PROTOKOLL 1/2017 1 Landskapsfullmäktige TID 24.05.2017 klo 10:00-12:00 PLATS Finlandia huset, B-salen, Mannerheimvägen 13 e, Helsingfors. Grupperna och kaffe 9:00-10:00 ÄRENDEN SOM BEHANDLATS Rubrik Sida 1 Öppnande av sammanträdet, förrättande av namnupprop och konstaterande av de närvarande 5 2 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 6 3 Val av protokolljusterare 7 4 Behandlingsordning för ärenden på föredragningslistan 8 5 Utvärderingsberättelsen för 2016 9 6 Nylands förbunds bokslut 2016: godkännande av bokslutet 10 7 Godkännande av förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland 14 8 Godkännande av Nylands förbunds förvaltningsstadga 2017 2018 36 9 Förlängning av revisionsavtalet till räkenskapsperioderna 2017 2018 41 10 Beredningen av landskapsprogrammet 2018 2021 för kännedom 43 11 Mötets avslutande 45
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 2 OSALLISTUJAT Namn Uppgift Ytterl.inf. NÄRVARANDE Bergholm Irja Ebeling Mika Englund Janette Haaranen Tarja Hagfors Kari Heinäluoma Eero Ordförande Ikävalko Suzan Isola Samuli Jalovaara Ville Johansson Ulf Juurikkala Timo I vice ordförande Juvonen Arja Jääskeläinen Jouko Kallas Linda Kanerva Seppo Kaurila Matti Kemppi-Virtanen Pirjo Kilpi Jukka Kivekäs Otso Konttinen Tanja Koulumies Terhi Kuitunen Päivi Kuosa Jarmo Kähärä Sirkka-Liisa Lahtinen Teemu Lindell Harri Lindqvist Kaj Loukoila Eija Luhtanen Leena Majuri Pekka Martniku Sari Mickos Christina Månsson Björn Mölsä Jukka Nevanlinna Risto Niikko Mika Oila Kimmo Oskala Hannu Pahlman Irma Pakarinen Pia Pursiainen Terho Pääkkö Aila Raittinen Timo Rajajärvi Anu Razmyar Nasima Runolinna Liljan-Kukka Saramo Jussi Savenius Esa Seppä Heikki Simonen Juha Simpanen Veikko Sjöblom Ruut Stranius Leo
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 3 Toivanen Ilona Toivonen Kallepekka Urho Ulla-Marja Välimäki Markku Weckman Markku Wilskman Kaarina Ant-Wuorinen Lauri Lackman Taina Louhelainen Kirsi Peltokorpi Terhi Rissanen Laura Wallgren Thomas Åkerö Fredrika Ansalehto-Salmi Irja Jalonen Jaakko Krohn Minerva Sainio Jari Taipale Kaarin Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ls medlem Ls medlem Ls medlem Ls medlem Ls medlem FRÅNVARANDE Alanko-Kahiluoto Outi Andersson Hennariikka Bergman-Auvinen Marie Hakola Juha II vice ordförande Kari Emma Laaninen Timo Louekoski Vesa-Matti Merihaara Olavi Mäki Terhi Palenius Aslak Rahkonen Susanna Rehn-Kivi Veronica Saarnio Pekka Sintonen Risto Uljas Sirkku Virmala Timo Virta Raija Ylimys-Ahlroth Kaisa ÖVRIGA Savolainen Ossi Landskapsdirektör Eskelinen Juha Direktör Vikman-Kanerva Merja Direktör Autioniemi Paula Förvaltn.- o ekonomidir. sekr. Kanerva Inka Utvecklingsdirektör Elo Seija Informatör Karlsson Patricia Translator Suursalmi Tero Jurist
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 4 UNDERSKRIFTER Eero Heinäluoma Ordförande Paula Autioniemi Sekreterare ÄRENDEN SOM BEHANDLATS 1-11 PROTOKOLLJUSTERING / 2016 / 2016 Kari Hagfors Irma Pahlman PROTOKOLLET ALLMÄNT FRAMLAGT 1.6.2017
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 5 Landskapsfullmäktige 1 24.05.2017 Öppnande av sammanträdet, förrättande av namnupprop och konstaterande av de närvarande Landskapsfullmäktige 24.05.2017 1 Förslag: Enligt 12 i arbetsordningen för landskapsfullmäktige konstateras genom namnupprop som förättas kommunvis i alfabetisk ordning vilka fullmäktigeledamöter och ersättare som är närvarande. Landskapsfullmäktiges ordförande öppnar sammanträdet. Landskapsfullmäktiges sekreterare förrättar namuppropet. Närvarande fullmäktigeledamöter och ersättare konstateras. Landskapsfullmäktiges ordförande Eero Heinäluoma öppnade mötet. Landskapsfullmäktiges nya ersättare Jari Rantanen från Mörskom kommun antecknades för kännedom. Landskapsfullmäktiges sekreterare förrättade namnuppropet. Konstaterades att 66 fullmäktigeledamöter var närvarande.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 6 Landskapsfullmäktige 2 24.05.2017 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Landskapsfullmäktige 24.05.2017 2 Enligt 6 i landskapsfullmäktiges arbetsordning skall kallelse till lands kapsfullmäktiges sammanträde sändas minst 14 dagar före sammant rädet till varje fullmäktigeledamot separat och till de personer som har såväl närvarosom yttranderätt eller -plikt, samt för kännedom till ersät tare och medlemskom munernas kommunstyrelser. I kallelsen skall an ges tidpunkten och platsen för sammanträdet och vilka ärenden som skall behandlas. Sammanträdeskallelsen och föredragningslistan har sänts 10.5.2017. Enligt 58 kommunallagen är landskapsfullmäktige beslutfört, då 2/3 av ledamöterna är närvarande. Förslag: Landskapsfullmäktiges sammanträde konstateras vara samman kallat enligt gällande bestämmelser och beslut samt lagligt. Sammanträdet konstateras vara beslutfört. Sammanträdet konstaterades vara sammankallat enligt gällande regler och beslut samt lagligt. Sammanträdet konstaterades vara beslutfört.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 7 Landskapsfullmäktige 3 24.05.2017 Val av protokolljusterare Landskapsfullmäktige 24.05.2017 3 Förslag: Landskapsfullmäktige väljer två protokolljusterare vilka samtidigt tjänstgör som rösträknare. Landskapsfullmäktige valde Kari Hagfors och Irma Pahlman till protokolljusterare.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 8 Landskapsfullmäktige 4 24.05.2017 Behandlingsordning för ärenden på föredragningslistan Landskapsfullmäktige 24.05.2017 4 Förslag: Sammanträdets ärenden behandlas i den ordning de är på föredragningslistan om inte landskapsfullmäktige beslutar annat. Landskapsfullmäktige beslutade att ärendena behandlas i den ordning de är på föredragningslistan.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 9 Revisionsnämnden Landskapsfullmäktige Utvärderingsberättelsen för 2016 Revisionsnämnden 4.5.2017 37 37 5 4.5.2017 24.05.2017 Revisionsnämnden ska enligt 121 i kommunallagen bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Enligt 121 i kommunallagen gör revisionsnämnden upp en utvärderingsplan och lämnar för varje år fullmäktige en utvärderingsberättelse som innehåller resultaten av utvärderingen. Fullmäktige behandlar utvärderingsberättelsen i samband med bokslutet. Kommunstyrelsen ger fullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder. Revisionsnämnden behandlar, godkänner och undertecknar utvärderingsberättelsen för 2016. Förslag: Revisionsnämnden beslutar: godkänna och underteckna utvärderingsberättelsen för 2016 framföra utvärderingsberättelsen för 2016 till landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige för kännedom. Revisionsnämnden beslutade godkänna och underteckna utvärderingsberättelsen för 2016 framföra utvärderingsberättelsen för 2016 till landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige för kännedom. Landskapsfullmäktige 24.05.2017 5 Förslag: Landskapsfullmäktige beslutar anteckna utvärderingsberättelsen för 2016 för kännedom. Efter behandlingen i fullmäktige framförs utvärderingsberättelsen till landskapsstyrelsen för kännedom. Landskapsfullmäktige antecknade utvärderingsberättelsen för 2016 och anförandet av revisionsnämndens ordförande för kännedom. Bilagor 1 Utvärderingsberättelsen för 2016, lf 24.5.2017
