Välkommen till Samhällsbyggnadsdagen 2015



Relevanta dokument
Hållbar stad går i grågrönt

Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Smart Cities Frågeställning ? SP:s insats ! Resultat =

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Forskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Mobiltäckning i energieffektiva byggnader

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

Attraktivare.

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre,

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Pepins presenterar. Bolag inom Greentech med systemlösningar för framtidens gröna städer

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson,

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

Miljökrav baserade på LCA-information vid kommunal upphandling av markstensprodukter av natursten

CBI Betonginstitutet

Avslutande ord. Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat!

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

INGÅENDE FÖRETAG I KONCERNEN. Omsättning: ca 2 Miljarder NOK Anställda: ca 1000st Börsnoterat på Oslobörsen Värde ca 800 Miljoner NOK

09:30 Registrering och Fika 10:00 Introduktion om projektet 10:20 Betong, Tätskikt och Isolering 10:40 Växtbädd och Vegetation 11:20 Fallstudier

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR

Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering

Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP Klas Hagberg

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

SnABbT, snyggt och hållbart

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

VATTHAGEN 1: Underlag för plansamråd

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

SCANLIGHT SYSTEM AB KUSTGATAN 64C SE RÅÅ TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning och erfarenheter

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte

Detta vill jag få sagt!

Framtidens byggande är Mörkgrönt. Intern Publik information

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Stomutredning för påbyggnad

Knauf Fasadsystem. Aquapanel ventilerat med puts K N A U F AV S P F A S A D S Y S T E M. L I T E T S M Ä R K T Arkitektur K V A

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER

BALKONG OCH INGLASNING

MÖJLIGHETERNAS MATERIAL

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv Anders Rönneblad Cementa AB

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Bygg och bo energismart i Linköping

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

Klimatsmarta gator och torg Vinnova-projekt: Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Olyckslaster och fortskridande ras

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Renovering för samhällsnytta - En blick på förändring

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Hårdgjorda ytor som en resurs i dagvattenhanteringen

Ytterväggar. Applikationer. Ytterväggar

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Brandsäkra trähus i teori och praktik

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Dagens träbyggande. Carl-Johan Johansson. SP Trätek

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Träbyggnadsteknik. Forskning vid Linnéuniversitetet. Erik Serrano, Byggteknik

Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar

PM Fördröjning av dagvatten

HE VIEW. Följ med och njut av utsikten från Jakobsgatan 6.

Fuktsäkra putsade fasader

Välkomna till temadagar kring Bättre byggande Rätt och fel i byggandet ur ett byggnadsfysikaliskt perspektiv

BRF KANTARELLEN 11 KALLRAS VID ELEMENTSKARVAR I FASAD / ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

TermoDeck. Sveriges ledande stombyggnadsföretag

Växjö - Europas grönaste stad!

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Transkript:

Välkommen till Samhällsbyggnadsdagen 2015

DET GODA GRÖNA

Carl-Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Gröna tak och gröna fasader

Klimatskal med växter? Frågeställning Hur påverkar gröna klimatskal, d v s klimatskal med växter på fasaden eller taket, fuktsäkerhet och energiaspekter hos klimatskalet? Isolerar ett grönt tak?! = SP:s insats Vinnova/SBUF projekt, med totalt 11 medverkande parter, kring stadsutveckling med ekosystemtjänster. SP har undersökt byggnadsfysikaliska aspekter hos klimatskal med växter. Resultat SP har bidragit med att mäta och simulera byggnadsfysikaliska aspekter av växtlighet på tak och väggar. Bl a har en fältstudie genomförts vid SP i Borås med en växtfasad på en träregelvägg.

Byggnader behöver tillgodose många krav förutom att bidra till ekosystemtjänsterna En ändring i konstruktion kan medföra påverkan på: +/- fuktsäkerhet +/- energianvändning +/- temperaturer & termiskt klimat

Mätningar Provvägg i Borås Den gröna väggen består av 4 kassetter med planteringshål Växterna levererades av SLU och planterades den 1 juli 2013 Fältmätningar pågick under över 1 års tid

Några slutsatser fukt (från simulering och mätning) Grundläggande: Viktigt att undvika läckage Den värmelagrande effekten hos det gröna, ventilerade klimatskalet innebär att den relativa fuktigheten påverkas så att den o blir högre under vissa perioder (exempelvis under perioder då växtsubstratet lagrar kyla från kalla nätter) o blir lägre under andra perioder (exempelvis då växtsubstratet lagrar värme från varma och soliga dagar) En fuktsäkerhetsprojektering är alltid viktig!

