Gšteborg i juni Ola Bjšrsander

F RORD FŠrdigstŠllandet av dessa tillšmpade studier innebšr att Œren som juridikstudent pœ Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Šr avslutade. Jag vill framfšra ett stort tack till Lucie Macek fšr all hjšlp och fšr hœrd kritisk granskning av arbetet. DŒ jag nu Šntligen avslutar uppsatsen gœr mina tankar till min všn Magnus hlund, som šnskade att han sjšlv hade fœtt chansen att ta sin examen nœgon dag. Jag vill dšrfšr tillšgna detta verk Magnus minne. Gšteborg i juni 1998 Ola Bjšrsander I

SAMMANFATTNING Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning till ŠmnesomrŒdet. Denna bakgrund utgšrs bland annat av Sveriges EU-anpassning och AktiebolagskommittŽns dšrav fšranledda arbete med Šndringar av aktiebolagslagen, sšrskilt i frœga om aktiebolagets organisation. FramstŠllningens syftes- och mœlformuleringar uttrycks dšrfšr som en ambition att nœ en škad fšrstœelse fšr funktionsfšrdelning och relationer i styrningen av det svenska publika aktiebolaget. FrŠmst betonas betydelsen av styrelsens och bolagsstšmmans funktioner, men Šven andra organ, som till exempel den verkstšllande direktšren, nšmns som viktiga i sammanhanget. Ett medel som anvšnds i framstšllningen Šr studier av fransk och engelsk bolagsrštt. NŒgra av bolagsršttens grundproblem Šr relaterade till rollfšrdelningen inom aktiebolaget samt intressekonflikter som uppstœr till fšljd av denna rollfšrdelning. Genom en granskning av konflikterna med ršttsekonomiskt perspektiv, kan orsakerna till varfšr en viss juridisk lšsning valts fšr ett visst problem fšrtydligas. PŒ detta sštt belyses nœgra konfliktmotverkande regelsystem i aktiebolagslagstiftningen, fršmst lojalitetsplikten och minoritetsskyddet. Det framgœr relativt tydligt, att det finns ett starkt behov av ramlagstiftning av detta slag, eftersom olika sšrintressen annars alltfšr lštt kan gšra sig gšllande. Enligt ett ekonomiskt synsštt kan konfliktanalysen anvšndas som hjšlp fšr att tydliggšra, fšrstœ och kanske stšvja de hot mot bolagssyftet Ð avkastning pœ Šgarnas aktieinvesteringar Ð som sšrintressena kan sšgas utgšra. Fšr att kunna anvšnda konfliktanalysen pœ detta sštt, ges nœgra exempel pœ vilka som kan tšnkas stœ fšr olika sšrintressen, och hur dessa kommer till uttryck. Sammantaget utgšr avsnittet med ršttsekonomi en fond till den fortsatta framstšllningen i sin helhet. En šversiktlig problemanalys med avseende pœ internationell bolagsjuridik, och komparativa studier av denna, inleder en internationell utblick. Bolagsstrukturer i Sverige, Frankrike och England presenteras elementšrt, och tyngdpunkten Šr dšrvid lagd pœ den centrala organisationens utformning. Beskrivningarna har det svenska publika aktiebolagets uppbyggnad som mall. Detta gšr att sambanden mellan ršttsordningarnas olika lagstiftning framgœr vid en granskning av de olika byggstenarna: bolagsbildning, vissa formkrav, allmšnna krav et cetera. Uppsatsen inriktas sedan i stšrre utstršckning Šn tidigare mot detaljfrœgor, och fokuseras pœ de centrala bolagsorganen i svensk rštt. Organens roller i bolaget, deras primšra uppgifter och nœgra problem som kan uppstœ vid utšvandet av dessa konkretiseras. Detta sker genom redogšrelser fšr bland annat bolagsstšmmans olika maktmedel, sœsom exempelvis rštten att utse styrelsens ledamšter och rštten att ge direktiv till bolagsledningen, samt Šven fšr de problem som uppstœr dœ aktiešgare vill utnyttja sin rštt till inflytande. Styrelsens ansvarsomrœden och kompetenser beskrivs kortfattat, tillsammans med den grund frœn vilken dessa kan hšrledas. I anslutning till detta omrœde betonas styrelsens och andra ledningsorgans sjšlvstšndighet, och deras i fšrhœllande till bolagsstšmman relativt starka maktpositioner i stora aktiebolag. HŠnvisningar gšrs till aktuell lagstiftning och debatt i doktrinen, samt Šven till aktiebolagsršttens utveckling i nuet och i framtiden. Denna utveckling exemplifieras genom referenser till AktiebolagskommittŽns pœgœende arbete och till en nyligen framlagd proposition om aktiebolagets organisation. Utrymme ges ocksœ fšr en beskrivning av organliknande konstellationer inom aktiebolaget. Dessa innefattar till exempel en arbetande styrelseordfšrande, en koncernchef eller sœ kallade shadow directors. Avhandlingen tar dšrefter upp nœgra olika former av ansvar som kan aktualiseras i de fall dœ bolagskonflikter inte kan lšsas utom juridiken, eller dœ nœgon form av organkompetens eller makt missbrukats. En beskrivning ges av hur ansvaret Šr uppdelat mellan de olika aktšrerna i II

bolaget, och Šven bolagets egna ansvar tas upp. Tyngdpunkten ligger vid den ansvarsdel som ligger pœ bolagets ledning, och de speciella fšrhœllanden som kršvs fšr att realisera ledningens olika typer av ansvar: ansvaret mot bolaget samt ansvaret mot aktiešgare och andra. I denna del tas Šven bolagsansvarets konstruktion i Frankrike och England upp i ett par korta avsnitt. Uppsatsen avrundas slutligen med nœgra personliga synpunkter och funderingar i kapitel sex. III

INNEH LLSF RTECKNING BILDER OCH TABELLER... V F RKORTNINGAR...VI KAPITEL I INLEDANDE KOMMENTARER... 1 1 BAKGRUND...1 2 SYFTE...1 3 AVGR NSNINGAR...2 4 METOD...2 4.1 Terminologi...3 KAPITEL II N GRA GRUNDPROBLEM I AKTIEBOLAG... 4 1 INLEDNING...4 2 ROLLF RDELNING I BOLAGET...4 2.1 Ledningens stšllning i bolaget...5 2.2 garnas stšllning i bolaget...6 3 INTRESSEGRUPPER OCH KONFLIKTER...6 3.1 Intressegrupper i bolaget...7 3.2 Konflikt mellan Šgare och ledning...8 3.3 Konflikt mellan skilda Šgarkategorier...10 KAPITEL III BOLAGSORGANISATION I TRE L NDER... 13 1 INLEDNING...13 2 PROBLEM MED NATIONELLA LAGAR I ETT INTERNATIONELLT SAMMANHANG...13 3 SVERIGE...14 3.1 AllmŠnt om svenska aktiebolag...14 3.2 Bildande av aktiebolag...15 3.3 Aktier och aktiekapital...15 3.4 AllmŠnt om bolagets organisationsstruktur...16 3.5 BolagsstŠmma...16 3.6 Styrelse...16 3.7 VerkstŠllande direktšr...16 4 FRANKRIKE...17 4.1 AllmŠnt om franska aktiebolag...17 4.2 Bildande av SociŽtŽs Anonymes...17 4.3 Aktier och aktiekapital...18 4.4 AllmŠnt om bolagets organisationsstruktur...18 4.5 AssemblŽ des actionnaires...18 4.6 Le conseil och la directoire...19 4.7 Le PrŽsident du conseil...21 5 ENGLAND...22 5.1 AllmŠnt om engelska aktiebolag...22 5.2 Bildande av limited liability companies...23 5.3 Aktier och aktiekapital...23 5.4 AllmŠnt om bolagets organisationsstruktur...24 5.5 General meeting of shareholders...24 5.6 The board of directors...25 5.7 The managing directors...26 5.8 The secretariate...27 KAPITEL IV BOLAGSORGANENS FUNKTIONER... 28 1 INLEDNING...28 2 BOLAGSST MMAN...28 2.1 Styrelseval Ð en majoritetskompetens?...28 2.2 Fullmakter Ð ett maktmedel...29 IV

