNP (3-4) GDP (3-4) 1 973 848 2 078 549 2 196 764 2 260 419 6 Kapitalförslitning Consumption of fixed capital 262 319 281 908 306 062 332 746 7 Nettonationalprodukt, NNP (5-6) NDP (5-6) 1 711 529 1 796 641 1 890 702 1 927 673 Konto 2.1 Inkomstbildning II:1 Primary distribution of income account 1 Nettonationalprodukt till marknadspris NDP at 1 711 529 1 796 641 1 890 702 1 927 673 market prises 2 Produktskatter minus produktsubventioner (influtna) 252 480 264 085 270 802 279 586 Taxes on products less subsidies on products (received) 3 Nettonationalprodukt till baspris (1-2) NDP at basic prices (1-2) 1 459 049 1 532 556 1 619 900 1 648 087 4 Övriga produktionsskatter minus övriga subventioner 46 979 80 452 55 815 60 305 Other taxes on production less other subsidies on production 5 Nettonationalprodukt till faktorpris (3-4) NDP at 1 412 070 1 452 104 1 564 085 1 587 782 factor prices 6 Löner och kollektiva avgifter (i svensk produktion) 1 069 776 1 106 116 1 213 179 1 300 433 Compensation of employees (for swedish production) 7 Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst (5-6) 342 294 345 988 350 906 287 349 Operating surplus and mixed income (5-6) Konto 2.1.2 Allokering av primära inkomster II.1.2: Allocation of primary income account 1 Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst 342 294 345 988 350 906 287 349 Operating surplus and mixed income 2 Löner och kollektiva avgifter (till svenska hushåll) 1 067 271 1 103 914 1 211 503 1 298 338 Compensation of employees (to swedish households) 3 Skatter på produktion och import minus subventioner 295 666 340 802 322 635 334 973 Taxes on production and imports less subsidies 4 Kapitalinkomst från utlandet, netto Property income from ROW, -23 396-14 606-10 795-29 944 net 5 Nationalinkomst (NNI) till marknadspris (1+2+3+4) 1 681 835 1 776 098 1 874 249 1 890 716 National income (NNI) at market prices (1+2+3+4) Konto 2.2 Sekundär inkomstfördelning II.2: Secondary distribution of income account 1 Nationalinkomst National income 1 681 835 1 776 098 1 874 249 1 890 716 2 Löpande transfereringar från utlandet, netto -16 532-19 061-18 780-21 035 Current transfers from ROW, net 3 Disponibel nationalinkomst (1+2) Disposable income (1+2) 1 665 303 1 757 037 1 855 469 1 869 681
SCB 18 NR 10 SM 0201 Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK 1998 1999 2000 2001 Konto 2.4 Användning av disponibel inkomst II:4 Use of income account 1 Disponibel nationalinkomst Disposable income 1 665 303 1 757 037 1 855 469 1 869 681 2 Konsumtionsutgift Final consumption expenditure 1 510 099 1 587 136 1 667 654 1 720 165 3 Sparande (1-2) Saving (1-2) 155 204 169 901 187 815 149 516 Konto 3.1 Kapital III.1: Capital account 1 Sparande Saving 155 204 169 901 187 815 149 516 2 Kapitaltransfereringar från utlandet, netto -421-25 038-4 458-2 356 Capital transfers from ROW, net 3 Förändring i nationalförmögenhet genom sparande 154 783 144 863 183 357 147 160 och kapitaltransfereringar (1+2) Changes in net worth due to saving and capital transfers 4 Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation 324 500 358 325 389 316 403 916 5 Lagerinvestering Changes in inventories 15 193 5 158 15 760 5 871 6 Kapitalförslitning Consumption of fixed capital -262 319-281 908-306 062-332 746 7 Finansiellt sparande (3-4-5-6) Net lending/net 77 290 63 096 83 936 69 685 borrowing (3-4-5-6) * Exclusive swapräntor Excluding interest on SWAPs 3. Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1993-1997 3. Overview of the Swedish economy 1993-1997 Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK 1993 1994 1995 1996 1997 Konto 0 Varor och tjänster 0: Goods and services account 1 Produktion Output 2705264 2930185 3208593 3260585 3430424 2 Produktskatter minus produktsubventioner 224200 235436 236497 234759 239433 Taxes on products less subsidies on products 3 Produktskatter Taxes on products 235033 245009 247434 245867 250707 4 Produktsubventioner Subsidies on products 10833 9573 10937 11108 11274 5 Import av varor och tjänster Imports of goods and 435418 508328 576059 568704 644884 Services 6 Summa tillgång (1+2+5) Total resources (1+2+5) 3364882 3673949 4021149 4064048 4314741 7 Insatsförbrukning Intermediate consumption 1383973 1518040 1673069 1678195 