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 10 Landskapsstyrelsen Revisionsnämnden Landskapsfullmäktige 23 28 6 13.3.2017 25.4.2017 24.05.2017 Nylands förbunds bokslut 2016: godkännande av bokslutet 176/00.00.03.00/2017 Landskapsstyrelsen 13.03.2017 23 Sammandrag Bokslutet för 2016 visar ett underskott på 175 471 euro. Budgeten gjordes upp med ett underskott på 200 000 euro. Verksamhetsintäkterna var 9 831 853 euro och kostnadsutgifterna 10 072 074 euro. Utfallet för den egentliga verksamhetens intäkter var 101,6 procent och för utgifterna 102,1 procent. De totala kostnaderna för projekt uppgick till 1 415 941 euro. Balansräkningen förblev stark. Från regionutvecklingsfonden intäktsfördes totalt 69 618 euro för landskapsreformens projekt samt för att täcka finansieringsandelen i projektet Kaato. De funktionella målen i enlighet med strategin förverkligades som planerat. Under verksamhetsårets gång har inga brister upptäckts i förbundets verksamhet. Detaljerad redogörelse Beredning Bokslutet och verksamhetsberättelsen har sammanställts under ledning av ledningsgruppen samt genom samarbete mellan ansvarsområdena och grupperna. Samarbetskommittén behandlade bokslutet och verksamhetsberättelsen vid sitt möte 13.2.2017. Ett förfarande i anslutning till bokslutet är ledningens bekräftelsebrev som ska ges i enlighet med revisionsstandarderna (ISA). Detta uttalande ändrar inte landskapsstyrelsens, de redovisningsskyldigas, tjänsteinnehavarnas, arbetstagarnas eller revisorernas lagstadgade förpliktelser och ansvar. Brevet riktas till revisorn och meddelas revisionsnämnden för kännedom. Fortsatt åtgärder Efter att bokslutet behandlats i landskapsstyrelsen överlämnas det till revisorerna (PwC Julkistarkastus Oy) för granskning, varefter revisionsnämnden ger en utvärderingsberättelse som gäller bokslutet och verksamhetsberättelsen. Därefter behandlar landskapsfullmäktige bokslutet vid sitt sammanträde. Lagstiftning som styr I kommunallagen (410/2015, 113, 115 ) föreskrivs bland annat följande om en kommuns och en samkommuns bokslut och verksamhetsberättelse: Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Landskapsstyrelsen ska upprätta ett bokslut före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och överlämna det till revisorn för granskning. Revisorerna ska granska bokslutet före utgången av maj månad.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 11 Efter revisionen ska landskapsstyrelsen överlämna bokslutet till fullmäktige. Landskapsfullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad. Bokslutet ska innehålla en balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet, den ekonomiska ställningen, finansieringen och verksamheten. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av landskapsstyrelsens medlemmar och av landskapsdirektören. I verksamhetsberättelsen ska det ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga omständigheter som gäller ekonomin och som inte framgår av balansräkningen, resultaträkningen eller finansieringsanalysen. Till sådana omständigheter hör åtminstone en uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen samt uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de centrala slutsatserna. Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar godkänna och underteckna bokslutet för år 2016 och överlämna det till revisorn för granskning framföra till landskapsfullmäktige att 69 617,61 euro intäktsförs från Nylands förbunds regionutvecklingsfond. framföra till landskapsfullmäktige att man efter räkenskapsperiodens resultat överför underskottet i bokslutet på -175 471,15 euro till kontot Överskott/Underskott från föregående räkenskapsperioder. överlämnar bokslutet till landskapsfullmäktige för behandling efter revisionsnämndens beredning ger landskapsstyrelsens ordförande och landskapsdirektören fullmakt att på landskapsstyrelsens vägnar underteckna ledningens bekräftelsebrev till revisorn. berättiga förbundets kansli att göra tekniska ändringar i dokumentet. Asvarig direktör: Beredning: Paula Autioniemi 040 737 8050 Markus Liikkanen 044 333 2700 Landskapsstyrelsen beslutade: godkänna och underteckna bokslutet för år 2016 och överlämna det till revisorn för granskning framföra till landskapsfullmäktige att 69 617,61 euro intäktsförs från Nylands förbunds regionutvecklingsfond. framföra till landskapsfullmäktige att man efter räkenskapsperiodens resultat överför underskottet i bokslutet på -175 471,15 euro till kontot Överskott/Underskott från föregående räkenskapsperioder. överlämnar bokslutet till landskapsfullmäktige för behandling efter revisionsnämndens beredning
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 12 ge landskapsstyrelsens ordförande och landskapsdirektören fullmakt att på landskapsstyrelsens vägnar underteckna ledningens bekräftelsebrev till revisorn. berättiga förbundets kansli att göra tekniska ändringar i dokumentet. Verkställande: Besvärsförbud (Kommunallagen 410/2015 147, Kommunallagen 365/1995 91 ) Revisionsnämnden 25.4.2017 28 Enligt 113 i kommunallagen ska styrelsen upprätta ett bokslut för utgången av mars månad efter räkenskapsperioden och överlämna det till revisorn för granskning samt efter revisionen förelägga fullmäktige beslutet för behandling före utgången av juni månad. Nylands förbunds bokslut för år 2016 har skickats till revisionsnämnden som bilaga till föredragningslistan. Landskapsdirektören och förvaltnings- och ekonomidirektören presenterade bokslutets innehåll på mötet. Revisorn har 17.3.2017 överlämnat en revisionsberättelse för räkenskapsperioden 2016. Förslag: Revisionsnämnden överlämnar revisionsberättelsen till landskapsfullmäktige för kännedom föreslår för landskapsfullmäktige att fullmäktige godkänner bokslutet för år 2016 föreslår att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2016. Revisionsnämnden beslutar: Landskapsfullmäktige 24.05.2017 6 överlämnar revisionsberättelsen till landskapsfullmäktige för kännedom föreslår för landskapsfullmäktige att fullmäktige godkänner bokslutet för år 2016 föreslår att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2016. Landskapsdirektör Ossi Savolainen presenterar bokslutet för 2016 för fullmäktigeledamöterna. Förslag: Landskapsfullmäktige beslutar anteckna revisionsberättelsen för kännedom godkänna bokslutet för 2016 att 69 617,61 euro intäktsförs från Nylands förbunds regionutvecklingsfond att räkenskapsperiodens underskott på -175 471,15 euro flyttas över till kontot Under-/överskott från föregående räkenskapsår att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2016.