Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Effektivare plantageutnyttjande Tallfröplantage 495 Lustnäset Curt Almqvist Arbetsrapport nr 330 Urban Eriksson Mats Eriksson Reza Yazdani SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00
SkogForsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt, lönsamt skogsbruk på ekologisk grund. Bakom SkogForsk står skogsbolagen, skogsägareföreningarna, stift, gods, allmänningar, plantskolor, Skogs- MaskinFöretagarna m.fl. som betalar årliga intressentbidrag. Hela skogsbruket bidrar dessutom till finansieringen genom en avgift på virke som avverkas i Sverige. Verksamheten finansieras vidare av staten enligt särskilt avtal och av fonder som ger projektbundet stöd. Forskning och utveckling bedrivs inom fyra huvudområden: råvara och marknad, förädling och förökning, skötsel och miljö samt driftsystem. På de områden där SkogForsk har särskild kompetens utförs även i stor omfattning uppdrag åt skogsföretag, maskintillverkare och myndigheter. Serien Arbetsrapporter dokumenterar långliggande försök, inventeringar, studier m.m. och distribueras enbart efter särskild beställning. Forsknings- och försöksresultat från SkogForsk publiceras i följande serier: SkogForsk-Nytt: Nyheter, sammanfattningar, översikter. Resultat: Slutsatser och rekommendationer i lättillgänglig form. Redogörelse: Utförlig redovisning av genomfört forskningsarbete. Report: Vetenskapligt inriktad serie. Handledningar: Anvisningar för hur olika arbeten lämpligen utförs.
Innehåll Inledning... 3 Material och metoder... 3 Lustnäsetplantagen... 3 Väderlek i plantagen... 4 Pollenproduktion på plantage- och klonnivå... 5 Studier av pollenförekomst i luften... 5 Metod för pollenfångst... 5 Kott- och fröproduktion... 6 Honblomningens mognadsförlopp... 6 Inkorsning av vildpollen... 7 Avkommeprövning och avelsvärden... 7 Resultat och diskussion... 8 Väderlek under blomningen... 8 Pollenproduktion på plantagenivå... 9 Pollenproduktion på klonnivå... 9 Pollen i luften... 10 Kott- och fröproduktion... 11 Honblomningens mognadsförlopp... 12 Inkorsning av vildpollen... 15 Avkommeprövning och avelsvärden... 15 Åtgärdsförslag... 15 Genetisk gallring... 15 Pollenträd i plantagen... 16 Hanblomsinsamling och blomningsstimulering för ökad hanblomning... 17 Särplockning, tilläggspollinering och blomningsstimulering för ökad honblomning... 17 Särplockning... 17 Tilläggspollinering... 18 Blomningsstimulering... 19 Metodbeskrivning för gibberellinbehandling... 19 Referenser... 21 Bilaga 1... Rangordning av Lustnäsetplantagens kloner 22 1 - bebå -1996-09-10
2 - bebå -1996-09-10
Inledning Sedan slutet på 1980-talet och början på 1990-talet har ett stort antal avkommeförsök av tall mätts och utvärderats. I dag finns det avelsvärden för tall publicerade i 16 st Avelsvärdesrapporter från SkogForsk (och fler kommer). Resultaten visar att plusträdsavkommorna i de äldre tallplantagerna i medeltal har ca 10 % bättre höjdtillväxt jämfört med lämpliga beståndsfröpartier. För kvalitetsegenskaperna är skillnaderna mindre, men oftast till korsningarnas fördel. Det finns dock betydande skillnader mellan kloner i såväl tillväxt som kvalitet. Skillnader som kan utnyttjas genom olika åtgärder i fröproduktionen. För områden där det för närvarande finns överskott på plantagefrö finns det möjlighet att skumma grädden i plantagerna och använda fröet från de bästa klonerna till plantproduktion, och det övriga plantagefröet kan utnyttjas för skogssådd. Resultaten från avkommeprövningar med kontrollerade korsningar kan inte direkt översättas till verkligt utfall i praktiska plantagefröpartier. Bidraget från olika kloner till plantagefröpartiet beror bl.a. på klonernas förmåga att producera pollen och frön samt på skillnader i blomningstidpunkt mellan olika kloner. Inkorsning av vildpollen och självbefruktning är andra faktorer som påverkar kvaliteten på det praktiska plantagefröpartiet. Blomningsdynamiken i en fröplantage, d.v.s. hur de olika faktorerna samspelar med varandra, påverkas i hög grad av väderlek men även av plantageskötsel. Det finna alltså en del problem förknippade med fröproduktion i vanliga plantager, men också en outnyttjad potential. Med ökad kännedom om plantagens blomningsdynamik och med intensivare skötselmetoder, som blomningsstimulering och tilläggspollinering, kan den genetiska potentialen utnyttjas bättre. Syftet med rapporten är att beskriva blomningsdynamiken i Lustnäsetplantagen på plantage- och klonnivå, samt att ge förslag på lämpliga åtgärder för att höja den genetiska potentialen hos plantagens fröskörd. Material och metoder Lustnäsetplantagen Tallfröplantage 495 Lustnäset är belägen i Deje norr om Karlstad i Värmland. Plantageägare är Stora Skog AB. Data om plantagen visas i tabell 1 och en karta över plantagen visas i figur 1. Klonantalet i plantagen är totalt 69, varav 29 st är kloner som tillkommit vid kompletteringsplantering i plantagen. Kompletteringsklonerna förekommer endast med ett fåtal ympar per klon (1 9 st). Av plantagens 40 huvudkloner finns 63 104 ympar per klon.