Slutsatser energi (från simulering och mätning) Varma, fuktiga och regnrika klimat byggtradition med mindre mängd värmeisolering stor fördel ur energisynpunkt då behovet av luftkonditionering/kyla kan minska bättre komfort Nordiskt klimat och byggtradition mindre eller ingen inverkan på energianvändning den termiska komforten kan påverkas positivt av den temperaturutjämnande effekten, och då om konstruktionen inte är välisolerad

Mer grönt Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Guidelines för kvalitets- och fuktsäkring www.greenroof.nu C/o City steg 3 Biotoptak och väggar mer fukt och energi (och komfort) www.cocity.se ECODISTR-ICT Beslutsstödsverktyg för renovering och förnyelse av befintliga stadsdelar och byggnader, inkl. grönytor och komfort www.ecodistr-ict.eu Green Roof Explore Påbyggnader och trädgårdsodling på tak Ingen hemsida än

Demo i Brasilien komfort och energi C/o City 3 Demos i Stockholm Biotoptak och gröna väggar C/o City 3 Takodling (restauranger i Göteborg) C/o City Urban komfort! Guidelines för kvalitetssäkring Påbyggnad och trädgårdar på tak Beslutsstödsverktyg på stadsdelsnivå Frågor?

Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet Gröna ytor och träd

Urbanisering och klimatförändring En utmanande kombination Vart är vi på väg? Var är vägen? Vilka konsekvenser får det? Kan vi göra något bättre? Kan vi förtäta och ändå ha en funktionell och attraktiv stad?

Hur mår våra stadsträd? Att plantera ett stadsträd är dyrt! Grönytor gör att vi trivs i staden och mår bra! 8 000 av Stockholm stads 12 000 stads träd mår dåligt! Förtätning av stadsmiljön ökar påfrestningarna på träden! MEN! Det finns lösningar som dessutom kan hjälpa till att hantera dagvatten

Avancerade fullskaleförsök visar vägen Heavy Vehicle Simulator används för att verifiera dränerande hårdgjorda ytors bärförmåga samt vattenhanteringsförmåga Fältundersökningar ger validering i stadsmiljö Webbaserat dimensioneringsverktyg ger inspiration och ökar förståelsen Utbildning och kontrollprogram säkerställer att det är svårt att göra fel

Kombinationen av funktionell trädplantering och gata är snygg Det är positiva förändringar på gång men vi kan mycket mer. Augustenborg i Malmö klarade sig under 2014 skyfall Shared space i Stockholm. Stadsträd i skelettjordar samsas med fordon och gångtrafikanter. Rosendal i Uppsala har ett bra hållbarhetstänk I Växjö kombinerar man en helt dränerande gata med intilliggande skelettjord för stadsträden.

Våra systemlösningar hjälper städernas hållbara utveckling Vi tar fram möjligheter till lokala dagvattenlösningar i liten och stor skala Våra lösningar kan implementeras var för sig eller i kombination Vi samlar in och sprider information om lyckade lösningar Har du kunskap om goda exempel eller vill delta så kontakta oss! Läs mer på www.greenurbansystems.eu

Hårdgjorda, dränerande ytor behöver in se tråkiga ut

Grönytor som tar hand om dagvatten

Stadsträd ska må bra för att vi ska må bra

Det finns stor potential i marken

Korta projektfakta Tid: 2 + 2 år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: 20 + 20 M SEK. 50 respektive 40 % från Vinnova KONSORTIET Forskningsutförare: CBI (koordinator), SP, SLU, VTI Kommuner: Uppsala, Stockholm, Växjö, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Lund Industri: NCC, Cementa, Starka, Benders, Stenforsk, Konsulter: SWECO, StormTac, Viös, CEC Design, Ramböll, Movium, Trädgårdsanläggarna Hemsida: www.greenurbansystems.eu Kontakt: Björn Schouenborg, Direktnummer: 0105166867, bjorn.schouenborg@cbi.se

Tack för uppmärksamheten! bjorn.schouenborg@cbi.se

Fredrik Fogelberg, JTI - Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik Stadsodling vad är det och hur gör man?

Stadsodling betyder olika saker Kolonilotter Gröna tak Gerillaodling Odlingsbäddar i stadsmiljö Balkongodling Olika former av tekniskt avancerad odling (hydroponics, växthus på höjden etc.)