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 13 Landskapsfullmäktige beslutade anteckna revisionsberättelsen för kännedom godkänna bokslutet för 2016 att 69 617,61 euro intäktsförs från Nylands förbunds regionutvecklingsfond att räkenskapsperiodens underskott på -175 471,15 euro flyttas över till kontot Under-/överskott från föregående räkenskapsår att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden1.1 31.12.2016. Bilagor 2 Nylands förbunds verksamhetsberättelse och bokslut 2016, lf 24.5.2017
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 14 Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige 117 128 3 25 40 7 19.9.2016 24.10.2016 6.2.2017 13.3.2017 24.4.2017 24.05.2017 Godkännande av förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland Landskapsstyrelsen 19.9.2016 117 Sammandrag Förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland kan nu godkännas av landskapsstyrelsen med undantag av områdena som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Dessa områden behandlas vid styrelsens nästa möte. Under våren 2016 har man på basis av utlåtanden, myndigheternas andra samråd och övrig växelverkan med intressenterna gjort de nödvändiga ändringarna i planen samt berett bemötanden som godkändes av landskapsstyrelsen 22.8.2016. Efter att planförslaget godkänts läggs det fram till påseende i slutet av 2016. Då är det möjligt att framställa anmärkningar om planen. Därefter ska planen färdigställas så att den kan godkännas av landskapsfullmäktige senast på våren 2017. Detaljerad redogörelse Planens innehåll, mål och tidtabell Förbundet har utarbetat etapplandskapsplan 4 för Nyland sedan år 2013. Planen tar tidsmässigt sikte på år 2040. Planeringsområdet omfattar hela Nylands landskap med undantag av Östersundomområdet. Avsikten är att etapplandskapsplan 4 utarbetas under en och samma fullmäktigeperiod så att landskapsfullmäktige kan godkänna planen senast på våren 2017. Etapplandskapsplan 4 för Nyland har utarbetats som en etapplan som endast behandlar de ämnesområden som anses aktuella och som behöver ses över. Planen kompletterar och reviderar lösningarna i etapplandskapsplan 2 för Nyland och andra gällande landskapsplaner vad gäller de ämnesområden som etapplan 4 behandlar. Utgångspunkterna för planarbetet är de gällande landskapsplanerna, Nylandsprogrammet, Miljöministeriets anvisningar för fortsatt planering samt aktuella strategier och utredningar som berör planens teman. Den främsta målsättningen är att skapa förutsättningar för ett hållbart, konkurrenskraftigt och välmående Nyland. Planens teman är näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer. Genom en öppen och involverande process har man tagit fram en gemensam vision för landskapet vad gäller de frågor som behandlas i planen. Utöver de fem teman som behandlas beslutade landskapsstyrelsen på våren 2014 att man i samband med denna etapplandskapsplan och ska bedöma och fästa uppmärksamhet vid de ändringsbehov som Helsingforsregionens gemensamma markanvändningsplan medför i förhållande till etapplandskapsplan 2, i synnerhet beträffande Palopuro och Ristikytö stationsomgivningar, samt de ändringsbehov som gäller Malms flygfält.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 15 Bakgrund Under denna planomgång har man fortsatt utveckla och förenhetliga planbeteckningarna i landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland samt förtydliga tolkningen av planbestämmelserna beträffande de frågor som behandlas i planen. Förverkligandet av målen främjas ännu tydligare än förut i och med att planens program för förverkligande utarbetas som en del av etapplandskapsplan 4 samt genom att uppföljningssystemet och myndighetssamarbetet utvecklas. Planprocessen Planarbetet påbörjades 2013 då planens program för deltagande och bedömning utarbetades. Planarbetet anhängiggörs och programmet för deltagande och bedömning läggs fram vid årsskiftet 2013 2014. I programmet för deltagande och bedömning fastställdes planens innehåll och mål. Planens växelverkan och kommunikation Som en del av processen under 2014 sammanställs i form av utvecklingsbilder och bakgrundsutredningar för varje tema särskilda utvecklingsmål, temats nuläge och utveckling samt Nylands vision för temats utveckling fram till 2040. Målen och utgångspunkterna för planens teman har preciserats under år 2014 i samband med dialoger och växelverkan. Landskapsstyrelsen godkände planens planeringsprinciper som utgångspunkt för planutkastet vid sitt möte 15.9.2014. I planutkastet samordnade man planens teman och granskades lösningarna i förhållande till de gällande landskapsplanerna. Utkastet till etapplandskapsplan 4 var framlagt till påseende i början av 2015. Planförslaget utarbetades under 2015 på basis av responsen som gavs om utkastet. Ändringarna i markanvändnings- och bygglagen inverkade på processen kring etapplandskapsplan 4 på det sättet att utlåtanden begärdes om planförslaget i början av 2016, innan förslaget godkändes för att läggas fram till påseende. På basis av utlåtandena, myndigheternas samråd och övrig växelverkan har man gjort nödvändiga justeringar i planen och framställt bemötanden. Landskapsstyrelsen godkände bemötandena vid sitt möte 22.8.2016. Planförslaget läggs fram till påseende i slutet av 2016 då anmärkningar kan framställas om planen. Etapplandskapsplan 4 har utarbetats genom omfattande och mångsidigt samarbete med intressegrupperna. Regionplaneringens samarbetsgrupper har fungerat som stöd för planarbetet och därtill har man för varje tema inrättat grupper bestående av sakkunniga och de viktigaste intressegrupperna. Det har ordnats olika möten, seminarier och workshoppar för beslutsfattare, samarbets- och sakkunniggrupper samt kommunernas sakkunniga och verksamhetsområdets aktörer där de har haft möjlighet att föra fram sina egna synpunkter på planeringsprocessen. De egentliga besluten som berör planen fattas i landskapsstyrelsen och -fullmäktige. Planarbetet har presenterats för landskapets beslutsfattare vid möten och seminarier. Medborgarna har fått ta del av planarbetet i samband med att planen har varit framlagd till påseende samt vid olika samråd och tillställningar där planen har presenterats. Det har också varit möjligt att ge fritt formulerad respons under hela planprocessen. Som grund för eventuell
