Kulturmiljö MÅL OCH INRIKTNING Kulturminnen och kulturmiljöer skall så långt möjligt bevaras och göras mera levande. Solnas långa och diversifierade historia skall avspeglas i stadsmiljön. Kulturlandskapets särdrag skall så långt möjligt bevaras. Värdefulla kulturmiljöer och kulturminnen skall inte påtagligt skadas av den omfattande trafik som går genom kommunen. Inom kulturmiljövården har man tidigare varit inriktad på att bevara klenoder, de vackraste, märkligaste och äldsta husen. Under senare årtionden har det dock skett en förskjutning mot att också uppmärksamma samlade miljöer och byggnader som representerar ett bredare skikt av samhället, från äldre egnahemsbebyggelse till efterkrigstidens bebyggelse. Att bevara samlade miljöer ger större möjlighet att urskilja en helhet och kontinuitet samtidigt som samhällets årsringar tydligare framträder. Perspektivförskjutningen har bland annat skett med hjälp av ändringar i plan- och bygglagen. Det har dock i sin tur fått till följd att kommunen är rik på kulturhistoriskt värdefulla miljöer från 1950-talet och framåt. Många olika karaktärer gör Solna till en mångfacetterad kommun med rik kulturhistoria. Vid planering och byggande bör de olika årsringarna och bebyggelsekaraktärerna beaktas. Det finns ett behov av att synliggöra bebyggelse och miljöer som representerar goda exempel från så många tidsepoker som möjligt för framtida generationer. Solnas kulturmiljöer Solna karaktäriseras av en rik och varierad kulturmiljö. Att vårda kultur- och bebyggelsearvet är en viktig uppgift eftersom samhället idag förändras allt snabbare och mera genomgripande än tidigare. I Solna är förändringstakten i vissa fall ovanligt snabb och det ställer stora krav på kulturmiljövården. Förändringar och expansion är i många fall positivt men exploateringen bör ske på ett sådant sätt att spåren efter tidigare generationers verksamheter bevaras urskiljbara i samhället. Under 1900-talet har Solna förändrats från landsbygd till en modern storstadskommun. Det har medfört att ett flertal kulturhistoriskt värdefulla miljöer har fått stå tillbaka till förmån för bebyggelse från de senare delarna av 1900-talet. Filmstaden, ett område i Solna med Allmänna rik historia intressen 85
Skydd av kulturmiljöer Det finns ett flertal sätt att skydda värdefulla kulturmiljöer på, med hjälp av olika lagstiftningar. Kulturminneslagen (KML) är den centrala lagen för kulturmiljövården. Kulturminneslagen anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Bland annat innefattar lagen bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader, fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och kulturföremål. Blindhemmet, Karolinska sjukhuset (nr.35) Miljöbalken. Ett område kan klassas som riksintresse enligt 3 kap miljöbalken vilket innebär att det har så stora kulturhistoriska värden att det anses ha betydelse för hela landet. I planeringen skall dessa värden ha en högre prioritet än andra intressen. Exploatering och andra ingrepp i miljön får endast ske om det inte påtagligt skadar kulturvärdena. Med stöd av miljöbalken är det också möjligt att inrätta kulturreservat vilket syftar till att skydda större sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Plan- och bygglagen anger bland annat att ny bebyggelse skall anpassas väl till befintlig för att ett områdes kulturhistoria inte skall gå förlorad. Ändringar av byggnader skall enligt lagen också ske med varsamhet så att byggnadens karaktärsdrag tas tillvara och de konstnärliga, kulturhistoriska och byggnadstekniska värdena beaktas. Genom skyddsbestämmelser i en detaljplan kan kulturhistoriskt viktiga hus och miljöer få särskilda skyddsbestämmelser. I en detaljplan kan också föreskrifter ges om utformning av befintlig och ny bebyggelse så att de ursprungliga kvaliteterna inte går förlorade och så att nytillskott anpassas till befintlig miljö. Tornvillan Sofi elund i Ritorp (nr.42) 86 Allmänna intressen
Värdefulla miljöer och byggnader Solnas kulturhistoria karaktäriseras av mångfald och kontraster. Trots att vissa kulturhistoriskt viktiga miljöer har försvunnit finns det i kommunen ett stort antal kulturminnen och kulturmiljöer från olika epoker. Byggnader används och behöver med jämna mellanrum anpassas till nya behov och aktiviteter. I det arbetet är det mycket viktigt att ta hänsyn till husens ursprungliga karaktär så att inte deras historiska värde går förlorat. Det finns idag områden och byggnader som skyddas genom bestämmelser i detaljplan eller genom att de har fått skydd som byggnadsminne. Där skydd saknas bör man överväga att införa sådant genom skyddsbestämmelser i detaljplan, genom utökning av bygglovsplikten eller motsvarande. I PBL regleras skydd av både byggnader och miljöer i 3 kapitlet 10 och 12. Att en byggnad eller ett område skyddas mot förvanskning innebär dock inte att det läggs en död hand över området eller byggnaden. Både byggnader och miljöer kan anpassa och utvecklas efter dagens förutsättningar, men med hänsyn till den ursprungliga karaktären. Det är viktigt att se till varje objekts specifika förutsättningar och att värna de särdrag som gör just den miljön eller byggnaden till en bevarandevärd del av stadsmiljön. Kungshamra (nr. 10), känt för sin speciella arkitektur, byggdes under andra halvan av 1960-talet och ritades av ELLT arkitektkontor. Området är klassat som en sammanhängande värdefull kulturmiljö och q-märkt i detaljplan. Karlbergs slottsträdgård (nr. 78) Allmänna intressen 87
