Tronerud Miljö & Natur januari 2014 HÅRDBOTTENINVENTERING VID GÄSLINGEGRUNDET 2013 Mats Notini och Roland Bengtsson Södra Boda Tronerud 665 93 KIL Tfn 0554-20418 alt 073-3820418 E-post mats.notini@gmail.com
Bild 1 och 2. Övre bilden; Dykaren Magnus Tuneld filmar profilen V26 närmas ytan (se förstasidan och figur 1). Vattenståndet var vid tillfället 35 cm över normalvattenståndet i Vänern. Vid hårt väder förvandlas stenhällen till en bränning. Profilen utgå öster 90 från hällen. Nedre bilden; Tunt grönalgsbälte närmast under ytan från ca 0,2-2 meters djup på samma profil. - 2 -
SAMMANFATTNING Tidigare bottenundersökningar av Gässlingegrundet och Stenkalles grund före uppförande av en vindpark har visat att grunden kännetecknas av ett exponerat läge. Botten består av hällar, block, stenar, grus och sand och blottlagda fläckar av hård ishavslera s.k. transportbottnar. En tuff miljö för många organismer. Produktionen av bottenlevande fauna och flora är låg och minskar med större djup och ökat avstånd från land. Den dominerande faunan är insektslarver. Klart är att vi här har algsamhällen med huvudsakligen mikroalger med hög diversitet och låg biomassa. Den ringa tillgången till föda är en starkt begränsande faktor för populationen av bottenlevande fiskar. Enda stationära fiskarten är stensimpan. Frågeställningen är; Har vinkraftveken förändrat förhållandet för fauna och flora på grundet inklusive fisk För att belysa detta har undersökningarna upprepas med samma metoder och bibehållna stationer. Resultaten av denna undersökning överensstämmer i stort med de inledande undersökningarna. Algbiomassorna av påväxtalgerna är låga och sjunker med stigande djup. Värdena är högre på 2 m:s djup än i augusti 2005 men skiljer sig inte på större djup. Påväxtalgsamhället visar på en näringsfattig och välbuffrad miljö och att det inte går att se några kvalitativa skillnader mot de förhållanden som rådde på grundet 2005. Bottenfaunan minskar också med ökande djup. Inga signifikanta skillnader av totala antalet bottenlevande makroorganismer från motsvarande djup jämfört med värdena från augusti 2005 hittades. Fördelningen av olika djurgrupper har ändrats något. Andelen maskar (Turbularia, Pisicola och Oligocheta) och kräftdjur (Isopoda) har ökat och insektslarverna minskat. Provfisket som upprepades på samma ställen och med samma antal och typ av bottengarn som i augusti 2005 gav ett likartat resultat. Dominerade arter var då liksom nu Abborre (Perca fluviatilis), Gers (Gymnocephalus cernuus)och Mört (Rutilus rutilus) Den sammanlagda fångsten var större 2005 men artrikedomen var större 2013. Den fina sommaren 2013 med många soltimmar kan förklara observerade skillnader men fortfarande utgör den mycket låga produktionen av alger och fauna på bottnarna det största hindret för produktion av stationära fiskar i området. Slutsatsen blir att vindparken inte mätbart påverkat det biologiska livet på bottnarna vid Gässlingegrundet. - 3 -
Innehållsförteckning HÅRDBOTTENINVENTERING VID GÄSLINGE GRUNDET 2013 BAKGRUND... 5 Allmänt... 5 Tidigare undersökningar vid Gässlingegrundet... 5 MÅLSÄTTNING... 5 METODER... 6-8 RESULTAT... 8-17 Påväxtalger... 8-9 Biomassa av påväxtalger... 8-9 Analyser av fytobentossamhället (bottenlevande påväxtalgerna). 10-12 Bottenfauna... 13-14 Abundance makrofuna... 13-14 Fisk... 15-17 DISKUSSION... 17-18 SAMMANFATNING... 19 REFERENSER... 20 BILAGOR... 21-31 - 4 -
