Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Relevanta dokument
Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Svenskt biogasregister med ursprungsgarantier - vad, varför, hur?

Biogasregister med ursprungsgarantier. Linus Klackenberg, Energigas Sverige Seminarium 5 feb 2019: Industrins väg mot hållbarhet

Energigas Sverige. Organisationen bildades år Cirka 185 medlemmar

Remissvar gällande förslag om nytt förnybartdirektiv (RED II)

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

INNEHÅLL

Svensk författningssamling

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

Stockholm Miljö- och energidepartementet

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

SP Biogasar häng med!

Stockholm Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh. Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC

Remissyttrande angående utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Regeringens proposition 2016/17:217

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

FÖRSLAG TILL NATIONELL BIOGASSTRATEGI 2.0 APRIL 2018 KORTVERSION

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen:

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017

Remissvar från Gröna Bilister gällande

Svensk författningssamling

Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?

A8-0392/349

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Remissvar gällande Transportstyrelsens rapport Miljözoner för lätta fordon

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

av hållbarhetskriterierna Anvisning för lämnande av rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna till Energimyndigheten

Remissvar gällande promemorian från Statens Energimyndighet, Miljöinformation om drivmedel

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogas och miljön fokus på transporter

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011

Konsekvensutredning reduktionsplikt

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen

Marknadsanalys av substrat till biogas

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete

Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen;

Statens energimyndighets författningssamling

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Svensk författningssamling

Biogasens hot och möjligheter. Biogasdagen, Kalmar Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Naturvårdverkets tillsyn, vägledning om biobränslen och arbetet inför Amanda Hagerman Naturvårdsverket

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Jordbruk, biogas och klimat

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage Anders Mathiasson Energigas Sverige

Kommittédirektiv. Långsiktiga konkurrensförutsättningar för biogas. Dir. 2018:45. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2018

Carina Häljestig Snöman, sekreterare Magnus Karlsson, hållbarhetsstrateg Stadshuset

Vår bild av svensk biogasmarknad. Gasdagarna, 30 maj 2018 Erik Woode

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

2. Godkänd rapportering 108

ÄNDRINGSFÖRSLAG

M2017/01738/R NESTE - Remissvar Förordning om ändring av förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM45. EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden Dokumentbeteckning

Biodrivmedel och markanvändning i Sverige

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Transkript:

Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energigas Sverige, som är branschorganisationen för energigaserna i Sverige, tackar för inbjudan att bidra med synpunkter på rubricerad remiss. Energigas Sverige tillstyrker förslaget. Nedan redogörs för våra ståndpunkter samt relaterade synpunkter som Regeringen uppmanas att säkerställa i förhandlingarna om nytt förnybartdirektiv efter 2020 (REDII). Våra kommentarer till förslaget om tillämpning av restproduktdefinitionen Energigas Sverige stödjer Regeringens ambition att säkerställa att de råvaror som används för biodrivmedel är hållbara och samtidigt minimera de administrativa kraven för restprodukter och avfall där hållbarhetsproblematik inte finns. Energigas Sverige anser att alla biodrivmedel som uppfyller markkriterierna och ger stor växthusgasminskning behövs i omställningen för att ersätta de fossila drivmedlen. Energigas Sverige anser generellt att biodrivmedelsproduktion från samhällets avfall och restprodukter är hållbart och även fortsättningsvis bör uppmuntras genom förenklade regler för spårbarhet, markkriterier och växthusgasberäkning. Därför stödjer vi den hållning som gäller i Sverige att ha en generös tolkning av vad som är att betraktas som restprodukt i hållbarhetslagen. Det är dock viktigt att se till att rätta till och minimera de hållbarhetsproblem som visat sig avseende främst biodrivmedel från råvaror från palmoljeindustrin, och särskilt PFAD. Genom förslaget minskar risken för biodrivmedel från ohållbar palmoljeodling, genom att endast PFAD som härrör från certifierade hållbara oljepalmodlingar som uppfyller markkriterierna och växthusgaskrav från odlingen kan användas. Förslaget med en gräns vid 40 % av huvudproduktens marknadspris förefaller väl avvägt för att komma till rätta med de brister i spårbarhet och hållbarhet som finns avseende biodrivmedel från PFAD (genom att PFAD betraktas som slutprodukt) och samtidigt inte för snävt för att ställa onödigt höga administrativa krav på de flesta andra restprodukter. Det är också bra att bestämmelsen nu har blivit betydligt tydligare. Vi tillstyrker att restprodukter som uppkommer direkt i jordbruks-, vattenbruks-, fiske- eller skogsbruksverksamhet inte omfattas av den ekonomiska prövningen. Dessa restprodukter behöver redan sedan tidigare uppfylla markkriterierna. Energigas Sverige är också positiva till att Regeringen tagit till sig av våra synpunkter och tagit bort prövningen av utfall i mängd som fanns i det ursprungliga förslaget. Det skulle riskera att hållbara blöta substrat som i övrigt har mycket lågt marknadsvärde skulle riskera att klassas som Energigas Sverige Service AB tel +46 8 692 18 40 Org no 556081-9194 Swedish Gas Association info@energigas.se Bankgiro: 631-0239 Box 49134 www.energigas.se SE-100 29 Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Eriksgatan 44

