www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Linda Marklund Elevers arbetsmiljö Sundsvalls kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2 2.3. Metod och avgränsning...3 3. Lagstiftning...4 4. Granskningsresultat...5 4.1. Riktlinjer och planer...5 4.1.1. Riktlinjer...5 4.1.2. Befintliga planer...5 4.2. Verksamheternas arbete (förebyggande och hantering av kränkande behandling)...7 4.2.1. Kartläggning och analys...7 4.2.2. Förebyggande och främjande insatser...7 4.2.3. Elevers medverkan...7 4.2.4. Anmälan av kränkande behandling... 8 4.2.5. Uppföljning...9 4.3. Uppföljning och rapportering...10 Sundsvalls kommun
1. Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har granskat arbetet med grundskoleelevers arbetsmiljö. Syftet med granskningen har varit att bedöma om nämnden säkerställt att det bedrivs ett ändamålsenligt arbetsmiljöarbete i grundskolorna. Granskningen har resulterat i följande iakttagelser och bedömningar. Nämnden har fastställt riktlinjer för skolornas likabehandlingsplaner. Riktlinjerna anger hur skolenheternas planer ska upprättas med avseende på innehåll, deltagande, informationsspridning, kännedom etc. Riktlinjerna bedöms i huvudsak vara ändamålsenliga och ge ett bra stöd till verksamheterna. Utifrån genomförd stickprovskontroll bedömer vi att det för närvarande inte finns tillfredställande likabehandlingsplaner upprättade för samtliga delar av verksamheten. Bedömningen baseras på att en av tre granskade skolor ännu saknar plan för innevarande läsår, fritidsverksamheten har i förekommande fall inte särredovisats samt det finns behov av att utveckla och tydliggöra skolornas planer i enlighet med skolverkets rekommendationer. Vi bedömer att verksamheterna i vissa avseenden arbetar på ett tillfredsställande sätt vad gäller förebyggande respektive hantering av uppkomna fall av trakasserier och annan kränkande behandling. Vi bedömer även att det finns ett antal utvecklingsområden. Det är positivt att det årligen sker en genomgripande kartläggning av elevers trygghet och trivsel och att skolorna på olika sätt arbetar för att förebygga kränkande behandling. Nämndens nyligt fastställda elevhälsoplan och det påbörjade implementeringsarbetet av denna bedöms även vara positivt. Vi bedömer att verksamheternas arbete följs upp mot nämndens mål på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Bedömningen baseras på att nämnden regelbundet, via delårsrapporter och årsredovisning, informeras om måluppfyllelse när det gäller nämndens målsättning inom området. Vi bedömer att nämnden delvis har en tillfredsställande uppföljning av arbetsmiljöarbetet, när det gäller incidentrapporter till nämnden. Bedömningen baseras på att nämnden regelbundet informeras om antalet anmälda incidenter. Dock används inte incidentrapporteringen fullt ut i kvalitetsutvecklingsarbetet så till vida att det för närvarande inte sker någon vidare analys eller åtgärder med anledning av resultatet. Vår sammanfattande bedömning är att barn- och utbildningsnämnden delvis säkerställt att det bedrivs ett ändamålsenligt arbetsmiljöarbete i grundskolorna. I syfte att utveckla verksamheten lämnar vi följande förslag till nämnden: Säkerställ att varje skolenhet har en aktuell likabehandlingsplan för alla delar av verksamheten. Överväg i samband med detta att tillskapa ett ökat erfarenhetsutbyte mellan skolorna i samband med arbetet med likabehandlingsplaner. Utveckla en fördjupad analys av enkätresultaten såväl på förvaltningsnivå som på skolnivå generellt. Utveckla elevers delaktighet i och kännedom om det likabehandlingsarbete som bedrivs. Sundsvalls kommun 1 av 11
