Hälsoråd 2015-09-10 Västra sammanträdesrummet Hälsoråd, 2015-09-10 Linda Karlsson
Dagordning Mötets öppnande Föregående minnesanteckningar Preventivt hälsoarbete riktat mot små barn i Östra Östergötland (bild 3-29). Kaffe och frukt Rapport FaR (bild 30-36). Värdeskapande diagnostik, för vem? (bild 37-61) Återrapportering; Rökfria utemiljöer inom Hälso- och sjukvården (bild 62) Doftpolicy (bild 63) Övriga frågor (bild 64) - Cykelseminarie 11/11 - Skrifter från HFS och tidskriften Främja Hälsa 2
Preventivt hälsoarbete riktat mot små barn i Östra Östergötland. Tobias Ekenlie, Åsa Nilsson, Mimmi Trysberg, Åsa Pettersson, 1500910
Mål för barn och ungdomar i Östra Östergötland För barn och ungdomar i Östra E-län God hälsa God allmän utveckling Framgång i livet Frånvaro av elände Samma faktorer viktiga för alla 4 punkter
Ohälsa i Norrköping Twin Cities
ACE- studien
ACE- studien Stor studie San Diego med pågående fortsättningar med 100-tal publikationer Visar att exponering för svåra händelser i tidig barndom ger bestående hälsoeffekter resten av livet 20% hade upplevt 3 svåra händelser Dos-respons Våld, social instabilitet, missbruk, sexuella övergrepp Diabetes, hjärt kärsjukdomar, psykiska sjukdomar, missbruk, övervikt, suicid risk ökar 2-20ggr
ACE - studien Vetenskapen är här mycket tydlig: Den som utsätts för svåra händelser i barndomen kommer att ha sämre hälsa som vuxen. Varför blir det så?
Toxisk stress Stark intensitet, längre tid, frekvent exponering ACE: Fysiska, sexuella, emotionella övergrepp Fysisk, emotionell neglect Dysfunktionella hushåll (inkl förluster) Otillräcklig socio- emotionell bufferkapacitet emotionell support, anknytning Kan ge permanenta långtidsförändringar och förändringar i Epigenetik Hjärnans utveckling och tillväxt Immunsystemet Hormonsystemet
Stress - epigenetik
Stresseffekter på hjärnan
Model for Intergenerational Transmission of Child Maltreatment Child Abuse Aggression Conduct Problems Depression PTSD Anxiety School Problems Child Adolescent Revictimization Depression PTSD Anxiety School Dropout Substance Abuse Adult Parenting Problems Domestic Violence Maternal Depression PTSD Poverty Substance Abuse Child Abuse Source: Putnam, F.,& Harris, W. (2008). Opportunities to change the outcomes of traumatized children: Draft narrative. Retrieved from http://ohiocando4kids.org/outcomes_of_traumatized_children
Exekutiva funktioner Extremt viktiga för framgång i livet: Inre kompass
Building Connections: Rapid Growth of Synapses Source: Carter, R. (1999). Mapping the mind. Berkeley, CA: University of California Press. 14
Är detta viktigt?
Death Long-Term Trauma Impact ACE Pyramid: CDC Early Death Disease, Disability, and Social Problems Adoption of Healthrisk Behaviors Social, Emotional, and Cognitive Impairment Disrupted Neurodevelopment Conception Adverse Childhood Experiences 17 Mechanisms by Which Adverse Childhood Experiences Influence Health and Well-being Throughout the Lifespan
Anknytning Teorier först utvecklade 50, 60 talet Bowlby, Ainsworth Föräldrarnas (mamman) förmåga att se barnets behov, reagera ge trygghet och omsorg utifrån barnets behov Skapar en trygg förutsägbar bas för barnet från vilken det kan utforska världen Tryggt anknytna barn är mer sociala, nyfiknare, har mer vänner, klarar skolan bättre, mindre beteendeproblem bättre hälsa (långtidsstudier över 20 år) Bättre att förutsäga framgång i skola än IQ eller prestationstest
Anknytning Går att mäta Finns evidensbaserade program för att förstärka
Vad vill vi göra, mål? Genom samlade insatser minska barns exponering för svåra händelser i barndomen (ACE) Minska bristande anknytning barn-vårdnadshavare hos barn<3 år genom preventiva åtgärder samt aktivt arbete där brister ses Minska skadeverkningar av ACE-exponering genom att erbjuda interventioner som minskar risk för bestående effekter. Föräldrar har en stabil situation runt sig, är missbruksfria, tar ansvar, förmår tolka sitt barn och interagera adekvat, skapa god anknytning och trygghet. Fungera som vuxen och förälder.