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 16 Bakgrundsutredningar Planlösningar respons och kommentarer har planen presenterats på webbplatsen, bland annat på förbundets karttjänst och i samband med olika enkäter, tävlingar och artiklar. Planens lösningar har också presenterats och beskrivits i olika handböcker och broschyrer. Närmare 40 nya utredningar har genomförts som grund för planarbetet. Utredningarna har huvudsakligen utförts med förbundets egna krafter men också i samarbete med andra myndigheter. Förbundets tidigare utredningar och utredningar som har gjorts av andra aktörer har också använts i planarbetet. Utredningarna blev klara stegvis under åren 2013 2016. Utöver att utredningar stöder, ger bakgrund till och öppnar upp planlösningarna har de också använts i kommunikationen och växelverkan kring planen, för att främja planens förverkligande och förankring som ett hjälpmedel för bland annat kommuner och markägare. Från utmaningar till mål och planlösningar Som grund för planläggningen på landskapsnivå har man identifierat de företeelser och utmaningar som är aktuella för Nylands framtid och som är av mest betydelse för de ämnesområden som behandlas i planen. Den här analysen av verksamhetsmiljön har tillsammans med växelverkan utgjort grunden för de huvudmål och planeringsprinciper som har fastställts för planens teman. Målen och planeringsprinciperna har vidare styrt sammanställningen av planlösningarna. Utmaningarna och målen fungerar alltså för sin del som motiveringar till planlösningarna. Planens huvudmålsättningar har också använts i planens konsekvensbedömning och de kommer senare att utnyttjas i främjandet och uppföljningen av planens förverkligande. Planläggningen på landskapsnivå är en fortlöpande process som kompletteras hela tiden, där nya planer delvis ersätter och delvis kompletterar eller preciserar den helhet som de tidigare utarbetade och fastställda landskapsplanerna bildar. Planläggningen på landskapsnivå reflekterar den föränderliga omvärlden och utmaningarna som följer med den. Med landskapsplanens hjälp försöker man erbjuda lösningar som är gemensamma för hela landskapet. De gällande landskapsplanerna för Nyland utgör en central utgångspunkt för etapplandskapsplan 4. Till följande redogörs för de ändringar som följer av etapplandskapsplan 4 i förhållande till de gällande planerna. Planens tema: Näringar och innovationsverksamhet Temat behandlar arbetsplats- och servicestrukturen samt näringslivets verksamhetsförutsättningar i Nyland. Tillräckligt med mångsidiga arbetsplatser och livskraftig service är viktiga konkurrensfaktorer för metropolområdet. I förslaget till etapplandskapsplan 4 är det inte ändamålsenligt att behandla tätorts- och arbetsplatsområden som ingår i de fastställda landskapsplanerna, med undantag av logistikområden, de två stationstrakterna invid stambanan, Malms flygplats och enstaka karttekniska korrigeringar.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 17 Som grund för planarbetet kartlades utvecklingsbehoven och verksamhetsförutsättningarna som berör näringar och innovationsverksamhet. Utifrån analyserna konstaterades att de fastställda landskapsplanerna redan i hög grad motsvarar behoven och den nya informationen som har framkommit i utvecklingsbilderna och bakgrundsutredningarna. Av utredningarna framgår att de nuvarande landskapsplanerna omfattar ett tillräckligt antal bostads- och arbetsplatsområden. Lösningarna tryggar också utvecklingsförutsättningarna för näringar och innovationer. Enligt de senaste utredningarna behöver inte heller handelns dimensionering ses över under den här planomgången. I planförslaget behandlas angående detta tema endast några bestämmelser som berör näringarna, nämligen bestämmelserna för turism och industriområden. I anslutning till planens program för förverkligande har man genomfört flera utredningar som berör turismen. Planens tema: Logistik Logistik, det vill säga godstrafik, är en av näringslivets viktigaste verksamhetsförutsättningar och en betydande bransch i Nyland. Lösningarna för logistiken inverkar på Nylands tillgänglighet, såväl inom logistiken som på nationell och internationell nivå. Temat behandlar godstrafikflöden och deras knutpunkter, det vill säga flygplatser, hamnar och logistikområden samt landoch sjötrafikförbindelser som förenar dessa. De fastställda landskapsplanerna möjliggör redan de viktigaste lösningarna som gäller logistiken. I etapplandskapsplan 4 kompletteras lösningen så att de viktigaste logistikcentren och förläggningsområdena för verksamhet i anslutning till dem anges med en egen beteckning på Focus-området i Tusby, Bastukärr i Sibbo samt i Kullå i Borgå samt i Sibbo. Utöver dessa områden logistiken förläggas till de gällande landskapsplanernas tätorts- och arbetsplatsområden. Trafikförbindelserna i de fastställda landskapsplanerna betjänar redan logistiken. I planen har man också granskat nya tvärgående förbindelser i mellersta Nyland. Flera av dem anvisades i planutkastet. Utifrån växelverkan och utredningar har man valt ut tre förbindelser som anges som riktgivande sträckningar i planförslaget. Trafikområdena på Helsingfors-Vanda flygplats och hamnarna i Nordsjö, Sköldvik och Hangö centrum förblir i kraft. På de här trafikområdena utövas sådan internationell verksamhet i anslutning till logistik som är betydande för hela Finland och som kräver stora ytor och samordning med övrig markanvändning. Övriga flygplatser och -fält samt hamnar anges på plankartan med en objektsbeteckning. Bestämmelsen som berör Helsingfors-Vanda flygplats ändras så att det finns möjlighet att förlägga detaljhandel på området i samma mån som på huvudstadsregionens områden för tätortsfunktioner. I fråga om hamnnätet anvisas i landskapsplanen hamnar av betydelse på internationell, nationell och landskapsnivå. Vad ankommer farledsnätet anvisas utöver farlederna i anslutning till hamnarna även leder som har någon annan, särskild betydelse på riks- eller landskapsnivå. För att bättre ta i beaktande depån i Ilmala i Helsingfors ändras bestämmelsen för depåernas del och beteckningen för område för centrumfunktioner norr om Skogsbackavägen upphävs. Den så kallade Tallinntunneln anges i landskapsplanen med en beteckning för riktgivande trafiktunnel.