2.3 Vinstutdelning et cetera Ð ett gemensamt ansvarsomrœde...30 2.4 RšstrŠttsbegrŠnsning Ð en missriktad maktfšrdelningsmetod?...31 2.5 Aktiers ršstvšrde Ð maktmedel eller ršttighetsfšrdelning?...33 2.6 BolagsstŠmmans rštt att ge direktiv till ledningen...34 3 STYRELSEN...35 3.1 Behšrighet och befogenhet...36 3.2 Styrelsens sjšlvstšndighet...37 4 VERKST LLANDE DIREKT R...38 5 ORGANLIKNANDE KONSTELLATIONER...38 5.1 Direktion och vice verkstšllande direktšr...39 5.2 Arbetande styrelseordfšrande och arbetsutskott...39 5.3 Koncernchef och divisionsstyrelse...40 5.4 De facto och shadow director...41 KAPITEL V ANSVARSUPPDELNING... 43 1 INLEDNING...43 2 AKTIE GARES ANSVAR...43 3 BOLAGETS ANSVAR...44 4 LEDNINGENS ANSVAR...44 4.1 Ansvar mot bolaget...45 4.2 Ansvar mot aktiešgare och annan...46 4.3 NŒgot om ledningens straffansvar...48 4.4 vriga ansvarstyper...48 5 N GOT OM BOLAGSANSVAR I FRANKRIKE...48 6 N GOT OM BOLAGSANSVAR I ENGLAND...49 KAPITEL VI SLUTKOMMENTAR... 51 K LLF RTECKNING... 53 BILDER OCH TABELLER INTRESSEKONFLIKTER OCH DERAS REGLERINGSMODELLER...8 R STR TTSBEGR NSNINGAR I 218 SVENSKA AKTIEMARKNADSBOLAG 1994/07/27...33 R STV RDESSKILLNADER MELLAN OLIKA AKTIESLAG I 194 SVENSKA AKTIEMARKNADSBOLAG 94/01/01...34 STRUKTUREN I AKTIEBOLAGSLAGENS SKADEST NDSSANKTION...45 V

F RKORTNINGAR ABL 1975 Œrs aktiebolagslag art. article, artikel AvtL lag (1915:218) om avtal och andra ršttshandlingar pœ fšrmšgenhetsršttens omrœde BrB Brottsbalken CA Companies Act 1985 (1985 c 6) Cc Code civil D 67-236 le džcret 67-236 du 23 mars 1967 EEIG Europeiska Ekonomiska IntresseGrupperingar EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen EURL entreprise unipersonelle ˆ responsabilitž limitže F franska franc(s) HB Handelsbalken kr svenska kronor L 66-537 la loi 66-537 du 24 juillet 1966 sur les socižtžs commerciales Ltd private limited company plc public limited company prop proposition SA la socižtž anonyme SARL socižtž ˆ responsabilitž limitže SFS svensk fšrfattningssamling SkadestL skadestœndslag (1972:207) SOU Statens offentliga utredningar VD VerkstŠllande direktšr engelska pund VI

Kapitel I INLEDANDE KOMMENTARER 1 Bakgrund Den svenska bolagsrštten har under 1990-talet Šgnats ett mycket stort intresse, bland annat dšrfšr att Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen tvingat fram en omfattande anpassningsprocess av lagstiftningen pœ detta omrœde. Den metod som fršmst anvšnds av EU:s organ fšr att fšrmœ medlemsstaterna att harmonisera de nationella lagar som stiftas Šr šverstatliga direktiv. PŒ en rad viktiga punkter, till exempel i frœga om indelning av aktiebolag i kategorierna privata respektive publika bolag, har reformer redan genomfšrts. Fram till 1994 fanns bara en form av aktiebolag att tillgœ i Sverige. Anledningen till att detta fšrhœllande Šndrades var, att anpassningen till vissa av bolagsdirektiven annars hade inneburit orimliga konsekvenser fšr ett stort antal smœ aktiebolag. De stora fšretag som Šr motorn i den všsterlšndska marknadsekonomin verkar nšstan uteslutande genom olika varianter av bolag som befriar Šgarna frœn personligt ansvar, och aktiebolagsformen Šr den viktigaste av dessa. 1 Men eftersom bolagsdirektiven fršmst riktar in sig pœ de stora bolagen, sœ fungerar alltsœ inte vissa av de nya reglerna sšrskilt bra fšr smœ bolag. Vidare har den sœ kallade AktiebolagskommittŽn framstšllt en lœng rad fšrslag pœ ytterligare Šndringar av den nuvarande aktiebolagslagen (lag 1975:1385). 2 Alla dessa Šndringar kan dock inte direkt hšrledas frœn en EU-anpassning. I framtiden všntas en helt ny aktiebolagslag tršda i kraft, dœ en fullstšndig genomgœng av nuvarande lagstiftning hunnit gšras. Huvuddelen av de fšreslagna Šndringar som direkt ršr bolagsorganen har publicerats i betšnkandet Aktiebolagets organisation, SOU 1995:44, samt i propositionen 1997/98:99. Dessa Šndringar i aktiebolagslagen fšreslœs i propositionen tršda i kraft den 1 januari 1999. SŒledes ršr uppsats- Šmnet ett mycket aktuellt omrœde av bolagsrštten, nšmligen relationerna mellan de olika bolagsorganen. Att tillgodogšra sig kunskap om andra lšnders ršttsordningar Šr en viktig del i en stršvan att bšttre fšrstœ den egna nationella lagstiftningen. Efter Sveriges intršde framstœr detta kunskapsbehov tydligare Šn det gjort tidigare, eftersom harmoniseringsprocessen i EU Šr tšnkt att sœ smœningom leda till en škad integration av Europas stater. Konformitet mellan de olika nationella lagarna anses vara nyckeln till en fungerande union. Det Šr dock lœngtifrœn lštt att inom en kort tidsrymd fšršndra lagar och traditioner som vuxit fram under loppet av flera sekler, ett faktum som framstœr mycket tydligt pœ bolagsršttens omrœde. NŒgra av de sœ kallade bolagsdirektiven har dšrfšr Šnnu inte kunnat genomfšras pœ grund av stor oenighet mellan EU:s medlemsstater. FrŒgan om vilken genomslagskraft icke implementerade direktiv kan anses ha haft pœ lagstiftningen Šr nœgot oklar, men i den ršttsvetenskapliga debatten har de i vart fall varit aktuella under lœng tid. 2 Syfte Syftet med uppsatsen Šr att gšra en aktuell framstšllning av ršttslšget pœ aktiebolagsomrœdet, fršmst vad betršffar aktiebolagens centrala organisation. Tyngdpunkten Šr lagd vid en studie av fšrhœllandet mellan styrelsen och aktiešgarna fšrenade vid bolagsstšmma. MŒlet Šr att nœ en škad fšrstœelse fšr funktionsfšrdelningen mellan dessa organ i det svenska aktiebolaget. 1 Fšr en skildring av nœgra teoretiska resonemang som fšrklarar fšrekomsten av begršnsat ansvar, se Bergstršm & Samuelsson s 49 ff. 2 KommittŽn utsedd genom Dir 1990:46 versyn av aktiebolagslagen. 1

