Strategi för Kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Strategi för Kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Fastställd 2013 Reviderad 2016

2 Titel: Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Rapportserie nr: 3/2016 Författare: Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd Grafisk form: Plan Sju kommunikation AB år 2013 Reviderad av Länsstyrelsen i Norrbotten 2016 Kontaktperson: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå Telefon: 0920-225 50 00, fax: 0920-22 84 11 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636

Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 KRISKOMMUNIKATIONSNÄTVERKET... 5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Möten och inriktning för kriskommunikationsnätverket...5 2.3 Representanter i kriskommunikationsnätverket...5 3 KRISHANTERINGSSYSTEMET... 6 4 VÄRDEGRUND... 7 5 SAMVERKAN I LÄNET VID EN HÄNDELSE... 8 5.1 Sammankallning...8 5.2 Samverkanskonferens...8 6 STRATEGI FÖR KRISKOMMUNIKATION...10 6.1 Generella förutsättningar för kriskommunikation....10 6.2 Budskap...11 7 MÅLGRUPPER OCH KANALER...12 7.1 Målgrupper....12 7.2 Kanaler...12 8 TEKNISKA SYSTEM OCH SAMVERKANSPLATS...14 9 UTBILDNING, ÖVNING OCH UTVÄRDERING...15 RELATERADE DOKUMENT 1 STRATEGI FÖR SAMVERKAN VID STÖRNINGAR I NORRBOTTENS LÄN 2 VÄGLEDNING FÖR GEMENSAM WIS-ANVÄNDNING I NORRBOTTENS LÄN 3

1 Inledning Denna Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar1 beskriver länets former för samordning av kriskommunikation och information vid en händelse. Strategin beskriver även kriskommunikationsnätverkets roll. Kriskommunikationsnätverket är ett forum för samverkan mellan aktörernas kommunikatörer. Fastställande och revidering Strategin ska årligen granskas och vid behov revideras av representanterna i kriskommunikationsnätverket. Planer och instruktioner Strategin för kriskommunikation vid samhällsstörningar är en av länets två strategier för samverkan och är en tillämpning av den överenskommelse om samverkan som förankrats och undertecknats av organisationerna i Regionala rådet2 /kriskommunikationsnätverket och länets kommuner. Till strategierna finns det ett presentationsmaterial som kan användas vid information och utbildningsinsatser om samverkanskonceptet i Norrbottens län. Aktuella versioner av dokumenten finns tillgänglig hos respektive aktör samt hos Länsstyrelsen. Överenskommelse om samverkan DOKUMENT: Strategi för samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län DOKUMENT: Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Presentationsmaterial 1 Tidigare kallad Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län 2 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. 4

2 Kriskommunikationsnätverket 2.1. Bakgrund Kriskommunikationsnätverket består av representanter/kommunikatörer från organisationerna i Regionala rådet3 samt alla kommuner i länet. Det etablerades år 2009 för att utveckla och förbättra arbetet med kriskommunikation och informationssamordning vid samhällsstörningar som påverkar i Norrbottens län. Vintern år 2013 tog en arbetsgrupp inom kriskommunikationsnätverket fram underlag till en ny strategi för informationssamordning. Arbetet utgick från en befintlig strategi från år 2011 samt kriskommunikationsnätverkets diskussioner hösten år 2012. Parallellt genomförde Regionala rådet hösten 2012 och våren 2013 en process för att utveckla den regionala förmågan till samordning och samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Några representanter/ kommunikatörer deltog i båda processerna i syfte att överföra kunskap och erfarenheter mellan processerna och deltagarna. Den här strategin är utformad utifrån resultatet av båda processerna. 2.2. Möten och inriktning för kriskommunikationsnätverket Behov av gemensamma ansökninar till regionala utvecklingsprojekt4 i samverkan med Regionala rådet och med utgångspunkt från identifierade behov i länets risk- och sårbar hetsanalys. Behov av samordning av utbildnings- och övningsfrågor i samverkan med Regionala rådet och med utgångspunkt ifrån behovet av gemensamma utvecklingsprojekt. 2.3. Representanter i kriskommunikationsnätverket Kommunförbundet Norrbotten Kommunerna Kustbevakningen Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens läns landsting Polismyndigheten i Norrbottens län Svenska Kyrkan, Luleå Stift Swedavia Trafikverket Vattenfall Eldistribution Vattenfall Vattenkraft Kriskommunikationsnätverket träffas 2 gång/år på initiativ av Länsstyrelsen. Mötena kan ha följande inriktning: Samverkan och informationsutbyte mellan parterna. Kunskapshöjande åtgärder - samordnas om möjligt med Regionala rådet. Utveckling/ändring av kriskommunikationsnätverket och gemensamma strategin. 3 I Regionala rådet ingår också Sveriges Radio Norrbotten, Sjöfartsverket, SOS Alarm, Civilförsvarsförbundet samt två kommunrepresentanter tillskillnad från kriskommunikationsnätverket där alla kommuner ingår. 4 Projektmedel från anslag 2:4 krisberedskap och beviljas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 5