BAKGRUND Allmänt På uppdrag av Väner Offshore AB har Hammarö dykarklubb (Magnus Tuneld och Willy Ociansson), Tronerud Miljö & Natur (Mats Notini) och Mikroalg AB (Roland Bengtsson) utfört undersökningar av faunan och floran samt fisk på bottnarna vid Gässlingegrundet. Undersökningarna utfördes med provfiske 20-21 augusti och UV-filmning av bottenprofiler och provtagning av de biologiska bottenproverna den 29 augusti 2013. MÅLSÄTTNING Tidigare undersökningar vid Gässlingegrundet Inför etableringen av vindkraftfältet vid Gässlingegrundet utfördes ett stort antal undersökningar under 2004 och 2005. Utöver undersökningar av hydrologi geologi fågelstäck etc. utfördes också undersökning av fauna, flora och fisk vid grundet. Samtliga ovan nämnda personer har varit inblandade vid dessa undersökningar.(ref 1,2och 3) Resultatet av dessa undersökningar var att grunden formats av den kraftiga exponeringen för vindar vågor och strömmar. En hård och karg miljö för bottenlevande organismer. Produktionen av bottenlevande fauna och flora är låg och minskar med större djup och ökat avstånd från land. Den dominerande faunan är insektslarver. Algerna på bottnarna är huvudsakligen mikroalger med hög diversitet och låg biomassa. Den ringa tillgången till föda är en starkt begränsande faktor för populationen av bottenlevande fiskar. Enda stationära fiskarten är stensimpan. - 5 -
METODER Bild 3. Märken på vajern vägleder dykaren var på profilen olika iakttagelser är gjorda. Med UW-videofilmen, kompletterat med uppgifter på djupet och eventuella biologiska prover och går därför hela profilen att analyseras och beskrivas. Station V26. 20 meter ut och djup 3,3 meter augusti 2005. Foto Magnus Tuneld Utgående från erfarenheter och kunskap från dykningar i det aktuella området under hösten 2004, valdes 3 stationer ut, V2 (59 16,603 N 13 24,413 E), V3 (59 15,933 N 13 24,243 E) och V26 (59 15,866 N 13 22,120 E). Från dessa positioner lades en vajer ut 100 m i en bestämd riktning utefter botten Riktningen på profilerna utgående från dessa positioner visas med röda pilar på figur 1, nedan. I samliga fall är riktningen in mot Gässlingegrundet. V2 startar på 7,7 m: s djup, V3 på 3 meter medan V26 i sydöstra hörnet av Gåsungarna utgår från en häll som går upp över vattenytan. Vänerns yta låg vid samliga undersökningstillfället ca 40-45 cm över normalvattenståndet under 2004 och 2005. Vi undersökningarna 2013 var vattenståndet ca 35 cm över normalvatten... - 6 -
Figur 1. Dykstationer; stationerna V2, V3 och V26 märkta med rött användes vid dykningarna2005 och 2013. Pilarna anger riktningen på profilerna som videofilmades för vidare analyser av substrat, påväxt, djupförhållanden, temperatur, sikt, strömmar förekomst av fisk mm. Liksom vid tidigare tillfällen UW-filmades profilerna. Filmerna har utvärderats och jämförts med tigare tagna filmer från respektive profil. Prover för en bestämning av biomassan uttogs på bestämda djupintervall inom typiska zoner på tre olika djup, profil V26 från 2 meter, profil V3 från 3,5 meter och profil V1 från 6,7 meters djup Bild 4. Profilen V26 passerar rakt över ett antal elkablar med betongsänken - 7 -
