PROJEKTPLAN Förebyggande arbete gällande bränder i ordinärt boende 2013-02-25 Carina Smith SÄN 2013/54-709
Innehållsförteckning 1 Förutsättningar... 3 2 Mål och delmål... 3 3 Förväntat resultat... 4 3.1 Utförlig checklista... 4 3.2 Kort checklista... 4 3.3 Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet... 4 3.4 Rutiner för det brandförebyggande arbetet... 4 3.5 Sekretess... 6 3.6 Information... 6 3.7 Utbildning... 6 4 Avgränsningar... 7 5 Genomförandeplan... 7 6 Beslutspunkter... 8 7 Tidplan... 8 8 Budget och resursbehov... 8 9 Nyttokalkyl... 9 10 Riskanalys... 9 11 Projektorganisation... 10 12 Koppling till andra projekt/system/aktiviteter... 10 13 Kommunikationsplan... 10 14 Avslut och överlämnande... 10 2 (12)
1 Förutsättningar Socialtjänsten i Nacka kommun har uppdraget att arbeta förebyggande och socialtjänstens ledningsgrupp har beslutat att förebyggande arbete gällande bränder i är ett prioriterat område inom ramen för förebyggande insatser. De faktorer som påverkar vilka personer som skadas svårt och omkommer i bränder är hög ålder, ensamhet, social utsatthet samt psykisk och fysisk oförmåga. Socialtjänsten gör hembesök hos en stor andel av de personer som omfattas av ovanstående faktorer. Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF), där Nacka kommun ingår, har som mål att deras medlemskommuner ska minska antalet dödsfall och skadade i bränder med 30 % till år 2020. För att nå det målet i Nacka ska SBFF samverka med socialtjänsten i Nacka, eftersom kända riskgrupper utgörs av: Äldre (risken ökar med åldern) Storkonsumenter av alkohol Rökare Personer med någon form av missbruk, där missbruket sätter ner förmågan att uppfatta fara och/eller förmågan att sätta sig i säkerhet Personer med någon form av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som gör att förmågan att uppfatta fara och/eller att sätta sig i säkerhet är nedsatt. Från och med januari 2012 gör SBFF en utredning av samtliga bränder som inträffar och registrerar mer detaljerad statistik än tidigare. Den nya och mer välgrundade statistiken, över vilka grupper som skadas svårt och omkommer i samband med bränder, ska över tid användas för att följa upp resultatet av projektets arbete. 2 Mål och delmål Målet är att antalet dödsfall och skadade personer i bränder ska minska med 30 % till år 2020. Den målsättningen ingår som en del i arbetet att skapa en tryggare och säkrare miljö för våra medborgare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort en prognos som tar hänsyn till befolkningsutvecklingen och som visar en ökning av bränder med 34 % om ett brandförebyggande arbete inte påbörjas och utvecklas. När det brandförebyggande arbetet utvärderas ska hänsyn till prognosen tas. Ett delmål, för projektet, är att minska antalet bränder i Nacka. Målen ska uppnås genom att höja kunskapsnivån om brandförebyggande åtgärder hos personal som gör hembesök. Den personalgrupp som gör flest hembesök är hemtjänsten och det är önskvärt att 80 % av hemtjänstpersonalen har en brandförebyggande utbildning. Projektet avser att föreslå att ändra villkoren för att bli godkänd anordnare av hemtjänst, avlösning och ledsagning, vilket då kommer att medföra ett krav på att 80 % av hemtjänstpersonalen ska ha en brandförebyggande 3 (12)
