BILAGA 4 indikatorbeskrivningar Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD
Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer 2009-126-93 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2009 2
Indikatorbeskrivningar I denna bilaga beskriver Socialstyrelsen de indikatorer som har använts i rapporten mer utförligt än i huvudrapporten. Syftet med att göra det är för att den intresserade läsaren ska kunna få ta del av vilka bedömningar som har gjorts kring varje indikator, vilka mätmetoder som har använts och vilka potentiella risker och felkällor som finns i val av indikator och mätmetod. För en genomgång av täckningsgrad i de olika kvalitetsregister som har använts i rapporten hänvisas läsaren till bilaga 5. 3
4
Innehållsförteckning Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (A1) 7 Återkommande undvikbara vårdtillfällen vid hjärtsjukdom (A2) 8 Reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B1) 9 Tid till reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B2) 10 Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt och riskfaktor (B3) 11 PCI-frekvens vid olika indikationer (B4) 12 PCI vid huvudstamsstenos (B5) 13 Läkemedelsstent vid PCI (B6) 14 Väntetid till kranskärlskirurgi (B7) 15 Blodproppshämmande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B8) 15 Blodproppshämmande behandling 12-18 månader efter hjärtinfarkt (B9) 17 Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B10) 18 Betablockerare 12-18 månader efter hjärtinfarkt (B11) 19 Blodfettsänkande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B12) 21 Blodfettsänkande behandling 12-18 månader efter hjärtinfarkt (B13) 22 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt (B14) 23 Lågkostnadsstatin vid hjärtinfarkt (B15) 24 RAAS-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B16) 25 RAAS-hämmare 12-18 månader efter hjärtinfarkt (B17) 27 ARB som RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt (B18) 28 Clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (B19) 29 Ny infarkt inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B20) 31 Återinskrivna inom 30 dagar efter hjärtinfarkt (B21) 32 Död eller återinskrivning inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B22) 34 28-dagarsdödlighet efter hjärtinfarkt (B23) 35 28-dagarsdödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt (B24) 37 28-dagarsdödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt (RIKS-HIA) (B25) 38 Dödlighet vid ST-höjningsinfarkt, 28 och 365 dagar (B26) 39 30-dagarsdödlighet vid kranskärlsoperation (B27) 40 Reoperation vid kranskärlsoperation (B28) 40 Rökstopp efter hjärtinfarkt (B29) 41 Heltidssjukskrivning efter hjärtinfarkt (B30) 42 5
Undvikbar slutenvård vid förmaksflimmer (C1) 43 Warfarinbehandling vid förmaksflimmer och riskfaktor (C2) 44 Pacemakertyp vid sjuk sinusknuta (C3) 46 Komplikation vid pacemaker- och ICD-implantation (C4) 47 Antal ICD-implantationer (C5) 48 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt (D1) 49 RAAS-hämmare vid hjärtsvikt (D2) 49 Betablockerare vid hjärtsvikt (D3) 51 Antal implanterade sviktpacemakers (D4) 52 Dödlighet och återinskrivning efter vård för hjärtsvikt (D5) 53 Väntetid till klaffkirurgi (E1) 54 30-dagarsdödlighet efter klaffkirurgi (E2) 55 Dödlighet i hjärtsjukdom för barn och ungdomar (E3) 55 6
Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (A1) Mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom och andelen åtgärdbar dödlighet av denna et visar antalet döda i ischemisk hjärtsjukdom per 100 000 invånare i åldrarna under 80 år, samt i denna publikation även andelen som ligger över rikets nivå för 50 procent av de döda. Ischemiska hjärtsjukdomar ingår idag inte som komponent i de mått på åtgärdbar dödlighet som årligen publiceras i Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik. Den kraftiga nedgången i dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar under många år antyder dock att en del kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor. et lämpar sig för jämförelser över tid. Uppgift om underliggande dödsorsak har hämtats från dödsorsaksregistret. Underliggande dödsorsak, diagnos Ischemisk hjärtsjukdom. ICD-10 I20 I25 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i befolkningens ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med rikets befolkning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. Den åtgärdbara delen av dödligheten har beräknats som den del som överstiger 50 procent av rikets nivå åren 2005-2006. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Metoden att sätta dödsorsaksdiagnos kan variera mellan regioner. 7