Ansvarsfšrdelningen i bolaget mellan bolagsorganen kan sšgas bli fšrtydligad genom en analys av lagens bestšmmelser om bolagsledningens uppgifter och ansvar. DŠrmed lšggs ocksœ en stor vikt vid regler om fršmst styrelsens skyldigheter och ansvar. Fšr att skapa ett bredare underlag fšr analysen, innehœller uppsatsen dels inslag av ršttsekonomi, och dels jšmfšrelser med utlšndska ršttsordningar. De ršttsekonomiska inslagen Šr Šgnade att i viss mœn belysa varfšr vissa regleringar i aktiebolagslagen sšgs vara nšdvšndiga, och den komparativa utblicken skall komplettera den švriga framstšllningen samt ge perspektiv pœ den svenska bolagsrštten. 3 AvgrŠnsningar Arbetet innehœller beskrivningar och jšmfšrelser av lagstiftningen om olika nationella bolagsbildningar, dock med den absoluta tyngdpunkten pœ svensk rštt. BegrŠnsningen av det internationella temat Šr gjord sœ, att framstšllningen beršr svensk, fransk och engelsk rštt. Vidare begršnsas jšmfšrelsen till att handla om de bolagsformer som Šr avsedda fšr fšretag med mœnga Šgare och omfattande verksamhet. I Sverige benšmns denna bolagsform publika aktiebolag, och de nšrmaste motsvarigheterna i Frankrike och England Šr SociŽtŽs Anonymes respektive Public Limited Liability Companies. De bolagsorgan som fršmst avhandlas Šr styrelse och bolagsstšmma. DŒ jag beskriver bolagets ledningsfunktioner innefattar jag i ledningsbegreppet oftast bœde styrelsen och andra fšretagsledare. I viss mœn beršrs dšrfšr Šven andra organ, som till exempel verkstšllande direktšr och styrelsens ordfšrande i separata redogšrelser. Revisorernas stšllning i aktiebolaget tas dšremot inte alls upp till behandling. Jag behandlar inte heller specifika koncernfrœgor annat Šn šversiktligt, som till exempel i frœga om koncernchefens stšllning i bolaget. Till sist gšr jag den avgršnsningen att jag inte behandlar bšrsrštt, eftersom detta skulle tvinga fram en alltfšr omfattande beskrivning av ett enskilt ŠmnesomrŒde. Som redan antytts, anses allmšnt att aktiebolag Šr viktiga inslag i samhšllsekonomin i stort. Det švergripande ŠndamŒlet med att tillœta fšretag att idka verksamhet i denna skyddade form, kan sœlunda inte enbart vara att gynna privata kapitalinvesteringar. Huruvida en aktiebolagsršttslig studie skall eller bšr omfatta mer Šn den konkreta bolagsdriften, eller koncentreras till enskilda fšreteelser, Šr i ett sœdant perspektiv en intressant frœga. Denna frœga Šr dock enligt min uppfattning av filosofisk art, och ett utfšrligt resonemang skulle i sig sjšlvt kunna fylla en hel avhandling. Mina ramar Šr relativt snšva, och omfattar inte mer Šn i begršnsad omfattning annat Šn nœgorlunda konkreta frœgestšllningar. Min utgœngspunkt blir dšrfšr, att syftet med aktiebolag Šr att generera avkastning pœ aktiešgarnas kapital. FrŒgan om i vilken mœn ŠndamŒlet med aktiebolagslagstiftningen kan sšgas vara att fršmja andra syften lšmnar jag dšrhšn. 4 Metod Uppsatsen komponeras med en tematisk disposition som grund, det vill sšga att Šmnet delas in i olika teman som fšrst beskrivs vart och ett fšr sig. Det fšrsta temat syftar till att presentera nœgra av de problemstšllningar som omger aktiebolaget och dess interna aktšrer. Syftet Šr att med ett ršttsekonomiskt synsštt i nœgon mœn skapa en fšrstœelse fšr orsakerna till de regleringar om bolagsorganen lagstiftaren valt att gšra i aktiebolagslagen. Det andra temat Šr en enklare beskrivning av aktiebolagets struktur samt organisation i vardera Sverige, England och Frankrike. Dessa bœda teman Šr Šgnade att ge en grundlšggande orientation i hur ett aktiebolag byggs upp, och varfšr det byggs pœ ett visst sštt. Denna orientation fungerar dšrmed 2

som en introduktion till fšljande avsnitt, samtidigt som det relativt breda perspektivet utgšr en ram fšr uppsatsšmnet. Efter de inledande delarna av uppsatsen, disponeras de olika avsnitten efter olika sammanhang. Dessa sammanhang fšrsšker jag efterhand knyta ihop till en helhet, fšr att till sist kunna jšmfšra olika fšrhœllanden och dšrmed eventuellt nœ det švergripande syftet med uppsatsen. 4.1 Terminologi Fšr att kunna analysera och fšrstœ nœgra av de delar av bolagsrštten som ršr aktiebolagens kšrna, de styrande organen, gšr jag ett fšrsšk att klargšra nœgra begrepp och termer. Jag beskriver sœlunda betydelsen av nœgra i diskussioner kring aktiebolag vanligt fšrekommande uttryck, till exempel ansvar och makt. Uttrycken har ofta en skiftande innebšrd i olika sammanhang, bœde inom och utom juridikens všrld. Detta Šr naturligtvis inte nœgot tillfredsstšllande faktum, och Šven om min framstšllning inte pœ nœgot sštt Šr uttšmmande, ger den kanske ŠndŒ en fingervisning om vilken innebšrd som kan ligga i viss terminologi. Att tankegœngar kring sprœkets finesser i juridiken Šr av intresse markeras bland annat av debatten kring betydelsen av behšrighet och befogenhet i ABL 8:14, vilket Šr ett av de omrœden jag beršr nedan. 3

Kapitel II N GRA GRUNDPROBLEM I AKTIEBOLAG 1 Inledning Detta kapitel beskriver bolagsršttens fšrdelning av roller mellan fšretagets interna aktšrer, och de vanligaste typerna av konflikter mellan dessa roller. Dessa konflikter kan sšgas utgšra en del av bolagsršttens grundproblem. Vidare kommer jag att beskriva hur olika komponenter i dessa konflikter namnges fšr att lagtekniska lšsningar skall mšjliggšras. De problem som redovisas hšr utgšr alltsœ en viktig bakgrund till varfšr bolagsrštten regleras enligt vad som fšljer i senare kapitel. Hela kapitlet har en teoretisk pršgel. Vid studier av ett specifikt bolagsršttsligt problem finns uppenbara fšrdelar med att anvšnda ekonomisk analys och dess metoder, i anslutning till en arbetsmetod av mer juridisk karaktšr. Detta understryks av Bergstršm och Samuelsson, vilka menar att ett sœdant arbetssštt škar precisionen i forskningen, och Šven Dotevall stšller sig positiv till att i viss mœn fšsta avseende vid ekonomisk analys: ÓÉen effekt av att beakta ekonomiska fšrhœllanden vid ršttsliga analyser Šr att ršttsregler klargšrs och ršttsliga begrepp kan preciserasó. 3 DŒ jag i min uppsats fšrsšker beskriva ansvarsfšrdelningen mellan olika bolagsorgan, kommer jag dšrfšr att i viss mœn gœ šver gršnsen fšr en strikt traditionell juridisk metod. Enligt min uppfattning mœste Ð i vart fall generellt sett Ð det grundlšggande syftet med ett aktiebolags verksamhet vara, att generera avkastning pœ aktiešgarnas i bolaget investerade kapital. Den avkastning som aktie- Šgarna sœlunda har rštt att utfœ, kan minskas eller elimineras genom att andra intressen Šn avkastningsintresset tillgodoses. En av fšrdelarna med ett ršttsekonomiskt inslag i en analys, Šr att ršttsekonomin kan tydliggšra sœdana hot mot bolagssyftet, samt i viss mœn Šven belysa ŠndamŒlet med vissa bolagsršttsliga regler. 2 Rollfšrdelning i bolaget Om det gœr att reda ut hur rollfšrdelningen ser ut inom aktiebolag, Šr det sedan enklare att Šven belysa hur bland annat ansvar fšrdelas mellan de olika rollerna. Olyckligtvis (fšr ett teoretiskt resonemang) bestœr aktiebolaget av ett dynamiskt samspel mellan mœnga olika parter, varfšr detta inte lœter sig gšras utan svœrigheter. UtgŒngspunkten fœr dœ bli relativt enkla modeller av byggstenarna i aktiebolagets struktur. Till att bšrja med erhœller ett bolag genom sin registrering en egen identitet, en juridisk person uppstœr. 4 Bolaget Šr dšrmed till sitt všsen skilt frœn de fysiska personer som Šger det, och frœn dem som styr fšretaget i švrigt. Om man utstršcker begreppet styrning en smula, kan fšrmodligen en styrande funktion sšgas ligga Šven hos politiker, lagstiftare och andra med makt att pœverka de yttre fšrutsšttningarna fšr bolagets existens (genom lagar om skatt, arbete, redovisning, brott et cetera). Jag anspelar dock hšr enbart pœ bolagets inre fšrhœllanden. Ett aktiebolag kan sœlunda ŒlŠggas ett eget civilršttsligt ansvar i en tvist mellan bolaget och tredje man. 5 Bolaget ansvarar dšrvid sjšlvt med sitt egna kapital fšr eventuella skadestœnd, eller fšr andra ekonomiska konsekvenser av exempelvis ett kontraktsbrott i en affšrsrelation. garna har visserligen en gœng satsat detta bolagets kapital, men kan inte frigšra detta annat Šn genom en fšrsšljning av sina aktier. En juridisk person kan av naturliga skšl, trots sin eko- 3 Bergstršm & Samuelsson s 20 samt Dotevall s 52. Enligt min uppfattning verkar dock de fšrras Œsikt vara att en fullstšndig integrering av metoderna Šr šnskvšrd, medan den senare nšjer sig med att konstatera att den juridiska analysen kan stšdjas av en sekundšr ekonomisk analys. 4 Se Bergstršm & Samuelsson s 55 f om ršttspersonlighet m m, samt Šven hman s 311 ff. 5 I SOU 1997:127 fšreslœs att Šven straffansvar skall kunna ŒlŠggas en juridisk person, se avsnitt V:4 nedan. 4