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 18 Planens tema: Vindkraft För vindkraftens del har man utrett potentiella land- och havsområden som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Vid kartläggningen av områden som lämpar sig för vindkraftverk på landskapsnivå tog man förutom buller, landskap och natur också i beaktande vindkraftens konsekvenser för regionoch samhällsstrukturen och människornas livsmiljö. Därtill jämfördes de teknisk-ekonomiska konsekvenserna. I planmaterialet som var på remiss anvisas sammanlagt fem områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion på landskapsnivå. Av dem ligger två på havsområden och tre på land. Områdesreserveringarna har gjorts på havsområden utanför Ingå Raseborg och Borgå och på landområden i Övre Rikeby och Röjsjö i Lovisa samt på ett landområde i Lappträsk Lovisa. Med ett vindkraftsområde som lämpar sig för vindkraftsproduktion på landskapsnivå i Nyland avses ett område där det är möjligt att förlägga minst 10 vindkraftsenheter. De tre områden för vindkraftsproduktion som har anvisats i landskapsplanen för Östra Nyland upphävs, eftersom de till storleken inte uppfyller de nuvarande kraven på ett område av betydelse på landskapsnivå. För att främja förverkligandet av det här temat har man sammanställt en vindkraftsguide och ordnat ett seminarium. I utlåtandena som gavs om planförslaget på våren 2016 krävdes att konsekvensbedömningen kompletteras, i synnerhet vad gäller konsekvenserna för fåglar och Natura-områden. Utkastet till utredningen är klar och den slutliga utredningen blir färdig i slutet av september 2016. Eftersom det enligt utredningen inte går att helt och hållet utesluta att vindkraften medför negativa konsekvenser för Naturaområdena ska man i enlighet med Naturvårdslagen utarbeta en Naturabedömning av planförslaget och begära om ett utlåtande av NTM-centralen. Detta kan inverka på hela planens tidtabell. Slutsatserna och alternativa tillvägagångssätt för vindkraftens del bereds och behandlas vid fullmäktiges nästa möte. Planens tema: Grönstruktur Med grönstruktur avses det nätverk som grönområden och grönförbindelserna mellan dem bildar. Grönstrukturen är en del av samhällsstrukturen och den omfattar också vattenområden. De främsta målsättningarna för grönstrukturens del är bland annat att trygga naturens mångfald och öka utbudet av ekosystemtjänster. I etapplandskapsplan 4 granskas grönstrukturen som en helhet och dess innehåll och omfattning på landskapsnivå definieras. Grönstrukturens planlösning omfattar naturskyddsområden, områden som hör till nätverket Natura 2000, grundvattenområden, geologiska formationer, vidsträckta och sammanhängande skogsområden, grönförbindelser samt ett nätverk med rekreationsområden och friluftsleder. I samband med grönstrukturen har man också behandlat planlösningen som berör skärgårdszoner och som bakgrundsmaterial även Helsingforsregionens grönbälte, vårdbiotoper och så kallade Zonationområden. Tryggandet av naturvärden har också tagits med i planeringsbestämmelserna som hänför sig till andra markanvändningsformer. Med hjälp av naturskyddsområden tryggas arternas och naturtypernas mångfald och bevaras nationallandskap, kulturarv och rekreations- och friluftsområden. Med beteckningen för naturskyddsområde anges områden som skyddats eller som är avsedda att skyddas med stöd av
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 19 naturvårdslagen. Sådana är nationalparker, naturreservat och andra naturskyddsområden. Som skyddsområden har också anvisats områden som hör till programmet Natura 2000 till den del som det i samband med besluten har framförts att områdena skall förverkligas med stöd av naturvårdslagen. Största delen av reserveringarna för naturskyddsområden som anges i planlösningen har redan angetts i de fastställda landskapsplanerna. Definitionen av värdet på landskapsnivå för samtliga nya områden som anges i planen utgår får gemensamma kriterier. Alla områden som ingår i förslaget ska vara större än 5 hektar. Mindre naturskyddsområden som har förverkligats ingår i planbeskrivningens kartbilaga. I beredningen av planlösningen har man utnyttjat det förslag som arbetsgruppen för myrskyddet har tagit fram gällande kompletteringen av myrskyddet och tillhörande material från den riksomfattande inventeringen av myrskyddet. Bland områdena som ingår i materialet anvisar man i planlösningen som skyddsområden sådana områden på mer än fem hektar som klassas nationellt värdefulla och som ägs av staten eller som redan i de gällande planerna har anvisats som naturskyddsområden. Nätverket Natura 2000 syftar till att skydda naturens mångfald. Nätverket tryggar livsmiljöerna för de naturtyper och arter som finns med i naturdirektivet. Områden som ingår i nätverket Natura 2000 behandlas i planförslaget endast till de delar som förutsätts för att förenhetliga planbeteckningarna och planeringsbestämmelserna i de gällande landskapsplanerna. För att förenhetliga beteckningarna och bestämmelserna har områdena som hör till Natura 2000 i landskapsplanen för Östra Nyland upphävts och tagits med på nytt med etapplanens beteckningar, som motsvarar det beteckningssätt som har använts i landskapsplanerna för Nyland. I landskapsplanen anges grundvattenområden med värdefulla egenskaper som kan vara eller som är viktiga för samhällenas vattenförsörjning. Målet med landskapsplanen är att områdesanvändningen inte ska försämra grundvattnets kvalitet eller permanent minska mängden grundvatten. Grundvattenområdena som anges i planlösningen grundar sig på miljöförvaltningens senaste uppgifter. Beteckningssättet för områdena förenhetligas. De värdefulla åsområden eller andra geologiska formationer som angetts med en egenskapsbeteckning är förknippade med betydande landskapliga och naturvetenskapliga värden. Med beteckningen anges nationellt värdefulla åsområden som ingår i