Vårt förslag Ett gemensamt program i Östra Östergötland, samarbete mellan Kommuner och Sjukvårdsregionen under SSÖ/OSÖ Använda alla resurser optimalt med samsyn på mål och arbetssätt Jfr rutin misshandel/ övergrepp Koppla in forskargrupp för utvärdering
Ett gemensamt program 3 nivåer: Allmänna råd för alla barn/ föräldrar program allmän föräldrautbildning/ föräldrastöd Söka riskindivider och erbjuda riktade preventiva insatser utbildning, stöd efter behov Exponerade grupper: program för minska skadeverkningar
I praktiken Ta fram material, program Börja i mindre kommun/ stadsdel med pilot Slipa, anpassa program Genomför hela länsdelen 2-3 år för genomförande Sprida programmet när det är visat framgångsrikt
Vi behöver Samsyn i uppdraget, godkännande av projekt Resursstöd för att ta fram program och projektstart ca 2 år Resurs för utvärdering Resurstillskott inom vissa områden för genomförande - investeringar Tid och verktyg för screening MVC, BVC Ta hem och implementera riktade föräldrautbildningar till riskgrupper - de som genomför behöver mer tid (MVC/BVC/ Socialtjänst) Utveckla allmän föräldrainformation Ta hem och implementera föräldrastöd mot mindre barn, < 3 årtid för de som genomför Mer resurs spädbarnsenhet/ familjecentral för anknytningstödjande arbete?
Allt hänger ihop Alla gränser mellan organisationer är konstruerade av samhället Hos individen är de ett system Endast om vi samverkar och ser helheten kan vi bli framgångsrika
När ska man investera i hälsa? (Ur RD presentation resursfördelningskonferens 150306) Före födelsen Första levnadsåren Skolåren 26
Essential Elements of a Trauma-Informed Child Welfare System (continued) 1. Maximize physical and psychological safety for children and families. 2. Identify trauma-related needs of children and families. 3. Enhance child well-being and resilience. 4. Enhance family well-being and resilience. 5. Enhance the well-being and resilience of those working in the system. 6. Partner with youth and families. 7. Partner with agencies and systems that interact with children and families. 27
Long-Term Effects of Childhood Trauma High-risk or destructive coping behaviors These behaviors place children at risk for a range of serious mental and physical health problems, including: Alcoholism Drug abuse Depression Suicide attempts Sexually transmitted diseases (due to high risk activity with multiple partners) Heart disease, cancer, chronic lung disease, skeletal fractures, and liver disease Source: Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V.,... Marks, J. S. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) study. American Journal of Preventive Medicine, 14, 245-258. 28
Adverse Childhood Experiences Emotional abuse Physical abuse Sexual abuse Emotional neglect Physical neglect Household dysfunction: Mother treated violently Household substance abuse Household mental illness Parental separation/divorce Incarcerated household member Source: Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V.,... Marks, J. S. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) study. American Journal of Preventive Medicine, 14, 245-258. 29
En ny FaR-modell inom hälso- och sjukvården som en del i att främja fysisk aktivitet i 30
Fysisk aktivitet på recept (FaR) En av metoderna för att främja fysisk aktivitet inom hälsooch sjukvården. Våren 2014 genomfördes en uppföljning av Östgötamodellen för FaR där det framkom att den inte fungerade optimalt. Förskrivningsprocessen upplevdes ibland krånglig, aktiviteterna var inte anpassade för olika sjukdomsgrupper och steget för patienten till aktiviteter utanför hälso- och sjukvården var stort för många. Dock var budskapet från verksamheterna att behovet av att arbeta med fysisk aktivitet för att främja hälsa kvarstod. 31
Utredningsuppdraget Enheten för Hälsoanalys fick i uppdrag att genomföra en utredning om hur Region Östergötland ska arbeta för att främja fysisk aktivitet hos patienter och medborgare. Utredningen består av två delar; En kunskapssammanställning angående fysisk aktivitet Erfarenheter och förbättringsförslag från verksamheter och patienter om hur fysisk aktivitet kan främjas inom hälso- och sjukvården I uppdraget ingick även att ta fram en förenkla FaR-modellen Uppdragsgivare: Hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Lundgren
Resultat För att samla in synpunkter/åsikter kring FaR-modellen och identifiera förbättringsförslag har chefer inom primär- och specialistvården och aktivitetsarrangörer fått svara på en enkät. Patienter som fått en FaR-ordination har telefonintervjuats och FaR-samordnare har deltagit i fokusgruppsintervjuer. De patienter som har erhållit ett FaR-recept är generellt sett positiva till FaR-konceptet och tror på dess effekt för att ökar den fysiska aktiviteten. Det finns inte någon entydig FaR-modell i Östergötland. Vilket har föranlett att arbetet ser väldigt olika ut på olika enheter och enheterna utvecklar sina egna koncept. Det kan delvis förklaras av att den befintliga FaRmodellen har blivit för komplex och svår att kommunicera. Det finns en variation i hur stor andel av personalen som är engagerad i arbetet. De flesta enheter har en samordnare, men för var fjärde saknas tid för att arbeta med FaR. Vissa upplever att Mål och Mått ersättningen har flyttat fokus från att arbeta med FaR för att stödja patienterna att öka sin fysiska aktivitet till att handla om att förskriva FaR för att erhålla ekonomisk ersättning. Administrationen kring arbetet känns både krävande och onödig och en enklare administration kring FaR är att föredra. Att implementera av metoder som FaR i ordinarie verksamheter är komplext, det gäller såväl införande som för att få konceptet att utvecklas och att fungera på längre sikt. Det har saknats en tydlig implementeringsstrategi för arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa har snarare spridits än implementerats och därför inte lyckats lyfta FaRarbetet. Införande av hälsobladet är dock en positiv implementeringsinsats.