nomiska sjšlvstšndighet, inte sjšlv bestšmma šver sin inriktning eller fatta och genomfšra beslut fšr sin verksamhet. Bolaget mœste dšrfšr verka genom representanter, agenter som agerar fšr bolagets rškning. 6 Definitionen av vad en agent Šr, fšrefaller inte vara helt liktydig i alla sammanhang. Begreppet hšrršr dock frœn fšretagsekonomisk teoribildning, och dœ sšrskilt frœn den sœ kallade principal-agent teorin, vilken handlar om relationen mellan olika partsintressen i exempelvis ett aktiebolag. 7 Enligt denna teori kan agenten definieras som en uppdragstagare med delegerade befogenheter att agera och fatta beslut fšr huvudmannens rškning, enligt ett kontraktsfšrhœllande dem emellan. Huvudmannen brukar alltsœ i detta sammanhang benšmnas principal. 2.1 Ledningens stšllning i bolaget En direkt šversšttning av de i ekonomisk teori anvšnda orden agent och principal till juridiska termer vore mycket svœr att gšra. DŒ bolagets och dess organs ršttsliga stšllning diskuteras, kan det dock vara svœrt att skapa mer exakta definitioner fšr rollerna i fšretaget. Av denna anledning bšr anvšndningen av beteckningarna agent och principal fšr att beskriva vissa juridiska fšrhœllanden ŠndŒ nœ en klargšrande funktion. Att anvšnda begrepp som hšrleds frœn olika grenar av ršttsvetenskapen Šr ocksœ vanskligt, dœ man i dessa fall inte alltid kan applicera de redan etablerade betydelser som Šr inbakade i dem. Dotevall diskuterar huruvida styrelseledamot och verkstšllande direktšr Šr att betrakta sœsom sysslomšn, fullmšktige, legala stšllfšretršdare eller organ. Han fastnar slutligen fšr beskrivningen av styrelseledamot och verkstšllande direktšr som innehavare av Óen organstšllningémed drag av sysslomannaskapó. 8 Rodhe skriver att ÓI fšrhœllande till aktiebolaget intar styrelsen och VD en stšllning, som mycket liknar en sysslomansó. 9 En syssloman Šr en person som enligt avtal har till uppgift att skšta nœgon annans ekonomiska eller ršttsliga angelšgenheter. Denna beskrivning ryms inom den ram som ges av HB 18 kapitlet, ÓOm sysslomšn eller ombudsmšnó. Vid den lagen gšrs ocksœ en hšnvisning till avtalslagens andra kapitel, vilket handlar om fullmakter. 10 Ingen av dessa lagar kan dock ges direkt tillšmpning pœ bolagsorganen, dels dšrfšr att aktiebolagslagen och bolagsordningen sœ gott som exklusivt reglerar dessa, och dels dšrfšr att bolagsorganen har en vidare funktion Šn den som kan ges en fullmšktig eller syssloman. 11 Enligt ovan sagda Šr det sœledes uppenbart att styrelse och verkstšllande direktšr inte kan betecknas sœsom rena sysslomšn, medan det ligger nšrmare till hands att beskriva dem som agenter. En sœdan avgršnsning skulle dessutom gšra det enklare att inordna de facto-organ som arbetande styrelseordfšrande och koncernchef tillsammans med de av lagen erkšnda organen i fšretagets rollfšrdelning. AktiebolagskommittŽn erkšnner indirekt, att en sœ kallad arbetande styrelseordfšrande ryms inom aktiebolagslagens ramar, sœ lšnge denne inte šverskrider gršnsen mot verkstšllande direktšrens kompetensomrœde. 12 KommittŽn menar, att deras fšrslag om att ledningen skall tvingas utarbeta en arbetsordning Šr ett tillršckligt tydliggšrande av rollfšrdelningen mellan styrelse och direktion. DŠrmed skulle problemet med en sœ kallad Óarbetande styrelseordfšrandeó i organisationen vara ur všrlden. En annan effekt blir, enligt min uppfattning, att fšrhœllandet mellan styrelsen och bolaget/aktiešgarna i stšrre utstršckning Šn tidigare kan liknas vid ett kontraktsfšrhœllande. 6 Jfr Gower s 178, sšrskilt not 1. 7 Jfr Šven Dotevall s 56. 8 Dotevall s 273 ff, sšrskilt s 277. 9 Rodhe s 237 10 Lag (1915:218) om avtal och andra ršttshandlingar pœ fšrmšgenhetsršttens omrœde 11 Jfr Dotevall s 276 samt Bergstršm & Samuelsson s 195 f. Det kan Šven nšmnas, att i engelsk rštt behandlas ledningsorganen pœ ett sštt som ligger nšra den svenska fullmaktslšran; se t ex hman s 99 ff om the Law of agency etc. 12 SOU 1995:44 s 41och s 204 f. Jfr Šven nedan, t ex avsnitt IV:5. 5