åsskyddsprogrammet, värdefulla åsområden som ingår i de fastställda landskapsplanerna, bergslandskapsområden som är värdefulla både på riks- och landskapsnivå, moränbildningar som är värdefulla på landskapsnivå samt vind- och strandavlagringar. I etapplanen anges vind- och strandavlagringar av riksintresse som komplement till de gällande landskapsplanerna. Beteckningssättet förenhetligas. Ett MLY-område är ett skogsbruksdominerat område, som är vidsträckt, sammanhängande och betydande för det ekologiska nätverket Landskapsplanen strävar efter att skogsbrukets och de övriga landsbygdsnäringarnas verksamhets- och utvecklingsförutsättningar tryggas i samband med områdesplaneringen. Det viktiga är att området förblir sammanhängande. I etapplandskapsplan 4 för Nyland förenhetligas planlösningen för MLY-områden så att MLY-områdena anges med enhetliga kriterier också i kommunerna i Östra Nyland. Ett grönförbindelsebehov är ett behov som gäller både ekologiska och rekreationsmässiga förbindelser, som kopplar grönstrukturens olika
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 20 delområden till varandra över vägar och konstruktioner. Grönförbindelsebehov anges med en utvecklingsprincipbeteckning och deras exakta läge och bredd fastställs inte i landskapsplanen. På grund av målet om att förenhetliga planbeteckningarna anges i planlösningen på Östra Nylands område de grönförbindelsebehov som är viktiga med tanke på det ekologiska nätverket. Grönförbindelsebehoven ses också delvis över på andra områden i Nyland. Med hjälp av etapplandskapsplanen är det möjligt att med enhetliga planeringsprinciper och -bestämmelser ange grönförbindelsebehoven för hela landskapet. Vid planeringen av nätverket av rekreationsområden utgår man i från rekreationsnätet i de gällande landskapsplanerna, som har uppdaterats utifrån de senaste uppgifterna i samarbete med kommunerna. Målet med planlösningen är att ange rekreationsområden som är av betydelse på landskapsnivå och att områdenas enhetlighet och tillgänglighet samt förbindelserna områdena betonas. I enlighet med planeringsprinciperna för rekreationsområden anges nya rekreationsområden i första hand på områden som ägs av kommuner, städer och staten samt Föreningen Nylands friluftsområden. Rekreationsområden och -objekt i de gällande landskapsplanerna upphävs och tas utifrån uppdaterade uppgifter med i planlösningen. Rekreationsområdena har granskats utifrån uppdaterade markägaruppgifter och beslut som gäller naturskyddsområden. Rekreationsområden på mindre än fem hektar anvisas inte i landskapsplanen. Små områden kan inte användas för rekreationsbruk av betydelse på landskapsnivå, bland annat på grund av naturens begränsade slitstyrka. I planen anges utöver rekreationsområden också riktgivande friluftsleder. Syftet med beteckningen är att ange friluftsleder på landskapsnivå som förenar rekreationsområden och bildar nätverk. Beteckningen är riktgivande och sträckningen anger i första hand behovet av en förbindelse. I utkastet till etapplandskapsplan 4 anges friluftsleder endast på det tidigare Östra Nylands område Friluftslederna bildar tillsammans med friluftslederna i den gällande landskapen för Nyland (2006) ett nätverk av friluftsleder på landskapsnivå. I planen finns fyra olika beteckningar för skärgårdszoner: huvudstadsregionens kust- och skärgårdszon; fastlandets strandzon och inre skärgård; yttre skärgården och havszonen. Nya skärgårdszoner anges vid östra Nylands kust i enlighet med områdesgränserna och planeringsbestämmelserna i den gällande landskapsplanen för Nyland. I planeringsbestämmelsen för huvudstadsregionens kust- och skärgårdszon har tillfogats bestämmelser som gäller kultur- och naturlandskapet samt kompletterande av turismen och bosättningen. Skyddsområdena, rekreations- och friluftsområdena samt det grönnät som binder dem samman bildar en stomme för Helsingforsregionens grönbälte. Grönbältet anges inte separat i planen med en egen beteckning, utan det beskrivs endast i planebeskrivningen och hänför sig till tolkningen av planen. Utvecklingen av grönbältet främjas genom samarbete mellan intressegrupperna i ett projekt som följer planens program för förverkligande. LUO-områdena finns med i planens bilagor, där de anges i form av rutor som grundar sig på Zonation-analysens resultat. Förteckningarna med kommunvisa objektskort ger bakgrund till områdena och deras naturvärden. För att resultatet av Zonation-analysen, som omfattar hela landskapet, ska kunna användas i kommunernas, övriga myndigheters och intressenters verksamhet ger förbundet tillgång till resultatet så att alla intresserade kan ta del av det.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 21 Planens tema: Kulturmiljöer Med kulturmiljöer avses byggnadsarv, landskapsområden och fornlämningar. I etapplandskapsplan 4 strävar man efter att göra kulturmiljöerna mer kända och framhäva deras betydelse som en resurs och en utgångspunkt för näringarnas utveckling i regionen. I etapplandskapsplan 4 anges nationellt värdefulla landskapsområden och byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY). Kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå anges på enhetliga grunder på hela landskapets område. De har en gemensam planeringsbestämmelse som grundar sig på föreskrifter i enlighet med markanvändnings- och bygglagen men som också betonar utveckling. I planförslaget anges därtill nationalstadsparker (Hangö och Borgå) samt ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde (Skärlandet i Raseborg). Fornlämningar som är fridlysta i enlighet med lagen om fornminnen ingår i kartbilagan och tas i beaktande i den allmänna bestämmelsen, Kulturmiljöerna anges utifrån de senaste inventeringarna, bortsett från nationellt värdefulla landskapsområden. Statsrådets beslut som gäller den uppdaterande inventeringen av landskapsområden hann inte bli klart i tid till planförslaget. I planen anges därför de befintliga områdesgränserna på plankartan och de uppdaterade områdena i kartbilagan. Kulturmiljöerna av riksintresse har en gemensam planeringsbestämmelse som grundar sig på bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen. För att främja temat har man under planprocessens gång sammanställt flera guider och artiklar som ska göra kulturmiljöerna mera kända och öppna upp planlösningen. Planens övriga teman I planförslaget behandlas utöver de egentliga plantemana även Malms flygplats, stambanans nya stationstrakter Ristikytö