samprodukt med konsekvens att dessa substrat inte används för biogasproduktion vilket vore negativt för miljön och det cirkulära samhället. Vi noterar att avfall inte påverkas av förslaget, dvs. samma tillämpning som Energimyndigheten haft hittills ska gälla. Det är rimligt att avfall och rester från slakterier inte omfattas av bestämmelsen i 3 a andra stycket. Vi tolkar att så inte kommer att vara fallet, vilket bör tydliggöras om inte i förordningen så åtminstone i Energimyndighetens vägledning. Skulle vissa typer av slakteriavfall anses vara samprodukt blir det lätt absurt vid försöken att tillämpa växthusgasberäkning och att verifiera markkriterier kriterierna är inte tillämpliga. Det vore bra om det tydliggjordes att slakteriavfall, oavsett kategori, är att betraktas som avfall eller restprodukt vid tillämpningen av hållbarhetslagen. Med vänliga hälsningar, Med vänliga hälsningar, Maria Malmkvist Vd Linus Klackenberg Ansvarig Produktion

Bilaga särskilda synpunkter avseende REDII Förhandlingarna om reviderat förnybartdirektiv (REDII) för 2021-2030 går nu in i trilogen där en kompromiss ska nås mellan Europaparlamentets förslag och Rådets förslag. Energigas Sverige vill uppmärksamma Regeringen på ett antal punkter som är viktiga för svensk biogas och som vi hoppas att Sverige vill driva i förhandlingarna. Undanröja osäkerhet kring viktiga råvaror från åkermark Vi vill passa på att uppmana Regeringen att i förhandlingarna om RED II säkerställa att mellangrödor och täckgrödor, liksom så kallade ekofokusgrödor, tydligt undantas från definitionen av livsmedels- och fodergrödor. Sådana grödor är potentiella biogassubstrat och innebär ingen ytterligare markanvändning. Här är Rådets förslag klart bättre. Det måste också göras helt klart att vall inte omfattas av definitionen av livsmedels- och fodergrödor och tydliggöras att vall omfattas av definitionen av cellulosa från icke-livsmedel och därmed omfattas av punkten p i Bilaga IX. Här är Europaparlamentets förslag bättre. Vi anser också att det är viktigt att odling av energigrödor på nyligen nedlagd jordbruksmark eller mark som ligger i träda bör undantas från begränsningarna för biodrivmedel från livsmedels- och fodergrödor. Användning av sådan mark kan inte anses utgöra risk för ILUC och det vore högst kontraproduktivt mot klimat- och energimål om inte sådan mark utnyttjas för odling av energigrödor för exempelvis biodrivmedelsproduktion, istället för att förbli obrukad. Det är också viktigt att säkerställa att inte ytterligare villkor sätts på avfall och restprodukter än idag. Betydligt mer restprodukter och avfall bör användas för att producera biodrivmedel och bioenergi än idag och ytterligare krav skulle försvåra den utvecklingen. Därför bör Regeringen se till att motverka skrivningar som att endast avfall och restprodukter som strikt uppfyller avfallshierarkin eller inte har betydande snedvridande effekter på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter får användas eller anses omfattas av Bilaga IX. Att tvinga aktörerna att verifiera varje avfall och restprodukt mot sådana villkor skulle kraftigt försvåra användningen av avfall och restprodukter till bioenergi och vara kontraproduktivt. Särskilt i Parlamentets förslag finns sådana skrivningar kvar. Oroande förslag om massbalansprincipen Vidare så är vi oroade över Europaparlamentets antagna förslag vad gäller massbalans dels i Art 26.1: dels medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution, förutsatt att varje parti i sig uppfyller kraven i artikel 26 och att det finns lämpliga system för övervakning och mätning av enskilda partiers överensstämmelse, och dels i Art 26.2 a: När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan

massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen, förutsatt att varje parti som ingår i blandningen uppfyller kraven i artikel 26. Tilläggen i fetstil ovan kan innebära att massbalanssystem ska införas och gälla men att massbalans inte får tillämpas eftersom endast verifierat hållbara partier får blandas. Då faller ju större delen av syftet med massbalansprincipen. Det skulle också kunna innebära att biogas inte kan blandas med naturgas i ett gasnät, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt och går emot hela syftet med direktivet. Biogasregister och ursprungsgarantier för gas är positivt om rätt utformat Ursprungsgarantier föreslås införas för förnybar gas enligt Art 19. Det är dock oklart hur det är tänkt att fungera och om det ska kunna användas för att uppfylla massbalanskravet och visa uppfyllande av hbk enligt Art 26, där vissa skrivningar i såväl Europaparlamentets som Rådets förslag antyder att så är fallet. Energigas Sverige och biogasbranschen ser ett potentiellt stort mervärde av införandet av ett nationellt biogasregister och system med ursprungsgarantier på samma sätt som redan finns i flera EU-länder såsom Danmark, Tyskland och Nederländerna. Ett biogasregister skulle, rätt utformat, kunna stärka förtroendet för gröngasprincipen, undvika risk för dubbelräkning, underlätta gränsöverskridande handel genom det europeiska gasnätet och möjliggöra tillämpning av gröngasprincipen inom EU ETS och elcertifikatsystemet. En arbetsgrupp i Energigas Sveriges regi håller på att titta frågan. Energigas Sverige välkomnar införandet av ursprungsgarantier för biogas och annan förnybar gas, förutsatt att det uppfyller kraven för massbalans och att systemet också kan hantera överföring av hållbarhetsegenskaper. Det är också viktigt att det blir kompatibelt med andra länders befintliga biogasregister och system för ursprungsgarantier för gas. Det måste också vara så konstruerat att det hinder som finns idag i Sverige för att gröngasprincipen/massbalans ska kunna tillämpas för biogas i gasnät inom EU ETS och elcertifikatsystemet undanröjs. Utan dessa egenskaper riskerar systemet sakna värde för marknaden och endast innebära att flera administrativa inkompatibla system finns parallellt. Ett nationellt biogasregister med ursprungsgarantier och som kan hantera överföring av hållbarhetsegenskaper skulle också uppfylla det krav på databas för redovisning och spårbarhet för biodrivmedel (och biogas) som Kommissionen ska upprätta enligt såväl Europaparlamentets som Rådets förslag i Art 25.4. Rätt utformat biogasregister med ursprungsgarantier skulle kunna uppfylla flera viktiga behov inklusive de krav som ställs i REDII och bidra positivt till stärkt marknad för biogas och annan förnybar gas. Energigas Sverige efterfrågar att ett nära samarbete med Regeringen och berörda myndigheter (främst Energimyndigheten) inleds omgående för att tillsammans utreda frågan och hitta en bra utformning. Säkerställa beräkningsregler som bättre värderar biogasens miljö- och klimatnytta Vi vill också påminna Regeringen om att i förhandlingarna fortsätta driva frågan om växthusgasberäkningsregler som bättre speglar biogasens stora miljö- och klimatnytta (i Bilaga VI, REDII): Biogas från avloppsreningsverk ska betraktas som en restprodukt från vattenreningsprocessen och hanteringen av avloppsslammet. Rötrest som används som gödningsmedel (biogödsel) är en produkt som då det ersätter mineralgödsel ger stor klimatnytta i form av inlagring av kol i marken och minskade utsläpp från tillverkning av konstgödsel. Därför ska biogödsel betraktas som en samprodukt i

växthusgasberäkningen och utsläpp kopplade till rötresthantering ska därmed endast belasta biogödseln. Detta synsätt delas av Energimyndigheten och tillämpas i biogasbranschens hbk-verktyg. Idealt och mest nära verkligheten vore annars att systemutvidgning tillämpas där såväl utsläpp som undvikta utsläpp som uppstår till följd av hantering och användning av biogödsel inkluderas i beräkningarna, men det utgör ett visst avsteg från den snäva beräkningsmetoden inom RED. Säkerställa att undvikta metanutsläpp då gödsel rötas till biogas beaktas i beräkningen, genom att säkerställa att den GHG-bonus för biogas från gödsel som finns i förslaget till REDII behålls.