2. Inledning 2.1. Bakgrund För att skapa goda förutsättningar för elevers lärande är det av största vikt att den arbetsmiljö som eleverna agerar i är så god som möjligt. Dock har våld och hot om våld blivit ett alltmer uppmärksammat problem i skolor. Juridiskt är vålds- eller hotsituationer i skolor främst en arbetsmiljöfråga. Vidare regleras arbetsgivarens skyldigheter för arbetsmiljön främst i arbetsmiljölagen. Enligt Skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, till exempel genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Barn- och utbildningsnämnden i Sundsvalls kommun har under 2012 genomfört enkäter riktade mot elever där det bl.a. framkommit att 23% av eleverna i åk 6-9 har en eller flera gånger utsatts för fysiskt våld i skolan eller anslutning till den. 12% funderar ofta under lektionerna vad de ska göra för att slippa bli utsatta för våld, hot och trakasserier på rasterna. 2.2. Revisionsfråga Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att det bedrivs ett ändamålsenligt arbetsmiljöarbete i grundskolorna? Kontrollmål Den övergripande revisionsfrågan ska belysas utifrån bl.a. följande kontrollmål: Det finns likabehandlingsplaner upprättade för samtliga delar av verksamheten. Riktlinjer finns antagna för utarbetande av likabehandlingsplaner med avseende på innehåll, deltagande, informationsspridning kännedom etc. Arbetet följs upp mot skolplan och eventuellt övriga mål och planer på ett tillfredsställande sätt. Verksamheten arbetar på ett tillfredsställande sätt vad gäller förebyggande respektive hantering av uppkomna fall av trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och utbildningsnämnden har en tillfredsställande uppföljning av arbetsmiljöarbetet, bl.a. incidentrapporter till nämnden. Sundsvalls kommun 2 av 11
2.3. Metod och avgränsning Granskningen har avsett barn- och utbildningsnämnden och har genomförts på följande vis: Genomgång och granskning av styrande dokument, såsom nämndens verksamhetsplan, skolornas likabehandlingsplaner samt genomförda enkäter mm. Intervjuer med: - nämndens ordförande - förvaltningsdirektör - chef för elevhälsan - fem rektorer - skolpsykolog - specialpedagog - tio elever från sjätte till nionde klass på tre olika skolor (Alnö/Usland, Katrinelundsskolan, Njurunda/Nirvenaskolan). Granskning av 3 konkreta fall av kränkande behandling genom att följa handlingar i processen. Sundsvalls kommun 3 av 11
3. Lagstiftning Arbetsmiljölagen och AFS 1993:21 ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljörelaterade risker ska undersökas och förebyggande åtgärder ska vidtas. Som ett led i arbetsmiljöarbetet är arbetsgivaren skyldig att tillse att det finns skriftligt dokumenterade planer för arbetsmiljöarbetet. Även elever behandlas som arbetstagare i arbetsmiljölagen. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Utbildningsanordnare är skyldiga att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Av skollagens 6 kap. framgår att huvudmannen ska: Se till att det inom varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Se till att det varje år upprättas en plan (för varje enskild verksamhet) med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Vidare framgår att: En personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är skyldig att anmäla till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda kränkningarna och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen betala skadestånd till eleven. Kommentarer: Det finns tre lagar som berör elevers arbetsmiljö; arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen samt skollagen. Samtliga lagar ställer likartade krav på verksamheternas systematiska arbete för att förebygga, dokumentera och åtgärda brister i arbetsmiljön. Sundsvalls kommun 4 av 11