utbildning. 90 % av socialtjänstens egen personal som gör hembesök ska ha en brandförebyggande utbildning. Syftet med projektet är att utveckla och införa bättre systematik i det brandförebyggande arbetet, ett arbete som i dagsläget redan utförs men där personalen saknar rutiner för hur de identifierade riskerna ska åtgärdas. Det brandförebyggande arbetet är positivt ur ett hälsoperspektiv eftersom det ökar kundens trygghetskänsla och kan därmed ge en förbättrad livskvalitet. 3 Förväntat resultat 3.1 Utförlig checklista Projektet har, i samarbete med SBFF, tagit fram en checklista som ska underlätta för den hembesökande personalen i dess arbete med att fånga upp signaler om incidenter eller riskbeteenden hos kunder i. Följande områden ska bedömas i checklistan: boendemiljö, spis/matlagning, rökning, levande ljus/eldstad och elektrisk utrustning. Det är viktigt att det är enkelt att använda checklistan och att den är tydlig. Cirka 30 frågor ska besvaras. Checklistan ska finnas tillgänglig på Nacka kommuns hemsida. Vem som fyller i den utförliga checklistan beskrivs i avsnitt 3.4. Hur riskerna ska åtgärdas och av vem beskrivs i åtgärdskatalogen (se avsnitt 3.3). 3.2 Kort checklista En kort variant av den utförliga checklistan ska tas fram. Den korta checklistan ska beskriva de allvarligaste brandriskerna. Den ska plastas in och all personal från socialtjänsten, både egen personal och personal hos samtliga anordnare/utförare, som gör hembesök ska ständigt bära den med sig, både bokstavligt och bildligt. Om personal som gör hembesök upptäcker eller får någon signal om incidenter eller riskbeteende ska den utförliga checklistan fyllas i. Den korta checklistan ska finnas tillgänglig på Nacka kommuns hemsida, och den inplastade varianten ska beställas av den uppsökande verksamheten på Äldreenheten i Nacka kommun. 3.3 Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet Åtgärderna i katalogen, som är framtagen i samarbete med SBFF, är grupperade utifrån frågorna i den utförliga checklistan. Om det finns behov av åtgärder för att minska brandrisken beskrivs dessa i åtgärdskatalogen. En förutsättning är alltid att kunden ger sitt samtycke. Åtgärdskatalogen ska finnas tillgänglig på Nacka kommuns hemsida. 3.4 Rutiner för det brandförebyggande arbetet De personer som i tjänsten gör hembesök hos socialtjänstens kunder ska ha kunskap om vilka risker som föranleder att den utförliga checklistan ska fyllas i. Att ständigt ha eventuella brandrisker i åtanke, enligt punkterna i den korta 4 (12)
checklistan ingår i kundens beviljade insats, t.ex. kundens beviljade tid för hemtjänstinsatser. Den utförliga checklistan ska fyllas i av hemtjänstpersonal/boendestödjare om risker upptäcks, om kunden ger sitt samtycke, i de fall kunden har insatsen hemtjänst eller boendestöd beviljat. Hemtjänstanordnare får betalt för den tid som åtgår hos kund för att fylla i den utförliga checklistan. Hemtjänsten kan göra detta utan att i förväg stämma av med aktuell biståndshandläggare. Senast i samband med att tid debiteras för detta tillfälle faxas den ifyllda checklistan till handläggaren. För följdåtgärder som behövs från anordnarens sida, t.ex. att motivera för förändring eller göra enklare åtgärder i hemmet, krävs samråd med aktuell biståndshandläggare kring den aktuella kunden om det innebär behov av utökad hemtjänsttid. Om resultatet av den ifyllda checklistan visar att det finns behov av brandförebyggande åtgärder ska den hemtjänstpersonal/boendestödjare som fyllt i checklistan kontakta sin chef, utom i enklare fall där personalen själv kan föreslå åtgärder för att minska riskerna. Hemtjänstchef/boendestödschef ska, i enlighet med åtgärdskatalogen, kontakta aktuell funktion: Biståndshandläggarna (t.ex. bevilja mer insatser p.g.a. behov av städning eller plock, rökdetektor kopplad till trygghetslarm) I de fall det kan vara aktuellt med hjälpmedel eller bostadsanpassning, t.ex. spisvakt, ska primärvårdens distriktsarbetsterapeut kontaktas Tryggve (montering av och batteribyte i brandvarnare), om kunden är över 70 år. I svåra fall kan kommunens handläggare kontakta SBFF för rådgivning och SBFF kan även göra hembesök för att föreslå åtgärder. I mycket svåra fall kan det finnas behov av