Den metod som tillämpas är den så kallade plastic bag metoden som innebär att stenar innesluts i en plastpåse med slip av en dykare och hela innehållet växter och djur förs upp till ytan för bestämning och kvantifiering i laboratoriet. Tidigare studier med denna metod har visat att själva provtagningsförfarandet är mindre problematiskt än befarat. Rörliga organismer och organismer med simförmåga som insekter, kräftdjur, mm har i allmänhet starka skydds reflexer som innebär att djuren söker skydd i substratet vid fara och därför vid en provtagning fly in mot stenen och påväxten, Notini, 1980 (4). Totalt har 11 stenar analyseras från varje utvald punkt. Vid beräkningen av antal och biomassor i samtliga redovisade figurer har först stenarna normerats till varandra. Detta har skett genom att multiplicera den faktiska ytan av stenarna med en faktor som ger mängd per stenyta i m². Därefter har för att komma över från insamlade stenarnas faktiska yta till bottenytan antagits att det går dubbelt så många stenar på en m²eftersom halva stenen är uppåt. Därför har samliga här redovisade värden i figurerna multiplicerats med en faktor 2. Det betyder att om samtliga här redovisade värden i stället divideras med 2 får man antal och biomassor per stenyta. Vid bestämning av biomassor har proven efter torkning vägds med mikrovåg (under driftstoppsveckan på Skoghalls cellulosalaboratorium). Syrehalten i vatten har mätts med en kalibrerad O₂-mätare (HQ40D Hach-Lange) siktdjupet med Secciskiva och vattentemperatur med hjälp av en Ruttnerhämtare. Provfisket utfördes med 8 standardiserade provfiskegarn (Norden) för bottenfiske som 2005 enligt Fiskeriverkets bilaga C3-2. RESULTAT Påväxtalger Biomassa av påväxtalger På nästa sida jämförs algbiomassan på olika djup med erhållna värden 1 augusti 2005. - 8 -
gram alg per m² Bild5. Tunn film av blågrönalger på en häll, 4 meters djup profil V3-80 Algbiomassor på hårdbotten 70 60 50 40 30 20 10 0 2 2 3,5 3,5 6,7 7,5 Djup m 2013 2005 Figur 2. Algbiomassor på bottnarna (g torrv. per m² ± stdav) augusti 2005 och 2013. Algbiomassan på 3 olika djup har bestämts som gram alg (torrvikt) per m², se ovan. Algbiomassorna av påväxtalgerna är låga och sjunker med stigande djup. Värdena är högre än i augusti 2005 på grunt vatten, 2 m; s djup, här är algbiomassan ca den dubbla 2013. På större djup skiljer sig resultaten mindre. Redan på 3,5 meters djup är skillnaden inte längre signifikant. Det allmänna intrycket från studier av videofilmerna stöder dessa resultat - 9 -
Analyser av fytobentossamhället (bottenlevande påväxtalgerna) Jag (Roland Bengtsson)har undersökt påväxtalger från tre små stenar, den största 5x5x2,5 cm insamlade från 2, 3,5 och 6,7 meters djup på Gässlingegrundet i Vänern 29 augusti 2013. Provet från 2 meters djup innehöll en varierande flora av kiselalger med den oligotrofa blockkisel, Tabellaria flocculosa, som särskilt framträdande. Bild 6. Mikroskopbild från en meters djup. Blockkisel, gördelbandsalg mm syns i bilden. Det förekom också en del trådformiga grönalger tillhörande släktena ringalger, Oedogonium och gördelalger, Ulothrix samt konjugater som spiralbandsalger, Spirogyra och vridbandsalger, Mougeotia. Också blågrönalgerna, cyanobakterierna, representerades av trådformiga former som tofsar, Tolypothrix sp. Cyanobakterierna hade också representanter bland de kokkala formerna som t.ex. Aphanothece. Provet från tre och en halvmeters djup innehöll ungefär samma påväxtflora som på två meter men de ljuskrävande grönalgerna var lite mindre framträdande samtidigt som kiselalgerna förekom något rikligare. Här noterades utöver de arter som noterades på en meters djup stjälkar av den stora kiselalgen dubbelkisel, Didymosphenia geminata fulla med påväxt av små Achnanthidium minutissimum. Av blågrönalger fanns förutom tofsar också två arter kryptrådsalger Oscillatoria spp. I provet fanns också den något ljusskygg arten brunhinna, Heribaudiella fluviatile som är en brunalg. I svenska sötvatten finns bara två arter av - 10 -