4. Granskningsresultat 4.1. Riktlinjer och planer 4.1.1. Riktlinjer Nämnden har, i november 2012, reviderat Anvisning vid upprättande av Likabehandlingsplan. Granskningen visar att dokumentet innehåller mall för skolenheternas planer samt riktlinjer för planernas innehåll och arbetet med dessa. Därutöver har bifogats en blankett för anmälan om kränkande behandling. Anvisningarna tydliggör att skolenheternas planer ska motsvara såväl skollagens som diskrimineringslagens krav på planer. Vidare anges att skolans systematiska arbetsmiljöarbete ska beskrivas. Förutom ovanstående riktlinjer finns, på Intranätet, tillgång till blanketter och rutinbeskrivningar bl.a. avseende rapportering av tillbud och arbetsskador samt arbete mot kränkande behandling. Tidigare användes samma blankett för ovanstående rapporteringar men under det senaste året har en ny blankett (OSIS-blankett) tillkommit. OSIS-blanketten är till för att rapportera olyckor och kallas för Aj! och Oj! -blankett medan för kränkande behandling finns den nya Nej! -blanketten. Vid intervjuer med rektorerna på de tre utvalda skolorna framkom att de överlag var nöjda med den nya mallens utformning och tyckte att de fick bra stöd och hjälp från förvaltningen vid framtagandet av skolans likabehandlingsplan. Dock uppgav rektorerna att det inte förekommer något erfarenhetsutbyte mellan skolorna i samband med framtagande av obligatoriska dokument såsom ordningsregler, likabehandlingsplan etc. De saknar goda exempel och upplever att de måste uppfinna hjulet på nytt på varje skola. 4.1.2. Befintliga planer Skolinspektionen har i sin tillsyn (september 2011) bedömt att Sundsvalls kommun behöver säkerställa att det i varje skola och verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling. Vidare måste kommunen se till att det finns en plan mot kränkande behandling i varje särskild verksamhet, att planen följs upp och att elevers medverkan tillgodoses. Av intervju med förvaltningsledningen framgår det finns en medvetenhet om att alla skolenheters planer fortfarande inte motsvarar lagstiftningens krav till fullo. Granskningen av de tre utvalda skolornas likabehandlingsplaner visar följande: 2 av 3 utvalda skolor har vid granskningstillfället upprättat plan för innevarande läsår. Hagaskolans plan är ännu inte helt färdigställd. Hagaskolan och Uslands skola, som även rymmer fritidsverksamhet, särredovisar inte de olika verksamheternas arbete och rutiner. Ingen av planerna följer till fullo förvaltningens beslutade mall för likabehandlingsplaner. Sundsvalls kommun 5 av 11
Granskningen visar även följande när det gäller planernas innehåll 1 : Mål och insatser: Mål återfinns i samtliga granskade planer. Hagaskolans mål och insatser bedöms vara tydligast beskrivna (vad, när, vem). Målen är i övriga planer generellt ospecifika och uttryckta som aktiviteter. Beskrivna insatser bör konkretiseras. Ansvarsfördelning: Enbart Hagaskolans plan beskriver på ett heltäckande sätt ansvarsfördelningen för angivna insatser. Nivrenaskolans plan beskriver i viss utsträckning ansvarsfördelning för insatserna. Rutiner för uppföljning, anmälan, utredning, åtgärda och dokumentera: Hagaskolans rutinbeskrivningar bedöms vara tydligast beskrivna. I övriga planer återfinns vissa rutinbeskrivningar för vissa områden. Rutinbeskrivningarna bör tydliggöras och kompletteras med tydligare information (tex obligatoriskt innehåll i dokumentation eller anmälan och rutin för tillvägagångssätt om vuxen kränker elev). Elevers/vårdnadshavares medverkan: Planerna för Uslands skola och Nivrenaskolan innehåller beskrivningar av hur planen och det förebyggande arbetet ska göras kända. Denna information saknas ännu i Hagaskolans plan. Bedömning: Nämnden har fastställt riktlinjer för skolornas likabehandlingsplaner. Riktlinjerna anger hur skolenheternas planer ska upprättas med avseende på innehåll, deltagande, informationsspridning, kännedom etc. Riktlinjerna bedöms i huvudsak vara ändamålsenliga och ge ett bra stöd till verksamheterna. Utifrån genomförd stickprovskontroll bedömer vi att det för närvarande inte finns tillfredställande likabehandlingsplaner upprättade för samtliga delar av verksamheten. Bedömningen baseras på att; a) en av tre granskade skolor ännu saknar plan för innevarande läsår, b) fritidsverksamheten har i förekommande fall inte särredovisats samt c) det finns behov av att utveckla och tydliggöra skolornas planer i enlighet med skolverkets rekommendationer. Vi rekommenderar att nämnden överväger att tillskapa ett ökat erfarenhetsutbyte mellan skolorna i samband med arbetet med likabehandlingsplaner. 1 Avstämning av planernas innehåll har gjorts mot bakgrund av Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Sundsvalls kommun 6 av 11