Tabell 1. Basfakta om tallfröplantage 495 Lustnäset. Lat 59 36' Anlagd år 196972 Klonernas medelursprung Long 13 31' Plantagezon 16 Lat. H.ö.h. Tsum+5 H.ö.h. 60 Tsum +5 1 274 61 42' 220 1 074 Areal 15 Förband 66 m Antal kloner 40 (+29) Figur 1. Karta över 495 Lustnäset, med områden där studier utförts markerade. Klimatstationen var placerad i område 2. Väderlek i plantagen För att registrera klimatet i plantagen användes en mobil klimatstation med en datalogger för automatisk registrering av data (Dahlstedt m.fl., 1994). Klimatregistreringar utfördes under tiden 92-04-22 till 92-09-30 och 93-01-01 till 93-10-30, tabell 2. Vissa smärre avbrott i mätserien p.g.a. tekniska problem förekommer dock. Tabell 2. Klimatvariabler som registrerats i Lustnäsetplantagen under 1992 och 1993. Klimatvariabel Mäthöjd, cm Enhet Marktemperatur 20 C Marktemperatur 5 C Lufttemperatur 20 C Lufttemperatur 160 C Relativ luftfuktighet 160 % Globalstrålning 160 kw Vindhastighet 300 m/s Vindriktning 300 360 Nederbörd 160 mm
Data registrerades var 30 minut (48 registreringar/dygn). Beräkningar av temperatursummor med olika tröskelvärden, medel-, max- och mintemperaturer m.m. har sedan gjorts utifrån dessa data enligt ett system utarbetat av Dahlstedt m.fl. (1994). För att erhålla skattningar av temperaturen i Lustnäset de år klimatstationen inte fanns på plats har klimatstationens data jämförts med närmaste SMHIstation, 9322 Karlstad, som ligger ca 20 km från Lustnäset. Regressionssamband för dygnsvärden för medel-, max- och minimitemperatur mellan 9322 Karlstad och Lustnäsetplantagen har fastställts enligt formeln: T Lustnäset = + T Karlstad Med hjälp av dessa samband har sedan dygnsvärden för temperaturen i Lustnäset under åren 1994 och 1995 skattats. Utifrån dygnsvärden har sedan temperatursummor beräknats. Pollenproduktion på plantage- och klonnivå Pollenproduktionen i plantagen har skattats 199293 genom stickprovstaxering enligt en metod utarbetad av Eriksson och Jansson (1987). Varje år har 111 st ympar av varje klon inventerats på antalet hanblommor och dess genomsnittliga längd. Utifrån dessa data kan en genomsnittlig blomlängd per klon beräknas. Omvandlingen från längd hanblomsställningar till mängd pollen är gjord med en konstant, 0,028 g pollen/cm hanblomma (Koski, 1981). En pilotundersökning har visat att konstanten är rimlig även för svenska förhållanden (Eriksson, U., opubl. data). Multiplikation med antalet ympar per hektar (278 ympar/ha) ger plantagens pollenproduktion i kg/ha. De olika klonernas pollenproduktion är beräknad som medeltal för de tre årens inventeringar. För varje klon har pollenproduktionen beräknats i kg/ha under antagandet att alla ympar i plantagen (278 ympar/ha) var av denna klon. I samband med studierna av honblomningens mognadsförlopp noterades 1992 95 även när de studerade ymparna började ryka pollen. Undantaget 1992-93 då endast ett stickprov om 14 kloner inventerades. Dessa data möjliggör en rangordning av klonerna med avseende på pollenrykningsstart. Studier av pollenförekomst i luften Metod för pollenfångst Mängden pollen i luften har bestämts genom registrering av pollen i fällor enligt en metod utarbetad av Eriksson och Almqvist (1990). För ändamålet har s.k. Sarvas-Wilskasfällor (Sarvas, 1968) använts. Dessa är av passiv typ, där vinden transporterar pollen in i fällan via en smal spalt till en klibbig roterande plastfilm där de fastnar. Plastfilmen roterar med en hastighet av ca 1,65 mm/timme. På plastfilmerna räknas sedan antalet tallpollen längs taxeringslinjer i mikroskop. Taxeringslinjernas läge på filmen översätts vid
bearbetningen till den tidpunkt då denna del av filmen exponerades för pollen. Pollenmängden skattas i enheten Antal pollen/(mm 2 timme). På basis av dessa data beräknas sedan dygnsvisa medeltal för pollenförekomsten i luften på mätplatserna. Det är även möjligt att studera pollenrykningens dygnsmässiga fördelning, t.ex. vilken tid på dygnet som pollenrykningen är intensivast. År 1992 93 placerades två pollenfällor inne i plantagen i område 2 och 3. Fällorna var placerade på 4 meters höjd. På grund av tekniska problem erhölls 1992 endast data från fällan i område 3. En fälla placerades utanför plantagen i Deje plantskola, ca 2 km rakt söder om plantagen, mot den under pollenrykningen normalt förhärskande vindriktningen (1992 var vindriktningen under blomningen i medeltal 135, SO och 1993 var vindriktningen under blomningen i medeltal 233, SV). Kott- och fröproduktion Produktionen av kott och frö för plantagens kloner har studerats på två ympar per klon för skördeår 1993 och 1994. Antalet kottar, antalet matade frön samt andelen matat frö per klon, antal kott per liter och tusenkornsvikt har bestämts klonvis för varje årsskörd. Uppgifter om plantagens produktion av kott och frö för åren 197787 har hämtats från statistik publicerad i Institutet för skogsförbättrings serie Skogsfröplantagernas avkastning frömognadsåret 19xx. För åren efter 1987 har uppgifter insamlats av SkogForsk. Honblomningens mognadsförlopp Honblommornas mognadsförlopp under blomningen har studerats hos ett stickprov av plantagens kloner 1992 93 (Almqvist m.fl., 1995), och samtliga kloner 199495. År 1992 93 inventerades 1 5 ympar per klon vid 9 respektive 12 inventeringstillfällen. År 1994 95 inventerades 1 7 ympar per klon vid 3 respektive 7 inventeringstillfällen. Blommorna klassades i 4 st mognadsklasser (AD) (modifierad variant av skala i Jonsson m.fl., 1976). Klass A är outvecklade blommor, B är blommor som börjar bli receptiva, C är optimalt receptiva blommor och D är överblommade. Då blomningsförloppet tar olika lång tid mellan såväl olika år som inom år har tidsskalan transformerats för att göra observationerna jämförbara. För de enskilda klonerna har andelen blommor i klass B, C och D beräknats för varje observation. Detta värde har sedan logit-transformerats innan det använts i den statistiska analysen enligt en modell utvecklad av Almqvist m.fl. (1995). En rangordning av klonerna avseende blommornas utvecklingsgrad har sedan gjorts vid den tidpunkt då klonerna genomsnittligt hade 50 % av sina blommor i klasserna mottagliga eller överblommade. Ett mått som kvantifierar överlappningen mellan han- och honblomningen är fenologisk överlappning. Den kan bestämmas på plantagenivå såväl som för enskilda kloner. Vid bestämningen av fenologisk överlappning approxi-