Bild 7. Kiselalger från 3,5 meters djup, bl. a syns Encyonema. Fragilaria, Gomphonema och Achnanthidium brunalger, båda ovanliga. Brunhinnan är känd sedan tidigare från Vänern och fanns t ex i provet från två meters djup på Gässlingegrundet 2005. På 6,7 meters djup minskar betydelsen av grönalger ytterligare samtidigt som kiselalgernas ökar. Här hittades också små fragment av samma rödalg som fanns 2005. Antingen är detta bitar av en smaragdpyssling Audouinella chalybaea, eller också tillhörde de ett så kallat Chantransiastadie (ungdomsstadie) av någon pärlbandsalg, Batrachospermum. En bredare art kryptrådsalger än på 3,5 meters djup noterades också. - 11 -
Bild 7. Blågrönalgsläktet Aphanothece fanns representerat på alla provtagningsdjupen. Sammanfattningsvis kan sägas att påväxtalgsamhället visar på en näringsfattig och välbuffrad miljö och att det inte går att se några skillnader mot de förhållanden som rådde på grundet 2005. Mikroalg Roland Bengtsson - 12 -
Antal djur per m² Bottenfauna Bild 8. Dramatik under luppen. En plattmask, Planaria sp. i full färd att svälja en levande Chironomid- larv. På bilden syns också i övre högra hörnet en streckad gren av en Pärlbandsalg Batrachospermum gelatinosum, en fintrådig rödalg (5). Abundance makrofauna 3000 Bottenfauna Gässlingegrundet 2500 2000 1500 1000 500 0 2 2 3,5 3,5 6,7 7,5 Djup meter 2013 2005. Figur 2. Bottenfauna, antal djur per m² (medelvärde ± stdav) augusti 2005 och 2013-13 -
Bottenfaunan minskar med ökande djup, men inga signifikanta skillnader av antalet bottenlevande makroorganismer på motsvarande djup jämfört med värdena från augusti 2005 Bottenfauna Relativa fördelningen i procent 8,6 2,9 2,9 8,6 27,1 40,0 5,7 4,3 Pisicola Turbullaria Chironomidae Trichoptula Glossomatidiae Oligocheta Gastropoda Isopoda Figur 3. Relativa fördelningen ( %) av olika djurgrupper. Den största skillnaden av bottenfaunans sammansättning i augusti 2005 och 2013 var att andelen maskar (Turbularia, Pisicola och Oligocheta) och kräftdjur (Isopoda) ökat och insektslarverna minskat. - 14 -
Fisk Bild 10 o 11. Provfisket genomfördes under natten mellan 20 och 21 augusti 2013. Tre arter av karpfiskar förekom i fångsten Mört (Rutilus rutilus, rödögd) och Björkna (Abramis bjoerkna) utöver dessa förekom Braxen (Abramis brama) - 15 -
Provfisket som upprepades på samma ställen och med samma antal och typ av bottengarn som i augusti 2005 gav ett likartat resultat. Dominerade arter var då liksom nu Abborre (Perca fluviatilis), Gers (Gymnocephalus cernuus)och Mört (Rutilus rutilus) Den sammanlagda fångsten i 8 nät gemförs i tabellen nedan År 2005 2013 Fiskart antal gram antal gram Abborre 167 15776 203 15479 Gers 95 662 34 228 Mört 41 8134 14 2442 Björkna 0 0 2 221 Braxen 0 0 1 677 Siklöja 0 0 1 14 Nors 4 24 0 0 Fisk total 307 24596 255 19061 Tabell 1. Resultat provfiske 18-19 augusti 2005 och 20-21 augusti 2013 Den sammanlagda fångsten var större 2005 men diversiteten, artrikedomen var större 2013. Stensimpa Cottus gobio Bild 11. Stensimpan (Cottus gobio), grundets ända stationära fisk, undgår genom sitt beteende att fastna i provfiskegarnen. (Foto Mats Notini) - 16 -