sprinklersystem. Behovet ska bedömas i samråd med SBFF och aktuell handläggare ska rådgöra med sin chef om det är möjligt för kommunen att stå för den kostnaden. Resultatet av den ifyllda checklistan och eventuella åtgärder ska dokumenteras av hemtjänstchef/boendestödschef i kundens sociala journal. Den ifyllda checklistan ska förvaras tillsammans med kundens sociala journal. Om kunden inte ger sitt samtycke till riskbedömning eller åtgärd ska det dokumenteras i kundens sociala journal. Om annan personalgrupp än hemtjänstpersonal/boendestödjare gör hembesök och upptäcker brandrisk hos kunden ska det rapporteras till respektive enhet i de fall kunden inte är beviljad hemtjänst eller boendestöd. För äldreenheten gäller att det ska rapporteras till den uppsökande verksamheten, som kontaktar kunden och erbjuder en brandförebyggande genomgång. Den uppsökande verksamheten ska föra statistik över hur många kunder som kontaktas och vad utfallet blir. Checklistan ska inte arkiveras. 5 (12)
För enheten för personer med funktionsnedsättning gäller att det ska rapporteras till handläggare eller gruppchef. 3.5 Sekretess Socialtjänstens verksamhet har sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv bestämma över sin situation. Socialtjänstens insatser ska därför bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Utgångspunkten är därför att brandförebyggande genomgång ska erbjudas kunderna på frivillig basis. Vidare gäller sekretess för de uppgifter som finns inom socialtjänsten. För att kunna dela de uppgifter som samlas in mellan socialtjänsten, SBFF och/eller primärvården är det lämpligt att inhämta samtycke från kunden. Det är lämpligt att ett formulär tas fram som anger vilken information som avser att delas och med vilka myndigheter. Detta för att kunden ska veta vad samtycket gäller. Går det inte att få något samtycke kan information ändå delas efter en menprövning. 3.6 Information Funktionen Uppsökande verksamhet ansvarar för att informera socialtjänstens kunder och kommuninvånare över 75 år om brandförebyggande arbete. Informationsmaterial framtaget av SBFF ska användas. Hemtjänstanordnare och boendestödjare får information på sina respektive anordnarmöten. Handläggarna på enheten funktionsnedsättning ska informera aktuella kunder/brukare. På Nackas hemsida ska det under fliken Förebyggande och skador finnas information om det brandförebyggande arbetet gällande bränder i ordinärt boende. Ovanstående gäller för både äldreenheten och enheten funktionsnedsättning. 3.7 Utbildning Södertörns brandförsvarsförbund har tagit fram en web-utbildning i brandförebyggande arbete som tar ca 15 minuter. Den bör följande grupper gå igenom: - All personal från kommunen eller som på kommunens uppdrag gör hembesök (mål: 80 % av hemtjänstpersonalen/boendestödjarna och 90 % av socialtjänstens egen personal som gör hembesök ska ha en brandförebyggande utbildning) - Anhörigvårdare. De personalgrupper som gör hembesök och som ska erbjudas utbildning är: Anhörigkonsulenter Demenssjuksköterska Uppsökande verksamhet 6 (12)
Biståndshandläggare LSS-handläggare Färdtjänsthandläggare Bostadsanpassningshandläggare Socialsekreterare Personalen hos hemtjänstanordnarna Personalen hos assistansföretagen Boendestödjare Socialjouren Larm- och nattpatrullen På Nackas hemsida ska det finnas en länk till web-utbildningen framtagen av SBFF. All personal som genomgår utbildningen ska registrera det i ett Proofformulär. Det ska även finnas kontaktuppgifter till de funktioner som kan vara aktuella för Nackas kommuninvånare att kontakta. När uppföljning av hur stor andel personal som genomgått web-utbildningen sker, ska det även utvärderas hur det fungerar att registrera genomgången utbildning i nämnda Proof-formulär. Det