merar man han- och honblomningens förlopp med normalfördelningskurvan och bestämmer hur stor del av honblomningen som överlappas av hanblomningen (Erickson and Adams, 1989). I Lustnäset har fenologisk överlappning bestämts på plantagenivå för åren 1992 och 1993. Data från blommognadsutvecklingen för honblomning och inventeringar när plantageklonerna börjar ryka har använts. Inkorsning av vildpollen Inkorsningen av vildpollen i plantageavkomman har studerats med isozymteknik i frö efter blomningarna 199293. Frö insamlades på 2 ympar per klon (enstaka kloner endast 1 ymp). Från varje ymp samlades alla kottar in. Insamlad kott klängdes och tomfrö rensades bort. För varje ymp isozymanalyserades 10 frön från vart år, d.v.s. totalt 20 frön per klon för de flesta kloner. Isozymer är enzymer som finns i flera molekylärt olika former men med likartad funktion. De olika formerna av ett enzym har inte samma elektriska laddning och vandrar därför olika långt i ett elektriskt fält. Därmed kan de olika formerna skiljas åt med hjälp av elektrofores, där enzymerna efter framkallning framträder som band. I ett barrträdsfrö avspeglar frövitan moderns genotyp, medan embryots genotyp är en kombination av moderns och faderns genotyp. Genom att jämföra genotypen i frövita och embryo kan faderns genotyp fastställas. Genom att jämföra de påvisade fädernas genotyp med plantageklonernas genotyp kan man fastställa om befruktningen skett med pollen från plantagen eller inte. Det är dock inte möjligt att särskilja alla genotyper med de 21 enzymsystem som används vid isozymanalyserna, varför skattningen av inkorsning är behäftad med en viss osäkerhet. Avkommeprövning och avelsvärden Klonerna i Lustnäsetplantagen har inte avkommeprövats i någon egen försöksserie. Avelsvärdesdata har i stället samlats in från avkommeprövningar av 12 andra plantager som innehåller någon/några av Lustnäsets kloner. De försök data hämtats från har reviderats efter 9 18 växtsäsonger i fält. Avelsvärdesdata för 31 av plantagens 40 huvudkloner har sammanställts. De avelsvärderade klonerna har indelats i grupperna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dåliga. Resultat och diskussion Väderlek under blomningen Honblomningen i Lustnäsetplantagen startar i medeltal för åren 1992 95 den 18 maj då en temperatursumma på cirka 110 dygnsgrader (d.d.) uppnåtts (tabell 3). Hanblomningen startar ungefär 3 dagar senare vid en temperatursumma av 128 d.d. Hanblomningens slut har inte bestämts då fenologiinventeringarna bara gjordes så länge det behövdes för att följa hon-
blomningen. Pollen kan dessutom finnas kvar i hanblommorna och frisläppas lång tid efter det att honblomningen är över om det inte tvättas ur av kraftiga regn.variationen mellan år i temperatursumma vid både honoch hanblomningsstart är cirka 15 20 d.d., vilket motsvarar ca 2 dagar med en medeltemperatur på 15 C. Genom att följa temperatursummans utveckling med data från SMHIs Karlstadstation får man en bra vägledning vid planering av åtgärder som polleninsamling och tillläggspollinering i plantagen. Funktioner för att beräkna temperaturen i Lustnäset utifrån temperaturen vid SMHIs klimatstation i Karlstad visas i tabell 4. Till exempel var våren 1990 extremt varm, vilket fick till effekt att tallen började blomma redan i början av maj. En temperatursumma på mer än 110 d.d. uppnåddes redan den 3 maj. Tabell 3. Datum, temperatursumma, varaktighet och medeltemperatur under han- och hon blomningen i Lustnäsetplantagen 199295. Hanblomningens start har bestämts till när 10 % av de fenologistuderade ymparna börjat ryka. Honblomningens start och slut är bestämd till när 10 % resp 90 % av de inventerade honblommorna har nått receptivt och överblommat stadium (klass B, C, D). Blomningsperiodens längd Antal dagar Tsumdifferens Vindriktning Vindhast., m/s År Blomning Tsum. (+5 C) Honblomning Start Slut Start Slut 92 21/5 24/5 117 155 38 4 SE 0,4 93 10/5 14/5 116 146 30 5 SW 0,5 94 12/5 20/5 102 141 39 9 95 28/5 31/5 104 141 37 4 Medel 18/5 22/5 107 136 36 5,5 Hanblomning Start Start 92 21/5 117 93 13/5 140 94 - - 95 30/5 127 Medel 21/5 128 Tabell 4. Funktioner för korrektion av temperaturdata från SMHI, station 9322 Karlstad till Lustnäsetplantagen. Temperatur Formel r Dygnsmedelvärde C TLustnäset = 0,58 + 1,01 T Karlstad 0,98 Dygnsmax C TLustnäset = 6,96 + 0,74 TKarlstad 0,81 Dygnsmin C TLustnäset = 9,88 + 0,94 TKarlstad 0,80 Vindriktningen i plantagen under blomningen 1992 och 1993, var i huvudsak sydostlig respektive sydvästlig. Vindhastigheten var mycket låg, i medeltal bara 0,4 respektive 0,5 m/s. Högsta uppmätta vindhastighet under blomningen var 1,6 m/s 1993. Att vindhastigheten är så låg på 3 meters höjd, vilket är i höjd med eller ovanför den höjd där de flesta hanblommorna sitter, antyder att omrörningen av pollen i plantagen kan vara begränsad. Detta kan påverka den effektivitet med vilket det plantageproducerade pollenet medverkar i pollineringen och därmed även graden av inkorsning
av vildpollen. Som jämförelse var vindhastigheten vid SMHIs Karlstadstation i medeltal 3 m/s under samma tidsperioder. Pollenproduktion på plantagenivå Pollenproduktionen i Lustnäsetplantagen åren 1992 och 1993 var 25 kg/ha respektive 4 kg/ha. En pollenproduktion på omkring 20 kg/ha brukar anses som tillfredsställande för en tallfröplantage (Koski, 1975, Bhumibhanon, 1978). Lustnäsetplantagens pollenproduktion ligger över denna gräns 1992 och långt under den 1993. Den låga pollenproduktionen 1993 är troligen beroende på ogynsam väderlek under initieringen av hanblommorna. Vår bedömning är att plantagen under normala år producerar tillräckligt med pollen. Eriksson (1993) menar att synkroniseringen av blomningen förmodligen är viktigare än att pollenproduktionen är mycket hög. Pollenproduktion på klonnivå Pollenproduktionen i medeltal per klon varierar kraftigt mellan de olika klonerna (figur 2). Den fjärdedel av klonerna som har högst pollenproduktion står för drygt hälften av pollenproduktionen. Den klon som hade högst pollenproduktion står ensam för omkring 11 % av den totala pollenproduktionen. Kg p o lle n/ ha 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 X4303 W1050 S3006 W2053 T1011 S3275 W1046 S3244 S3251 X2021 W6060 X2206 X2215 T3090 C1002 W1039 W1042 Medel S3277 W2008 W1020 W1040 S6207 S3001 S3004 W4012 X2024 W1048 X4303 W4606 X2201 W4013 X2032 W1045 X4203 W3051 W5001 X2205 W3134 W4032 S6210 Figur 2. Pollenproduktion i kg/ha hos de 40 huvudklonerna i Lustnäsetplantagen. Medeltal för åren 199293. Tidpunkten då de olika klonerna började ryka pollen varierade, under exempelvis 1993 med 7 dagar från de tidigaste till de senaste klonerna. Rangordningen av klonerna med avseende på start för pollenrykning visas i bilaga 1. Då den klonvisa hanblomningsutvecklingen är relativt konstant
mellan år (Jonsson m.fl., 1976) bör rangordningen vara praktiskt användbar även om den bara bygger på data från 4 år. Pollen i luften Pollenrykningen i plantagen var relativt utdragen under de båda studerade åren, figurerna 3 och 4. Pollenrykningen startar inte tidigare i plantagen än i omgivningen något av åren. Detta kan bero på plantagens läge på en udde mellan två flodarmar av Klarälven vilket håller tillbaka temperaturutvecklingen så att plantagen inte blommar före omgivande bestånd trots en viss sydförflyttning av klonerna. Den totala mängd pollen som fångades inne i plantagen varierade relativt lite mellan åren, (tabell 4). Detta trots att pollenproduktionen i plantagen var mer än 5 gånger så hög 1992 som 1993. Tabell 4. Total pollenfångst i fällor i och utanför Lustnäsetplantagen 199293. Pollenfångst, antal/mm 2 /h År i plantagen utanför plantagen 92 64,6 143,0 93 55,2 74,2 Pollen/mm 2 /h 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 05-15 05-20 05-25 05-30 06-04 06-09 06-14 06-19 06-24 Datum 1992 Figur 3. Pollenförekomst i luft i och utanför Lustnäsetplantagen 1992. Tiden då honblommorna i plantagen var receptiva har markerats med ett streck. Heldragen linje är pollenförekomsten i plantagen och streckad linje utanför.