Antal Resultatet av provfisket redovisas mer i ditalgerat i medföljande bilagor nedan. Abbore 9 8 7 6 5 4 3 2 1 - - 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Gram Figu 4. Fördelning av fångade 203 Abborar efter vikt i gram, medelvikt 76 gram. DISKUSSION Inga beräkningar av djur biomassan på bottnarna har utfört eftersom inga vägningar av bottenfaunas torrvikt genomfördes. Det är dock möjligt att göra överslagsberäkningar baserade på tidigare vägningar av enskilda djur. De skulle ge ungefär samma resultat som erhållits vid gemförelsen av antalet individer d.v.s. att djurbiomassorna var något högre på grundet 2013 men fortfarande mycket låga. Ett förväntat resultat eftersom algbiomassan på grundet också var något högre 2013 p.g.a. den fina sommaren med många soltimmar. - 17 -
Bottenfauna antal djur i procent 17,0 11,9 8,6 4,3 42,9 71,2 50,0 Maskar Insekter Snäckor Kräfdjur Figur 4. Relativa fördelningen av makrofaunan på Gässlingegrundet augusti 2005 och 2013 Den fina sommaren har också påverkat sammansättningen av bottenfaunan till fördel för rörliga djur som rovdjur och betare och till nackdel för filtrerare, dit många av insekternas larver hör. Det har också gynnat diversiteten av faunan inklusive fisk på grundet. En lägre produktion trots det fina vädret hade däremot lätt till slutsatsen att något annat påverkat utfallet. Fortfarande utgör den mycket låga produktionen av algbiomassan och bottenfauna det största hindret för produktion av stationära fiskar i området. - 18 -
SAMMANFATTNING Tidigare bottenundersökningar av Gässlingegrundet och Stenkalles grund före uppförande av en vindpark har visat att grunden kännetecknas av ett exponerat läge. Botten består av hällar, block, stenar, grus och sand och blottlagda fläckar av hård ishavslera s.k. transportbottnar. En tuff miljö för många organismer. Produktionen av bottenlevande fauna och flora är låg och minskar med större djup och ökat avstånd från land. Den dominerande faunan är insektslarver. Klart är att vi här har algsamhällen med huvudsakligen mikroalger med hög diversitet och låg biomassa. Den ringa tillgången till föda är en starkt begränsande faktor för populationen av bottenlevande fiskar. Enda stationära fiskarten är stensimpan. Frågeställningen är; Har vinkraftveken förändrat förhållandet för fauna och flora på grundet inklusive fisk? För att belysa detta har undersökningarna upprepas med samma metoder och bibehållna stationer. Resultaten av denna undersökning överensstämmer i stort med de inledande undersökningarna. Algbiomassorna av påväxtalgerna är låga och sjunker med stigande djup. Värdena är högre på 2 m:s djup än i augusti 2005 men skiljer sig inte på större djup. Påväxtalgsamhället visar på en näringsfattig och välbuffrad miljö och att det inte går att se några kvalitativa skillnader mot de förhållanden som rådde på grundet 2005. Bottenfaunan minskar också med ökande djup. Inga signifikanta skillnader av totala antalet bottenlevande makroorganismer från motsvarande djup jämfört med värdena från augusti 2005 hittades. Fördelningen av olika djurgrupper har ändrats något. Andelen maskar (Turbularia, Pisicola och Oligocheta) och kräftdjur (Isopoda) har ökat och insektslarverna minskat. Provfisket som upprepades på samma ställen och med samma antal och typ av bottengarn som i augusti 2005 gav ett likartat resultat. Dominerade arter var då liksom nu Abborre (Perca fluviatilis), Gers (Gymnocephalus cernuus)och Mört (Rutilus rutilus) Den sammanlagda fångsten var större 2005 men artrikedomen var större 2013. Den fina sommaren 2013 med många soltimmar kan förklara observerade skillnader men fortfarande utgör den mycket låga produktionen av alger och fauna på bottnarna det största hindret för produktion av stationära fiskar i området. Slutsatsen blir att vindparken inte mätbart påverkat det biologiska livet på bottnarna vid Gässlingegrundet. - 19 -