Stadsodling både busenkelt och superkomplicerat Några pallkragar med jord på innergården Avancerade växthuskonstruktioner som byggs ihop med kontor

https://odlastadenbloggen.wordpress.com/

http://plantagon.com/urbanagriculture/architecture

Kolonilotter En odlingsform som funnits i Sverige sedan 1888 (Landskrona) Hushållsodling av grönsaker, frisk luft Ofta korta kontrakt eller på platser som kunde ianspråktagas för stadens utveckling Finns fortfarande Odlingslotter med eller utan bebyggelse

Gröna tak Tunt växttäcke av fetbladsväxter på ett platt tak dekoration fördröjning av regnvatten till dagvattensystemet Lägre inomhustemperatur

Gerillaodling Osanktionerad odling på övergivna platser Ofta i extrema stadsmiljöer (New York, Hongkong) Odling av grönsaker, men även prydnadsträd, buskar mm

Odlingsbäddar i stadsmiljö Odling i bostadsområden, t ex för att engagera de boende Extremt lokal odling Ofta grönsaker, gärna av något exotiskt slag (pak choi, ris, vissa bönor) Ofta deltagardrivet

www.odlaistan.nu

Vad bör man tänka på i stadsodling? Odlingsplatsen Vad har platsen använts till tidigare åkermark, bensinstation, träimpregneringsfabrik? Behöver man tillföra jord? Lokalklimatet? Vem ansvarar för och/eller äger marken? Förening Enskilda personer Företag

Knep och tips När man inte vet vad man talar om, använder man olika symboler Urban farming Local Food security Urban agriculture UPA. är olika fackuttryck som i princip handlar om att odla livsmedel på olika sätt inom stadens fysiska gränser

Vi ser sammanhanget! Analyser och riskbedömning av odlingsplatsen Teknik för odling stort eller smått Storytelling och kulturhistoriskt sammanhang Odlingens påverkan på infrastrukturen (rotinträngning i dagvattenledningar, bevattning på tak) Infrastrukturens påverkan på odlingen (materialval vid byggnation, järnvägsslipers till grönsaker?)

Erica Eneqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Den socialt hållbara staden

Varför social hållbarhet? Mycket behöver renoveras tekniskt Stora sociala behov Möjlighet att göra det integrerat Social hållbarhet är på agendan bland kommuner, byggföretag och fastighetsägare

Hur fattas beslut om renovering? Renovering föregås ofta av akuta tekniska problem, höga driftskostnader eller dålig innemiljö Byggherrarna har ofta inte tillräckligt tid eller kunskap för att göra utvärdering av olika renoveringsalternativ Kostnaden för renovering kalkyleras för att återbetala sig på kort tid Traditionellt sett har man inte tagit med de sociala aspekterna

Hur ska vi vikta?

SAMMANHÅLLEN STAD ETT FUNGERANDE VARDAGSLIV SAMSPEL OCH MÖTEN IDENTITET OCH UPPLEVELSE HÄLSA OCH GRÖNA STADSMILJÖER TRYGGHET OCH ÖPPENHET

Att tänka efter före

TEKNISKA UTMANINGAR MED KOMPAKTA STÄDER

Pierre Landel, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hur högt kan vi bygga i trä?

Stomsystem Rydebäck, Helsingborg Sverige Vallen, Växjö Sverige Trondheim, Norge Stud-and-rail systems Träregelstomme Pelar-balk system Skivsystem massivträ CLT

Höga byggnader i trä genomförda projekt 1996 5 vån. Regel stomme Växjö, Sverige 2006 6 vån. CLT stomme Sundsvall, Sverige 2009 8 vån. CLT stomme Växjö, Sverige 2012 10 vån. CLT stomme Melbourne, Australia 2015 14 vån. Limträ stomme Bergen, Norge

Höga byggnader i trä planerade Tallwood 30 våningar i Vancouver, Kanada av MG Architecture HoHo 24 våningar (2018) Wien, Kerbler Gruppen. HALLONBERGEN 22 våningar (2018), Wingårdhs och Folkhem REI Paris 35 våningar, Michael Green Architecture MG Architecture

Höga byggnader i trä Konceptstudier Hållbart samhällsbyggande (Formas) Omfattning: 3 år (nov. 2015 2018) Syfte 12 MSEK Designa och konstruera 20-30 våningsbyggnad med bärande stomme av trä Berg C.F.Møller & DINELLJOHANSSON Tengboms Pedagogisk övning, bygga upp kunskap kring frågorna hos de deltagande aktörerna Moelven

Projektteam Byggherrar: Arkitekter: Konstruktörer: Brandkonsulter: Akustik: Leverantörer: FoU: HSB och VKAB White Berg C. F Möller BTB Bjerking BRIAB Brandskyddslaget WSP Moelven KLH Masonite beams LnU och SP

Byggsystem KLH Paneler av korslimmat massivträ för bärande bjälklag, väggar och tak Spötelgasse (AT), KLH Åsbovägen Fristad, KLH Sverige KLH Sverige KLH Sverige

Byggsystem Moelven Pelar-balk system av limträ och bjälklagselement av laminerat fanerträ (LVL) och limträ Kv Vallen Växjö, Moelven Linnéuniversitetet, Moelven Askims torg,moelven

Byggsystem Masonite Beams Lättbalkar med I-tvärsnitt för bjälklag, väggar och tak för platsbyggande, element- och modulbyggande, samt som komplement i pelar-balksystem.