Pollen/mm 2 /h 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 05-05 05-15 05-25 06-04 Datum 1993 Figur 4. Pollenförekomst i luft i och utanför Lustnäsetplantagen 1993. Tiden då honblommorna i plantagen var receptiva har markerats med ett streck. Heldragen linje är pollenförekomsten i plantagen och streckad linje utanför. Kott- och fröproduktion Plantageklonernas kott- och fröproduktion studerades klonvis på 2 ympar per klon skördeåren 1993 och 1994. Det var liten skillnad i skördens storlek mellan de studerade åren (tabell 5). Korrelationen mellan åren för antal matade frön per ymp på varje klon är relativt god (r = 0,48, p0,001). Även tomfröprocenten hos de olika klonerna har en god korrelation mellan åren (r = 0,80, p0,001). En rangordning av klonerna med avseende på fröproduktion per ymp har gjorts på basis av dessa data (bilaga 1). Tabell 5. Sammanfattande kott- och frödata från klonvis insamling i Lustnäsetplantagen 1993 och 1994. Frömognadsår Antal kott/ymp Antal kott/liter Antal matade/ymp Antal matade/kotte Tomfrö, % 1 000-kv 1993 397 61,6 7 298 18 22,5 5,9 1994 503 71,4 5 643 11 23,7 6,0 Om man räknar om den klonvisa insamlingen med ympantalet 278 per hektar och antar att tusenkornsvikten var 6,0 gram kan man beräkna hektarproduktionen matat frö. År 1993 var den 12 kg och 1994 var den 9 kg per hektar. En genomsnittlig skördestorlek för uppvuxna plantager i Mellansverige för åren 1979 88 är 5,9 kg/ha (Förädlingsutredningen, 1995). I fröproduktionshänseende verkar Lustnäsetplantagen vara en bra tallfröplantage. Hittillsvarande årsskördar i Lustnäsetplantagen, totalt 250 kg, visas i figur 5. Kg frö
100 80 60 40 20 0 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 Figur 5. Fröskörd i Lustnäsetplantagen åren 197788. Efter 1988 har inget frö skördats i plantagen. Honblomningens mognadsförlopp Tidsperioden för honblomningen varierar från 49 dagar mellan olika år (ta- tidigt även övriga år (Jonsson m.fl., 1976; Almqvist bell 3). Honblommornas utvecklingsförlopp för enskilda kloner är dock relativt konstant mellan år. De kloner som blommar tidigt ett år, blommar m.fl.,1995). De olika klonerna börjar inte bara sin blomning vid olika tidpunkter, utan de blommar också olika snabbt, (Almqvist m.fl.,1995). Detta gör att rangordningen av klonerna blir beroende av när under blomningen den görs. Detta gör också att det behövs mer data för att rangordna klonerna. Från praktisk synpunkt är det svårt att under en blomningsperiod hinna inventera tillräckligt många ympar per klon om klonantalet i plantagen är högt. Den av Almqvist m.fl., (1995) beskrivna bearbetningsmetoden gör det dock möjligt att utnyttja data från flera års inventeringar. Studier av korrelation mellan inkorsningsgrad av vildpollen hos klonerna och rangordningen med avseende på utvecklingsgrad hos blommorna i början, mitten och slutet av blomningen ger inget svar på när under blomningen rangordningen skall göras. Därför rekomenderas tills vidare att rangordna klonerna i mitten av blomningen (Almqvist m.fl., 1995). En rangordning av klonerna med avseende på honblomningstidpunkt gjord vid mitten av blomningen visas i figur 6 och data finns i bilaga 1.
X2206 X2205 W4013 X4300 W3124 S3004 W4032 W6060 S3244 X2032 W1048 S6210 X4303 S3006 X2024 W2008 S3251 W1042 T1011 X2201 C1002 W1020 W1040 W2053 T3090 W5001 W4012 S3277 X2215 X4203 X2021 S6207 W1050 W3051 W1039 W1045 W4606 S3275 S3001 W1046 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 % mottagliga blommor Figur 6. Honblomning i Lustnäsetplantagen. Klonerna är rangordnade vid mitten av blomningen, d.v.s. medelklonen har 50 % av sina blommor mottagliga. Kloner med stor andel mottagliga blommor är tidigt blommande. Vid tilläggspollinering skall det pollen som tillförs konkurrera med det naturliga pollenmolnet. Störst möjlighet att lyckas med tillläggspollinering borde vara på de kloner som har mottagliga blommor då den naturliga pollentillgången är låg. I Askerudsplantagen (Almqvist m.fl., 1995) är det de tidigast blommande klonerna bör tilläggspollineras, medan det i Lustnäsetplantagen inte är lika tydligt, vilka kloner som det är bäst att tilläggspollinera. Men eftersom hanblomningen startar senare än honblomningen även i Lustnäsetplantagen bör tilläggspollineringen vara effektivast om den görs på tidigt honblommande kloner. Vid all tilläggspollinering är det viktigt att pollinera vid rätt tidpunkt och med mycket pollen för att få bra resultat.