förs diskussioner om att nyckelpersoner ska erbjudas fördjupad utbildning av SBFF. 4 Avgränsningar De checklistor, åtgärdskataloger och rutiner som projektet arbetar fram och implementerar gäller. Endast de personer, i, som får hembesök av socialtjänstens och utförares/anordnares personal ingår i målgruppen. Personalgrupper som gör hembesök varierar från enhet till enhet. Socialtjänstens ledningsgrupp har beslutat att införskaffande av brandvarnare och brandsläckare inte bekostas av kommunen, utan det är den enskildes eget ansvar. Den enskilde ansvarar även för att införskaffa nya elektriska apparater som ska ersätta sådana som innebär en säkerhetsrisk, bortforsling av sådant som riskerar att ta eld och som förhindrar tillgänglighet och utrymning. 5 Genomförandeplan Det har blivit bestämt att enheterna äldre och funktionsnedsättning ska påbörja projektarbetet eftersom det är flest berörda medborgare i dessa målgrupper. Övriga enheter ska påbörja arbetet med att förebygga bränder i i den ordning styrgruppen beslutar. Rutiner för det brandförebyggande arbetet kan komma att justeras utifrån respektive enhets behov. Checklistor och åtgärdskatalog ska vara enhetliga för hela socialtjänsten. 7 (12)
Enheterna, d.v.s. medlemmar i projektgruppen, ska göra en stor del av arbetet som beskrivs ovan. Arbetet bedrivs i nära samarbete med Södertörns brandförsvarsförbund. Projektet har inlett ett erfarenhetsutbyte med motsvarande projekt i Stockholm stad. För att kunna följa upp det brandförebyggande arbetet ska projektet föreslå att villkoren för att bli godkänd anordnare av hemtjänst, avlösning och ledsagning uppdateras med att anordnarna aktivt ska arbeta med brandförebyggande åtgärder hos kunderna och att 80 % av personalen ska vara utbildad i brandförebyggande arbete (web-utbildningen). I checklistan som beskriver hur nyanställda tas emot av socialtjänsten ska det ingå en punkt om den brandförebyggande utbildningen. 6 Beslutspunkter Projektplan, checklistor och åtgärdskatalog för det brandförebyggande arbetet ska godkännas av styrgruppen. Ev. kostnader ska beslutas av styrgruppen. 7 Tidplan Juni 2012: Uppstartsmöte Aug 2012: möte med Expertgrupp (äldreenheten) Hösten 2012: projektet tar fram checklistor, åtgärdskatalog och rutiner för det brandförebyggande arbetet November 2012: presentera förslag på checklistor, åtgärdskatalog och rutiner för det brandförebyggande arbetet för styrgruppen November 2012: Avstämning med referensgruppen (KPR) December 2012: styrgruppen beslutar om vi kan implementera ovanstående förslag på äldreenheten och nnheten funktionsnedsättning Maj 2013: påbörja arbetet med att implementera rutiner mm på enheterna äldre och funktionsnedsättning (web-utbildning mm) Våren 2013: möte med Expertgrupp från barn- och ungdomsenheten IFO och vuxenenheten IFO Projektet fortsätter under 2013 8 Budget och resursbehov En grov kostnadsberäkning för äldreenheten vad avser utökade hemtjänstinsatser är: Totalt för år 2013: hemtjänstpersonal kommer att fylla i den utförliga checklistan för 50 kunder, mertid ca 30 minuter per kund. Beräknad kostnad är 8 250 kr. För en del av de kunder inom äldreenheten som 8 (12)
hemtjänsten fyller i den utförliga checklistan för, uppskattningsvis 50 %, kommer extra hemtjänstinsatser att beviljas för t.ex. motivera till förändring, extra städning. Den kostnaden beräknas bli 16 000 kr. Följande år: hemtjänstpersonal kommer att fylla i den utförliga checklistan för 15 20 kunder, mertid ca 30 minuter per kund. Beräknad kostnad är 3 300 kr/år. För en del av de kunder inom äldreenheten som hemtjänsten fyller i den utförliga checklistan för, uppskattningsvis 50 %, kommer extra hemtjänstinsatser att beviljas för t.ex. motivera till förändring, extra städning. Den