och Palopuro samt LNG-terminaler och naturgasnät i anslutning till dem. Malms flygplats I samband med den riksomfattande flygtrafikstrategin som beretts av kommunikationsministeriet har man utrett möjligheterna att flytta verksamheten på Malms flygplats till andra flygfält. Staten och kommunerna har även kommit överens om att staten avslutar sin verksamhet på Malms flygplats senast vid slutet av 2020 och att området återgår till Helsingfors stads förfogande. Såldes anges Malms flygplats i planförslaget som ett område för tätortsfunktioner som ska utvecklas som ett tätt område som stöder sig på spårtrafiken. Området kommer dock att behålla egenskapsbeteckningen som ansluter sig till kulturmiljö. Stambanans stationstrakter Ristikytö och Palopuro Områdena Ristikytö i Tusby och Palopuro i Hyvinge som ligger invid stambanan har i den fastställda etapplandskapsplan 2 för Nyland angetts som utvecklingsområden för stationstrakter som stöder sig på spårtrafiken. Med beteckningen vill man bevara möjligheten att planera områdena som tätbebyggda stationsområden. Till beteckningen hör en planeringsbestämmelse enligt vilken mer detaljerad planering på området förutsätter att stationstraktens markanvändning har lösts i planläggningen på landskapsnivå. I Helsingforsregionens markanvändningsplan (MASU) har kommunerna gemensamt konstaterat att planeringen av dess stationsområden är viktigt ur hela regionens synvinkel. Därför anges Ristikytö och Palopuro stationstrakter i planförslaget med en beteckning för område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafiken och en utvecklingsprincipbeteckning för område som ska förtätas.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 22 Beteckningarna styr tillväxten så att den stöder sig på den nuvarande strukturen och samhällsstrukturen blir tätare. Beteckningarna skapar således förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik och kopplar samman utvecklingen av områdenas markanvändning med förverkligandet av en ny station. I planförslag betraktas hamnarna i Ingå och Tolkis som potentiella förläggningsplatser för LNG-terminaler. LNG-terminaler ingår i kriterierna och bestämmelserna som gäller hamnar på landskapsnivå. I etapplandskapsplan 4 för Nyland behandlas naturgasrörsystemet endast till den del som det är motiverat att se över beteckningarna i de gällande landskapsplanerna med anledning av de för Finland internationellt viktiga gasprojekten Balticconnector och Finngulf-LNG-terminalen. I övriga har sträckningen för naturgasrörsystemet anvisats i de fastställda landskapsplanerna. Planens program för förverkligande Etapplanens program för förverkligande har utarbetats som en del av planförslaget. I programmet för förverkligande identifieras och prioriteras de viktigaste åtgärderna som ska förverkliga etapplandskapsplan 4. Åtgärderna kan vara större projekthelheter, samarbete eller kommunikationsrelaterade åtgärder. Landskapsplanerna förverkligas genom mer detaljerade planer och åtgärder, till största del i samband med kommunernas planläggning. Programmets fokusområden har slagits fast utifrån växelverkan med intressenterna och förverkligandet av planen har redan delvis påbörjats i form av projekt som hänför sig till att förverkliga lösningarna för bland annat kulturmiljöer, vindkraft och logistik i samarbete med kommunerna och andra aktörer. Beteckningar som upphävs i planen I de gällande landskapsplanerna för Nyland upphävs planbeteckningar i den omfattning som lösningen i etapplandskapsplanen förutsätter. I sådana fall då planlösningen har krävt att en beteckning eller en tillhörande planeringsbestämmelse ändras väsentliga, har beteckningen i fråga helt och hållet upphävts. En del beteckningar har upphävts till följd av behovet att förenhetliga de gällande landskapsplanerna för Nyland och östra Nyland. Planhandlingarna som hör till förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland Etapplandskapsplan 4 för Nyland består av en plankarta, beteckningar och bestämmelser samt en planbeskrivning. Till planen hör också en karta över de beteckningar som föreslås att upphävs. Till planmaterialet hör dessutom kartbilagor och andra bilagor som förtydligar eller ger bakgrund till planlösningarna. Plankartan, beteckningarna och bestämmelserna samt beteckningarna som ska upphävas är planhandlingar som ska godkännas av fullmäktige. För att få en uppfattning om den helhet som landskapsplanerna bildas bifogas till planhandlingarna en inofficiell kartsammanställning, som åskådliggör alla landskapsplaner efter det att etapplandskapsplan 4 för Nyland har godkänts. Planförslagets material finns att tillgå i de förtroendevaldas webbtjänst Päättäri från och med 14.9.2016. Planförslagets kartor och beteckningar och bestämmelser skickas med post till landskapsstyrelsens medlemmar. Efter landskapsstyrelens möte färdigställs planhandlingarna innan de läggs fram till påseende.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 23 Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar godkänna förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland med undantag av områdena som lämpar sig för vindkraftsproduktion flytta behandlingen av områdena som lämpar sig för vindkraftsproduktion till nästa möte berättiga byrån att förbereda olika alternativa förfaranden och bereda material som grund till behandlingen av dem berättiga byrån att göra kompletteringar och korrigeringar av teknisk natur i planhandlingarna vad gäller den godkända planlösningen och färdigställa materialet innan det läggs fram till påseende. Ansvarig direktör: Beredning: Behandling: Merja Vikman-Kanerva 040 638 6669 Ilona Mansikka 040 524 9186 Johanna Karimäki föreslog med stöd av Auli Herttuainen att planen sänds tillbaka för ny beredning i enlighet med förslaget som presenterades vid styrelsens möte 22.8.2016. Eftersom det framställdes ett understött förslag om att sända tillbaka ärendet, konstaterade ordförande att styrelsen måste rösta om frågan. Vid omröstningen röstade de som stödde landskapsdirektörens förslag JA och de som stödde Karimäkis förslag om att sända tillbaka ärendet röstade NEJ. Styrelseledamöterna röstade enligt följande: 7 JA-röster (Niiranen, Raatikainen, Taipale, Mäkelä, Havula, Sainio, Salonen), 3 NEJ-röster (Karimäki, Herttuainen, Muhonen). Ordförande konstaterade att behandlingen av ärendet fortskrider som ett resultat av omröstningen. Mika Raatikainen föreslog att den gamla beteckningen för Malms flygplats står kvar. Förslaget fick inget understöd. Landskapsstyrelsen beslutade efter omröstningen att godkänna förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland med undantag av områdena som lämpar sig för vindkraftsproduktion flytta behandlingen av områdena som lämpar sig för vindkraftsproduktion till nästa möte berättiga byrån att förbereda olika alternativa förfaranden och bereda material som grund till behandlingen av dem berättiga byrån att göra kompletteringar och korrigeringar av teknisk natur i planhandlingarna vad gäller den godkända planlösningen och färdigställa materialet innan det läggs fram till påseende. Johanna Karimäki och Auli Herttuainen lämnande in en avvikande mening till beslutet. Verkställande: Besvärsförbud (Kommunallagen 410/2015 147, Kommunallagen 365/1995 91 )