REFERENSER (1) Notini, M. & Bengtsson Roland 2006. Dyk inventeringar av hårdbottnarna vid Gässlingegrundet under 2005. Miljö & Natur, 31 s. (2) Notini, M. 2005. Dyk inventering av hårdbottnarna vid Gässlingegrund i maj 2005. Miljö & Natur, 21 s. (3) Notini M. & Bengtsson R. 2011 Hårdbotteninventering vid Stenkalles grund 2011 27 s. (4) SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:6 (2002) (5) Notini, M, 1980. Effects on Fucus macrofauna, In: NOAA The Tsesis oil spill. Report of the First Year Scientific Study (October 26, 1977 - December, 1978). 269 pp. Ed by Kineman, J.J., Elmgren, - 20 -
BILAGOR Makrofauna Station Djup sten g k ger m² Pis Turb Chi Tri Glo Oli Gast Iso djur tot tot ant/m² V26 1 2 43 1065,46 a1 0 aab3 0 0 0 0 0 4 4261,86 V26 2 2 43 1065,46 0 0 1 0 0 0 0 0 1 1065,46 V26 3 2 186 246,32 a1 a1 1 0 a1 a1 a1 0 6 1477,90 V26 4 2 38 1205,66 0 0 0 0 0 a1 0 0 1 1205,66 V26 5 * 2 19 2411,31 0 0 0 0 0 b1 0 0 1 2411,31 V26 6 2 318 144,07 0 0 ab2 aa2 0 a1 3 a1 9 1296,65 V26 7 2 72 636,32 0 bb2 0 0 0 0 0 0 2 1272,64 V26 8 2 34 1347,50 0 0 0 0 0 0 a1 0 1 1347,50 V26 9 2 34 1347,50 0 0 0 a1 0 0 0 0 1 1347,50 V26 10 2 52 881,06 0 0 a1 0 a1 0 0 a1 3 2643,17 Medel: 0,13 0,38 0,50 0,38 0,25 0,50 0,63 0,25 3,00 1625,29 Summa: 2 3 8 3 2 4 5 2 29 Station Djup sten g k ger m² Pis Turb Chi Tri Glo Oli Gast Iso djur tot tot ant/m² V3 1 3,5 54 848,43 0 0 0 0 a1 b1 0 0 2 1696,85 V3 2 3,5 92 497,99 0 0 ac2 0 0 b1 0 0 3 1493,97 V3 3 3,5 128 357,93 0 0 bc2 0 0 aa2 0 0 4 1431,72 V3 4 3,5 93 492,63 0 0 aa2 0 0 a1 0 0 3 1477,90 v3 5 3,5 65 704,85 0 a1 0 0 0 a1 0 0 2 1409,69 V3 & 3,5 135 339,37 0 0 c1 0 0 a1 0 0 2 678,74 V3 7 3,5 54 848,43 0 0 c1 0 0 a1 0 0 2 1696,85 V3 8 3,5 33 1388,33 0 0 0 0 b1 0 0 0 1 1388,33 V3 9 3,5 23 1991,96 0 0 c1 0 0 0 0 0 1 1991,96 V3 10 3,5 503 91,08 0 0 abb3 0 0 0 0 0 3 273,25 V3 11 3,5 651 70,38 0 1 a1 0 0 aac3 0 0 5 351,88 Medel: 0,00 0,18 1,18 0,00 0,18 1,00 0,00 0,00 2,55 1262,83 Summa: 0 2 13 0 2 11 0 0 28 Station Djup sten g k ger m² Pis Turb Chi Tri Glo Oli Gast Iso djur tot tot ant/m² V2 1 6,7 129 355,15 0 0 b1 0 0 0 0 0 1 355,15 V2 2 6,7 135 339,37 0 0 a1 0 0 a1 0 0 2 678,74 V2 3 6,7 138 331,99 0 0 a1 0 0 0 0 0 1 331,99 V2 4 6,7 53 864,43 0 c1 c1 0 0 0 0 0 2 1728,87 V2 5 6,7 76 602,83 0 0 a1 0 0 0 0 0 1 602,83 V2 6 6,7 97 472,32 0 0 0 0 0 a1 0 0 1 472,32 V2 7 6,7 49 72,95 0 0 0 0 0 0 a1 0 1 72,95 V2 8 6,7 71 645,28 0 0 a1 0 0 0 0 0 1 645,28 V2 9 6,7 73 627,60 0 0 0 0 0 a1 0 0 1 627,60 V2 10 6,7 86 532,73 0 0 a1 0 0 0 0 0 1 532,73 V2 11 6,7 332 199,20 0 0 0 0 0 a1 0 0 1 199,20 Medel: 0,00 0,09 0,00 0,00 0,00 0,36 0,09 0,00 1,18 567,97 Summa: 0 1 7 0 0 4 1 0 13 Pisic Turbu Chiro Trich Gloss Oligo Gastro Isopo djur tot Summa: 2 6 28 3 4 19 6 2 70 Procent 2,9 8,6 40,0 4,3 5,7 27,1 8,6 2,9 100-21 -
Påväxtalger Station Djup sten g k ger m² Summa g alg dr wgg alg/m² V26 1 2 43 1065,465 V26 2 2 43 1065,465 V26 3 2 186 246,3171 272 0,4426 74,55041 V26 4 2 38 1205,657 V26 5 * 2 19 2411,315 V26 6 2 318 144,0723 375 0,516 63,04142 V26 7 2 72 636,3192 V26 8 2 34 1347,5 V26 9 2 34 1347,5 V26 10 2 52 881,0574 192 0,1969 46,98422 Medel: 279,6667 0,385167 61,52535 STDAV: 0,167123 13,84549 V3 1 3,5 54 848,4256 V3 2 3,5 92 497,9889 V3 3 3,5 128 357,9296 274 0,1028 17,18898 V3 4 3,5 93 492,6342 v3 5 3,5 65 704,8459 V3 & 3,5 135 339,3702 V3 7 3,5 54 848,4256 V3 8 3,5 33 1388,333 380 0,1727 20,8217 V3 9 3,5 23 1991,956 V3 10 3,5 503 91,08347 V3 11 3,5 651 70,37632 1177 0,2562 9,972641 Medel: 305,2553 8,085837 15,99444 STDAV: 0,0768 5,522294 V2 1 6,7 129 355,1549 V2 2 6,7 135 339,3702 V2 3 6,7 138 331,9926 402 0,1386 15,79591 V2 4 6,7 53 864,4336 V2 5 6,7 76 602,8287 V2 6 6,7 97 472,3194 V2 7 6,7 49 72,95379 V2 8 6,7 71 645,2815 346 0,1179 15,61152 V2 9 6,7 73 627,6025 V2 10 6,7 86 532,7324 V2 11 6,7 332 199,1956 491 0,1386 12,57417 Medel: 413 0,1317 14,66054 STDAV: 0,011951 1,809194-22 -