ven detta talar fšr att det gœr att gšra en adekvat sammankoppling mellan de facto-organens roller och de som innehas av lagenliga organ, samt dšrmed ocksœ gšra en jšmfšrelse av ansvarsfšrdelningen dem emellan mšjlig. Till sist skall understrykas, att det Šr en stark fšrenkling att behandla hela bolagets ledning som en homogen grupp. Arbetsuppgifterna skiljer sig Œt mellan styrelse och verkstšllande direktšr. Styrelsen har i allmšnhet lœngsiktiga strategiska uppgifter samt švervakar den verkstšllande direktšren, vilken i sin tur skšter den kortsiktiga taktiken Ð det vill sšga vad som betecknas den lšpande verksamheten. Vidare kan det inom styrelsen, som antytts ovan, existera ledamšter med olika kompetensprofiler, vilket ocksœ inverkar pœ ansvarsfšrdelningen. Dessa omstšndigheter behandlas vidare nedan, fršmst i avsnitt IV:5.2. 2.2 garnas stšllning i bolaget FrŒgan om vem som Šr huvudman, eller principal enligt ovan anvšnda terminologi, i aktiebolaget har inte nœgot sjšlvklart svar. r det bolaget som juridisk person eller aktiešgarna som Šr principal? 13 I bolagets externa affšrer bšr bolaget sjšlvt kunna betraktas som principal, bland annat eftersom det dœ har ett allmšnt skadestœndsansvar enligt skadestœndslagen. 14 Anledningen Šr, att skadegšrande handlingar av dess agenter styrelse och verkstšllande direktšr i dessa fall betraktas som om bolaget sjšlvt agerat. 15 I bolagsinternt avseende dšremot bšr aktiešgarna kunna betraktas som principaler fšr ledningen med ett švertagande av bolagets huvudmannastšllning. 16 Motiveringen fšr detta kommer av den underordnade stšllning som ledningen enligt aktiebolagslagen har i fšrhœllande till aktiešgarna genom bolagsstšmman. 17 Ledningen utses av detta organ, och svarar ocksœ infšr stšmman fšr sina handlingar. Om ledningen under utšvande av sitt uppdrag vœllar bolaget skada, har sœledes aktiešgarna rštt att utkršva ansvar fšr den fšrlust de Œsamkats, pœ ett sštt som liknar den rštt huvudmannen har i sysslomannafšrhœllanden. Dessutom Šr det sœ, att Šgare av aktier i bolaget visserligen kontrollerar bolagets existens i grunden, men de Šger ingen rštt att fšretršda bolaget utœt mot tredje man. DŠrfšr mœste alltsœ aktiešgarna agera genom fšretršdare i externa fšrhœllanden. 3 Intressegrupper och konflikter Enligt ovanstœende resonemang uppstœr flera principal-agentrelationer, och fšljaktligen ocksœ ett antal mšjliga orsaker till konflikt i dessa relationer. Den enklaste fšrklaringen till varfšr en konflikt uppstœr, Šr att olika aktšrer kan ha skilda Ð och mer eller mindre ofšrenliga Ð syften med sitt agerande. Detta tas upp i flera avsnitt nedan. Intressekonflikter kan leda till effektivitetsproblem i fšretaget, och i všrsta fall ocksœ aktioner frœn nœgon bolagets intressent som skadar bolaget eller andra intressenter. DŠrmed skulle ŠndamŒlet med aktiebolagsdriften kunna bli svœrare att uppnœ, vilket betyder att syftet med aktiebolagslagen delvis kan sšgas vara att lšsa nšmnda konfliktsituationer. 13 Jfr t ex Gower s 178 f, dšr det sšgs att bolaget i och med sin konstitution utsett agenter och delegerat makt till dessa, varfšr bolaget Šr att betrakta sœsom huvudman. Detta fœr sedan betydelse dœ frœgor om bolagets eventuella bundenhet till olika handlingar diskuteras. Detta resonemang speglar naturligtvis engelsk rštt, se not 11 ovan. 14 Jag vill hšr sšrskilt understryka, att ett anvšndande av termen ÓprincipalansvarÓ inte gœr att tillgripa i detta sammanhang. Termen Šr reserverad fšr det ansvar bolaget har som arbetsgivare fšr skadegšrande handling av arbetstagare, enligt skadestœndslagen (1972:207) 3 kap 1. 15 Se Nial s 313. Bolaget ansvarar om skada ÓÉfšrorsakas av nœgon som har sœdan stšllning i associationen att denna sjšlv anses ha fšrorsakat skadanó. Dessa personer Šr styrelseledamšter och VD: de ÓÉrŠknas som organpersoner och ej som arbetstagareó, Nial s 316. Jfr Šven hman s 330 ff. 16 Jfr H Karlgrens argumentation pœ s 236 i Studier šver privatršttens juridiska personer och samfšlligheter utan ršttspersonlighet, Gšteborg 1929, cit frœn Dotevall s 275. 17 Detta fšrhœllande kan antas vara sšrskilt tydligt i bolag med koncentrerat Šgande. 6

3.1 Intressegrupper i bolaget Fšretagets rollfšrdelning kan enligt ekonomiska teorier beskrivas genom indelning av fšretaget i olika intressegrupper. 18 I denna uppsats appliceras begreppet intressegrupper fršmst pœ i aktiebolagslagen fšrekommande fraktioner, det vill sšga aktiešgare (minoritet och majoritet) samt bolagets ledning (styrelse och verkstšllande direktšr). Genom olika analysmetoder kan idžer utformas, om hur olika till dessa intressegrupper relaterade problem inom bolagsrštten bšst kan lšsas fšr att nœ vissa šnskade resultat. Det handlar vanligen om att anlšgga ett visst perspektiv pœ problemstšllningen, och pœ sœ sštt sška ett visst svar. En av tre vanliga angreppsvinklar Šr att utršna, vilket fšrhœllande mellan olika intressenter i ett aktiebolag som vore bšst fšr att uppnœ ekonomisk effektivitet, en annan att utršna en existerande lagstiftnings ekonomiska effekter pœ fšretaget. Ytterligare en variant Šr att fšrsška fšrutsšga, vilken bolagsrštt som kommer att stiftas, eller varfšr en viss juridisk lšsning valts fšr ett visst problem. 19 I aktiebolagsršttslig debatt och forskning har pœ senare Œr utvecklats en hel del frœgor som har slšktskap med dessa perspektiv. Enligt hman Šr anvšndningen av modeller med intresseskydd som huvudtema ett starkt fšrenklat sštt att beskriva aktiebolagsrštten som mœste anvšndas med urskiljning. hman menar vidare, att fšrhœllningssšttet kan hšrledas frœn den sœ kallade intressejurisprudensen. Han anser att denna skola fšr juridisk analys, och dess inneboende terminologi, Šr nœgot fšrœldrad Šven om den ibland kan ÓÉsŠgas utgšra ett framstšllningstekniskt hjšlpmedeló. 20 En frœga som Šr aktuell i dagslšget, Šr den om sœ kallad corporate governance. 21 Inte minst visas detta genom att fšretagets organisationsproblem behandlas i ett betšnkande av AktiebolagskommittŽn vari frœgan fœr stor uppmšrksamhet, sšrskilt genom den dšr uttalade ambitionen att stšrka Šgarinflytandet i fšretagen. 22 I en diskussion om kontroll och švervakning av en verksamhet kan snabbt konstateras, att de olika intressegrupperna i ett fšretag inte har samma mšjligheter. Med detta menas, att de dels kan vara bundna till ett visst handlingsmšnster enligt lag, och dels att detta inte alltid ger dem proportionellt lika mšjligheter att pœverka olika fšrhœllanden i bolaget. AvstŒndet mellan styrelse och Šgare škar oftast i takt med att bolaget všxer, och detta kan i sig sjšlvt ge upphov till konflikter mellan skilda intressen. Aktiebolagslagen kan dœ ses som ett fšrsšk att stšvja dessa konflikter: dels genom att fšrhindra deras uppkomst, och dels genom att lšsa dem eller begršnsa dem om de redan intršffat. FšrhŒllandet mellan tre viktiga intressekonflikter och de inom aktiebolagsrštten valda regleringsmodellerna kan šversiktligt beskrivas som i figuren nedan. 18 T ex ršttsekonomisk teori och organisationsteori. Se Šven Dotevall s 59. 19 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 16 ff, som ger en utfšrligare beskrivning av ršttsekonomins tillšmpningar. 20 hman s 36Ð39. 21 Termen avser fršmst fšrhœllandet mellan aktiešgarintresset och ledningens handlande: styrning och kontroll av bolag, se t ex Dorresteijn s 101. FrŒgan Šr dock pœ intet sštt ny: redan 1776 tog Adam Smith upp Šmnet i The Wealth of Nations. 22 SOU 1995:44, se t ex s 11. 7