kostnaden beräknas bli 10 000 kr. En grov kostnadsberäkning för enheten funktionsnedsättning vad avser utökade hemtjänstinsatser är: Totalt för år 2013: hemtjänstpersonal/boendestödjare kommer att fylla i den utförliga checklistan för 25 kunder/klienter, mertid ca 30 minuter per kund/klient. Beräknad kostnad är 4 100 kr. För en del av de kunder/klienter inom enheten funktionsnedsättning som hemtjänstpersonal/boendestödjare fyller i den utförliga checklistan för, uppskattningsvis 50 %, kommer extra hemtjänstinsatser att beviljas för t.ex. motivera till förändring, extra städning. Den kostnaden beräknas bli 8 000 kr. Följande år: hemtjänstpersonal/boendestödjare kommer att fylla i den utförliga checklistan för 7 10 kunder/klienter, mertid ca 30 minuter per kund/klient. Beräknad kostnad är 1 700 kr/år. För en del av de kunder/klienter inom enheten funktionsnedsättning som hemtjänstpersonal/boendestödjare fyller i den utförliga checklistan för, uppskattningsvis 50 %, kommer extra hemtjänstinsatser att beviljas för t.ex. motivera till förändring, extra städning. Den kostnaden beräknas bli 5 000 kr. 9 Nyttokalkyl Inte aktuellt. 10 Riskanalys Projektet saknar tillräcklig politisk förankring Beslutade rutiner skapar onödigt merarbete Beslutade rutiner får inte avsedd effekt Stockholm stads erfarenhet visar att nyanlända äldre är en extra sårbar grupp, hur hanterar vi det? Aktiviteter krockar med Innocare, ett projekt som testar tekniska produkter och tjänster med syftet att öka tryggheten och säkerheten för äldre i 9 (12)
11 Projektorganisation Projektägare är socialdirektör Anders Fredriksson. Styrgruppen utgörs av Anne-Lie Söderlund, Eva Ralling Bergström och Stefan Heinebäck och Henrik Nyman, rådgivande (SBFF). Stefan kan vid behov ersättas av Inger Stenlund, gruppchef på Socialjouren. Referensgruppen består av ledamöter från Kommunala PensionärsRådet: Gun Mattsson (PRO), Gunnar Olsson (PRO), Birger Johansson (PRO), Ann Mari Hjort (SPF), Inga Kamlin (SPF) och Göran Österberg (PRO). Projektledare är Carina Smith, SKE. Projektgruppen består av Harriet Holmgren (bitr. enhetschef), Henrik Nyman (SBFF) och Henrik Lindström (SBFF), Ann-Kristin Ingemarsson (bostadsanpassare), Ove Lindroth (anhörigkonsulent), och Anne Viertola (Attendo hemtjänst). 12 Koppling till andra projekt/system/aktiviteter Ev. Innocare. 13 Kommunikationsplan Informera socialjouren och socialtjänstens kommunjurist kontinuerligt om projektet. Informera hemtjänstanordnarna och assistansföretagen om projektet. Genomgång av checklista och åtgärdskatalog på anordnarmöten. Informera socialtjänstens enheter. Informera KPR och Rådet för frågor kring personer med funktionsnedsättning. Ömsesidigt utbyte av information med Innocare-projektet för att samordna planering av aktiviteter för hemtjänstanordnare. 14 Avslut och överlämnande Följa upp projektet: d.v.s. har projektmål och tidplan uppnåtts. Uppföljning och utvärdering: antalet bränder, skadade och döda ska årligen följas upp 10 (12)
hur stor andel av grupper som gör hembesök som har en brandförebyggande utbildning (web-utbildning) ska årligen följas upp utvärdera hur det fungerar att personal som genomgått web-utbildningen registrerar det i ett Proof-formulär, eftersom ifyllandet av formuläret är fristående från den genomgångna utbildningen en översyn av checklistor, åtgärdskatalog och rutiner ska göras varje år uppföljning av kostnader för utökade hemtjänsttimmar. När projektet övergår i ordinarie verksamhet ska en nätverkande referensgrupp, bestående av representanter från socialtjänstens olika enheter, hemtjänstföretag m.fl., träffas 1-2 gånger per år för att följa upp och utvärdera det brandförebyggande arbetet. 11 (12)
Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167