Mot bakgrund av kunskapsgenomgången och analys av insamlade data föreslås följande: Att den nuvarande FaR-modellen förenklas, där förskrivningen endast förordar aktivitet, vilket innebär att individen själv tar ansvar för aktiviteten, oavsett aktivitetstyp. Det finns således inget behov av att upphandla särskild aktör för FaR-arbetet. Att följa upp patienterna blir en uppgift för de förskrivande enheterna som en del i deras eget kvalitetsarbete. Uppföljning är en viktig del av en fungerande FaR-modell. Hur den ska genomföras i framtiden bör utvecklas genom samverkan med patienter och förskrivande enheter. Viktigt att även beakta användandet av ny teknik inom ramen för utvecklingen av framtidens tjänster inom e-hälsotjänster. Att FaR-arbete är en del av implementeringen av nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att i samarbete med andra aktörer utvecklar en strategi för att främja fysisk aktivitet i befolkningen. 34
FaR modell för Hälso- och sjukvården inom Då det utifrån patientens hälsosituation upplevs värdefullt tillfrågas patienten om fysisk aktivitet. Patient inom Hälsooch sjukvården All dokumentation kring fysisk aktivitet, Far-förskrivning samt uppföljning görs i Hälsobladet i journalssystemet Cosmic. Ej aktiv Erbjuds FaR (för att öka aktivitetsnivå eller bibehålla funktion) Tackar ja FaR på aktivitet ex; promenader, cykel, gym, gruppträning, vattengymnastik Regelbundet aktiv. Ingen åtgärd. Bekräfta patienten. Tackar nej Uppföljning av Far förskrivande enhet vid: -3 månader (telefon) -6 månader (brev/sms/e-hälsa) - 9 månader (brev/sms/e-hälsa) - 12 månader (brev/sms/e-hälsa) Under utredning Maj 2015
Mer information om FaR finns Här: http://lisa.lio.se/startsida/verksamheter/halso--och-vardutvecklingscentrum/enheten-forhalsoanalys/far---fysisk-aktivitet-pa-recept/ 36
Värdeskapande diagnostik för vem? DC Region möte, Östergötland 2015, Eva Hellman och Maria Kuusinen
Hälsorådet Landstinget i Östergötland är sedan 2005 medlem i Svenska nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) Syfte och mål är att identifiera, stödja och förankra utvecklingsstrategier inom de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiven för patient och befolkning. Arbetet omfattar både det som sker inom den egna verksamheten samt i samverkan med andra aktörer. Rådets sammansättning bygger på att hela hälso- och sjukvården ska vara representerad http://lisa.lio.se/startsida/verksamheter/regiondirektor/rad-och-kommitteer- /Halsoradet/ 38
Hälsorådet Hälsofrämjande sjukvård en hjärtläkares tankar Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Kollegialt lärande Barn som anhöriga Rökfritt sjukhusområde 39
Ska vi behandla alla lika och standardisera verksamheten eller finns det ett värde att anpassa verksamheten efter de tre parametrarna? Personalens kunskap Hälsofrämjande möten i samband med värdeskapande diagnostik. Remitentens kunskap Patientens berättelse 40
Beskrivning av hur vi arbetar i dag Patientens resurser tas inte tillvara För lite av hälsofrämjande sjukdomsförebyggande arbete Vi tar inte tillvara på personalens kunskap i tillräcklig utsträckning Vården hålls inte samman. Varje möte i vården blir som ett första möte. 41
Kompensatoriskt uppdrag Vården måste anpassa form och innehåll efter vilka resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har, samt utifrån varje enskild persons resurser och förmågor och kompensera där förmågorna sviktar. 42
Patientlagen tillgänglighet information samtycke delaktighet fast vårdkontakt och individuell planering val av behandlingsalternativ och hjälpmedel ny medicinsk bedömning val av utförare personuppgifter och intyg synpunkter, klagomål och patientsäkerhet 43
Diskussion Gr 1. Får vi veta det vi behöver av våra remitenter? Gr 2. Använder vi vår egen kunskap? Gr 3. Pratar vi tillräckligt med patienten? 44