3 Krishanteringssystemet Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att en verksamhets ansvar vid normala förhållanden även gäller vid kris dvs. ingen övertar ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen innebär att en verksamhet som ansvarar för en händelse vid normala förhållanden ska hanterade den på ett liknande sätt även vid kris. Närhetsprincipen avser att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda.5 Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisbered skap för säkerhets skull6 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Sektor och geografiskt områdesansvar Sektoransvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom en samhällssektor7 också har ett ansvar inom sitt område vid en kris. Utöver det ansvaret finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område. Det geografiska områdesansvaret gäller för kommunerna på lokal nivå, länsstyrelserna på regional nivå samt regeringen på nationell nivå.8 Ansvaret innebär att det inom varje geografiskt område finns en aktör som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder gällande krisberedskap. Det geografiska områdesansvaret innebär också ett särskilt ansvar för samordning av information till allmänheten och media. Samverkan innebär inte att någon aktör vid en händelse övertar ledning eller någon enskild aktörs ansvar eller mandat. Samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. 6 5 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, prop 2005/06:133 s51 6 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s37 7 Samhällsektorerna är indelade i sex samverkansområden: teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar, skydd undsättning och vård. 8 Budgetproposition 2012/13:1, uppgiftsområde 6.kap 4 Samhällets krisberedskap s.71-72

4 Värdegrund Länets krisberedskapsaktörer har tagit fram en värdegrund som gäller för samverkan och kriskommunikation före-, under och efter en händelse i Norrbottens län SAMVERKAN FÖR SAMHÄLLETS BÄSTA Gemensamt ansvar Respekt Helhetsperspektiv Människor Effektivitet Aktivt deltagande Värdegrunden utgår ifrån målet att samverkan ska genomföras för samhällets bästa. Samverkan är ett verktyg för att hantera samhällsstörningar på ett effektivare och bättre sätt. Människor bor, verkar och vistas i länet och de står i centrum för den gemensamma värdegrunden. Deltagande organisationer verkar i samhället för människors bästa. Deltagande organisationer ska visa respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag. All samverkan ska genomsyras av effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla organisationer ska ta gemensamt ansvar och utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning som påverkar Norrbottens län. 7