Synkroniseringen av han- och honblomningen, den fenologiska överlappningen, visas i figur 7. År 1992 var hon- och hanblomningen relativt väl synkroniserad, med en fenologisk överlappning på 55 %. År 1993 var den fenologiska överlappningen låg i plantagen, vilket även pollenproduktionen var. Båda åren blev dock alltid en del av honblommorna mottagliga innan plantagens eget pollen börjar ryka. Detta stämmer väl med den allmänna bilden från svenska tallfröplantager (Jonsson m.fl., 1976, Eriksson, 1993). Jämfört med 493 Askerud (Almqvist, mfl. 1995) verkar honblomningen i Lustnäsetplantagen vara mer koncentrerad i tiden. Den är även bättre synkroniserad med hanblomningen, vilket gör att inkorsningsnivåerna i Lustnäset är relativt låga. 0,60 0,50 25 kg pollen/ha 24 % inkorsning 0,40 0,30 0,20 0,10 55,20% 0,00 139 141 143 145 147 0,30 0,25 0,20 4,2 kg pollen/ha 29 % inkorsning 0,15 0,10 0,05 9,20% 0,00 125 127 129 131 133 135 137 139 141 143 145 Figur 7. Fenologisk överlappning i Lustnäsetplantagen åren 1992 och 1993. Hanblomningens normalfördelning har bestämts från data när inventerade ympar börjat ryka pollen. Honblomningens normalfördelning har bestämts från fenologiinventeringsdata. Heldragen linje är honblomning och streckad linje hanblomning. Inkorsning av vildpollen Den genomsnittliga inkorsningen i fröskörden från 1993 var 24 % och i fröskörden från 1994 var den 29 %. Inkorsningen är av samma storleks- i andra plantager (tabell 6), men lägre ordning som rapporterats från studier än inkorsningen i plantage 495 Askerud som under fyra studerade år var 30 38 % (Almqvist, m.fl., 1995, Paule, 1991).
Tabell 6. Skattningar av frekvensen vildpollinerade frön i plantagepartier av olika gran- och tallarter (från Eriksson, 1993). Frekvens vildpollinerade Art År Land frön, % Referens Pinus sylvestris 1982 1 Finland 39 Harju & Mouna 1989 1983 1 17 Harju & Mouna 1989 1984 1 26 Harju & Mouna 1989 1985 33 Harju & Mouna 1989 1986 1 22 Harju & Mouna 1989 1985 2 Sverige 69 Yazdani & Lindgren 1991 1986 2 74 Yazdani & Lindgren 1991 1984 Sverige 51 Wang, m.fl. 1991 Pinus taeda 1974 78 USA 36 60 Friedman & Adams 1985 P icea mariana Canada 31 62 Caron 1987 1, 2 = Skattningarna kommer från samma plantage men olika år Korrelationen, mellan inkorsning de två åren för de e nskilda klonerna, var låg och inte signifikant, (p 0,05). Detta gör att det inte är möjligt att identi- enskilda kloner med hög respektive låg benägenhet för att bli utsatta fiera för inkorsning. Avkommeprövning och avelsvärden Avelsvärden för 31 av Lustnäsetplantagens 40 huvudkloner redovisas i bilaga 1. Av dessa har 12 klassats som Bra, 11 som Medel och 8 som Dåliga eller Mycket dåliga. Klonernas avelsvärdesklassning redovisas i bilaga 1. Åtgärdsförslag Genetisk gallring Alla kloner i en plantage är inte lika bra. Vissa kloner kan ha låg genetisk potential, d.v.s. lågt avelsindex, dåliga avelsvärden i viktiga egenskaper och låg relativ densitet. Kombineras detta med en hög pollenproduktion och/ eller en hög fröproduktion så kan dessa kloner bidra till att plantagens avkomma i medeltal blir sämre än förväntat. Ett sätt att komma till rätta med detta är att gallra bort dessa dåliga kloner. I tabell 7 redovisas data för de 3 kloner som eventuellt bör gallras bort från Lustnäsetplantagen. Ingen av de tre klonerna har normalt något större inflytande på plantageskörden, då de är dåliga producenter av såväl pollen som frö. Om de något enstaka år skulle producera stora mängder pollen eller frö så har de alla tre mycket dåliga tillväxt- och kvalitetsegenskaper. Klon S01S6210 har dessutom en mycket låg relativ densitet. Om de inte gallras bort bör det i alla fall inte plockas kott från dem för att på så sätt minska dess inflytande på plantage- skördens kvalitet.
Tabell 7. Data för de kloner i Lustnäsetplantagen som bör gallras bort. Avelsvärdesklassningen bygger på data sammanställda från olika försöksserier. Pollenproduktion och frödata är mätt i plantagen. Avels-klassning 1 Pollenprod. 2 Fröprod. 2 Tomfrö, % 3 Rel. densitet 4 Klon Medeltal plantagen - 100 100 23 102,6 S01S6210 Mycket dålig 0 28 26 89,1 S01W1042 Mycket dålig 104 69 20 99,0 S01X2032 Mycket dålig 26 43 11 98,0 1 Klonens avelsvärde indelat i klasserna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dålig. 2 Värden i relativa tal, medelvärde 100, medeltal för två år. 3 Tomfröprocent, medeltal för två år. 4 Relativ densitet mätt på plusträden. Data inte tillgängliga för alla plusträd. Pollenträd i plantagen Att gynna de tidigast rykande klonernas pollenproduktion förbättrar synkroniseringen mellan hon- och hanblomning i plantagen och därigenom bör inkorsningen reduceras. Om plantagekloner med medelbra till bra avelsvärden och tidig och riklig pollenrykning kan fås att producera ännu mer pollen borde pollineringssituationen i plantagen förbättras. Ett sätt att öka pollenproduktionen på vissa ympar är att låta bli att beskära dessa och låta dem växa iväg på höjden. Detta skulle dessutom innebära ett ojämnt krontak i plantagen. Enligt förslaget i tabell 8 skulle 364 st obeskurna ympar stå spridda i plantagen förutsatt att alla ympar av de föreslagna klonerna lämnas obeskurna. Detta bör även få till följd att vinden blir mer turbulent och därigenom förbättras omrörningen av plantagens pollen. På de kloner som inte beskärs blir kotten så småningom oåtkomliga för insamling. Den skördeförlust som detta medför är dock begränsad då kloner med god pollenproduktion sällan är goda fröproducenter. Tabell 8. Data för kloner lämpliga som pollenträd i Lustnäsetplantagen. Avelsvärdesklassningen bygger på data sammanställda från olika försöksserier. Pollenrykningstidpunkt, pollenproduktion och fröproduktion är mätt i plantagen. Relativ densitet är mätt på plusträden. Klon Pollenrykning 1 Pollenprod. 2 Avelsindex 3 Rel. densitet 4 Fröprod. 2 S01S3006 Tidig 246 Medel 99 100 S01W2053 Tidig 218 Bra 104 90 S01S3244 Tidig 186 Medel 102 85 S01S3251 Tidig 172 Medel 95 70 1 Klassning av tidpunkt för start av pollenrykning: Tidig, Medel, Sen. 2 Värden i relativa tal, medelvärde 100, medeltal för två år. 3 Klonens avelsvärde indelat i klasserna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dålig. 4 Relativ densitet mätt på plusträden. Data inte tillgängliga för alla plusträd.