Återkommande undvikbara vårdtillfällen vid hjärtsjukdom (A2) Antal personer per 100 000 invånare som under ett år vid minst tre vårdtillfällen vårdas för hjärtsvikt eller förmaksflimmer. et visar antalet personer per 100 000 invånare som under ett kalenderår hade minst tre slutenvårdsepisoder med hjärtsvikt eller förmaksflimmer som huvuddiagnos. Indikatorn vill mäta hur framgångsrik sjukvården är och omfattar effekter från både primärvård och specialistvård. et speglar också i vilken utsträckning olika sektorer i hälso- och sjukvården samverkar. En god primärvård och öppenvård förhindrar onödiga inskrivningar vid akutsjukhus. Data har hämtats ur uppgiften om huvuddiagnos patientregistrets slutenvårdsdel. Huvuddiagnos Hjärtsvikt Diagnoskod - ICD-10 I50, I110, I420, I426 Förmaksflimmer I48 Sammanhängande vårdtillfällen har slagits samman till vårdepisoder före beräkningen. I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i befolkningens ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med rikets befolkning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. Patientregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan landstingen kan förekomma mellan landstingen när det gäller vilka kategorier av hjärtsvikts- och förmaksflimmerpatienter som skrivs in på sjukhus respektive vårdas i öppen- eller primärvård. Användningen av diagnoserna för hjärtsvikt och förmaksflimmer kan skilja sig mellan vårdgivare och vara olika väl underbyggda. Om huvuddiagnos eller bidiagnos används vid registreringen kan också påverka utfallet på denna indikator. Vid denna mätning har endast huvuddiagnos ingått. 8
Reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B1) Andel patienter som reperfusionsbehandlas vid SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock, år 2007. Avser patienter i åldrarna 0 till och med 80 år. Indikatorn avser patienter med hjärtinfarkt och ST-höjning eller vänstergrenblock på EKG. et visar hur stor andel av dessa som fick akut reperfusionsbehandling, fördelat på behandlingsmetoderna PCI, trombolys och CABG. Täljare: Antalet patienter 80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling år 2007. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som vårdats för SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock år 2007. Indikatorn speglar sjukvårdens processkvalitet i samband med akut insjuknande i de aktuella diagnoserna, från prehospital vård till och med det första dygnet i slutenvård. Indikatorn ingår i Riks-HIA:s kvalitetsindex 2007 samt i Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD-10-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Utöver hjärtinfarktdiagnos krävs också ST-höjning eller vänstergrenblock på EKG. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. 9
Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Tid till reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B2) Tidsfördröjning mellan första EKG och reperfusion vid SThöjningsinfarkt, mätt som andel patienter som behandlas inom målsatt tid, år 2007. Avser patienter 80 år. Indikatorn avser tidsfördröjning mellan första EKG och start av reperfusionsbehandling hos patienter med SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock. et visar hur stor del av patienterna som behandlades inom den målsatta tiden, 90 minuter för PCI och 30 minuter för trombolys. Täljare: Antal patienter 80 år med ST-höjningsinfarkt som efter första EKG behandlades med PCI inom 90 minuter eller trombolys inom 30 minuter år 2007. Nämnare: Alla patienter 80 år med EKG-bekräftad SThöjnings-infarkt eller vänstergrenblock som behandlades med PCI eller trombolys år 2007. Indikatorn speglar sjukvårdens processkvalitet i samband med akut insjuknande i de aktuella diagnoserna, vid akut vård och behandling prehospitalt och på sjukhus. Indikatorn ingår i Riks-HIA:s kvalitetsindex 2007. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD-10-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Utöver hjärtinfarktdiagnos krävs också ST-höjning eller vänstergrenblock på EKG. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som 10
jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia Ofullständig registrering av fördröjningstid från första tagna EKG. RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt och riskfaktor (B3) Andel patienter med icke ST-höjningsinfarkt som planerades för eller genomgick kranskärlsröntgen, år 2007. Avser patienter 80 år. Indikatorn visar andelen patienter med icke SThöjningsinfarkt och minst en riskfaktor som genomgick eller planerades för kranskärlsröntgen i samband med sjukhusvård. Täljare: Antalet patienter 80 år med icke ST-höjningsinfarkt som kranskärlsröntgades år 2007. Nämnare: Samtliga patienter 80 år med icke ST-höjningsinfarkt år 2007. Indikatorn speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning genom patientansvarig läkares bedömning av och beslut om fortsatt diagnostik i samband med hjärtinfarkten. Indikatorn ingår i Riks-HIA:s kvalitetsindex 2007 samt i Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD-10-koder: 11
Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Icke ST-höjningsinfarkt avser patienter som inte haft SThöjning på sitt EKG. För att inkluderas i jämförelsen måste minst en av följande riskfaktorer finnas: Lungrassel grad 2-3 LVEF <50% Diabetes ST-sänkning på ankomst-ekg Tidigare hjärtinfarkt En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. PCI-frekvens vid olika indikationer (B4) Antal PCI-behandlingar vid olika indikationer per 100 000 invånare, år 2006-2007. Indikatorn visar antalet årliga PCI-behandlingar per 100 000 invånare, fördelat på indikationerna för behandling. Detta är inte ett kvalitetsmått utan snarare en grov redovisning av variationen över landet i användningen av 12