Intressekonflikter och deras regleringsmodeller Intressekonflikt Regleringsmodell Fšretagsledning AktieŠgare Lojalitetsplikt Majoritet Minoritet Minoritetsskydd AktieŠgare BorgenŠrer BorgenŠrsskydd KŠlla: Bergstršm & Samuelsson s 27 Inom ramen fšr denna uppsats Šr konflikten mellan fšretagsledning och aktiešgare den centrala problemstšllningen, men Šven konflikter mellan majoritets- och minoritetsšgare Šr intressant fšr framstšllningen. DŠremot Šgnar jag inget stšrre utrymme Œt den i relation till fšretaget externt riktade konflikten mellan aktiešgare och bolagets borgenšrer. 3.2 Konflikt mellan Šgare och ledning Det Œligger alltid ledningen att fršmja bolagets intresse, vilket vanligen betyder aktiešgarnas avkastningsintresse. 23 Denna ansvarsgrundande skyldighet kallas fšr lojalitetsplikt. 24 En konflikt mellan Šgare och ledning kan ofta sšgas bero pœ en bristande lojalitet frœn ledningens sida. Det finns ett otal olika situationer dšr brott mot lojalitetsplikten kan fšreligga, och mœnga anledningar till dessa. Vad som Šr ett brott mot lojalitetsplikten framgœr i huvudsak av aktiebolagslagen, medan dšremot sjšlva anledningen till den bakomliggande intressekonflikten fœr analyseras med hjšlp av olika ekonomiska teorier. 3.2.1 Agentkostnader Att švervaka ledningens agerande kršver resurser, och dessa kan naturligtvis všrderas ekonomiskt. De kostnader som pœ sœ vis drabbar ett bolag fšr att organisera och švervaka verksamheten kan benšmnas agentkostnader. 25 Till en viss del Šr agentkostnader ofrœnkomliga i och med att lagen fšreskriver ett visst minimum av organisation. En avvšgningsfrœga, som aktiešgarna mœste ta stšllning till, Šr hur stora kostnader fšr švervakning och kontroll som dšrutšver Šr rimliga i fšrhœllande till verksamheten. Det kan rœda en stor osškerhet i denna avvšgning, bland annat pœ grund av en informationsobalans mellan ledning och Šgare i frœga om bolagets transaktioner. OsŠkerheten Šr alltsœ inbyggd i det faktum, att Šgarna inte kan fšlja den lšpande verksamheten lika nšra som ledningen. 26 Av detta fšljer ocksœ, att ovisshet om kontrollbehovet škar med storleken pœ bolaget, sšrskilt om Šgandet sprids. Sannolikheten att agentkostnaderna všxer av samma anledning Šr stor. 3.2.2 Latenta konfliktorsaker En konsekvens av att agentkostnader existerar, Šr att de Ókan sšgas skapa utrymme fšr en anstšlld fšretagsledning att agera pœ ett sštt som strider mot aktiešgarnas intresseó. 27 Avvikande 23 Se vidare om detta i det fšljande. Jag fšrutsštter i detta avsnitt att aktiešgarnas intresse Šr helt konformt. Jfr Šven hmans beskrivning av bolagets intresse, s 810. 24 Se t ex Dotevall s 261 och s 277, samt nedan i avsnitt V:2.1. 25 Dessa kostnader ger ocksœ en direkt effekt pœ všrdet av aktierna, sœledes Šr aktiešgarnas intresse i detta avseende identiskt med bolagets. Jfr t ex Dotevall s 51. Dotevall anvšnder sig dock av en nœgot snšvare definition av agentkostnader. Se Šven a a s 56. 26 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 22 och s 23 f, samt ovan under 3.1. Det kan ocksœ sšgas, att det i frœga om information och nšrhet till verksamheten Šven kan rœda obalans mellan styrelsen och den verkstšllande ledningens insikter. 27 SOU 1988:38 s 298 8

intressen hos ledningen kan exempelvis leda till ŒsidosŠttande av avkastningskrav till fšrdel fšr omsšttning, fšretagets tillvšxt eller riskreduktion i verksamheten. SŒ lšnge ledningen inte sysslar med annan verksamhet Šn vad som Šr naturligt i branschen, Šr det dock svœrt att pœstœ att den gœr utšver sin kompetens. FrŠmjande av styrelseledamšters och sšrskilt den verkstšllande direktšrens personliga všlfšrd kan ocksœ inrymmas i problemet med agentkostnader. 28 Fšr att eliminera risken att andra intressen Šn aktiešgarnas tillgodoses, kršvs en fullstšndig detaljreglering av alla tšnkbara fšrhœllanden mellan ledning och Šgare som kan leda till sœdan konflikt. Det Šr dock inte praktiskt mšjligt att fšrutse varje framtida konflikt, och ett fšrsšk att gšra detta samt reglera dem i kontrakt skulle dessutom medfšra enorma agentkostnader. Dessutom uppstœr ošnskade bieffekter av detaljreglering, till exempel beskšrs ledningens handlingsfrihet pœ ett sštt som omšjliggšr en god effektivitet i organisationen. I detta avseende Šr bolagsordningen av betydelse: en snšvt formulerad bolagsordning underlšttar en bedšmning av om ledningen handlar i bolagets intresse, men kan beskšra ledningens handlingsfrihet pœ ett negativt sštt. Det omvšnda gšller om bolagsordningen har en mycket vid formulering. 29 Hela syftet med att driva ett fšretag i aktiebolagsform skulle sœlunda undergršvas vid šverreglering. 30 Ledningen mœste alltsœ Šga en frihet att fatta egna och av aktiešgarna oberoende beslut fšr att kunna arbeta effektivt, det vill sšga fšr att verksamheten skall ha mšjlighet att drivas effektivt. Priset aktiešgarna betalar fšr ledningens sjšlvstšndiga maktutšvning, Šr bland annat risken att deras egen makt i bolaget minskar. 31 3.2.3 NŒgra reflektioner StŠllda infšr ett till synes olšsbart kontrollproblem har aktiešgarna egentligen bara tvœ val att všlja mellan, om de anser att konflikten mellan deras eget och ledningens intresse inte kan accepteras: antingen resignerar de och sšljer sitt aktieinnehav, eller ocksœ fšrsšker de pœverka situationen inœt genom bolagsstšmman. Det fšrsta alternativet Šr inte šnskvšrt ur ett marknadsperspektiv, eftersom sœdant ointresse skulle kunna leda till brist pœ riskkapital. Att en viss risk med investering i aktier alltid finns Šr sjšlvklart, men risken fœr inte expandera fšrbi affšrsmšssiga risker i verksamheten. 32 Ett sštt att hindra detta kan vara att ška ledningens incitament till hšgre avkastning. Detta kan aktiešgarna mšjliggšra exempelvis genom att se till att ledningens egenintressen sammanfaller med deras egna Ð ledningen erbjuds att pœ fšrmœnliga villkor sjšlva bli aktiešgare i bolaget. 33 IdŽn Šr pœ intet sštt ny, i sjšlva verket har detta varit (och Šr kanske fortfarande i viss mœn) en mycket populšr teori, som benšmnts ÓpilotskolanÓ. 34 Inte heller Šr metodens fšrdelar oomtvistade. I sjšlva verket har Šven denna metod lett till missbruk av bolagets resurser pœ samma sštt som diskuterats ovan. PŒ grund av detta tillkom en ny lag, den sœ kallade LEO-lagen. 35 Lagen medfšr i korthet att mycket lœngtgœende restriktioner i frœga om riktade aktieemissioner och dylika fšrfaranden infšrts, fršmst genom att vid beslut om sœdana pœ bolagsstšmma kršva bifall av nio tiondelar av sœvšl avgivna ršster som av fšretršdda aktier. Ur aktiešgarperspektiv framstœr inte valet att stanna i bolaget och hšvda sitt intresse som ett lštt val. Detta har uppmšrksammats i debatter kring aktiebolaget, och dœ sšrskilt av Aktie- 28 Jfr t ex Bergstršm & Samuelsson s 69 och 72 ff, SOU 1988:38 s 298 samt Dotevall s 54 och s 303. 29 Jfr Dotevall s 325 f. 30 Jfr t ex Dotevall s 55 om the theory of firm. 31 Jfr Dotevall s 61 samt Bergstršm & Samuelsson s 71. 32 Se hman s 811 om risktagande och s 812 om uppenbarhetsrekvisit fšr intresseœsidosšttande. 33 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 107 ff angœende styrelsens mšjligheter att kontrollera den verkstšllande ledningen genom kompensationsavtal. 34 Se t ex Rodhe s 240. 35 Lag (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m m. Se utfšrligare om denna lag i Johansson s 475 ff, Rodhe s 259 ff samt Nial s 88 f. 9