För att inte de obeskurna pollenträden skall orsaka för mycket beskuggning av övriga ympar i plantagen blir man troligen tvungen att även beskära dessa så småningom. När och på vilken höjd detta skall ske är i dagsläget oklart. Hanblomsinsamling och blomningsstimulering för ökad hanblomning Vid intensivare plantageskötselmodeller t.ex. tilläggspollinering behövs tillgång till i förväg insamlat pollen. För polleninsamling lämpliga kloner bör ha goda genetiska egenskaper samt vara goda pollenproducenter. Hos intressanta kloner med låg naturlig pollenproduktion kan denna ökas genom att ymparna blomningsstimuleras för ökad hanblomning. Detta görs med staminjektioner av tillväxthormonet gibberellin GA 4/7. Redan högproducerande kloner kan med fördel blomningsstimuleras för att ytterligare öka pollenmängden per ymp och därigenom effektivisera insamlingen. Nedan redovisas ett förslag på lämpliga kloner för polleninsamling, tabell 9. Tabell 9. Data för kloner lämpliga för polleninsamling. Det anges också om klonens pollenproduktion är för låg för att polleninsamling skall vara meningsfull utan föregående blomningsstimulering. Klon Avelsklassning Rel. densitet 2 Pollenprod. Behöver blomstim. S01W2053 Bra 108,1 218 S01S3275 Bra 111,5 208 S01C1002 Bra 91,0 111 S01W2008 Bra 114,8 81 Trol S01W1020 Bra 113,1 80 Trol S01S3001 Bra 57 Ja S01S3004 Bra 51 Ja S01W4012 Bra 112,9 47 Ja S01W1048 Bra 112,7 37 Ja 1 Klonens avelsvärde indelat i klasserna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dålig. 2 Relativ densitet mätt på plusträden. Data inte tillgängliga för alla plusträd. 3 Värden i relativa tal, medelvärde 100, medeltal för två år. Särplockning, tilläggspollinering och blomningsstimulering för ökad honblomning Särplockning Förslaget särplockning innehåller tre alternativa storlekar på klonurvalet: 5 kloner (grupp 1), 10 kloner (grupp 2) och 15 kloner (grupp 3) av plantagens 40 huvudkloner, tabell 10. Vid klonurval av 5 och 10 kloner tas de kloner som förenar Bra avelsvärde med en hög fröproduktion. Vid urvalet av 15 kloner kommer även de bäst fröproducerande klonerna med avelsklassning Medel med i urvalet. I tabell 11 visas en uppskattning av de utvalda klongruppernas fröproduktion baserad på den klonvisa skördeinventeringen och uppgifter om ympantal per klon från Erik Aspelins inventering 1994.
Tabell 10. De till särplockning utvalda klonerna fördelade på grupper om 5, 10 och 15 kloner. Avelsvärdesklassningen bygger på data sammanställda från olika försöksserier. Fröproduktion och tusenkornsvikt är mätt i plantagen. Relativ densitet är mätt på plusträden. Klon Avelsklassning 1 Rel. densitet 2 Fröprod, rel tal 3 Tusenkornsvikt 4 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 S01W2008 Bra 114,8 172 4,7 x x x S01W3051 Bra 148 7,0 x x x S01S3004 Bra 128 6,1 x x x S01W1020 Bra 113,1 125 4,8 x x x S01S3275 Bra 111,5 125 6,0 x x x S01W1048 Bra 112,7 123 7,5 x x S01W4012 Bra 112,9 120 5,8 x x S01C1002 Bra 91,0 114 5,2 x x S01W3124 Bra 98,0 99 6,1 x x S01W2053 Bra 108,1 90 5,1 x x S01X4303 Medel 157 4,4 x S01X4203 Medel 120 5,1 x S01W1045 Medel 100,0 118 5,8 x S01S3277 Medel 110 6,4 x S01S3006 Medel 100 6,0 x 1 Klonens avelsvärde indelat i klasserna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dålig. 2 Relativ densitet mätt på plusträden. Data inte tillgängliga för alla plusträd. 3 Värden i relativa tal, medelvärde 100, medeltal för två år. 4 Tusenkornsvikt medeltal för två år. Tabell 11. Uppskatttning av de utvalda gruppernas samt hela plantagens fröproduktionsförmåga. Antal ympar att Grupp Antal kloner skörda 1 Skörd matat frö, kg 2 1 5 475 26,0 2 10 939 47,1 3 15 1 387 67,4 Hela plantagen 40 (+29) 3 808 151,1 1 Data från Erik Aspelins kartering av plantagen 1994. 2 Beräknat på data från klonvis inventering, medeltal för år 1993 och 1994. Tilläggspollinering Tilläggspollinering bör utföras på kloner som har goda genetiska egenskaper och är goda fröproducenter. Det är ur tilläggspollineringssynpunkt en fördel om de blommar innan mängden plantage- och bakgrundspollen blir alltför hög. Detta för att minska konkurrensen med det tillförda pollenet. För att uppnå ett bra resultat är det dessutom viktigt att pollenet tillförs vid rätt tidpunkt och nära honblommorna. Hos intressanta kloner med låg naturlig fröproduktion kan denna ökas genom att ymparna blomningsstimuleras för ökad honblomning. Detta görs med gibberellin, GA 4/7, som är ett tillväxthormon hos träden (vid en senare tidpunkt än behandling för ökad hanblomning). Blomningsstimulering kan även göras av redan högproducerande kloner för att ytterligare öka pollenmängden per ymp och därigenom effektivisera insamlingen. Nedan redovisas förslag på lämpliga kloner för tilläggspollinering, tabell 12. Det bör observeras att flera av klonerna