PCI som behandlingsform. Indikatorn redovisar endast behandlingsvolymer, någon optimal nivå finns inte definierat för detta mått. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SCA- AR:s databas. Samtliga patienter som genomgått PCI ingår i jämförelsen. Samtliga åldrar är inkluderade. För beräkning utifrån befolkningsmängd har SCB:s befolkningsstatistik från 31/12-2007 använts (Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2007, SCB). annat landsting redovisas på hemortslandstinget. SCAAR Nationellt kvalitetsregister för kranskärlsröntgen och kateterburen kranskärlsbehandling. Ofullständig registrering. PCI vid huvudstamsstenos (B5) Andel patienter med huvudstamsstenos som PCIbehandlas, 2006-2007. Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter med förträngning i kranskärlens huvudstam som behandlas med ballongvidgning, PCI. I de nationella riktlinjerna har öppen hjärtkirurgi (CABG) högre prioritet vid denna typ av tillstånd. Täljare: Antal patienter behandlade med PCI vid huvudstamsstenos under mätperioden. Nämnare: Totala antalet patienter med huvudstamsstenos under mätperioden. et speglar patientansvarig läkares val av revaskulariserings-metod. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SCA- AR:s databas. Samtliga patienter under 80 år med huvudstamsstenos ingår i måttet, dock inte patienter med SThöjningsinfarkt eller tidigare kranskärlsoperation. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella be- 13
handlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. SCAAR Nationellt register för kranskärlsröntgen och kateterburen kranskärlsbehandling. Oklarhet i definition eller åtskiljande mellan akut hjärtinfarkt och åtgärd i lugnare skede vid instabil kranskärlssjukdom. Läkemedelsstent vid PCI (B6) Andel patienter som får läkemedelsavgivande stent vid PCI-behandling, 2007. Indikatorn mäter hur många av de patienter som genomgått PCI-behandling och fått stent som fått ett läkemedelsavgivande stent. Någon målnivå finns inte för denna indikator, avsikten är istället att undersöka variationer mellan olika landsting och sjukhus i användningen av läkemedelsavgivande stent. Täljare: Antal patienter som genomgått PCI-behandling och erhållit läkemedelsstent under mätperioden. Nämnare: Samtliga patienter som genomgått PCIbehandling och erhållit stent under mätperioden. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SCA- AR:s databas. Samtliga åldrar ingår i jämförelsen. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. SCAAR Nationellt register för kranskärlsröntgen och 14
kateterburen kranskärlsbehandling. Risk för felregistrering av stenttyp. Väntetid till kranskärlskirurgi (B7) Väntetid till kranskärlskirurgi, mediantid mellan beslut och genomförd operation, 2007. Antal dagar. Indikatorn mäter medianväntetid i dagar från det att beslut om operation tagits till dess att operationen genomförts. et speglar processkvalitet vid vård och behandling på sjukhus genom att mäta tidsperiod mellan diagnostik och behandling. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Svenska Hjärtkirurgiregistrets databas. Kranskärlskirurgi avser behandlingarna koronarkirurgi samt koronarkirurgi ej ECC, operationsgrupp 2 och 12 enligt Svenska Hjärtkirurgiregistrets definition. Kombinationsingrepp, exempelvis klaff- och kranskärlskirurgi, ingår inte i måttet. Patienter i alla åldrar ingår. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Svenska Hjärtkirurgiregistret Oregelbunden administration av väntelistor kan förekomma, vilket kan medföra felaktigheter i väntetidsstatistiken. Blodproppshämmande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B8) Andel patienter med ASA, annan trombocythämmare eller warfarin vid utskrivning efter hjärtinfarkt, 2007. Avser patienter 80 år Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder blodproppshämmande läkemedel i sekundärpreventivt syfte. 15
Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som behandlades med ASA/annan trombocythämmare eller warfarin. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007. et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Trombocythämmare Warfarin ATC-kod B01A C04-C07, B01A C30 B01A A03 En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. 16
Blodproppshämmande behandling 12 18 månader efter hjärtinfarkt (B9) Andel patienter med ASA, annan trombocythämmare eller antikoagulantia 12 till 18 månader efter hjärtinfarkt, 2005 till 2006. Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder blodproppshämmande behandling i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut ASA/annan trombocythämmare eller warfarin från apoteket. Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006. Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhusvård och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Trombocythämmare Warfarin ATC-kod B01A C04-C07, B01A C30 B01A A03 En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. 17
annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B10) Andel patienter med betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt, 2007. Avser patienter 80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder betablockerare i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som då behandlades med betablockerare. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007. et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: 18
Diagnos Hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Betablockerare ATC-kod C07A En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Betablockerare 12 18 månader efter hjärtinfarkt (B11) Andel patienter med betablockerare 12 till 18 månader efter hjärtinfarkt, 2005 till 2006. Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder betablockerare i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut betablockerare från apoteket. 19
Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006. Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhusvård och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Läkemedel Betablockerare ATC-kod C07A En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedels- 20
registret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Blodfettsänkande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B12) Andel patienter med blodfettsänkande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt, 2007. Avser patienter 80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder blodfettsänkande behandling i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut levande från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som då behandlades med lipidsänkare. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut levande från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007. et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Läkemedel Lipidsänkare ATC-kod C10A (samtliga) En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. 21
annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Blodfettsänkande behandling 12 18 månader efter hjärtinfarkt (B13) Andel patienter med blodfettsänkande behandling 12-18 månader efter hjärtinfarkt, 2005-2006. Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder blodfettsänkande behandling i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut blodfettsänkande läkemedel från apoteket. Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006. Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhus- och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 22
Läkemedel Lipidsänkare ATC-kod C10A (samtliga) En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt (B14) Andel patienter som når målnivå för LDL-kolesterol (<2,5 mmol/l) ett år efter hjärtinfarkt, 2006-2007. Avser patienter <75 år. Indikatorn mäter hur stor del av hjärtinfarktpatienterna som uppnår önskvärd målnivå för blodfetter ett år efter hjärtinfarkt. 23
Täljare: Antal patienter med LDL-kolesterol <2,5 mmol/l ett år efter hjärtinfarkt. Nämnare: Totalt antal patienter som är i livet ett år efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SEPHIA:s databas. Åldersavgränsningen för denna jämförelse är satt till 75 år av registertekniska skäl. Nationella kvalitetsregistret SEPHIA Ett antal sjukhus rapporterar inte in data till SEPHIA, täckningsgraden var år 2007 cirka 45 %. Detta minskar det statistiska underlaget för indikatorn. Lågkostnadsstatin vid hjärtinfarkt (B15) Andel patienter med lågkostnadsstatin vid statinbehandling efter hjärtinfarkt, januari till juni 2008. Avser patienter med hjärtinfarkt 1998 till 2007. Indikatorn mäter hur stor andel av de hjärtinfarktpatienter som använder blodfettsänkande behandling (statiner) som får lågkostnadsläkemedel. Täljare: Antal patienter som hämtat ut lågkostnadsstatiner från apoteket under aktuell uppföljningsperiod, första uttaget. Nämnare: Patienter som haft hjärtinfarkt under perioden 1998 till 2007 och hämtat ut statiner från apoteket under aktuell uppföljningsperiod. Indikatorn speglar processkvalitet främst inom primärvården men även vid utskrivningstillfället från sjukhuset avseende patientansvarig läkares val av sekundärpreventiv behandling efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 24
Läkemedel ATC-kod Lågkostnadsstatiner C10A A01+A03 Samtliga statiner C10A A Följande kriterier gäller: Sjukhusvård för hjärtinfarkt någon gång mellan 1/1-1998 till och med 31/1-2007. En tioårsperiod har valts i syfte att möjliggöra långtidsuppföljning, vidga populationen samt spegla primärvårdens insats. Uppföljningsperiod för denna jämförelse: 1/1-2008 till och med 1/7-2008 för redovisning av senast tillgängliga data. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. RAAS-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B16) Andel patienter med RAAS-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt, 2007. Avser högriskpatienter 80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder RAAS-hämmare i sekundärpreventivt syfte. I denna jämförelse avses alla åldrar. 25