Personalens kunskap Personalen behöver vara medvetna om sin egen förmåga att vara flexibel så att de kan anpassa vården efter patienternas förutsättningar, förväntningar och behov. De behöver också vara medveten om sina egna och patienternas engagemang samt sina egna kunskaper, erfarenheter och kunna ställa patienternas värderingar mot sina egna. Personal som har dessa egenskaper har goda förutsättningar att ge patienterna en personcentrerad vård. (Mc Cormack och Cance) 45
Situationer från lab Patient som inte vill ha diabetes. Flicka som blöder onormalt vid provtagning. 46
Jämlik vård för alla 47
Exempel på förbättringsarbete Förberedelser av barn som ska genomgå en MR undersökning https://www.youtube.com/watch?v=npecjsxtkxw 48
Östgötakommissionens övergripande rekommendationer för mer jämlik hälsa Bidra till ett samhälle som ger alla människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro och därmed jämlik hälsa http://lisa.lio.se/pages/266425/folkhalsorapport.pdf 49
Målbild 2016 50
Att göra rätt från början? En biomedicinsk analytiker iakttar hur vaktmästarna dag efter dag brutalt dumpar provrör och burkar på bänken på provinlämningen. Det är ju frågan om patientprov, varför vräker de ut proverna på det där viset? Och inte bara det, den här hanteringen kan ju påverka analysresultatet. Hur är det i våran organisation? Etiska kort Diskussion Hur skulle du hantera situationen? 51
Skillnader i patient/personcentrerad vård Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Utgår från vad patienten är. Ut går från vem patienten är. Tillgodoser vad patienten vill Varje verksamhet tillgodoser patientens behov på sitt sätt Tar tillvara patientens förmågor och är aktiverande Vården är sammanhållen. Det finns en plan där både personal och patient ingår 52
Vad vet vi om patienten? Vi möter människor varje dag https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq 53
Hur tänker du? Jag behandlar andra som jag själv skulle vilja bli behandlad 54
Hur ska vi kunna hjälpa någon? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa andra måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår och acceptera att jag inte alltid förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och hög modig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte hjälpa någon. (Kierkegaard 1859) 55
Patienter som inte blir sedda Disintrest: Beskriver en personal som är ouppmärksam på patienten och dennes specifika behov. Ska snarare ses som avsaknad av en positiv framtoning än närvaro av något destruktivt. Patienten uppfattar personalen som ouppmärksam och att de saknar äkta intresse för patienten. Insensitivity: Den likgiltighet som personalen visar patienten är söndrande för patienten. Patienten upplever starkt att personalen inte bryr sig och att patientens närvaro är störande/söndrande på något sätt. Okänslighet för patientens känslor och patienten upplever sig störande då han/hon ber om hjälp. Coldness: Då patienten uppfattar personalen som kalla och ovänliga robotar. Kyligheten påverkar patienten djupt negativt. Värst är det budskap personalen sänder att patienten är till besvär. Om inte patienten funnits hade livet för personalen varit lättare. Dessa möten är ofta korta och abrupta och utan minsta vänlighet. Mötena blir affärsmässiga. Inhumanity: Allvarligaste formen av är den inhumana och består av ett antal varierande inhumana attityder till patienten som person, så som totalt ignorerande, missbehandlad, förlöjligad och behandlad som pestsmittad. Detta hemska bemötande består av en kraftfull negativ feedback för patienten. Patienten känner att personalen är emot honom/henne och lider. Patienten känner sig som ett offer. Halldorsdottir S. & Hamrin E. 56
Övergångar = Transition En passage eller rörelse från ett tillstånd, förhållande eller plats till ett annat (Meleis) Inom röntgen och lab-verksamheten träffar vi människor som är på väg från en situation i livet till en annan. De behöver vårt stöd för att ta sig vidare. 57
Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen 2015-2018 Löfte 3. Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Patient och närstående råd Individuell skriftlig vårdplan Kontaktsjuksköterska i cancervården Att mäta patientens erfarenheter Viktiga aktiviteter i regionen för att stärka patientens delaktighet och ställning 58