- 23 -
O₂ (mg/l Temp ( C) Provfiske i Gässlingegrundet (Gäss RAPPORT Tronerud Miljö&Natur Vattenståndsuppgifter Sjö: Gässlingegrund (Gäss) Vattensystem: Göta älv Sjöyta (ha): Kordinater: 657378/136240 Topogr. Karta: 10D SV Maxdjup (m): 12 Län: Värmland Altitud (m): 45 Medeldjup (m): Kommun: Hammrö Avr. Omr. (km²): Kalkning: Provtagningsuppgifter Start nätläggn: 2013-08-20 Metod: inventering Yttemp ( C): 17 Sista upptagn: 2013-08-21 Ant. Bottennät: 8 Grumlighet: klar Provtagare: Tuneld Ociansson Notini Ant. Pelag. Nät: 0 Färg: klar Organisation. Hammarö dykk. M&N Nättyp: Norden Siktdjup (m): 4,9 Syfte: resipientkontroll Tidigare fiske: 2005-08-18 Trofinivå: mesotrof Övrigt Väderförhållanden: klart till växlande molninghet Lufttep. ( C): 20 Vindförhållanden: svaga till måttlig vind från väst till syd Kemiprov: nej Övriga iaktagelser: Teperatur och syrgasprofil Djup (m) 0,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Temperatur ( C) 18,2 19,2 20,2 21,2 22,2 23,2 24,2 25,2 26,2 27,2 28,2 29,2 Syrgashalt (mg/l) 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,8 8,8 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Temp ( C) O₂ (mg/l) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Djup (m) Sammanställning av fiskresultat Fiskart Abbore Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Summa: Antal Antal Fångst/ Total- Vikt Fångst/ Stdav Längdin- Viktinter- Medel- Medel- (st) (%) nät (st) vikt (g) (%) nät (g) tervall (mm) vall (g) längd (mm) vikt (g) 203 79,6 25,4 15479 81,2 1935 892 48-330 2-430 183 76 34 13,3 4,3 228 1,2 29 17 46-141 2-21 88 7 14 5,5 1,8 2442 12,8 305 242 205-282 93-246 252 188 2 0,8 0,3 221 1,2 28 52 201-220 91-130 211 111 1 0,4 0,1 677 3,6 85 239 396 677 396 677 1 0,4 0,1 14 0,1 2 5 123 14 123 14 255 100,0 31,9 19061 100,0 2383 Vikt (%) rovfisk 82,4 Vikt (%) karpfisk 17,5 Vikt (%) övriga 0,1-24 -
Antal Antal Antal Antal Provfiske i Gässlingegrund (Gäss) Bedömning enlikt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Förklaring Tillstånd Värdet Klass Värdet är Klass Benämning Antal arter 6 3 måttligt högt 1 mycket högt värde Artdiversitet 0,88 3 måttligt högt 2 högt värde Biomassa (g/ ansträngning) 2383 2 högt 3 måttligt högt värde Antal individer/ansträngning 31,9 2 högt 4 lågt värde Andel piscivora abborrfiskar 0,93 1 högt 5 mycket lågt värde Samlat index 2,2 2 lågt Avvikelse Klass Avvikelsen är Klass Benämning Artdiversitet 3 tydlig 1 ingen eller obetydlig Biomassa 2 liten avikelse Antal 1 ingen el. obetydl. 2 liten avikelse Andel piscivora abborrfiskar 1 ingen el. obetydl. 3 tydlig avikelse Andel cyprider 1 ingen el. obetydl. 4 stor avikelse Andel försur. känsl. arter och stadier 1 ingen el. obetydl. 5 mycket stor avikelse Andel främmande arter 1 ingen el. obetydl. Samlat index 1 ingen el. obetydl. 50 40 30 20 10 0 Abbore 0 5 10 15 20 25 30 35 40 10 8 6 4 2 0 Gers 0 5 10 15 20 25 30 35 40 cm cm Mört Björkna 5 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 cm 5 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 cm - 25 -