lämpliga för tilläggspollinering också är lämpliga för polleninsamling. En tilläggspollineringsåtgärd bör därför planeras noga så att klonernas naturliga förmåga att producera frö eller pollen utnyttjas effektivt. För att undvika självbefruktning bör inte en klon pollineras med sitt eget pollen. För att undvika användning av alltför många pollenblandningar bör därför en klon ingå antingen som mor eller far. Tabell 12. Data för kloner lämpliga för tilläggspollinering. Det anges också om klonens fröproduktion är för låg för att tilläggspollinering skall vara meningsfull utan föregående blomningsstimulering. Klon Avelsklassning Rel. densitet 2 Honblomning 3 Fröprod. S01S3004 Bra Tidig 128 S01W1048 Bra 112,7 Tidig 123 S01W3124 Bra 98,0 Tidig 99 Ja S01W2008 Bra 114,8 Medel 172 S01W1020 Bra 113,1 Medel 125 S01W4012 Bra 112,9 Medel 120 S01W2053 Bra 108,1 Medel 90 Ja S01X4303 Medel Tidig 157 1 Klonens avelsvärde indelat i klasserna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dålig. 2 Relativ densitet mätt på plusträden. Data inte tillgängliga för alla plusträd. 3 Honblomning. Rangordning av klonernas blomningstidpunkt i tre klasser., Tidig, Medel och Sen. 4 Värden i relativa tal, medelvärde 100, medeltal för två år. Behöver blomstim. Blomningsstimulering Metodbeskrivning för gibberellinbehandling Att blomningsstimulera de ympar som skall särplockas eller tilläggspollineras kan vara ett effektivt sätt att öka skörden från de utvalda ymparna. Blomningsstimulering kan göras genom staminjektioner med tillväxthormonet gibberellin GA 4/7. Då gibberellin inte är registrerat hos Kemikalieinspektionen som godkänt bekämpningsmedel får det bara användas i forsknings- och försökssyfte. Möjligheter till dispens för användning i praktisk skala verkar dock vara goda. Gibberellin GA 4/7 löses i etanol (99,9 %) till en koncentration om 0,25 mg/ mikroliter etanol. Vid varje behandlingstillfälle injiceras 400 mikroliter lösning fördelat på 4 borrhål (ca 2 mm borr, ca 20 mm djupa). Detta ger ympen en gibberellin-dos om 100 mg. Denna mängd är lämplig för en vuxen ymp i god kondition. Skall en ymp blomningsstimuleras för både han- och honblomning bör dosen vid varje behandling minskas så att den totala dosen inte blir högre än 150 mg. Gibberellinbehandling för ökad hanblomning utförs i anslutning till blomningen, för Lustnäsetplantagen normalt i månadsskiftet maj/juni. Behandling för ökad honblomning utförs ca 6 veckor senare beroende på väderleken under försommaren, d.v.s. omkring mitten på juli. Kostnaden för en gibberellinbehandling ligger i storleksordningen 1 500 kr per extra kilo frö eller 1 2 öre per frö (se t.ex. Almqvist m.fl., 1994). Ytter-
ligare fördelar med blomningsstimulering är att varje ymp bär mer pollen och/eller kott och därigenom effektiviseras insamlingen och kostnaden per insamlad mängd sjunker. Man kan även öka blomningen genom att stressa ymparna på olika sätt. Rotbeskärning och partiell ringbarkning är exempel på sådana metoder.
Referenser Almqvist, C., Eriksson, M., Eriksson, U. & Wilhelmsson, L. 1994. Nya metoder för bättre fröproduktion i tallfröplantage 441 Nervsön. SkogForsk, Arbetsrapport nr 295. Almqvist, C., Jansson, G., Eriksson, U. & Eriksson, M. 1995. Blommognadsutveckling och inkorsning hos honblommor av tall studier i tallfröplantagerna 493 Askerud och 495 Lustnäset. SkogForsk. Arbetsrapport nr 298, 12 s. Uppsala. Almqvist, C., Eriksson, U. & Yazdani, R. 1995. Effektivare plantageutnyttjande Tallfröplantage 493 Askerud. SkogForsk. Arbetsrapport nr 307, 32 s. Uppsala. Bhumibhamon, S. 1978. Studies on Scots pine seed orchards in Finland with special emphasis on the genetic composition of the seed. (Comm. Inst. For. Fenn. 94:4). 118 pp. Dahlstedt, L., Almqvist, C., Eriksson, H. & Eriksson, U. 1994. Ett system för insamling, lagring och bearbetning av klimatdata. SkogForsk. Arbetsrapport nr 293, 24 s. Uppsala. Danell, Ö. 1988. OWST-BLUP. Program för avelsvärdering i avkommeförsök med friavblommade avkommor. Institutet för skogsförbättring, stencil. 10 s. Uppsala. Danell, Ö. 1992. Avelsvärden ny serie för dokumentation av resultat från genetiska tester. SkogForsk, Avelsvärden. Erickson, V. J. & Adams, W.T. 1989. Mating success in a costal Douglas-fir seed orchard as affected by distance and floral phenology. Canadian Journal of Forest Research. 19 pp 12481255. Eriksson, U. & Almqvist, C. 1990. En metod för undersökning av pollenförekomsten i luft. Institutet för skogsförbättring. Arbetsrapport nr 238, 12 s. Uppsala. Eriksson, U. 1993. Blomning och pollinering i fröplantager. I: Wilhelmsson, L., Eriksson, U. & Danell, Ö. 1993. Produktion av förädlat frö. SkogForsk, Redogörelse nr 3, 52 s. Uppsala. Eriksson, U. 1993. Utveckling av nya konventionella plantager. I: Wilhelmsson, L., Eriksson, U. & Danell, Ö. 1993. Produktion av förädlat frö. SkogForsk, Redogörelse nr 3, 52 s. Uppsala. Eriksson, U., Jansson, G. 1987. Instruktion för hanblomsinventering. Institutet för skogsförbättring, Arbetsrapport nr 182. Eriksson, U., Wilhelmsson, L. 1991. Styrd pollinering och kontrollerad fröframställning. Slutrapport till skogsbrukets forskningsfond för anslag nr 128. Institutet för skogsförbättring, Arbetsrapport nr 243. Förädlingsutredningen, 1995. Strategi för framtida skogsträdsförädling och framställning av förädlat skogsodlingsmaterial. Utredning 1995-06-20. SkogForsk, Uppsala.
