Kulturmiljö. Solnas kulturmiljöer MÅL OCH INRIKTNING

Relevanta dokument
Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:222. Kultur- och fritidsnämnden antar kulturmiljöprogrammet.

Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Innehåll i filen "ByggnskyddSolnaLL":

Förslag till revidering av Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uppsala kommun


Kulturmiljön värden att slå vakt om

Kontrollprogram grundvatten Tunnelbana från Odenplan till Arenastaden

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

Naturvårdens intressen

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Områden i Luleå kommun som är undantagna de bygglovsbefriade åtgärderna

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Museer och kulturarvsarbete 19/11


Startpromemoria för planändring av Rådstugan 1, i stadsdelen Gamla Stan

Kulturhistoriskt värde

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

509 Brommaplan Danderyds sjukhus

Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun. Strängnäs- Härad-Tosterön. Strängnäs rapportserie 2012:

Alternativbeskrivning ny sträckning

Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby.

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Tillägg till detaljplaner för skydd av träd inom Kungliga nationalstadsparken.

Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

EIR 1 (STRANDVÄGEN 21) Ansökan om rivningslov för huvudbyggnad

Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2

Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping

bergshamrapartiet Inledning Vad är en översiktsplan? Jämförelse mellan ÖP2030 och ÖP2006 ÖP2030 vs ÖP2006 ur Bergshamraperspektiv

Hanteringsordning för stadens synnerligen värdefulla byggnader. Genomförandebeslut

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

Yttrande angående rivningslov och bygglov gällande fastigheten Sicklaön 83:22, Kåbergs tapetfabrik

Olika skydd för naturen

ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK //GESTALTNINGSPRINCIPER INFÖR NYBYGGNATION

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

Kulturmiljöplan för. Del 1 Principer och förhållningssätt Samrådshandling

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

(8) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Inrättande av byggnadsminnen (3 kap 1 )

Kulturvärden & PBL. Emma Rosenblom Örebro 21 nov 2018

SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft P15/1 Jonas Ellenfors SBN 2014:135

Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Brommaplan Danderyds sjukhus

En gång- och cykelväg, Norrtull Kista

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E

Stockholm Förbundet för Ekoparken är representerat i Länsstyrelsens Nationalstadsparksråd och i dess olika utskott.

Kärnan mellersta 1 och 9, Centrum, Underlag för planuppdrag

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

Vård av gotländska kulturmiljöer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Oskarshamn 3:31 Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret, februari 2018

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Ansökan om bygglov för yttre ändring, Oxhuvudet 18, Kungsgatan 36, Norrmalm

Stadsarkitektkontoret Sida 1 (5) SOLFÅNGARE OCH SOLCELLER. riktlinjer för hantering av bygglov gäller alla typer av byggnader

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

Skyddsvärd bebyggelse

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

Forum Finntorps synpunkter

Kulturmiljölag (1988:950) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2013:548).

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

dt) m. fl., Nobel Center, P Yttrande Detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 1(6) Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avdelning 3

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 11 lov- och tillståndsprövning

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Även om det du vill bygga uppfyller kraven för bygglovsbefrielse behövs det ändå bygglov om:

KLASATORPET Förslag Klass 1

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1

Energieffektivisering av befintliga byggnader

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

NY DETALJPLAN KV. OSTKUPAN, RYD

Olika skydd för kulturmiljöer

- plankarta i skala 1:500 med bestämmelser - denna planbeskrivning - genomförandebeskrivning

Krubban 2. Tillhörande detaljplan för. Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN. Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige

KULTURMILJÖ - PROGRAM

Detaljplan för fastigheterna FRIGG 7 12 inom Centrum, Umeå kommun. RIKSINTRESSEANALYS bedömning av detaljplanens påverkan på riksintresset

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

Transkript:

Kulturmiljö MÅL OCH INRIKTNING Kulturminnen och kulturmiljöer skall så långt möjligt bevaras och göras mera levande. Solnas långa och diversifierade historia skall avspeglas i stadsmiljön. Kulturlandskapets särdrag skall så långt möjligt bevaras. Värdefulla kulturmiljöer och kulturminnen skall inte påtagligt skadas av den omfattande trafik som går genom kommunen. Inom kulturmiljövården har man tidigare varit inriktad på att bevara klenoder, de vackraste, märkligaste och äldsta husen. Under senare årtionden har det dock skett en förskjutning mot att också uppmärksamma samlade miljöer och byggnader som representerar ett bredare skikt av samhället, från äldre egnahemsbebyggelse till efterkrigstidens bebyggelse. Att bevara samlade miljöer ger större möjlighet att urskilja en helhet och kontinuitet samtidigt som samhällets årsringar tydligare framträder. Perspektivförskjutningen har bland annat skett med hjälp av ändringar i plan- och bygglagen. Det har dock i sin tur fått till följd att kommunen är rik på kulturhistoriskt värdefulla miljöer från 1950-talet och framåt. Många olika karaktärer gör Solna till en mångfacetterad kommun med rik kulturhistoria. Vid planering och byggande bör de olika årsringarna och bebyggelsekaraktärerna beaktas. Det finns ett behov av att synliggöra bebyggelse och miljöer som representerar goda exempel från så många tidsepoker som möjligt för framtida generationer. Solnas kulturmiljöer Solna karaktäriseras av en rik och varierad kulturmiljö. Att vårda kultur- och bebyggelsearvet är en viktig uppgift eftersom samhället idag förändras allt snabbare och mera genomgripande än tidigare. I Solna är förändringstakten i vissa fall ovanligt snabb och det ställer stora krav på kulturmiljövården. Förändringar och expansion är i många fall positivt men exploateringen bör ske på ett sådant sätt att spåren efter tidigare generationers verksamheter bevaras urskiljbara i samhället. Under 1900-talet har Solna förändrats från landsbygd till en modern storstadskommun. Det har medfört att ett flertal kulturhistoriskt värdefulla miljöer har fått stå tillbaka till förmån för bebyggelse från de senare delarna av 1900-talet. Filmstaden, ett område i Solna med Allmänna rik historia intressen 85

