Charter och konsensuskonferens Andreas Birgegård & Claes Norring
Bakgrunden
Situa9onen före slutet av 1980- talet ndast 3 specialistverksamheter: Lund, slutenvård vuxna, Sten Theander Uppsala, slutenvård vuxna, Sven Holmgren Danderyd, sluten- och öppenvård barn, Kers9n Laurén
Slutet av 1980- talet ler specialistverksamheter började dyka upp, fr a i Stockholm xempel: SÖS, öppenvård vuxna, Rolf Glant Emblakliniken på S:t Göran, öppen- och dagvård vuxna, Karin Enzell
Början av 1990- talet rivata behandlingsalterna9v börjar dyka upp xempel: Mösseberg i Falköping, vuxenrehabilitering, BirgiYa & P- O Jonss M.H.E.- kliniken i Mora, behandlingshem, Göran Carlsson
1992-1993 6/10 1992 Hearing på Socialdepartementet 6/11 1992 Regeringsuppdrag 9ll Folkhälsoins9tutet och Socialstyrelsen EY liv av vikt (1993)» Kunskapsläget avseende ätstörningar» Problema9kens omfayning» Behandlingssitua9onen 0-22/4 1993 Konsensuskonferensen om behandling av anorexia nervosa (Spri/MFR) - 4/6 1993 SUFSA ( RIKSÄT 1998) 9/11 1993 Svenska Anorexi- Bulimi Sällskapet
onsensuskonferensen 20-22/4 1993 Scandic Crown Hotel, Stockholm Planering och framtagande av underlag påbörjades runt årsskihe 91/92 EY antal kliniker och forskare runt om i landet bidrog 9ll konferensunderlaget 18 experter fick i uppdrag ay presentera kunskaps- sammanställningar kring avgränsade områden En panel med 16 andra experter, tjänstemän och intressenter skrev ihop ey förslag 9ll konsensus- uyalande, som sedan diskuterades och fastslogs
KonsensusuYalandets sex frågor 1. Hur definieras och hur oha förekommer AN? 2. Hur uppkommer AN och kan 9llståndet förebyggas? 3. Vad vet man om förlopp och prognos vid AN? 4. Hur behandlas AN idag och med vilka resultat? 5. Hur och var bör AN behandlas? 6. Vad är angelägna uppgiher för forskning och utveckling?
centrala rekommenda9oner ehandling i öppen vård är grundstommen i all behandling ersoner med lindriga ätstörningar ska kunna få hjälp inom olhälsovård och primärvård arje lands9ng ska ha en åldersövergripande specialenhet med väl psykiatrisk som medicinsk kompetens amarbete med BUP och vuxenpsyk bör etableras genom årdprogram med bl a indika9oner för remiyering pecialenheterna ska också ägna sig åt kvalitetssäkring och rskning samt erbjuda handledning och fortbildning
om forskning och utveckling orsknings- och utvecklingsarbetet bör intensifieras, såväl vad avse pidemiologi och uppkomst- mekanismer som behandlingsmetode orskningen bör vara tvärvetenskaplig och innefaya ey flertal iscipliner inom medicin, humaniora och samhällsvetenskap et är vik9gt ay resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet älls samman och ges vid spridning, t ex genom utbildning
Effekter av krahsamlingen 1993 Y antal specialenheter etablerades snabbt, ex i Göteborg, Linköping och Örebro orskningssatsningar gjordes under kommande år, fr a från årdals9helsen yndigheterna (läs FHI) höll uppsikt över området under resten av 0- talet NyY regeringsuppdrag ay följa upp det föregående kom 1997 EY liv av vikt 5 år senare
Fram9den Varför, hur, vad och när?
