Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan 2014 Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå
Viltanpassat skogsbruk Åtgärder som syftar till att förena vilt- och skogsvård inom ramen för ett ekonomiskt skogsbruk Attrahera viltet genom att skapa foderplatser av hög kvalitet Styra bort betning från beteskänsliga bestånd/träd
Viltanpassningar i skogsbruket Beståndsanläggning Mer av naturlig föryngring Fler plantor, utspädning av betestrycket Ungskogsfasen Alternativa röjningsmetoder Röja och behålla foder Gallrings- och föryngringsavverkning Hopdragning & separering av avverkningsrester (Gödsling)
Fodermängder Beståndstyp/ åtgärd Ungskogsröjning Gallringshuggning Föryngringsavverkning Fodermängder Kg torrvikt per ha Antal älgdygn per ha Referens 200-(2000) 40-(400) Kalén & Bergqvist 2004 150-250 30-50 Edenius et al. 2013 200-350 40-70 Edenius et al. 2013 Igenväxande slåtter-/ betesmark 100-150 (>4500) 20-30 (900) Ahlén 1975 Viltåkrar 1700-13000 340-2600 Månsson et al. 2012
Älgproducerande potential i olika skogsbruksåtgärder, nationell nivå Åtgärd Arealer, ha per år (siffror från RIS) Ungskogsröjning 262.000 10-100 Gallringshuggning 364.000 10-20 Föryngringsavverk ning 186.000 7-13 Miljoner älgdygn per år Hur kan fodret göras mer tillgängligt & nyttjat?
Slutsatser, 2010 Deltagarna vid workshopen var eniga om att ytterligare forskningsinsatser behövs för att säkert kunna bedöma lämpligheten av foderskapande åtgärder som ett verktyg i klövviltsförvaltningen Har det tillkommit något nytt?
Temaprogram Vilt & skog Del av SLUs strategiska fo-satsning i samverkan med näringarna och andra intressenter Samfinansiering, budget ca 3 Mkr per år Projektperiod 2008-2012 Indelat i tre teman Djurens fördelning i landskapet Skogsskötsel, foderproduktion & nyttjande Förbättrade instrument för övervakning av viltbetespåverkan
Råneå Experimentområde Kontrollområde Sorsele Furudal Malingsbo Utvärdering landskapsskalan Basinventeringar Betestryck/Skador Spillningsinventering Fodertillgång Kalvvikter Avskjutning Foderkvalité Misterhult
Foderskapande åtgärder i experimentområdena Risseparering i gallrings- & föryngringsavverkning Midjeröjning i ungskogsbestånd Viltåkrar (längst i söder) Ensilageutfodring Viltanpassad vägkantsröjning
http:///faktaskog
Risseparering i gallrings- & föryngringsavverkning
Risseparering i gallrings- och föryngringsavverkning Potentiella fördelar: Inga större avsteg från gängse rutiner att dra samman riset i högar Toppar och grenar attraktiva som foder Påverkar inte möjligheten att ta ut GROT Potentiella nackdelar: Fördyrar avverkningen Riset används som underlag för maskinerna : ökade markskador i samband med avverkningen
Kg tallkvist per ha Effekter av risseparering på tillgängliga fodermängder 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 FA, rissep GA, rissep FA, ej rissep GA, ej rissep
Kg tallkvist per ha Konsumtion av tallfoder i risseparering 160 140 120 100 80 60 40 20 0 FA, rissep GA, rissep FA, ej rissep GA, ej rissep
Consumed forage, kg / ha Effekter av tidpunkt för avverkning 70 60 < 2 months 2-3 months 4-5 months 50 40 30 20 10 0 Treatment Control Treatment Control Final felling Commercial thinning
Effekter av risseparering, sammanfattning I medeltal fanns det 226 kg tallfoder per ha i föryngringsavverkningarna och 137 kg per ha i gallringshuggningarna Risseparering ökade fodermängderna med c. 20% Ingen tydlig effekt av risseparering på konsumtionen Tidpunkt för avverkning hade mycket stor betydelse för utnyttjandet: tiofaldig ökning av konsumtionen i föryngringssavverkning från sen till tidig huggning Ingen ökad kostnad för risseparering i föryngringsavverkning i talldominerade bestånd (Sveaskog muntl.) Fördyring i gallringshuggning och när tallris behövde separeras från granris (Sveaskog muntl.)