Täljare: Antal högriskpatienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som behandlades med en eller flera RAAS-hämmare. Nämnare: Samtliga högriskpatienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007. et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel ACE-hämmare och ARB ATC-kod C09 (samtliga utom X) Ytterligare kriterier är att patienten har minst en av följande riskfaktorer: Lungrassel grad 2-3 Ordinerad diuretika LVEF <50% Diabetes Hypertoni Kronisk hjärtsvikt En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. 26
annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst de patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. RAAS-hämmare 12 18 månader efter hjärtinfarkt (B17) Andel patienter med RAAS-hämmare 12-18 månader efter hjärtinfarkt, 2005-2006. Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder RAAS-hämmare i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut RAAS-hämmare från apoteket. Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006. Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhusvård och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från Patientregistret samt Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel ATC-kod 27
ACE-hämmare och ARB C09 (samtliga utom X) En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. ARB som RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt (B18) Andel patienter med angiotensinreceptorblockerare (ARB) vid behandling med RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt, 2007. Indikatorn belyser val av RAAS-hämmare efter vård för hjärtinfarkt. Valet mellan ARB och det betydligt billigare ACE-hämmare är intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt som vid utskriv- 28
ningen behandlas med enbart ARB. Nämnare: Samtliga patienter som behandlades med ARB eller ACE-hämmare (RAAS-hämmare) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Indikatorn är ett mått på kostnadseffektiva behandlingsval. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Läkemedel ACE-hämmare och ARB ARB ATC-kod C09 (samtliga utom X) C09C, C09D I denna jämförelse avses alla åldrar. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Vidare framgår det inte av RIKS-HIA:s data om en patient tidigare har provat ACE-hämmare och inte tålt det på grund av biverkningar. Orsaken till att patienten fått ARB och inte ACE-hämmare vid utskrivning är alltså okänd. Clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (B19) Andel patienter med clopidogrelbehandling vid icke SThöjningsinfarkt, 2007. Avser patienter 80 år. 29
Indikatorn avser sekundärpreventiv behandling hos patienter med icke ST-höjningsinfarkt. et visar andelen patienter som vid utskrivning från sjukhus behandlades med clopidogrel, ett läkemedel som minskar risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter icke ST-höjningsinfarkt och som behandlats med clopidogrel. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter icke ST-höjningsinfarkt. et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Clopidogrel Tiklopidin ATC-kod B01A C04 B01A C05 Icke ST-höjningsinfarkt avser hjärtinfarkt utan SThöjningar på EKG. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut 30
från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Ny infarkt inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B20) Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som drabbas av ny infarkt inom 365 dagar. et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som får en ny infarkt inom 365 dagar. Endast personer som överlever den akuta perioden på 28 dagar har följts upp och endast nya infarkter efter denna period räknas som ny infarkt. Andelen patienter med ny infarkt kan vara ett resultat av både vårdinsatsen i det akuta skedet och av sekundärpreventiva åtgärder. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som får minst en ny infarkt under perioden 28 dagar till 365 dagar bland samtliga fall av hjärtinfarkt enligt nämnarens definition. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten överlevt 28 dagar after infarkt och inte haft någon infarkt under de sju föregående åren. Data har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel samt ur dödsorsaksregistret. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till en infarkt (eller attack). 31
I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. Återinskrivna inom 30 dagar efter utskrivning efter hjärtinfarkt (B21) Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som återinskrivs för hjärt-kärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning. et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som återinskrivs för hjärt-kärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning för Återinskrivningar inom 28 dagar med någon diagnos för akut hjärtinfarkt har inte räknats som återinskrivning vid dessa beräkningar. Dessa inskrivningar har setts som en del av vården för den akuta hjärtinfarkten. Istället har det sista vårdtillfället med hjärtinfarkt inom 28-dagarsperioden följts upp och andelen återinskrivna inom 30 dagar efter sista utskrivningsdatum har beräknats. På detta sätt undviks att planerade återinskrivningar för kranskärlsoperation eller PCI-behandling ingår i andelen återinskrivna. Återinläggning på sjukhus kort tid efter att man vårdats för hjärtinfarkt kan vara ett tecken på brister i initial behandling eller uppföljning. Oplanerade och undvikbara återinläggningar speglar bristande kvalitet och ökad risk för patienten, men också ineffektivt utnyttjande av sjukvårdens resurser. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som skrivs in för hjärtkärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning efter vård för 32