5 Samverkan i länet vid en händelse 5.1. Sammankallning Larm, information eller initiativ som kan föranleda ett sammankallande till en regional samverkanskonferens kan exempelvis komma från: SOS Alarm till Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TIB), organisationerna i nätverket, andra myndigheter, media, allmänheten. Vid behov av en snabb inkallning så använder Länsstyrelsen en UMS-tjänst9 via SOS Alarm. Vid aktivering av tjänsten skickas ett talmeddelande via telefon till en förutbestämd sändlista. Mottagarna får sedan besvara meddelandet om det kommer delta eller inte via en knapptryckning på telefonen. Vid inkallning till en samverkanskonferens så är det inte Regionala rådet/kriskommunikationsnätverket som forum som kallas utan det är de aktörer som ingår i nätverken men som har beredskap dygnet runt. Meddelandet går till Inre-befäl10, Räddningschef i Beredskap (RCB) Piteå/Älvsbyns, RCB Arvidsjaur/Arjeplog11, Polisen, Norrbottens läns landsting, Trafikverkets, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Vattenfall Vattenkraft och Vattenfall Eldistribution. Det är sedan upp till varje aktör att göra en bedömning om sitt deltagande. Vid behov kallas även andra aktörer in till konferensen. Inget särskilt inkallningssystem används för att kalla in kommunikatörerna till en samverkanskonferens. Om möjligt ska dock alltid kommunikatörer delta vid de regionala samverkanskonferenserna. Inbjudan går till organisationernas beredskapsfunktioner som har bemanning dygnet runt. Det är sedan upp till mottagarna att sprida inbjudan inom organisationen till bland annat kommunikatörer. Vid behov av särskilda kriskommunikationsmöten kallar Länsstyrelsen in personerna via telefon alternativt e-post. 5.2. Samverkanskonferens Uppgifter som diskuteras och hanteras vid en samverkanskonferens kan handla om: gemensam tolkning av läget, den förväntade utvecklingen, konsekvenser och allmänhetens behov av information, vidtagna och planerade åtgärder som kan påverka andra aktörer, identifiering av ansvariga aktörer och övriga samverkansbehov. Fokus för kriskommunikationsmötena är framför allt: gemensamt budskap, samordning av information till allmänhet och media, samordning av gemensamma informations insatser som till exempel pressmeddelanden och presskonferens, behov och möjligheter att stödja varandra i kommunikationsarbetet. Process för samlad lägesbild 12 Om det behöver sammanställas en samlad regional lägesbild vid en händelse är det Länsstyrelsen som ansvarar för detta. Rutinen är att Länsstyrelsen begär in lägesrapporter via WIS i andra hand via e-post från aktörer som saknar WIS inför en samverkanskonferens. Länsstyrelsen skickar en begäran om lägesrapport tillsammans med en kallelse till ett samverkansmöte. En mall för vilka frågor som ska besvaras i/med hjälp av lägesrapporten skickas tillsammans med begäran. Vanligtvis ställer Länsstyrelsen frågor om mediabilden och andra kommunikationsinsatser som genomförts. 8 9 Unified messaging systems 10 För räddningstjänsterna i Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Övertorneå och Överkalix. 11 Kallas via Rakel. 12 Framtagen i samarbete med Nordsam(sex nordligaste länsstyrelserna

Det är därför mycket viktigt att kommunikatörerna är med och besvarar begäran så att lägesbilden blir komplett. Samverkansmötet inleds med att Länsstyrelsen redogör för den första samlade lägesbilden och övriga aktörer får chans att komplettera denna med ytterligare information eller korrigera om något har missuppfattats. Den samlade lägesbilden hittas alltid i WIS.13 Det finns tillfällen då det inte är möjligt/lämpligt att i förväg begära in aktörsspecifika lägesbilder, till exempel inför en förvarningskonferens vid vädervarning eller om samverkanskonferensen behöver genomföras med väldigt kort varsel. Läs mer om processen för samlad lägesbild i Strategin för samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län. 13 Webbaserat informationssystem 9

6 Strategi för kriskommunikation 6.1. Generella förutsättningar för informationssamordning All kommunikation, var för sig och tillsammans, ska utgå från och genomsyras av den gemensamma värdegrunden. (se kapitel 4). Varje organisation leder sitt eget informationsarbete internt och externt samt deltar i samverkan för ökad kvalitet och effektivitet ur ett helhetsperspektiv. Kommunikationen ska syfta till att nå målen för samhällets krisberedskap, det vill säga att: minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor, trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor samt, hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. Krisinformation ska vara: snabb, korrekt, tydlig och, samstämmig. Ta kontakt tidigt hellre en gång för mycket Det är svårt att veta vilken händelse som är eller kommer att bli en samhällsstörning. Därför ska aktörerna i nätverket ta kontakt med varandra tidigt. Det är bättre att informera varandra en gång för mycket, än en gång för lite. Den som ser minsta behov av samverkan eller utbyte av information kontaktar Länsstyrelsen som vid behov kallar till ett samverkansmöte. Informera snabbt initialt men enligt värdegrund och budskapsplatta I en potentiell krissituation är det generellt sett viktigare att komma ut med lite information snabbt som kan kompletteras i efterhand, än att invänta mer information och en samlad lägesbild. Det är därför helt korrekt att berörda organisationer informerar allmänhet före samordning har hunnit ske. Det viktiga är då att kommunicera utifrån den gemensamma värdegrunden och budskapsplattformen. Ansvarsprincipen och att hänvisa rätt Varje aktör ansvarar för kommunikationen utifrån de tre grundprinciperna i krishanteringssystemet (se kapitel 3). Det innebär förenklat att den som ansvarar för en verksamhets kommunikation under normala förhållanden också ansvarar för den när det är kris. En grundregel och förutsättning för samordning är att aktörerna i nätverket har goda kunskaper om vad de olika organisationerna i Regionala rådet/kriskommunikationsnätverket ansvarar för, i syfte att så effektivt som möjligt kunna hänvisa media och allmänhet till rätt organisation. Ett syfte med samordningen är att förhindra att flera aktörer svarar på samma fråga och ger olika svar. Detta gäller framför allt faktafrågor och rekommendationer. 10