Viltanpassad röjning - högröjning
Högröjning Potentiella fördelar: Foder finns kvar under huggskär Snabb initiering av ny skottillväxt Kvalitetsbefrämjande konkurrensdaning av framtidsträd Minskade skador genom avledning av betning från framtidsträd Potentiella nackdelar Kapade stammar växer ikapp och konkurrerar med framtidsträden Ökad skaderisk på framtidsträden om älgar lockas att beta på högkapade träd
Högröjningsförsök, Malingsbo 10 talldominerade bestånd Antal tallar efter röjning: Framtidstallar 3170 per ha Högkapade tallar 920 per ha Medelhöjd (2-3 år efter röjning): Högsta framtidstallar 4.4 m Högkapade tallar 1.4 m Antal lövträd efter röjning: I medeltal 640 stammar per ha Älgtäthet: 18 djur per 1000 ha (i de röjda bestånden)
Fodermängd, kg per ha Fodermängder & utnyttjande i högröjning 700 600 500 400 Tillgängligt Betat 300 200 100 0 Huvudstammar Högkapade tallar
Utnyttjande & färska skador Högkapade tallar Framtidstallar Betestryck, % 13 21 Tillgängliga skott per ha 14.660 155.270 Toppskottsbete, % 13 Barkgnag, % 5 Stambrott, % 7
Effekter på skaderisk för framtidstallar Fodermängd på högkapade tallar: risk för barkgnag och stambrott ökar Fodermängd på framtidstallar: skaderisken minskar för samtliga skadetyper Lövträd: risk för toppskottsbetning ökar med mängden lövträd
Rangordning av skadepåverkande faktorer Toppskottsbete: 1. Mängd lövträd (ökad risk) 2. Fodermängd på framtidstallar (minskad risk) Barkgnag & stambrott: 1. Fodermängd på framtidstallar (minskad risk) 2. Fodermängd på högkapade tallar (ökad risk)
Tänkbara orsakssamband Högröjning ökar spridningen av fodret i höjd låga skador ökar som en följd av att en större del av betningen sker på lägre höjd Höga fodermängder på framtidstallarna minskar risken för skador genom att betningen fördelas på många träd Övertoppning av björk ökar risken för toppskottsbetning
Wallgren mfl 2013
Implikationer för skötsel av talldominerade ungskogsbestånd Välslutna, jämnhöga bestånd med hög andel tall ökar fodermängden och sänker skaderisken vid en given älgtäthet Hög lövandel och betesskador - kan brunnsröjning runt framtidstallar minska skaderisken vid höga lövandelar? Kunskapsläget fortfarande oklart!
Sammanfattning Stora fodermängder i ungskogsröjning, gallrings- & föryngringsavverkning Risseparering ökar tillgängligheten av fodret men kostnadseffektiviteten tveksam Avverkning under senhöst/förvinter ökar foderutnyttjandet i äldre skog Högkapade tallar betas men i mindre utsträckning än framtidstallarna Höga stamantal i ungskogsbestånd ökar fodermängden och minskar skaderisken vid en given älgtäthet Högröjning ökar risken för stambrott och barkgnag? Mycket återstår att reda ut kring röjning
Kunskapsluckor Vi vet mer om foderskapande åtgärder på träd- & beståndsnivå, men oklart hur det fungerar på större skalor Relation mellan foderskapande åtgårder och mängd & fördelning av andra vegetationstyper Hur uppnår vi balans mellan mängd löv och skador i röjningsbestånd? Optimal tidpunkt för ungskogsröjning?
Tack!