Greenwood, M. & Rucker, T. 1986. Estimating pollen contamination in loblolly pine seed orchards by pollen trapping. I: Proceedings of the 18th Southern Forest Tree Imp. Conf., May 21 23, 1985. 179 186. Institutet för skogsförbättring, 19691988. Skogsfröplantagernas avkastning skördeåret 196988. Information skogsträdsförädling (årlig utgåva). Jonsson, A. Ekberg, I. & Eriksson, G. 1976. Flowering in a seed orchard of Pinus sylvestris L. Stud. For. Suec. 157. 47 sidor. Koski, V. 1975. Natural pollination in seed orchards with special reference to pines. In: Faulkner, R. (ed.) Seed orchards (For. Comm. Bull., no 54), 8391. London. Koski, V. 1981. Männyn siemenviljelysten hedekukinnan määrästa. Metsätutkimuslaitoksen Tiedonantoja 7, 113. Lestander, T. & Wennström, U. 1989. Kottförekomst och frökvalitet insamlingssäsongen 1989/90. Institutet för skogsförbättring. Information skogsträdsförädling, Nr 1, 1989/90. Paule, L. 1991. Clone identity and contamination in Scots pine seed orchard. I: Lindgren, D. (editor). Pollen contamination in seed orchards. Proceedings of the Meeting of the Nordic Group for Tree Breeding in Sweden, August 1991. Rapport nr 10. 2232. Inst. f. skoglig genetik och växtfys, SLU, Umeå. Sarvas, R. 1968. Investigations on the flowering and seed crop of Picea abies. Comm. Inst. For. Fenn. 67 (5). 584. Sonesson, J. 1995. Plusträdskloner i tallfröplantage 493 Askerud. SkogForsk, Avelsvärden nr 20. Yazdani, R och Lindgren, D. 1991. Variation of pollen contamination in a Scots pine seed orchard. Silvae Genetica 40. 243246.
Rangordning av Lustnäsetplantagens kloner Bilaga Lustnäsetplantagens 40 huvudkloner rangordnade med avseende på honblomningstidpunkt, pollenproduktionsförmåga, fröproduktionsförmåga, tomfröprocent, relativ densitet och avelsklassning. Pollenproduktion 1 Pollen- Honblomning 3 Fröproduktion, matade frön 1 Tusenkornsvikt 1 rykning 2 Andel mot- Blomnings- Avels- Rel. Klonid Kg pollen/ha Rang Start tagliga, % Rang start 1 Relativa tal Rang Rang klassning 1 densitet 1 C1002 18,0 15 Medel 49,3 20 Medel 114 15 5,2 31 Bra 91,0 S3001 9,2 23 Medel 16,0 2 Sen 46 32 6,2 11 Bra S3004 8,3 24 Medel 68,4 35 Tidig 128 8 6,1 12 Bra S3006 39,7 3 Tidig 55,8 27 Medel 100 19 6,0 16 Medel S3244 30,1 8 Tidig 64,0 32 Tidig 85 24 5,6 25 Medel S3251 27,8 9 Tidig 52,4 24 Medel 70 26 6,7 7 Medel 114,7 S3275 33,7 6 Medel 16,5 3 Sen 125 10 6,0 17 Bra 111,5 S3277 13,9 18 Medel 36,6 13 Sen 110 17 6,4 9 Medel S6207 9,9 22 Medel 33,0 9 Sen 39 36 5,7 23 Medel S6210 0,0 40 Sen 60,2 29 Tidig 28 38 7,2 3 Mkt, dålig 89,1 T1011 34,8 5 Tidig 52,0 22 Medel 38 37 5,8 20 Dålig T3090 19,8 14 Medel 43,1 16 Medel 90 23 6,1 15 Dålig 101,0 W1020 12,9 20 Medel 45,9 19 Medel 125 9 4,8 38 Bra 113,1 W1039 17,3 16 Sen 29,3 6 Sen 26 39 7,2 2 Okänd 100,0 W1040 12,3 21 Medel 44,9 18 Medel 226 2 6,1 13 Okänd 107,8 W1042 16,9 17 Medel 52,3 23 Medel 69 27 5,4 29 Mkt, dålig 99,0 W1045 4,0 33 Sen 28,2 5 Sen 118 14 5,8 22 Medel 100,0 W1046 32,6 7 Medel 8,5 1 Sen 113 16 5,1 32 Okänd 98,0 W1048 5,9 27 Sen 60,3 30 Tidig 123 11 7,5 1 Bra 112,7 W1050 43,9 2 Tidig 30,8 8 Sen 47 31 5,5 27 Dålig 93,8 W2008 13,1 19 Medel 53,9 25 Medel 172 4 4,7 39 Bra 114,8 W2053 35,2 4 Tidig 44,6 17 Medel 90 22 5,1 33 Bra 108,1 W3051 2,4 35 Sen 30,7 7 Sen 148 6 7,0 5 Bra W3124 0,8 38 Medel 71,0 36 Tidig 99 20 6,1 14 Bra 98,0 W4012 7,5 25 Sen 40,3 14 Medel 120 13 5,8 21 Bra 112,9 W4013 4,5 31 Sen 78,3 38 Tidig 61 30 6,3 10 Medel 98,0 W4032 0,2 39 Medel 68,3 34 Tidig 82 25 6,5 8 Okänd 91,5 W4606 5,5 29 Medel 19,7 4 Sen 43 35 7,0 6 Bra 96,9 W5001 2,4 36 Sen 41,6 15 Medel 311 1 4,8 37 Okänd W6060 20,9 11 Sen 65,5 33 Tidig 68 28 5,9 18 Medel X2021 23,0 10 Sen 33,5 10 Sen 16 40 5,2 30 Dålig X2024 6,4 26 Medel 55,5 26 Medel 103 18 5,5 26 Okänd X2032 4,2 32 Medel 62,1 31 Tidig 43 33 5,5 28 Mkt, dålig 98,0 X2201 5,0 30 Tidig 50,1 21 Medel 192 3 7,1 4 Dålig X2205 2,1 37 Sen 79,5 39 Tidig 93 21 5,7 24 Okänd 101,0 X2206 20,7 12 Tidig 80,0 40 Tidig 43 34 5,9 19 Okänd X2215 19,9 13 Sen 34,6 12 Sen 147 7 4,9 36 Okänd 109,3 X4203 2,5 34 Sen 33,5 11 Sen 120 12 5,1 34 Medel X4300 73,7 1 Medel 71,4 37 Tidig 68 29 4,9 35 Medel X4303 5,6 28 Medel 56,2 28 Tidig 157 5 4,4 40 Medel 1 Pollenproduktion i kg/ha, medeltal för två år, förutsatt att klonen har 278 ympar/ha. 2 Pollenrykning. Klassning av klonens pollenrykningsstart i klasserna Tidig, Medel och Sen. 3 Honblomning skattad när plantagen i medeltal har 50 % mottagliga blommor (i klass BCD). 4 Blomningsstart. Klassning av klonens honblomningsstart i klasserna Tidig, Medel och Sen. 5 Fröproduktion i relativa tal, medelvärde = 100. Medeltal för två frömognadsår, 1993 och 1994. 6 Tusenkornsvikt. Medeltal för två frömognadsår, 1993 och 1994. 7 Klonens avelsvärde klassat i klasserna: Bra, Medel, Dålig och Mycket dålig.