Konstruktion Stabilisering Momentstyv infästning Styv kärna Bärning i ytterskalet Bjälklag som håller samman kärna och ytterskal Utfackningsväggar Hybrid system

Konstruktion Brandkrav Analytisk dimensionering Dubbla utrymningsvägar (dubbla trapphus?) Brandklass? Stomme R90 Beakta risk för fortskridande ras Dvs en brand måste gå att hinna släcka innan huset rasar samman Begränsning av egendomsskador

FoU Deformationer Vertikala deformationer Horisontella deformationer Dynamiska egenskaper

FoU Dynamik Vindlast Styvhet Dimensioner och förband Massa Förstärkta bjälklag Dämpning Aktiv dämpning Bassäng på taket? Byggnad 1 och 2 8 våningar Kontor Bostäder Byggnad 1 2 x 8 våningar Kontor Bostäder Byggnad 1 Byggnad 2 Ökande massa dämpning, styvhet

Akustik Ljudspridning kontra stabilitet och styvhet Förhindra ljudspridning genom den bärande stommen Ljudklass Stegljudsnivå > 50 Hz Stegljudsnivå > 20 Hz 1 2 3 4 5 6 7 10 8 9 1 2 3 4 5 6 7 10 8 9

LCA Hur påverkar byggnadshöjden livcykelkostnaden och miljö?

Resultat Aktörer med bättre kunskap om Byggsystem för höga trähus Konstruktion Branddimensionering Utveckla byggsystem Förbandslösningar Stabilisering Styvhet Akustik och vibrationskrav Beräkningsmodeller

Tack! Kontakta oss Marie Johansson SP, projektledare 010-516 62 51 marie.johansson@sp.se Pierre Landel SP 010-516 65 85 pierre.landel@sp.se Kirsi Jarnerö SP 010-516 62 49 kirsi.jarnero@sp.se

Åsa Jardeby, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Vilket är det smartaste energisystemet i den kompakta staden?

Det smartaste energisystemet i den kompakta staden?

Lätt industri- och handelsområde Ytterområde 1950-tal Stadskärna -mixad Miljonprogram 1960-1975 Radhus & villaåker 1970-1990

Lätt industri- och handelsområde Ytterområde 1950-tal Stadskärna -mixad Miljonprogram 1960-1975 Gammalt hamnområde blir nytt bostadsområde i centralt läge Nya byggnader i befintliga strukturer Radhus & villaåker 1970-1990

Fjärrvärmedriven kyla Returkopplade användare Fjärrvärmedriven industri Fjärrvärme med hög temperatur Drivvärme Lågtemperaturnät kopplat mot fjärrvärmenätet Solfångare Säsongslager Lågtemperaturnät med restvärme

Björn Carlsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hur skapar vi tysta offentliga rum?

Jan Welinder, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hur får vi mobiltäckning i den kompakta staden?

Mobilnäten byggdes en gång för att flytta telefonen utomhus

Men den har flyttat tillbaka Snart rings 90% av alla samtal inomhus

egentligen är det inte ringa vi helst vill Data Samtal

Men alltför ofta blir det såhär! Är det operatörens fel? Nej - inte så ofta inne i staden!

Boven i dramat byggnadsmaterialen! Genomsläpplighet för mobilsignal (exempel): Vanligt glas 50% Trävägg 20% Tegelvägg 5% Betong 1% Energiglas 1% Metall 0%

Är det energieffektiveten som är problemet? Nja energiglas och metallbelagd isolering ställer till problem Men plåt och betong hade vi förut

Problem är till för att lösas! Med den tekniska utveckling vi har är det helt enkelt inte tänkbart att mobiltelefon och andra trådlösa system inte fungerar! Det finns lösningar!

Aktiv teknik förläng mobilnätet in i huset Stort utbud på marknaden men operatörerna är lite avvaktande Mikhail Popov, Acreo

Innovativa metoder att integrera kommunikationsutrustning i fönster Connected window 3G repeater Windows of Opportunity, Ericsson 4G WLAN-router SP har tillsammans med Glafo utvecklat transparent intelligens

Passiv teknik bygg huset så att signalen kommer in Välj material och komponenter så att åtminstone delar av väggarna är genomsläppliga Bild Kingspan

Mobiltäckning i energieffektiva byggnader, E2B2/Energimyndigheten Inventering, mätteknik och beräkningsteknik

Varför finns det i så fall mobiltäckningsproblem? Kunskapen är inte spridd när uppstår det problem? Problem upptäcks först när byggnaden är klar! Vems är ansvaret? Vem ska ta initiativ till och betala åtgärder?

Långsiktiga lösningen: Mobiltäckning måste ingå i beställarens krav

Tack för idag! Välkommen till SP-dagen i Lund 3:e mars 2016 på temat Den resilienta staden