bolagskommittžn. 36 KommittŽns arbete kanske gœr att se som ett fšrsšk att minska fšrekomsten av agentkostnader, bland annat genom att i lag fšreskriva att styrelsen skall utarbeta en arbetsordning. Arbetsordningen skall underlštta en bedšmning i ansvarsfrœgor, och dšrmed stšvja risken fšr maktmissbruk. Detta leder ocksœ till en minskad osškerhet fšr aktiešgarna om hur ledningen agerar, kontrollbehovet minskar och dšrmed ocksœ agentkostnaderna. 3.3 Konflikt mellan skilda Šgarkategorier DŒ ett aktiebolag har en spridd Šgarkrets framstœr potentiella konflikter mellan Šgarna och bolagets ledning som en av de fršmsta riskerna med ett aktiekšp. Denna risk minskas dock om Šgandet och makten koncentreras; istšllet švergœr risken till fšrhœllandet mellan aktie- Šgarna sjšlva. SŠrskilt tydligt Šr detta om ett bolag domineras av en enda majoritetsaktiešgare. Risken bestœr av det faktum, att en dominant Šgare kan utnyttja sin position till egen favšr pœ bekostnad av minoriteten. Lagstiftaren har tagit fasta pœ att en aktiešgarmajoritet kan odla vissa sšrintressen, och dœ missbruka sin makt fšr att tillfredsstšlla dessa. DŠrfšr har en rad minoritetsskyddsregler stšllts upp i aktiebolagslagen, av vilka den sœ kallade likhetsprincipen Šr en av de viktigaste. Innebšrden av likhetsprincipen Šr enligt hman ÓÉatt aktiešgarna, oavsett aktieinnehavets storlek, i frœga om sina ršttigheter och skyldigheter i bolaget kan stšlla krav pœ att bli behandlade pœ samma sštt, sœvida inte undantag frœn principen Šr medgivet i aktiebolagslagen eller det framgœr av bolagsordningen att undantag kan komma att Šga rumó. 37 Likhetsprincipen kommer till uttryck i aktiebolagslagens sœ kallade generalklausuler: 8:13 handlar om ledningens ršttshandlande, och 9:16 handlar om bolagsstšmmobeslut. ven regeln om aktiers lika rštt, 3:1, skall beaktas i sammanhanget. Observera dock att den sistnšmnda paragrafen talar om aktiers lika rštt, och de andra om aktiešgares lika rštt. Det bšr ocksœ pœpekas att Œsikterna om hur likhetsprincipen uttrycks Šr delade i doktrinen. SŒledes Šr det vanligt att med likhetsprincipen endast avses vad som uttrycks i 3:1, medan generalklausulerna sšgs innefatta likhetsprincipen. FrŒgan om hur och var denna princip uttrycks Šr alltsœ mycket oklar. 38 Det kan dessutom i allmšnhet sšgas, att regler som syftar till att stšrka Šgarmakten gentemot ledningen ocksœ kan verka pœ ett minoritetsskyddande sštt. Liksom i fallet med en konflikt mellan ledning och Šgare, kan frœgan om en kršnkning av rœdande normer fšreligger besvaras av lagen, medan intressekonflikten i sig sjšlvt fœr analyseras med ekonomiska teorier. 3.3.1 Kontrollkostnader Det kan inte sšgas utan fšrbehœll, att agentkostnader i dess egentliga mening drabbar bolaget pœ grund av en intressekonflikt mellan majoritet och minoritet. DŠremot kan likartade kostnader uppstœ dœ minoriteten tar sina ršttigheter i ansprœk. Minoriteten kan visserligen inte tillœtas Šga samma resurser som aktiešgarna samfšllt gšr, men lagen reserverar ŠndŒ i vissa specialfall en rštt fšr minoriteten att indirekt ta bolagets medel i ansprœk. Exempel pœ sœdana fall Šr tillsšttande av minoritetsrevisor eller sšrskild granskningsman, samt begšran om att extra bolagsstšmma skall hœllas. 39 RŠtten att kršva vinstutdelning och att fšra en ršttslig process pœ bolagets bekostnad i vissa fall, kan ocksœ medfšra kostnader fšr bolaget. 40 Kostnader fšr ŒtgŠrder av denna typ behšver givetvis inte uppstœ šverhuvudtaget, om fšretagsledningen kan agera sjšlvstšndigt och med iakttagande av lojalitet mot samtliga aktiešgare. 36 HŠr avses fršmst kommittžns arbete SOU 1995:44. 37 hman s 787 38 Om frœgor i anslutning till likhetsprincipen, se sšrskilt hman s 787 ff. ven Kedner & Roos s 258 och sê305, Rodhe s 266, Dotevall s 282 ff samt Johansson s 120 f. 39 Se ABL 10:1 st 4, 10:14 samt 9:6. Samtliga ŒtgŠrder kršver som huvudregel bifall frœn minst en tiondel av aktiešgarna. 40 Se ABL 12:3 st 2 samt 15:5 st 2. 10