6.2. Budskap I samband med stora händelser som föranleder samverkan tar berörda kommunikatörer fram en gemensam budskapsplatta. Det kan genomföras under ett samverkansmöte. Budskapsplattan förankras därefter i respektive berörd organisation och/eller vid ett regionalt samverkansmöte. Varje aktör kompletterar sedan dessa budskap med egna budskap utifrån det egna informationsansvaret. Det gemensamma budskapet handlar inte så mycket om faktaförmedling som om den gemensamma hållningen och inriktningen. Ett första budskap kan därför formuleras i den egna organisationen i avvaktan på att de berörda aktörerna har hunnit samverka och fått fram en samlad lägesbild och gemensamma budskap. Beståndsdelar i ett första budskap som inte har hunnit samordnas med övriga aktörer bör vara: empati, ansvarstagande, värdegrunden för länets gemensamma kris hantering. Efter det inledande budskapet tar de berörda aktörerna fram gemensamma budskap. De bör innehålla beståndsdelarna: empati, ansvarstagande, värdegrunden för länets gemensamma kris hantering, bedömning av läget (såsom det uppfattas just nu), handlingskraft genom att indikera lösningar, eventuella rekommendationer. 11

7 Målgrupper och kanaler 7.1. Målgrupper Gemensamma målgrupper i länet vid en samhällsstörning kan exempelvis vara: Allmänheten Direkt berörda Ev. anhöriga Media Myndigheter och andra organisationer Språk och tillgänglighet Vid varje händelse måste en snabb analys genomföras av vilka språk informationen kan behöva spridas på och om det finns något annat som föranleder ett behov att säkra tillgänglighet av informationen till särskilda målgrupper. I länet talas flera minoritetsspråk; finska, meänkieli och samiska. Medier i länet sänder nyheter på dessa språk. När det gäller att nå olika målgrupper med information behöver varje kommun ha god kännedom om vilka språk som förekommer bland kommunens invånare, vilka kanaler som ska användas för att nå dem samt hur man snabbt kommer i kontakt med översättare/tolkar. Beroende på säsong, plats och händelse kan även information till turister bli aktuellt. Här är ett nära samarbete med turismorganisationer och turismföretag av stor betydelse. 7.2. Kanaler I händelse av en en samhällsstörning kommer alla tillgängliga kanaler för att nå de berörda målgrupperna användas.här nedan är några av dessa. VMA-systemet VMA står för viktigt meddelande till allmänheten. Det är det snabbaste och effektivaste sättet att nå ut med viktig information till många människor. VMA kan vara varningsmeddelande eller informationsmeddelande. Ett varnings meddelande sänds genast vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljön. Ett informationsmeddelande sänds skyndsamt för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Båda meddelandetyperna bryter radiosändningarna i Sveriges radio FM-kanaler och i reklamradion samt sänds som skylt/text på flera TV- kanaler. Media Media är en viktig kanal för att snabbt nå ut med viktig information till allmänheten. Sveriges Radio har ett uttalat samhällsansvar och är därför en extra prioriterad kanal. Presskonferens Ett effektivt sätt att samordna information till medier och allmänheten är att genomföra gemensamma presskonferenser. Länsstyrelsen ansvarar för inbjudan och praktiska arrangemang. Länsstyrelsen kan även leda presskonferenserna, om inte organisationerna kommer överens om annat. Presscenter Vid stort och långvarigt medietryck, inte minst från nationella och internationella medier kan ett presscenter underlätta för alla. Länsstyrelsen kan vid behov upprätta gemensamt presscenter eller kommer överens med annan organisation att denne gör det. Webb Webben är en prioriterad kanal vid en samhällsstörning. Varje organisation publicerar gemensamt budskap samt löpande information om händelsen på sin webbs första sida i enlighet med sitt verksamhetsansvar. På webben tydliggörs vilka frågor organisationen kan svara på samt när, var och hur mer information kommer att vara tillgänglig. 12

