Utveckling för Lantmännens växtförädling

Relevanta dokument
för svensk och nordisk marknad

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

I huvudet på en växtförädlare

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Lantmännens växtförädling i havre

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Växtodlingskonferens Brunnby

Allt började långt tidigare!

Moderna verktyg i hybridförädlingen

Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

Forskning, innovationer och nya affärer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Framtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

POM. Programmet för odlad mångfald

REGIONAL JORDBRUKSFORSKNING för Norra Sverige c/o LRF, Sandviksgatan 53, Luleå Tel: , Fax:

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Utveckling och produktion av bioteknisk utrustning

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Nederbörd Brunnby

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

Resistensförädling i stort och smått

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet

Lantmännen ett bondeägt företag

FoU-program för Stiftelsen JTI

Resistens mot fruktträdskräfta i äpple

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Konventionell betningsteknik, m.m.

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

FoU. Special BILAGA TILL GRODDEN NR Vår fantastiska spannmål. Små kärnor med stora möjligheter

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Varmt väder ger snabb utveckling

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Veckorapport - Linköping vecka 22

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat

Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

VGR IT verksamhetsplan 2018

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Såtid höstvete och vårsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd

De skånska odlingssystemförsöken

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

PRESSKONFERENS 31 JANUARI 2019

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

Fusarium ett handelsperspektiv

Utnyttja restkvävet i marken

Att sätta värde på kvalitet

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Transkript:

Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska marknaden. Vi ska kunna erbjuda den svenska marknaden ett brett sortiment Vi ska därför Driva och kontinuerligt utveckla effektiva förädlingsprogram som inriktar sig mot kundernas behov Komplettera med provning av sorter från andra förädlare Upprätthålla och fortsatt utveckla vår teknologiplattform Upprätthålla och ytterligare utveckla ett brett nätverk och delta i strategiska allianser, samarbeta med universitet och andra aktörer Vi är ca 65 medarbetare, inklusive personal vid våra två gårdar 1

Växtförädlingsprogram och förädlingsstationer Vi förädlar för hela Sverige - och för ett internationalt marknad Lännäs Vårkorn Vallväxter Svalöv Höst- & vårvete Vårkorn (Secobra) Havre Vårraps Vallväxter Salix Emmeloord Rågvete Potatis Vårhavre Vi utvecklar sorter med: Hög & stabil avkastning Bra sjukdomsresistens Lågt kadmiumupptag Bra kärnkvalitet t.ex. stora kärnor med låg skalhalt (livsmedel) Kvaliteter för specialapplikationer (betaglukan, högfett) Länder med: Marknadsförda sorter Sorter under utvärdering för marknadsintroduktion Platser för fältförsök/urval Kanada, USA Nya Zeeland, Chile 2

Höstvete Vi utvecklar sorter med: Hög och stabil avkastning Överlägsna agronomiska egenskaper och bra sjukdomsresistens Bra falltal och mycket bra brödvolym Bra gluten och reologisk kvalitet Vi utvecklar sorter med: Mycket hög avkastning Overlägsna agronomiska egenskaper och bra sjukdomsresistens Hög stärkelsehalt Länder med marknadsförda sorter Sorter i avancerade försök Försök FoU - Fokusområden i växtförädlingen Precision, snabbhet och egenskaper Effektiva metoder för genetisk karakterisering (genotyping) DNA-baserade metoder (markörer, genomisk selektion) Effektiva metoder för karakterisering av växters egenskaper (fenotyping) Bildbehandling On-line mätningar på tröskan (NIT/NIR) Kemiska analyser (t.ex. tungmetaller, svamptoxiner, ämnessammansättning) Genetisk variation Identifikation/framställning och inkorsning av nya egenskapen (t.ex. sjukdomsresistens, kvalitet) 3

Växtförädling konsten att selektera rätt Hjalmar Nilsson Urval i praktiken Visuell bedömning Tidiga generationer >10,000 varianter Enstaka plantor eller plantrader Sena generationer >100 varianter Större parceller med upprepningar 4

Urval i praktiken. kan våra svårt Genomisk selektion Selektion baserad på genotyp data Fördelarna är: Snabbare resultat Precision i selektionen Snabbare förädlingscykel Bättre urval av korsningsföräldrar 10 5

Projekt: 6P Public Private Partnership Plant Phenotyping Project Nya egenskaper Exempel: Fusariumresistens och havre Fusarium och mycotoxiner: Biologi, resistenskällor, resistensmekanismer och selektionsmetoder RESIFUS: Fusarium graminearum och DON, 2014-2016, Budget 13,96 MNOK SAFEOATS: Fusarium langsethiae och HT+HT2, 2016-2020, Budget 10,7 MNOK Mistra Biotech: Resultat från RESIFUS används till genomisk selektion. 2016 2019. Budget Task 2.4, Budget 0,6 MSEK 6

Växtförädling skapar mervärden - Varför svensk växtförädling? Sverige har unika klimat- och dagslängdsförhållanden Klimatförändringar ger nya utmaningar Anpassning till nya produktionssystem Hur stärker vi växtförädling för Sverige? För en kostnadseffektiv och framgångsrik svensk växtförädling krävs teknikutveckling Verktygslådan innehåller både verktyg för nya egenskaper och för kostnadseffektiva urval Om inte teknikutvecklingen ska förbehållas multinationella företag krävs ett offentligt stöd för utveckling av nya tekniker Mer offentliga medel till behovsdriven FoU Nya egenskaper: t.ex. sjukdomsresistens, robusthet Nya effektiva förädlingstekniker: t.ex. genomisk selektion Starkare styrning från avnämare på projekt inom offentlig växtförädling och tillämpad forskning 7

TACK 8