Skydd av kulturmiljöer Det finns ett flertal sätt att skydda värdefulla kulturmiljöer på, med hjälp av olika lagstiftningar. Kulturminneslagen (KML) är den centrala lagen för kulturmiljövården. Kulturminneslagen anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Bland annat innefattar lagen bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader, fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och kulturföremål. Blindhemmet, Karolinska sjukhuset (nr.35) Miljöbalken. Ett område kan klassas som riksintresse enligt 3 kap miljöbalken vilket innebär att det har så stora kulturhistoriska värden att det anses ha betydelse för hela landet. I planeringen skall dessa värden ha en högre prioritet än andra intressen. Exploatering och andra ingrepp i miljön får endast ske om det inte påtagligt skadar kulturvärdena. Med stöd av miljöbalken är det också möjligt att inrätta kulturreservat vilket syftar till att skydda större sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Plan- och bygglagen anger bland annat att ny bebyggelse skall anpassas väl till befintlig för att ett områdes kulturhistoria inte skall gå förlorad. Ändringar av byggnader skall enligt lagen också ske med varsamhet så att byggnadens karaktärsdrag tas tillvara och de konstnärliga, kulturhistoriska och byggnadstekniska värdena beaktas. Genom skyddsbestämmelser i en detaljplan kan kulturhistoriskt viktiga hus och miljöer få särskilda skyddsbestämmelser. I en detaljplan kan också föreskrifter ges om utformning av befintlig och ny bebyggelse så att de ursprungliga kvaliteterna inte går förlorade och så att nytillskott anpassas till befintlig miljö. Tornvillan Sofi elund i Ritorp (nr.42) 86 Allmänna intressen

Värdefulla miljöer och byggnader Solnas kulturhistoria karaktäriseras av mångfald och kontraster. Trots att vissa kulturhistoriskt viktiga miljöer har försvunnit finns det i kommunen ett stort antal kulturminnen och kulturmiljöer från olika epoker. Byggnader används och behöver med jämna mellanrum anpassas till nya behov och aktiviteter. I det arbetet är det mycket viktigt att ta hänsyn till husens ursprungliga karaktär så att inte deras historiska värde går förlorat. Det finns idag områden och byggnader som skyddas genom bestämmelser i detaljplan eller genom att de har fått skydd som byggnadsminne. Där skydd saknas bör man överväga att införa sådant genom skyddsbestämmelser i detaljplan, genom utökning av bygglovsplikten eller motsvarande. I PBL regleras skydd av både byggnader och miljöer i 3 kapitlet 10 och 12. Att en byggnad eller ett område skyddas mot förvanskning innebär dock inte att det läggs en död hand över området eller byggnaden. Både byggnader och miljöer kan anpassa och utvecklas efter dagens förutsättningar, men med hänsyn till den ursprungliga karaktären. Det är viktigt att se till varje objekts specifika förutsättningar och att värna de särdrag som gör just den miljön eller byggnaden till en bevarandevärd del av stadsmiljön. Kungshamra (nr. 10), känt för sin speciella arkitektur, byggdes under andra halvan av 1960-talet och ritades av ELLT arkitektkontor. Området är klassat som en sammanhängande värdefull kulturmiljö och q-märkt i detaljplan. Karlbergs slottsträdgård (nr. 78) Allmänna intressen 87

88 Allmänna intressen a I Solna fi nns en rik variation av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer från olika epoker

Sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer Det finns ett antal miljöer i Solna där helheten bedöms som viktig. Det rör ofta miljöer som är enhetliga och goda representanter för sin tid. Här är det helhetsintrycket som är det viktiga, men det finns inom dessa områden också enskilda byggnader som besitter särskilt höga värden och som bör bevaras. Inom utpekade områden gäller alltid PBL 3 kap 12. Allt eftersom detaljplaner upprättas bör byggnader eller områden som är särskilt värdefulla tas med och skyddas genom planläggning. 1. Sörentorp 2. Järva skjutbaneboställe 3. Överjärva gård 4. Ulriksdals koloniområde 5. Västerjärva mobiliseringsförråd 6. Mellanjärva 7. Västerjärva kasernbyggnader 8. Råsta egnahem 9. Arbetarbostäder vid Ulriksdals station (de s k Rödingarna) 10. Kungshamra studentbostäder 11. Stjärnhusen i Bergshamra 12. Alnäs och Stocksundstorp 13. Bergshamra by 14. Bergshamra koloniområde 15. Tivoli udde 16. Villabebyggelse i norra Råsunda 17. Filmstaden i Råsunda 18. 1950-talsbebyggelse i Råsunda 19. Råsunda villastad 20. Stenstaden i Råsunda 21. Vasalund 22. 1950-talsbebyggelse vid Förvaltarvägen, kv Fjorden, kv Nordan samt Stinsbostaden vid Solna station 23. Hagalundshusen (s k Blåkulla) 24. Gamla Hagalund 25. Brahelund 26. 1950-talsbebyggelse i Skytteholm 27. Hagalunds industriområde 28. Stockholms norra begravningsplats 29. Solna kyrkby och radhusbebyggelse 30. Solna kyrkogård 31. 1950-talsbebyggelse i Huvudsta 32. Statens bakteriologiska laboratorium (s k SBL-området) 33. Huvudsta gård, slott och allé 34. Karolinska institutet 35. Karolinska universitetssjukhuset Sörentorp (nr. 1) Filmstaden (nr.17) Allmänna intressen 89

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader De byggnader som utpekas som kulturhistoriskt värdefulla bedöms vara av sådant värde att de bör bevaras. I vissa fall är det någon enstaka detalj på byggnaden, i vissa fall är det hela byggnaden som bedöms värdefull. För utpekade byggnader tilllämpas PBL 3 kap 12. Allt eftersom detaljplaner upprättas bör byggnader eller områden som är särskilt värdefulla tas med och skyddas genom planläggning. 36. Dammtorp 37. Sköntorp och Emmylund 38. Lilla Sveden 39. Hagalundsverkstaden / Gamla vagnhallen 40. Lokstallet och vattentornet 41. Ritorps gård 42. Tornvillan Sofielund 43. Majhill 44. Karlshäll 45. Jakobsdal 46. Väntorp 47. Bergshamra kyrka 48. Ekensberg 49. Bergshamra gård 50. Statens centrala frökontrollanstalt 51. Klinten 52. Fredriksberg 53. Bockholmen 54. Linneaholm 55. Råsunda vattentorn 56. Råsunda kyrka 57. Kontorshus i kv Pyramiden (s k Oktagonen) 58. Lilla Frösunda herrgård 59. Stora Frösunda gård 60. Råsunda gamla skola 61. Charlottenburg 62. Hagalunds kyrka 63. Lokstallet 64. Kv Rudviken 6 65. Hagalunds vattentorn Kv Fyrväpplingen (nr. 71) är byggnadsminne och var det första infl yttningsklara huset i Råsunda. Det är ett av stockholmstraktens äldsta radhus. 66. Huvudsta skola 67. Solna kyrka 68. Tomteboda station Solna kyrka, nr. 67 90 Allmänna intressen

nr. 56 Enskilda byggnadsminnen 69. Carl Malmstens hus 70. Annelunds herrgård, Frösundavik 71. Radhus i kv Fyrväpplingen 72. Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) 73. Kontorshus i Tomteboda (s k kontrollkontoret) 74. Gården Stenbrottet 75. Stallmästaregården nr. 3 nr. 23 nr. 29 nr. 20 nr. 66 nr. 19 Statliga byggnadsminnen 76. Ulriksdals slott med omgivande område 77. Hagaparken och dess byggnader 78. Karlbergs slott och slottspark 79. Haga tingshus nr. 77 nr. 76 nr. 18 nr. 18 Allmänna intressen 91

Kommunens fornminnen Fornminnen 1. Stensättning 2. Gravfält 3. Hög 4. Gravfält 5. Gravfält 6. Sammanförda lämningar 7. Gravfält 8. Hällristning 9. Vägmärke 10. Gravfält 11. Vägmärke 12. Gravfält 13. Gravfält 14. Stensättning 15. Stensättning 16. Gravfält 17. Runristning 18. Vägmärke 19. Fornlämningsliknande lämning 20. Slott/herresäte 21. Boplats 22. Runristning 23. Bytomt/gårdstomt 24. Runristning Kommunalt planeringsunderlag Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun, 1988 Solnas 1930-talsbebyggelse, inventering 2004 Solnas 1940-talsbebyggelse, inventering 2004 Solnas 1950-talsbebyggelse, inventering 2001 Arkitektur i Solna, 1994 Runstenen vid Stora Frösunda (nr. 17) 92 Allmänna intressen