4.2. Verksamheternas arbete (förebyggande och hantering av kränkande behandling) 4.2.1. Kartläggning och analys Förvaltningen genomför varje år en övergripande trygghetsenkät bland samtliga elever i årskurs 3 till 9. Syftet är att kartlägga elevernas trygghet, trivsel samt förekomst av diskriminering och kränkande behandling. Enkäten består av drygt 90 frågor och behandlar flera perspektiv när det gäller elevers trygghet och trivsel i skolan. Granskningen visar att det inte genomförs någon dokumenterad fördjupad analys av enkätresultaten på förvaltningsövergripande nivå. Skoldirektören använder dock resultatet från trygghetsenkäten vid de dialogsamtal som genomförs med varje rektor. Varje rektor får tillgång till enkätresultaten för sin skola och de har då möjlighet att analysera resultaten vidare. Det är oklart i vilken utsträckning resultaten används av respektive rektor för djupare analys då dokumentation saknas. 4.2.2. Förebyggande och främjande insatser Respektive skolas ordnings- och trivselregler ska, enligt intervjuer, fungera som förebyggande då eleverna ska känna till vad som är rätt och fel och hur de ska behandla andra. Uslands skola har utöver skolans trivselregler, också ett Kompisljus. Den är framtagen av eleverna själva och visar vilket förhållningssätt de vill att vi ska ha mot varandra. Den revideras varje höst av de elever som är Kompisstödjare. Gröna handlingar uppmuntras, vid gula handlingar sker en tillsägelse och vid röda handlingar tar skolan kontakt med elevernas vårdnadshavare. Rektorerna på Hagaskolan lyfter fram hela organisationen med arbetslag som främjande. Arbetslagen ska fungera som en grund för elevernas trygghet eftersom eleverna har ett fåtal vuxna knutna till sig. Arbetslagen har kontinuerliga s.k. rundor där de diskuterar eleverna för att få en samsyn om dessas hälsa och välmående på skolan. Där diskuteras saker såsom vilka elever som möjligtvis känner sig utanför och hur de ska komma tillrätta med problemen. Rektorerna tycker att de får bra stöd av den centrala elevhälsan där de kan få hjälp från specialpedagoger och kuratorer om de exempelvis har en problematisk klass. Nämnden har, i december 2012, antagit Elevhälsoplan. Av intervjuer framgår att syftet med denna är att verksamheternas arbete och insatser i högre utsträckning ska vara förebyggande, snarare än åtgärdande. Till elevhälsoplanen hör även en plan för hur denna ska implementeras i verksamheterna. 4.2.3. Elevers medverkan Av våra intervjuer framgår att elever och vårdnadshavare i olika utsträckning deltagit i framtagandet av likabehandlingsplanerna. I de flesta fall är det elevråden som fått vara med och påverka planerna och vårdnadshavare har i efterhand informerats om dessa. Sundsvalls kommun 7 av 11
Vid intervju med eleverna framkom att ingen av dessa kände till skolans likabehandlingsplan. De flesta kände till de ordningsregler som finns medan några visste att det finns ordningsregler men kunde inte nämna fler än ett par. Av intervju med rektor vid Uslands skola framkom att pedagogerna försökt förtydliga skolans regler med hjälp av rollspel. Detta för att eleverna bättre skulle kunna förstå hur man gör rätt i olika situationer. 