1779670 8 Konsumtionsutgift Final consumption expenditure 1251017 1300828 1348365 1396926 1447196 9 Bruttoinvestering Gross capital formation 236899 272153 304331 300606 306002 10 Export av varor och tjänster Exports of goods and 492993 582928 695384 688321 781873 Services 11 Summa användning (7+8+9+10) Total use 3364882 3673949 4021149 4064048 4314741 (7+8+9+10) Konto 1 Produktion I: Production account 1 Produktion Output 2705264 2930185 3208593 3260585 3430424 2 Produktskatter minus produktsubventioner 224200 235436 236497 234759 239433 (kalkylerade) Taxes on products less subsidies on products (calcylated) 3 Tillgång från svensk produktion (1+2) 2929464 3165621 3445090 3495344 3669857 Resources from swedish production (1+2) 4 Insatsförbrukning Intermediate consumption 1383973 1518040 1673069 1678195 1779670 5 Bruttonationalprodukt, BNP (3-4) GDP (3-4) 1545491 1647581 1772021 1817149 1890187 6 Kapitalförslitning Consumption of fixed capital 240602 234139 236342 241003 248634 7 Nettonationalprodukt, NNP (5-6) NDP (5-6) 1304889 1413442 1535679 1576146 1641553
SCB 19 NR 10 SM 0201 Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK 1993 1994 1995 1996 1997 Konto 2.1 Inkomstbildning II:1 Primary distribution of income account 1 Nettonationalprodukt till marknadspris NDP at 1304889 1413442 1535679 1576146 1641553 market prises 2 Produktskatter minus produktsubventioner (influtna) 221548 232546 232891 230687 237557 Taxes on products less subsidies on products (received) Nettonationalprodukt till baspris (1-2) NDP at basic 3 prices (1-2) 1083341 1180896 1302788 1345459 1403996 Övriga produktionsskatter minus övriga subventioner 4-28962 -29704-13981 9882 25899 Other taxes on production less other subsidies on production 5 Nettonationalprodukt till faktorpris (3-4) NDP at 1112303 1210600 1316769 1335577 1378097 factor prices 6 Löner och kollektiva avgifter (i svensk produktion) 853171 894437 933126 993342 1025972 Compensation of employees (for swedish production) Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst 7 (5-6) 259132 316163 383643 342235 352125 Operating surplus and mixed income (5-6) Konto 2.1.2 Allokering av primära inkomster II.1.2: Allocation of primary income account 1 Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst 259132 316163 383643 342235 352125 Operating surplus and mixed income 2 Löner och kollektiva avgifter (till svenska hushåll) 851967 893570 931757 991526 1024322 Compensation of employees (to swedish households) Skatter på produktion och import minus subventioner 3 192586 202842 211472 234522 257860 Taxes on production and imports less subsidies Kapitalinkomst från utlandet, netto Property income 4 from ROW, net -66924-45011 -37913-40198 -35657 5 Nationalinkomst (NNI) till marknadspris (1+2+3+4) 1236761 1367564 1488959 1528085 1598650 National income (NNI) at market prices (1+2+3+4) Konto 2.2 Sekundär inkomstfördelning II.2: Secondary distribution of income account 1 Nationalinkomst National income 1236761 1367564 1488959 1528085 1598650 2 Löpande transfereringar från utlandet, netto -9787-9542 -6968-7494 -12189 Current transfers from ROW, net Disponibel nationalinkomst (1+2) Disposable 3 income (1+2) 1226974 1358022 1481991 1520591 1586461 Konto 2.4 Användning av disponibel inkomst II:4 Use of income account 1 Disponibel nationalinkomst Disposable income 1226974 1358022 1481991 1520591 1586461 2 Konsumtionsutgift Final consumption expenditure 1251017 1300828 1348365 1396926 1447196 3 Sparande (1-2) Saving (1-2) -24043 57194 133626 123665 139265 Konto 3.1 Kapital III.1: Capital account 1 Sparande Saving -24043 57194 133626 123665 139265 2 Kapitaltransfereringar från utlandet, netto -5246-7510 -4837-10006 -7085 Capital transfers from ROW, net 3 Förändring i nationalförmögenhet genom sparande -29289 49684 128789 113659 132180 och kapitaltransfereringar (1+2) Changes in net worth due to saving and capital transfers 4 Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation 241846 254999 282854 293466 296631 5 Lagerinvestering Changes in inventories -5025 17311 21447 6959 9225 6 Kapitalförslitning Consumption of fixed capital -240602-234139 -236342-241003 -248634 7 Finansiellt sparande (3-4-5-6) Net lending/net -25430 11670 60800 54056 74812 borrowing (3-4-5-6)