Alla inblandade aktörer publicerar även information om tid och plats för nästa gemensamma presskonferens. På webben publiceras även eventuellt bakgrundsmaterial för allmänhet och media. Varje organisation publicerar även direktlänk och hänvisning till övriga respektive berörda organisationers webbplatser samt till krisinformaton.se Krisinformation.se Webbplatsen Krisinformation.se förmedlar information från myndigheter/organisationer om pågående kriser. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) driver webbplatsen och målgruppen är främst allmänhet och media. Under en samhällsstörning kan krisinformation. se ge bakgrundsinformation och generell fakta om händelsens art/orsak, sammanfatta läget utifrån respektive myndighets publicerade information, länka till exempelvis andra myndigheter och kommuners webbplatser samt informera om aktuella telefonnummer. Gemensam FAQ Krisinformation.se kan också användas som en en gemensam plats för att arbeta med att svara på allmänhetens vanligaste frågor. Via webbverktyget Mina sidor erbjuder MSB och Krisinformation.se kommunikatörer på myndigheter möjligheten att lägga in frågor och svar. Här kan berörda aktörer arbeta tillsammans med att besvara gemensamma frågor innan de publiceras. När de berörda aktörerna är överens publiceras frågor och svar i en FAQ på krisinformation.se samt på andra myndigheters webbplatser. är det en bra idé att ta hjälp av varandra samt genom kontakter med andra organisationer i och utanför länet för att följa det som skrivs i sociala medier. Kommunikation om händelsen sker inte alltid i myndighetskanalerna. Upplysning/callcenter Vid behov ska i första hand berörda aktörer förstärka sin egen växel för att kunna besvara frågor från allmänhet och media. Vid en omfattande händelse kan det finnas behov av att upprätta ett callcenter. 113 13 113 13 är ett nationellt nummer som SOS Alarm ansvarar för. Dit kan allmänheten ringa för att lämna och få information vid samhällsstörningar. All information som lämnas ut via 113 13 är verifierade av ansvariga aktörer såsom kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter etc. Vid en händelse bör berörda organisationer säkerställa att SOS Alarm har relevant information att lämna ut i ett tidigt skede. Intern kommunikation Det är viktigt att varje organisation löpande informerar de egna medarbetarna om hanteringen och arbetet med händelsen via interna kanaler såsom intranät. Den egna organisationens anställda kan vara effektiva kommunikatörer i sina nätverk om de får bra information om hur händelsen hanteras. Sociala medier Alla organisationer använder de kanaler de har eller skapar i sociala medier utifrån egen policy och riktlinjer.14 Viktiga budskap i sociala medier är de gemensamma budskapen samt att hänvisa till respektive webbplatser för mer information. Frågor som ställs till ansvariga organisationer i sociala medier måste besvaras. Sociala medier är en mycket viktig kanal, inte minst när det gäller att få information från allmänhet om såväl händelsen, läget, behov, frågor, resurser som åtgärdsförslag. Via sociala medier kan berörda aktörer få en bild av hur väl informationen som läggs ut hjälper medborgarna. I händelse av en samhällsstörning 14 Utgångpunkten är att det inte skapas någon gemensam kriskanal i sociala medier. 13