Vi har konstaterat ay vi eller världen inte all9d är överens... Vi behöver kanske snacka ihop oss Vi behöver redskap för ay påverka Syhe och utgångspunkt: pa9enter och anhöriga
Globala Stadgar för ÅTGÄRDER Avseende Ätstörningar Global Charter for Ac9on on Ea9ng Disorders Academy of Ea9ng Disorders
Bakgrund 9ll chartern llvarliga 9llstånd, drabbar brey amarbete och delak9ghet nycklar 9ll framgång videns bör implementeras (och utökas) ED i samarbete med professionella och pa9ent- /anhörigförening terna9onellt tor enkät 2006 erktyg för pa9enter och anhöriga: hiya och ifrågasäya vårdproducenter: kvalitetsutveckla
Punkter (exempel) ommunika9on/samarbete. Pa9enters räy ay... få siy 9llstånd taget på allvar...vara ak9vt inblandade i beslut som rör deras vård edömning/behandlingsplanering. Pa9enters räy 9ll... allsidig bedömning av sina fysiska, känslomässiga och sociala behov...en vårdplan illgång 9ll bra specialistvård. Pa9enters räy 9ll... 9llgängliga, specialiserade, lokala behandlingsresurser...jämlik 9llgång 9ll fullt finansierad, specialiserad behandling ra och lämpliga vårdnivåer. Pa9enter ska kunna förvänta sig ay... deras behandling inkluderar ett fokus på förhindrande av återfall...deras behandling inriktar sig på såväl ringsmässig och fysisk hälsa och säkerhet samt psykologisk hälsa och livskvalitet klusion av närstående. Närstående har räy ay... behandlas med empati och respekt..ses som en resurs och en uppskattad partner i behandlingen av personen störning tbildning och stöd 9ll närstående. Närstående... bör erbjudas stöd för att underlätta deras vårdande roll...har rätt att få information och utbildning om sjukdome
Varför konsensus? (I) - Finns mer kunskap om fler diagnoser, behöver kompleyeras - Mycket har hänt med vårdorganisa9on men mer behöver hända
Varför konsensus? (II) Poli9sk vilja ay satsa på psykiatrin Extra pengar 9ll Riksät i år Register finns, och möjlighet ay formulera indikatorer som kan utvärderas Samordning med andra register i ReQua: övriga skulle vara hjälpta av ey 9llgängligt dokument om ätstörning (olikheterna utanför specialiserad vård är nog värre)
Hur konsensus? (I) Regioner /arbetsgrupper skriver - rapport på max 50 sid - sammanfayning på 1-2 sid Avstämning längs vägen för resp. grupp med panel för ay kolla rågeställningar och vik9ga fokusområden: - andra experter, beslutsfayare, anhöriga, pa9enter, professionsföreträdare osv
Hur konsensus? (II) Arbetsgrupper: AN: Iden9fiera & sammanfaya guidelines ang. behandling och bedömnin BN: II Hur vården ser ut i Sverige, hur organisa9on kan se ut, finns specialistvår BED: II UNS: II och hur ser dess uppdrag ut, sta9s9k ur Riksät- Stepwise. Diagnos9k och konsekvenser av DSM- 5. Sjukskrivning. GränssniYet ätstörning- fetmabehandling. GränssniY ätstörning- soma9k (komplika9oner, riskfaktorer osv). Anhörigperspek9v. Bemötande och vårde9k (inkl. tvångsvård osv)
Vad konsensus? - Kort konsensusuyalande 15-20 sid - Bilagor ca 200 sid? - Verktyg för ay påverka poli9k, ekonomi och hur vården bedrivs
När konsensus? Internat för redak9onsgruppen med pan Formering av arbetsgrupper & uppdragsbeskrivning Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov De SABS Lägesrapport & diskussion Arbetsgruppernas texter klara KONSENS KONFERE Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov De Symposium SABS Färdig rapport
Frågor Tankar om arbetsgången? Hur poli9skt, dvs hur mkt rekommenda9oner ang. vårdorganisa9on Sikta på ay formulera konkreta kvalitetsindikatorer? Spridning, lansering? Huvudmän/sponsorer? a. Socialdepartementet b. Socialstyrelsen c. Sveriges kommuner och lands9ng (SKL) d. Vetenskapsrådet (VR) e. Folkhälsoins9tutet (FHI) f. Vårdals9helsen g. Vinnova