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC 2010 startades vid Götegoborgs universitet ett centrum för personcentrerad vård. Det är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum. Centrumet har stöd av regeringens strategiska satsning på vårdforskning. Vid centrumet drivs i dag ca 40 forskningsprojekt om personcentrerad vård. Till de projekten är 240 nationella och internationella forskare knutna. www.gpcc.gu.se 59
Referenser I. Ekman Personcentrering inom hälso- och sjukvården A. Hertting & M. Kristensson Hälsofrämjande möten P. Bulow, D. Persson Thunqvist & I. Sanden Delaktighetens praktik G. Meland & Å. Meland Kaizen sakta ner och gör mer K. Fridell & J. Ekberg Att göra det osynliga synligt. Regionalt cancercentrum sydöst Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårds regionen 2015 2018 Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport http://lisa.lio.se/pages/266425/folkhalsorapport.pdf Halldorsdottir S. & Hamrin E. Caring and uncaring encounters within nursing and health care: from the cancer patient s perspective Cancer Nursing 1997; 20; 120-128 Mc Cormack B. & Mc Cance T. Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing 2006 (56) 5:472-479 Schumacher K. & Meleis A. Transitions: A Central Concept in Nursing. Journal of Nursing Scholarship (26) 2: 119-127 Förberdelser av barn som ska genomgå en MR undersökning https://www.youtube.com/watch?v=npecjsxtkxw Vi möter människor varje dag https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzq 60
Reflektion Vilka reaktioner har väckts hos dig idag? 61
Rökfria utemiljöer inom Hälso- och sjukvårde Fokuserar på den positiva möjlighet som rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer utomhus är. En möjlighet till rökfrihet för alla och inte ett förbud för vissa. Detta är en möjlighet till att bli rök- och/ eller tobaksfri. Nu har webbsidan lanserats där ni kan finna information om bland annat tobaksavvänjning: http://lisa.lio.se/startsida/verksamheter/halso--ochvardutvecklingscentrum/enheten-for-halsoanalys/tobak/rokfriahalso--och-sjukvardsmiljoer-utomhus/ 62
Doftpolicy Riktlinjer om dofter och tobaksrök Landstingets riktlinjer riktar sig till alla, dvs medarbetare, patienter och besökare till landstingets enheter. Chefer och medarbetare ansvarar gemensamt för att riktlinjerna efterlevs. Riktlinjerna avser följande fyra områden 1. Produkter som används för tvätt, rengöring och lokalvård Inom detta område ska endast parfymfria produkter upphandlas och användas. Exempel på produkter är tvål, tvättmedel, sköljmedel och olika rengöringsmedel. 2. Hygien-, kosmetika och olika kroppsvårdande produkter hos medarbetare inom hälso- och sjukvården Alla medarbetare har ett ansvar för att inte utsätta någon annan för påträngande dofter. Medarbetare ska inte använda parfym och i övrigt endast använda parfymsvaga och gärna helt parfymfria produkter. 3. Hygien-, kosmetika och olika kroppsvårdande produkter hos patienter och besökare inom hälso- och sjukvården Patienter och besökare inom hälso- och sjukvården bör genom information uppmärksammas på problemet med doftöverkänslighet och uppmanas att avstå från parfymerade produkter vid besök på vårdinrättning. 4. Landstingets miljöer är rökfria Tobakslagen (1993:581) innebär att ingen mot sin vilja ska behöva utsättas för tobaksrök. Rökning är endast tillåten utomhus på anvisade platser. Både medarbetare, patienter och besökare har ett ansvar att inte utsätta någon för påträngande lukt till följd av tobaksrök. Se även Landstingets Tobakspolicy from 2013-01-10 Region Östergötland 63
Övriga frågor HFS skrifterna: Personcentrerad vård och Att förebygga kroniska sjukdomar genom goda levnadsvanor. Tidskriften Främja hälsa. Cykelseminarie genomförs 11/11, vore bra om någon av er i hälsorådet har möjlighet att gå. Kontakta Anna- Karin Schöld eller Linda Karlsson vid intresse. 64
Tack Tack för idag! Nästa hälsoråd är 3 dec 2015, Kl. 13.30-16.30. Västra Sammanträdesrummet. 65