88 Allmänna intressen a I Solna fi nns en rik variation av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer från olika epoker
Sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer Det finns ett antal miljöer i Solna där helheten bedöms som viktig. Det rör ofta miljöer som är enhetliga och goda representanter för sin tid. Här är det helhetsintrycket som är det viktiga, men det finns inom dessa områden också enskilda byggnader som besitter särskilt höga värden och som bör bevaras. Inom utpekade områden gäller alltid PBL 3 kap 12. Allt eftersom detaljplaner upprättas bör byggnader eller områden som är särskilt värdefulla tas med och skyddas genom planläggning. 1. Sörentorp 2. Järva skjutbaneboställe 3. Överjärva gård 4. Ulriksdals koloniområde 5. Västerjärva mobiliseringsförråd 6. Mellanjärva 7. Västerjärva kasernbyggnader 8. Råsta egnahem 9. Arbetarbostäder vid Ulriksdals station (de s k Rödingarna) 10. Kungshamra studentbostäder 11. Stjärnhusen i Bergshamra 12. Alnäs och Stocksundstorp 13. Bergshamra by 14. Bergshamra koloniområde 15. Tivoli udde 16. Villabebyggelse i norra Råsunda 17. Filmstaden i Råsunda 18. 1950-talsbebyggelse i Råsunda 19. Råsunda villastad 20. Stenstaden i Råsunda 21. Vasalund 22. 1950-talsbebyggelse vid Förvaltarvägen, kv Fjorden, kv Nordan samt Stinsbostaden vid Solna station 23. Hagalundshusen (s k Blåkulla) 24. Gamla Hagalund 25. Brahelund 26. 1950-talsbebyggelse i Skytteholm 27. Hagalunds industriområde 28. Stockholms norra begravningsplats 29. Solna kyrkby och radhusbebyggelse 30. Solna kyrkogård 31. 1950-talsbebyggelse i Huvudsta 32. Statens bakteriologiska laboratorium (s k SBL-området) 33. Huvudsta gård, slott och allé 34. Karolinska institutet 35. Karolinska universitetssjukhuset Sörentorp (nr. 1) Filmstaden (nr.17) Allmänna intressen 89
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader De byggnader som utpekas som kulturhistoriskt värdefulla bedöms vara av sådant värde att de bör bevaras. I vissa fall är det någon enstaka detalj på byggnaden, i vissa fall är det hela byggnaden som bedöms värdefull. För utpekade byggnader tilllämpas PBL 3 kap 12. Allt eftersom detaljplaner upprättas bör byggnader eller områden som är särskilt värdefulla tas med och skyddas genom planläggning. 36. Dammtorp 37. Sköntorp och Emmylund 38. Lilla Sveden 39. Hagalundsverkstaden / Gamla vagnhallen 40. Lokstallet och vattentornet 41. Ritorps gård 42. Tornvillan Sofielund 43. Majhill 44. Karlshäll 45. Jakobsdal 46. Väntorp 47. Bergshamra kyrka 48. Ekensberg 49. Bergshamra gård 50. Statens centrala frökontrollanstalt 51. Klinten 52. Fredriksberg 53. Bockholmen 54. Linneaholm 55. Råsunda vattentorn 56. Råsunda kyrka 57. Kontorshus i kv Pyramiden (s k Oktagonen) 58. Lilla Frösunda herrgård 59. Stora Frösunda gård 60. Råsunda gamla skola 61. Charlottenburg 62. Hagalunds kyrka 63. Lokstallet 64. Kv Rudviken 6 65. Hagalunds vattentorn Kv Fyrväpplingen (nr. 71) är byggnadsminne och var det första infl yttningsklara huset i Råsunda. Det är ett av stockholmstraktens äldsta radhus. 66. Huvudsta skola 67. Solna kyrka 68. Tomteboda station Solna kyrka, nr. 67 90 Allmänna intressen
nr. 56 Enskilda byggnadsminnen 69. Carl Malmstens hus 70. Annelunds herrgård, Frösundavik 71. Radhus i kv Fyrväpplingen 72. Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) 73. Kontorshus i Tomteboda (s k kontrollkontoret) 74. Gården Stenbrottet 75. Stallmästaregården nr. 3 nr. 23 nr. 29 nr. 20 nr. 66 nr. 19 Statliga byggnadsminnen 76. Ulriksdals slott med omgivande område 77. Hagaparken och dess byggnader 78. Karlbergs slott och slottspark 79. Haga tingshus nr. 77 nr. 76 nr. 18 nr. 18 Allmänna intressen 91
Kommunens fornminnen Fornminnen 1. Stensättning 2. Gravfält 3. Hög 4. Gravfält 5. Gravfält 6. Sammanförda lämningar 7. Gravfält 8. Hällristning 9. Vägmärke 10. Gravfält 11. Vägmärke 12. Gravfält 13. Gravfält 14. Stensättning 15. Stensättning 16. Gravfält 17. Runristning 18. Vägmärke 19. Fornlämningsliknande lämning 20. Slott/herresäte 21. Boplats 22. Runristning 23. Bytomt/gårdstomt 24. Runristning Kommunalt planeringsunderlag Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun, 1988 Solnas 1930-talsbebyggelse, inventering 2004 Solnas 1940-talsbebyggelse, inventering 2004 Solnas 1950-talsbebyggelse, inventering 2001 Arkitektur i Solna, 1994 Runstenen vid Stora Frösunda (nr. 17) 92 Allmänna intressen