Provfiske 2013 Gässlingen Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Fiskar mm g mm g mm g mm g mm g mm g Total 1 196 82 85 5 250 166 1 190 80 67 3 253 186 1 238 145 67 2 253 178 1 174 62 263 201 1 165 52 1 161 47 1 178 66 1 181 66 1 191 70 1 165 54 1 186 83 1 160 58 1 165 48 1 168 54 1 182 76 1 163 46 1 160 44 1 160 43 1 201 81 1 163 52 1 168 54 1 213 110 1 155 46 1 125 26 1 165 49 1 170 46 1 170 51 1 168 52 1 170 53 1 163 47 1 163 46 1 168 51 Summa 1940 10 731 0 0 0 2681 Antal 32 3 4 0 0 0 39 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 2 290 287 118 15 275 227 2 193 79 84 7 2 181 62 61 4 2 249 155 63 4 2 161 45 61 4 2 179 51 64 4-26 -
2 212 103 2 205 91 2 215 114 2 162 48 2 158 40 2 163 45 2 173 55 2 202 82 2 245 165 2 168 53 2 170 52 2 166 46 2 171 55 2 184 70 2 172 56 2 235 151 2 170 54 2 161 44 2 178 73 2 159 44 2 209 104 2 301 253 2 273 221 2 298 321 2 263 204 2 234 142 2 250 168 2 202 87 2 167 55 2 188 76 Summa 3751 38 227 0 0 0 4016 Antal 36 6 1 0 0 0 43 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 3 195 70 83 8 3 166 48 90 8 3 205 118 93 9 3 178 54 82 5 3 164 45 81 4 3 179 60 3 192 77 3 180 63 3 178 65 3 168 47 3 152 39-27 -
3 141 30 3 182 73 3 157 42 3 165 44 3 162 47 3 157 43 3 157 44 3 153 42 3 154 43 3 132 28 Summa 1122 34 0 0 0 0 1156 Antal 21 5 0 0 0 0 26 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 4 240 156 105 10 263 209 4 216 112 4 222 101 4 164 47 4 131 22 4 125 16 4 155 43 4 212 99 4 179 55 4 161 49 4 122 22 4 173 54 4 141 25 4 131 25 4 125 24 4 140 29 4 146 30 4 135 26 4 130 23 4 122 22 4 128 24 4 171 60 Summa 1064 10 209 0 0 0 1283 Antal 22 1 1 0 0 0 24 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 5 226 123 138 21 282 246 5 238 152 141 9 5 192 74 80 3 5 190 69 90 5-28 -
5 163 45 5 202 86 5 163 48 5 186 59 5 179 60 5 244 141 5 167 49 5 193 75 5 185 68 5 162 53 5 167 47 5 200 76 5 165 46 5 147 34 5 161 45 5 160 48 5 218 110 5 162 41 5 161 42 5 165 49 5 191 66 5 182 69 5 181 59 5 168 47 5 168 50 5 209 90 5 162 47 5 168 48 Summa 2116 38 246 0 0 0 2400 Antal 32 4 1 0 0 0 37 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 6 292 253 46 1 245 164 220 130 6 330 420 114 15 260 190 6 235 145 103 9 205 212 6 243 134 6 204 90 6 201 81 6 201 84 6 167 49 6 238 135 6 192 74 6 205 82 6 193 78 Summa 1625 25 566 130 0 0-29 -
Antal 12 3 3 1 0 0 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 7 252 174 89 6 205 93 201 91 396 677 7 277 242 89 5 7 241 163 68 2 7 161 64 7 158 42 7 158 39 7 161 43 7 153 39 7 151 34 7 163 44 7 242 124 7 208 92 7 200 84 7 188 79 7 203 85 7 175 59 7 160 43 7 298 254 7 221 114 7 186 73 7 208 94 7 172 56 7 212 103 7 188 69 7 152 40 7 168 45 7 126 23 7 134 24 7 157 42 7 163 45 7 179 59 7 122 16 7 123 19 7 57 2 7 64 4 7 48 2 Summa 2534 13 93 91 677 0 3408 Antal 36 3 1 1 1 0 42 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g 8 195 80 121 14 254 166 123 14-30 -
8 186 54 93 6 273 204 8 245 148 98 8 8 193 70 97 8 8 178 58 82 4 8 246 161 90 5 8 218 117 86 5 8 168 50 83 5 8 153 39 83 5 8 156 41 8 195 79 8 327 430 Summa 1327 60 370 0 0 14 1771 Antal 12 9 2 0 0 1 24 Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja antal g antal g antal g antal g antal g antal g 1 32 1940 3 10 4 731 0 0 0 0 0 0 2 36 3751 6 38 1 227 0 0 0 0 0 0 3 21 1122 5 34 0 0 0 0 0 0 0 0 4 22 1064 1 10 1 209 0 0 0 0 0 0 5 32 2116 4 38 1 246 0 0 0 0 0 0 6 12 1625 3 25 3 566 1 130 0 0 0 0 7 36 2534 3 13 1 93 1 91 1 677 0 0 8 12 1327 9 60 3 370 0 0 0 0 1 14 Summa 203 15479 34 228 14 2442 2 221 1 677 1 14 Totalvikt fisk g 19061 Totalantal fiskar 255 Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Procent antal 79,6 13,3 5,5 0,8 0,4 0,4 Procent vikt 81,2 1,2 12,8 1,2 3,6 0,1-31 -