4.2.4. Anmälan av kränkande behandling I nämndens anvisningar för likabehandlingsplaner anges att rapporteringssystemet OSIS ska användas när tillbud eller olycksfall inträffat. Om elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska anmälan istället ske på särskild blankett som återfinns som bilaga i anvisningarna. Samtliga intervjuade rektorer anser att rapporteringen som görs på OSISblanketten och blanketten för kränkande behandling används flitigt och att de helst gör detta en gång för mycket än för lite. Det innebär ett merarbete för alla inblandade men detta ska enligt intervjuerna ske vid samtliga fall vad gäller för OSIS. Däremot är det upp till den enskilde pedagogen eller annan anställd att avgöra vad som är att betrakta som kränkande behandling. Rektorerna uppger att arbetet går snabbt när de får en signal om kränkande behandling och de har rutiner för att samla in information från mentorer och diskuterar händelsen i elevhälsoteamet. Av intervjuer med förvaltningsledningen framgår att det varierar mellan skolorna i vilken omfattning anmälningar sker. Detta uppges bero på att det inte finns någon entydig tolkning mellan rektorerna kring vad som är att betrakta som kränkande behandling och således vad som ska rapporteras. Av intervjuer framgår vidare att det inte sker någon vidare analys av anmälningar som rapporteras in från skolorna. Elever och vårdnadshavare kan anmäla skolhuvudmän till Skolinspektionen och/eller Barn- och elevombudet 2 om de anser att skolan inte gjort tillräckligt för att motverka kränkande behandling. I nedanstående tabell redovisas antalet anmälningar mot de utvalda skolorna avseende kränkande behandling, år 2010-2012. År Skola Ärende Bedömning Hagaskolan Uslands skola Nivrenaskolan 2010 1 0 0 2011 0 0 3 2012 0 3 3 1 Vid vår kontroll av tre olika fall gällande kränkande behandling framkom inte några felaktigheter. Dokumentation hade skett på rätt blankett och var rätt ifylld och processen har skett nära inpå händelsen. All dokumentation fanns samlad på en plats och det var enkelt att följa händelsekedjan och den kommunikation som varit mellan skolan och vårdnadshavarna. 2 Barn- och elevombudet är en avdelning inom Skolinspektionen. 3 Samtliga anmälningar avser samma elev. Sundsvalls kommun 8 av 11
4.2.5. Uppföljning Av intervjuer framgår att det finns möjlighet till detaljerad redovisning av resultaten av den trygghetsenkät som årligen genomförs. Detta för att kunna se vilka grupper som känner sig otrygga, tex om det är pojkar i en viss klass som känner störst otrygghet. Samtliga av de intervjuade rektorerna anser att den kommunövergripande enkäten i grunden är bra och att de har stor nytta av den i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande mot kränkande behandling och för att skapa en god arbetsmiljö för eleverna. Dock anser både elever och rektorer att enkäten är för omfattande med för många frågor. Uppfattningen finns även att många frågor är svåra att förstå för elever i de yngre åldrarna och att dessa faktorer kan påverka tillförlitligheten på enkätsvaren. Hagaskolan uppger att de använder sig av en egen, kompletterande, enkät för att kartlägga vilka elever som känner sig otrygga och vilka miljöer som uppfattas som otrygga så att de kan utföra åtgärder. Nivrena och Uslands skola uppger att de använder den kommunövergripande enkäten för att utvärdera elevernas trygghet och för att motverka otryggheten. Uslands skola har under vårterminen också använt en egen trygghetsenkät för elever i förskoleklass fram till andra klass. Likvärdigt för samtliga elever vi intervjuat var att de inte såg några stora problem med tryggheten utan samtliga uttryckte att de trivdes på sina respektive skolor. Många av eleverna visade sig oförstående till resultaten av Sundsvalls kommuns trygghetsenkät då de inte kunde förstå att andra elever känner sig otrygga. Enligt de intervjuade eleverna förekommer eventuell kränkande behandling nästan uteslutande på rasterna eller i andra sammanhang där vuxna är frånvarande. I