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 24 Landskapsstyrelsen 24.10.2016 128 Sammandrag Planlösningen för vindkraftstemat i förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland har framställts för att godkännas i landskapsstyrelsen. Styrelsen godkände till övriga delar planförslaget vid sitt möte 19.9.2016. Efter godkännandet av vindkraftstemat har landskapsstyrelsen godkänt planförslaget i sin helhet. Planförslaget läggs offentligt fram till påseende i slutet av 2016. Då kan eventuella anmärkningar framställas om planen. Därefter färdigställs etapplandskapsplan 4 så att planen kan godkänna planen senast på våren 2017. Beskrivning av och motiveringar till planförslagets lösning för vindkraften Konsekvensbedömningen av planlösningen för vindkraftstemat har kompletterats på basis av utlåtandena som lämnades in om förslaget till etapplandskapsplan 4 på våren 2016, i synnerhet vad gäller konsekvenserna för fåglar och Naturaområden. Ett konsultarbete som gjordes särskilt för detta syfte blev färdigt i september. I utredningen redogörs för slutsatser och rekommendationer som strävar efter att bättre beakta flyttfåglar och andra rovfåglar, Naturaområdena och så kallade MAALI-områden (fågelområden som är värdefulla på landskapsnivå). Tolkningen av resultatet av naturutredningen har diskuterats tillsammans med NTM-centralen i Nyland. Utifrån resultatet av utredningen utredde Nylands förbund vilka alternativ det finns för vindkraftstemat i etapplandskapsplanen. Det framgick att det fanns två olika sätt att fortskrida. 1) Planlösningen som gäller vindkraften ändras i större mån än vad utredningens resultat förutsätter. I det här fallet anses det inte vara nödvändigt att inleda ett sådant artspecifikt bedömningsförfarande och begäran av utlåtanden som föreskrivs i Naturvårdslagen. Alternativet skulle inte innebära några ändringar i landskapsplanens tidtabell. 2) Vindkraftstemat lämnas bort från planen och behandlas under följande planomgång. Alternativet skulle inte medföra ändringar i planens tidtabell, men ett av planens centrala mål om att behandla vindkraftsproduktion på landskapsnivå skulle inte förverkligas. Beredningen av förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland har fortsatts i enlighet med alternativ 1. Följande ändringar föreslås att görs i planförslaget: Planbestämmelsen som berör alla vindkraftsområden kompletteras så att bestämmelserna i större mån än tidigare förutsätter att Natura-, fågel- och samkonsekvenserna tas i beaktande. Havsområdet utanför Ingå-Raseborg lämnas utanför planlösningen. Områdena i Övre Rikeby och Röjsjö i Lovisa förminskas. Inga ändringar föreslås för gränserna till områdena som lämpar sig för vindkraft på havet utanför Borgå och på land i Lovisa Lappträsk. (Bilagorna 1 A, B, C och 2). Planens tidtabell Då landskapsstyrelsen har godkänt alla teman som behandlas i planförslaget kan planen läggas fram till påseende i november december 2016. Man bereder bemötanden till anmärkningarna som framställs om planen och behandlar dem i styrelsen i början av året 2017. Planförslaget färdigställs utifrån bemötandena för att därefter behandlas i styrelsen. Målet är att styrelsen kan framföra det slutliga planförslaget till landskapsfullmäktige för godkännande före sommaren 2017.
NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 1/2017 25 Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar godkänna lösningen för vindkraftstemat i etapplandskapsplan 4 för Nyland i enlighet med förslaget ovan. Således har styrelsen godkänt hela förslaget till etapplandskapsplan 4. lägga fram förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland till påseende i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen och berättiga byrån att göra kompletteringar och korrigeringar av teknisk natur i planhandlingarna och färdigställa planen innan den läggs fram till påseende. Ansvarig direktör: Beredning: Verkställande: Merja Vikman-Kanerva 040 638 6669 Kaarina Rautio 046 858 8890 Landskapsstyrelsen beslutade godkänna lösningen för vindkraftstemat i etapplandskapsplan 4 för Nyland i enlighet med förslaget ovan. Således har styrelsen godkänt hela förslaget till etapplandskapsplan 4. lägga fram förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland till påseende i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen och berättiga byrån att göra kompletteringar och korrigeringar av teknisk natur i planhandlingarna och färdigställa planen innan den läggs fram till påseende. Besvärsförbud, gäller beredningen (Kommunallagen 410/2015 147, Kommunallagen 365/1995 91 ) Landskapsstyrelsen 6.2.2017 3 Sammandrag Förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland var framlagt till påseende 9.11 9.12.2016 i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen. Sammanlagt 90 anmärkningar framställdes om planen. Största delen av anmärkningarna gällde lösningarna för grönstruktur, vindkraft och logistik. Man har berett bemötanden till anmärkningarna som ska godkännas av styrelsen. I bemötandena föreslås att beteckningen SL/ep används på Försvarsmaktens områden i Syndalen och Sibbo storskog, istället för den SL-beteckning som ingick i planförslaget. Man föreslår också att några övriga korrigeringar av teknisk natur görs i planhandlingarna. Då landskapsstyrelsen har godkänt bemötandena som beretts till anmärkningarna görs ändringarna som föreslås i bemötandena i planhandlingarna och planförslaget färdigställs för behandling och godkännande i landskapsstyrelsen. Målet är att landskapsstyrelsen kan behandla och godkänna planförslaget vid sitt möte 13.3.2017 samt föreslå att planen godkänns i landskapsfullmäktige.