Finns det flera stšrre Šgare, minskar sannolikt ett sœdant fšrhœllande risken fšr minoritetskostnader. IstŠllet bšr risken fšr en maktkamp mellan dessa stšrre Šgare ška, vilket i sin tur leder till kostnader av annat slag. Om dessa Šgare Šr nœgorlunda jšmbšrdiga, och inte kan enas om ett gemensamt beslutsfattande, kan konflikter av denna typ leda till ineffektivitet, instabilitet och allmšn handlingsfšrlamning i organisationen. 41 Dessa faktorer pœverkar alltsœ fšrr eller senare bolagets fšrutsšttningar att nœ lšnsamhet i verksamheten pœ ett negativt sštt. 3.3.2 Konflikter och illojalitet En majoritet av aktiešgarna kan pœ bolagsstšmman fatta beslut som inte ligger i alla Šgares intresseriktning. Antag dessutom att majoriteten utser en med dem lojal styrelse, som i sin tur utser en likaledes lojal verkstšllande direktšr. Det Šr dœ hšgst osannolikt att minoriteten fœr gehšr fšr šnskemœl som strider mot dem som uttrycks av majoriteten, och en allvarlig intressekonflikt kan uppstœ. Skulle denna obalans leda till att majoriteten gynnas pœ minoritetens bekostnad, fšreligger eventuellt ett brott mot likhetsprincipen. Naturligtvis medfšr denna princip ett skydd fšr samtliga aktiešgare, alltsœ Šven majoriteten. Det Šr dock svœrare att tšnka sig att det i praktiken skulle kunna intršffa fall, dœ majoriteten vill hšvda att de fšrfšrdelats sœ att likhetsprincipen kršnkts. Fšr att likhetsprincipen skall anses vara kršnkt, kršvs dock Šven att den negativa sšrbehandlingen av minoriteten Šr otillbšrlig. 42 Eftersom majoriteten alltid har rštt att utse styrelsen, kan dock inte styrelsevalet i sig vara otillbšrligt. Inte heller kan ett beslut om rubbande av aktiers inbšrdes ršttsfšrhœllande med stšd i lag anses vara otillbšrligt. 43 Detta Šr dock en sanning med modifikation. I doktrinen anser mœnga att till exempel en Šndring av bolagsordningen kan vara otillbšrlig Šven om sœdant beslut fattats med kvalificerad majoritet. Nial anser att ÓVid starka fšrsšmringar av vissa aktiers rštt kan generalklausulen bli tillšmpligó. Jag finner denna tolkning vara nœgot mšrklig, i vart fall dœ frœga Šr om ett publikt bolag, med tanke pœ de mycket hšga majoritetskraven fšr beslut om Šndring av bolagsordningen vid rubbande av aktiers inbšrdes ršttsfšrhœllande. 44 Det Šr fšrst nšr sšrbehandlingen sker mer eller mindre uppsœtligt samt saknar stšd i lag eller bolagsordning som likhetsprincipen definitivt kršnks. 45 I uppenbara fall uppstœr inga stšrre problem med tolkningen av bestšmmelserna, eftersom sœdana beslut kan vara direkta nulliteter, och ett genomfšrande av dem medfšr ett klart ansvar. 46 Notera dock, att enligt Johansson Šr ett beslut som endast strider mot likhetsprincipen aldrig en direkt nullitet, utan mœste klandras fšr att bli ogiltigt. 47 DŠremot uppstœr problem vid uttydandet av ršttshandlingar inom den grœzon som finns mellan tydligt tillœten olikbehandling respektive tydligt fšrbjuden sœdan. r det mšjligt att tolka aktiebolagslagens regler extensivt, dœ minoriteten sšrbehandlas negativt, om en ršttshandling i 41 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 130 om kollektiva beslutsproblem. 42 Med otillbšrlig menas bl a att minoriteten fšrfšrdelas ekonomiskt, eller att de fšrlorar inflytande i bolaget. Se Kedner & Roos s 258 samt s 306 f. 43 Se Kedner & Roos s 305 f jšmfšrt med 9:15 ABL. 44 Nial s 142 Se Šven Johansson s 121och s 469 ff om ÓSŠrskilt ingripande Šndringar av bolagsordningenó, samt Dotevall s 288 och Rodhe s 266. 45 Jfr Dotevall s 286 f om rekvisitet ÓŠgnad attó i ABL 8:13 resp. 9:16. UppsŒtet i beslutet mœste dock inte vara fšrenat med en insikt om de skadliga fšljderna av detta, vilket borde betyda att det Šr frœga om uppsœtlig vœrdslšshet, om nu en sœdan term Šr mšjlig. 46 Se t ex Kedner & Roos s 261 f, samt Šven Bergstršm & Samuelsson s 144 ff, dšr de understryker att ledningen har att se till bolagets (samtliga aktiešgares) intresse fšre majoritetens, om dessa inte Šr samstšmmiga. 47 Johansson s 118 f. Johansson skiljer f š pœ anvšndningen av termerna likhetsprincipen enligt ABL 3:1 och generalklausulen enligt 9:16. 11

och fšr sig Šr bœde formellt korrekt och framstœr som fšretagsekonomiskt riktig? 48 Bergstršm och Samuelsson hšvdar att det i och fšr sig finns ett sœdant utrymme enligt generalklausulerna, men att det Šr begršnsat pœ grund av innehœllet i vissa motivuttalanden och ÓÉi praktiken nšstan saknar betydelseó. De menar, att dessa uttalanden Šr klara och entydiga och inte lšmnar nœgot tvivel om att likhetsprincipen fœr vika om den stšlls mot ett beslut som Šr Ófšretagsekonomiskt riktigt eller fšrsvarligtó och alltsœ ligger i bolagets intresse. 49 De sammanfattar sin genomgœng av det bolagsršttsliga minoritetsskyddet som varande i stort sett ett misslyckande frœn lagstiftarens sida eftersom syftet med lagstiftningen inte uppnœs. 50 Rodhe kritiserar anvšndningen av en fšretagsekonomisk pršvning vid bedšmningen av om ett beslut varit otillbšrligt, ÓÉeftersom fšretagsekonomin inte kan ge nœgra normeró. 51 Enligt min uppfattning mœste en fšretagsekonomisk bedšmning med nšdvšndighet kunna gšras i samband med en beslutsprocess, eftersom ett bolag Šr fšretagsekonomin praktiserad. Ett beslut som Šr fšretagsekonomiskt riktigt ligger dšrmed i bolagets intresse, i vart fall nšr det inte finns nœgra godtagbara alternativa beslut. 52 Ett alternativt beslut kan naturligtvis vara att avstœ frœn en viss ŒtgŠrd. Antag fšljande scenario: Alternativ A innebšr ett beslut som Šr Šgnat att fšrfšrdela nœgon aktiešgare, till exempel genom att med en riktad emission Šndra bolagets maktfšrhœllanden. Alternativ B Šr att avstœ frœn detta. Eftersom syftet med A inte Šr ett fšretagsekonomiskt godtagbart beslut i sig sjšlvt, bšr alternativ B vara det riktiga beslutet Šven om A skulle ge ett ekonomiskt tillskott till bolaget. 53 En annan sak Šr, att verkningarna av beslutet pršvas med juridiska normer om det klandras, vilket i sin tur borde betyda att de som fattar beslutet stœr risken fšr en eventuellt felaktig bedšmning som skadar bolaget. Rodhe anser dock inte heller, att det gœr att avgšra en konflikt mellan aktiešgare genom att anvšnda en pršvning av vad som Šr bolagets intresse, eftersom detta intresse mœste vara gemensamt fšr alla aktiešgare. 54 Detta skulle kunna tolkas sœ, att aktiešgarna mœste vara eniga om ett beslut fšr att det skall kunna vara fšrenligt med bolagets intresse. Eftersom bolagsstšmmans beslut fattas med iakttagande av majoritetsprincipen som grundregel, fšrefaller denna stœndpunkt i sœ fall vara orimlig. Slutsatsen av detta resonemang blir att det inte gœr att bokstavstolka Rodhe. 3.3.3 NŒgra reflektioner Argumentationen ovan lšser egentligen inga bolagsršttsliga problem, exempelvis med vad som skall anses vara otillbšrligt. Argumentationen i doktrinen Šr alltfšr otydligt hœllen. IstŠllet beskrivs šversiktligt vad som kan vara otillbšrligt i vissa situationer. De enda helt sškra slutsatserna Šr, att beslut som skadar bolaget Šr otillbšrliga, om skadan intršffar utanfšr en kontraktsfšrlust eller dylika normala fšrhœllanden. LikasŒ Šr ett beslut som Šr Šgnat att skada annan aktiešgare alltid otillbšrligt, Šven om beslutet i frœga Šr fšretagsekonomisk riktigt. Detta mœste bero pœ, att ett sœdana beslut strider mot avkastningsintresset, det vill sšga sjšlva verksamhetssyftet. 48 Med formellt korrekta ršttshandlingar menas hšr sœdana som inte Šr klanderbara pœ nœgon annan grund Šn att de eventuellt strider mot likhetsprincipen, t ex genom att de otillbšrligt gynnar en till aktiešgare nšrstœende fysisk eller juridisk person. AnvŠndandet av en fšretagsekonomisk bedšmning kommer av ett uttalande i fšrarbetena till ABL, Prop 1973:93 s 137. 49 Se Bergstršm & Samuelsson s 141Ð144. Jfr Dotevall s 287; denne fšrefaller Šga likartade Œsikter. 50 Se Bergstršm & Samuelsson s 157 f. 51 Rodhe s 266 f 52 Jfr hman s 811. 53 Jfr Dotevall s 283 och s 286. 54 Rodhe s 267 12