de fall som en lärare är närvarande vid en kränkande behandling anser eleverna att dessa alltid vidtar åtgärder och pratar med de elever som varit inblandade för att komma tillrätta med problemet. I vissa fall ringer läraren hem till vårdnadshavarna för att berätta om det uppkomna problemet. Bedömning: Vi bedömer att verksamheterna i vissa avseenden arbetar på ett tillfredsställande sätt vad gäller förebyggande respektive hantering av uppkomna fall av trakasserier och annan kränkande behandling. Vi bedömer även att det finns ett antal utvecklingsområden. Det är positivt att det årligen sker en genomgripande kartläggning av elevers trygghet och trivsel och att skolorna på olika sätt arbetar för att förebygga kränkande behandling. Nämndens nyligt fastställda elevhälsoplan och det påbörjade implementeringsarbetet av denna bedöms även vara positivt. Vi bedömer att det finns behov av att utveckla en fördjupad analys av enkätresultaten såväl på förvaltningsnivå som på skolnivå generellt. Vi bedömer även att det finns behov av att utveckla elevers delaktighet i och kännedom i det likabehandlingsarbete som bedrivs. Ett utvecklingsbehov bedöms även finnas när det gäller enhetlig tillämpning av befintligt rapporteringssystem samt analys av inrapporterade anmälningar/incidenter. Sundsvalls kommun 9 av 11
4.3. Uppföljning och rapportering Uppföljning och rapportering till nämnd av verksamheternas arbete mot kränkande behandling sker huvudsakligen genom nämndens kvalitetsredovisning (1 ggr/år) samt tertialrapporter/årsredovisning (3 ggr/år). Granskningen av ovanstående dokument visar att nämnden under det senaste året bl.a. har informerats om: Att målet I Sundsvalls skolor råder nolltolerans mot mobbing och kränkande behandling till viss del uppnås. 92% av eleverna i åk 3-5 respektive 86% av eleverna i åk 6-9 anger att de helt eller delvis är trygga i skolan. (ÅR, DR). Öppna jämförelser: Elever i åk 5 som känner anger att de känner sig trygg i skolan rank 94 av 118 kommuner. Av intervjuer framgår att nämnden tidigare mottagit tillbudsrapportering vid två tillfällen per år. Senaste tillfällen nämnden informerades om rapporterade tillbud var september 2012. Nämnden uppdrog vid detta tillfälle till förvaltningen att utveckla systemet för rapportering av tillbud till nämnden. Av intervjuer framgår att förvaltningen fortfarande arbetar med detta. Av intervjuer med nämndens ordförande framgår att nämnden även följer upp verksamhetens arbete på följande vis: Skolbesök genomförs i samband med nämndssammanträden vid ett flertal tillfällen varje år. Nämndsledamöterna har vid dessa tillfällen möjlighet att träffa rektor och personal vid de skolor som besöks. Seminarium med rektorerna genomförs två gånger per år. Nämnden har vid dessa tillfällen möjlighet att ställa frågor till rektorerna. Av intervjuer framgår att såväl skolbesöken som seminarierna syftar till att ge nämnden ökad information om aktuella frågor i allmänhet. Verksamheternas arbete med likabehandling uppges dock vara ett område som diskuteras vid dessa träffar. Bedömning: Vi bedömer att verksamheternas arbete följs upp mot nämndens mål på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Bedömningen baseras på att nämnden regelbundet, via delårsrapporter och årsredovisning, informeras om måluppfyllelse när det gäller nämndens målsättning. Vidare bedömer vi att nämnden delvis har en tillfredsställande uppföljning av arbetsmiljöarbetet, när det gäller incidentrapporter till nämnden. Bedömningen baseras på att nämnden regelbundet informeras om antalet anmälda incidenter. Dock används inte incidentrapporteringen fullt ut i kvalitetsutvecklingsarbetet så till vida att det för närvarande inte sker någon vidare analys eller åtgärder med anledning av resultatet. Sundsvalls kommun 10 av 11
2013-05-16 PerÅke Brunström Uppdragsledare Sundsvalls kommun 11 av 11