hjärtinfarkt enligt Nämnarens definition. Återinskrivning för hjärtinfarkt inom 28 dagar räknas som vård för den initiala infarkten och räknas därför inte som återinskrivning i denna uppföljning. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten överlevt 28 dagar after infarkt och inte haft någon infarkt under de sju föregående åren. Uppgift om diagnos har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Underliggande eller bidragande dödsorsak Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till en infarkt (eller attack). I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. 33
Död eller återinskrivning inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B22) Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som återinskrivs för hjärt-kärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning. et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som återinskrivs för vissa hjärtkärlsjukdomar eller avlider inom ett år efter infarkt. Död innefattar död oavsett orsak och även under det initiala vårdtillfället, medan återinskrivning avser slutenvård med huvuddiagnos för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt eller propp i armar, ben eller bukartär. Återinskrivningar inom 28 dagar med någon diagnos för akut hjärtinfarkt har inte räknats som återinskrivning vid dessa beräkningar. Dessa inskrivningar har setts som en del av vården för den akuta hjärtinfarkten. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som återinskrivs för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, propp i armar, ben eller bukartär, eller avlider inom 365 dagar efter infarkt enligt nämnarens definition. Återinskrivning för hjärtinfarkt inom 28 dagar räknas som vård för den initiala infarkten och räknas därför inte som återinskrivning i denna uppföljning. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten skrevs in på sjukhus och inte hade haft någon infarkt under de sju föregående åren. Uppgift om akut hjärtinfarkt och huvuddiagnos vid uppföljning har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel. Huvud- eller bidiagnos Akut hjärtinfarkt Huvuddiagnos vid uppföljning Akut hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt samt propp i armar, ben eller bukartär. Diagnoskod - ICD-10 I21, I22 Diagnoskod - ICD-10 I21, I20, I500, I501, I509, I420, I426, I61, I63, I64, I740, I743, I742, I744 Dödsorsak vid upp- Samtliga orsaker 34
följning Uppgift om dödsdatum har hämtats ur dödsorsaksregistret. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till en infarkt (eller attack). I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. 28-dagarsdödlighet efter hjärtinfarkt (B23) Andelen som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. et visar andelen av samtliga fall av akut hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar efter infarkten med fördelning av dem som vårdades vid akutsjukhus respektive avled utanför akutsjukhus. et avser att mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården. Täljare: Antalet fall som avled inom 28 dagar (dag 0--27) efter hjärtinfarkt. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt under perioden. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Samtliga 35
vårdtillfällen med någon diagnos av akut hjärtinfarkt i patientregistrets slutenvårdsdel eller ett dödsfall med dödsorsaken akut hjärtinfarkt inom 28 dagar hänförs till ett fall av akut hjärtinfarkt. I måttet ingår således även de som inte vårdats på sjukhus. Dödligheten inom 28 dagar mäts med dödsorsaksregistret där alla avlidna beaktas oavsett dödsorsak. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Underliggande eller bidragande dödsorsak Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. 36
28-dagarsdödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt (B24) Andelen som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt bland dem som vårdats på sjukhus et visar andelen av samtliga sjukhusvårdade fall av akut hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar efter infarkten. et avser att mäta kvaliteten i det akuta omhändertagandet av hjärtinfarktpatienter och den efterföljande vården på sjukhus. Täljare: Antalet sjukhusvårdade fall av hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar (dag 0--27) efter infarkt. Nämnare: Samtliga initialt sjukhusvårdade fall av hjärtinfarkt under perioden. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Samtliga vårdtillfällen med någon diagnos av akut hjärtinfarkt i patientregistrets slutenvårdsdel inom 28 dagar hänförs till ett fall av akut hjärtinfarkt. Dödsdatum har hämtats ur dödsorsaksregistret. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 hjärtin- Akut farkt I21, I22 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut 37