8 Tekniska system och samverkansplats UMS UMS står för Unified messaging systems och används av Länsstyrelsen som inkallningsmetod till samverkanskonferenser. Tjänsten levereras av SOS Alarm. Vid aktivering av UMS skickas ett talmeddelande via telefon till en förutbestämd sändlista. Mottagarna får sedan besvara meddelandet om det kommer delta eller inte via en knapptryckning på telefonen. Bekräftelse skickas via SMS. Kommunikatörerna har ingen egen inkallningslista utan varje aktör kallas in via sina beredskapsfunktioner, som får sprida inbjudan internt. Telefon/kommunikationsverktyg Telefonmöte är den vanligaste samverkanskanalen mellan aktörer i kriskommunikationsnätverket vid en händelse. Andra kanaler kan användas om alla deltagande aktörer har tillgång till systemen, såsom Lync, Skype eller videokonferens. Rakel Rakel (Radio Kommunikation för Effektiv Ledning) är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Kommunikatörerna kan vid behov komma att använda Rakel för sin samverkan. Webbaserat informationssystem (WIS) WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). WIS ska underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före- under och efter en kris. Generellt sett gäller att respektive aktör ansvarar för att ha den nödvändiga kompetensen och organisationen som krävs. Vid förändringar på sidor som bevakas möjliggör WIS avisering via e-post. WIS kan användas för att delge budskap och planerade gemensamma kommunikationsinsatser som presskonferenser osv. Läs mer i vägledning för gemensam WIS-användning i Norrbottens län. Samverkansplats Större delen av samverkan sker på distans via olika kanaler/tekniska system. Länsstyrelsen är den ordinarie platsen för fysiska samverkansmöten. I de fall händelsens karaktär och/eller geografiska omständigheter gör det olämpligt att samverka hos Länsstyrelsen eller i de fall samverkan på annan plats underlättar hanteringen av händelsen ska samverkan ske på annan plats. Deltagare som inte har möjlighet att delta i fysiska samverkansmöten ska kunna delta på distans. 14

9 Utbildning, övning och utvärdering I länet finns också en flerårig övningsplan i syfte att upprätthålla en regelbunden och systematisk övningsverksamhet som skapar förutsättningar för god krishanteringsförmåga och samverkan i länet. Målgruppen för den fleråriga övningsplanen är aktörer i Regionala rådet/kriskommunikationsnätverket, eventuellt andra aktörer i länet med ett ansvar för krisberedskap, länets kommuner samt MSB för nationell samordning. Information/intern utbildning Deltagare i kriskommunikationsnätverket och Regionala rådet har ett ansvar för att i olika forum representera och informera om den regionala samverkan och kriskommunikationsnätverkets roll. Utbildning Utbildningsinsatser kan genomföras för nätverkets deltagare i samband med det ordinarie årliga mötet. Det kan vara i form av externa föreläsare eller genom interna föredrag från deltagande organisationer. Utbildningsinsatserna baseras på önskemål från kriskommunikationsnätverket representanter. Vid behov kan även särskilda utbildningar anordnas av och för kriskommunikationsnätverket. Utbildningar bör samordnas så att fler representanter för respektive organisation deltar, inte minst för dem som deltar som organisationens representant i Regionala rådet. Övning Kommunikatörer ska delta vid regionala övningar. Egna inspel och övningar kan också genomföras i nätverkets regi. Vid gemensamma övningar i nätverket och/eller andra regionala övningar bär respektive deltagare den egna organisationens kostnader. Övningsoch utbildningsverksamhet kan också finaniseras genom gemensamma regionala utvecklingsprojektet som fått medel från till exempel MSB. Utvärdering Exempel på utvärderingsinsatser som kan genomföras i nätverkets regi: Utvärdering vid händelser Vid samhällsstörningar som påverkar Norrbottens län ska erfarenhetsseminarier genomföras med syfte att ta tillvara på erfarenheter och utveckla samverkan och kriskommunikationen i länet. Utvärdering av övning och utbildning Efter att gemensamma övningar och utbildningsinsatser genomförts ska en utvärdering genomföras i syfte att utveckla och förbättra arbetet med kriskommunikation i länet. Utvärdering av varandras övningar Vid behov av utvärderare kan berörd organisation delge inbjudan via kriskommunikations nätverket eller Regionala rådet. 15

16

17

18