Registret för Svenska Bukväggsbråck, NKR14-117

Registret för Svenska Bukväggsbråck, NKR14-117 Registret för Svenska Bukväggsbråck Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bukväggsbråck definieras som hål i bukväggen varigenom bukhålans organ kan pressas ut. De indelas i primära bråck (bl a navelbråck) samt ärrbråck. Primära bråck är vanligast. Ärrbråck uppkommer efter tidigare kirurgi när ärret brister vilket medför stora besvär för patienten och dyra konsekvenser för samhället. Av alla bukoperationer resulterar 5-18% i ett efterföljande ärrbråck. Ca 3700 pat/år opereras för bukväggsbråck i slutenvården krävande ca 11200 vårddygn, med dagkirurgi är antalet ca 6300 pat. Standardiserade operationsmetoder saknas. Modern behandling av ärrbråck förutsätter användandet av nät som förstärkning. Nyintroduktionen av nät är mycket snabb med begränsat vetenskapligt underlag. Ljumskbråck utgör en egen entitet då dessa är anatomiskt och kirurgiskt skarpt avgränsade med egna operationstekniker. Syftet med registret är att följa utvecklingen av nya tekniker och nät avseende komplikationer och patientupplevelse till stöd för förändringsarbetet på både lokal och nationell nivå. På nationell och lokal nivå kan man beskriva patientstrukturen, riskfaktorer, ingrepp relaterat till bråcktyp, operationsmetod, nätanvändning, fixeringsmetoder, farmakologiska profylax, andel akuta ingrepp, tidiga och sena komplikationer främst avseende smärta, infektion och reoperation samt utläkningsfrekvens och med tiden omoperationsfrekvensen. Registret har testats av 5 kliniker på papper för utvärdering. Webbdatabas har etablerats vid Registercentrum Syd (NKO) i databasplattformen Comporto. Databasen genomgick kvalitetsgranskning enligt RC-Syd under 2009. Programvaruproblem har fördröjt driftsättningen. Professionen visar stort intresse och många kliniker registrerar fortlöpande i pappersformat sedan 2008. Under 2011 har registret godkänts av Styrgruppen och RC-Syd och påbörjat inmatning on-line med 8 kliniker under en inledningsfas. Efter en prövoperiod fram till hösten 2012 hoppas vi inom kort kunna ansluta övriga behandlande enheter i Sverige. Registeransvariga tillsammans med statistiker kommer att analysera och författa årsrapport för hela registret och för varje deltagande enhet som publiceras på hemsidan. En för allmänheten mer tillgänglig version kommer också att skapas. Varje enhet lämnar sina uppgifter över webbuppkoppling och kan även själv hämta sina uppgifter för egen analys. Nationell årsrapport presenteras vid Bukväggsgruppens årliga möte och vid svenska Kirurgveckan. Antalet fall utesluter centralisering till några få enheter varför kunskaper måste spridas och resultat jämföras för att höja den nationella kvalitetsnivån. Med ett register förväntas man kunna beräkna riskfaktorer för omoperation samt andra mer omedelbara komplikationer, visa på undermåliga nät och tekniker, synliggöra utbildningsbehov, minska andelen omopererade patienter och därmed vårdkostnader. Ur patientsynpunkt kommer bättre metoder att korta vårdförloppet och medge tidigare återgång till normalt liv. I nästa fas planeras införande av livskvalitetsm

Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Registret anses vara korrekt certifierat. Datainsamling sker webbaserat. Statistik tas ut centralt, men inte ännu lokalt. Arbete med presentationsform för utdata pågår fortlöpande för att kunna presenteras och tas fram från registret av användare, på sikt nära realtid. Återkoppling sker regelbundet på bråckdagarna och under kirurgveckan. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Utformingen av befintliga formulär har trots tidigare omstrukturering inte blivit tillfredställande för användarna. Ett antal subtila felkällor har upptäckts i inmatningen. Den nya diagnos- och operationskodningen som antogs av WHO och Socialstyrelsen under 2011, med över hundratalet nya koder och kombinationer har krävt en djupgående översyn av databasen för att kunna hantera både den gamla och den nya klassifikationen. Omprogrammeringen kunde ske under våren 2013 och därmed åter öppna för registrering. Vidare planerades under senhösten översyn av registerformulären där omprogrammering kommer att ske. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Registret viktigaste punkter under 2013/14 är att öka täckningsgraden markant. 10 enheter har anslutit sig men endast har 4 registrerat kontinuerligt. Under 2013 motiveras flera enheter att ansluta och leverera data. Planering och upphandling av webbtjänst har inletts för att kunna starta och driva och utveckla hemsidan. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registret för Svenska Bukväggsbråck Registrets kortnamn Nummer 117 Startår 2007 Webbadress till registrets webbplats www.ventralhernia.se Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret peder.rogmark@skane.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Region Skåne Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Per Bergstrand, Certifieringsnivå 3 Kategori Mag/tarmsjukdomar

Kontaktperson Agneta Montgomery Telefon till extra kontaktperson 040-336562 Epost till extra kontaktperson agneta.montgomery@skane.se Kontaktuppgifter Förnamn Peder Efternamn Rogmark Telefonnummer (inklusive riktnummer) 040-33 10 00 E-post peder.rogmark@skane.se Sjukhus/Vårdcentral Skånes Universitetssjukhus Arbetsplats Kirurgkliniken, Malmö Adress Södra Förstadsgatan 101 Postnummer 205 02 Stad MALMÖ Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Under 2011 genomfördes 2152 ärrbråcksoperationer och 2266 rekonstruktiva ingrepp på bukväggen av annan art, ytterligare 403 resp 3000 operationer utfördes som dagkirurgi. Totalt 2555 ärrbråck och 5266 övriga bråck, där navelbråcksoperation utgör 75% [SoS databaser på webben 2013-09]. Kodningen för bukväggsrekonstruktion och ärrbråcksingrepp har moderniserats (på styrgruppens initiativ) med helt ny klassifikation och operationskodning som tog i bruk 20120101 i Sverige och internationellt fr.o.m. 2013. Sedan 2005 finns uppgifter om dagkirurgisk verksamhet i landet. Jämfört 2005 har operationsvolymen ökat med 40% för alla bukväggsbråck gemensamt. Vad gäller gruppen ärrbråcksoperationer har dessa ökat med 15%. Operation för navelbråck har ökat med 57% till idag 3600 ingrepp [SoS databaser på webben 2013-09]. Huruvida ökningen är reell eller beror på bättre inrapportering/kodning av polikliniska små ingrepp är okänt. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Under 2009 konsumerade 2917 patienter med ärrbråcksdiagnos 11130 vårddygn som med en estimerad dygnskostnad på vårdavdelning om 6000 kr svarar mot 67 miljoner kronor. 3189 registrerade vårdtillfällen implicerar att var 14:e patient vårdas vid mer än ett vårdtillfälle. [SoS databaser på webben 2011-09] Kunskapsläget kring kostnader för operation är inte kända men torde variera mycket beroende på vilka material och metoder som används. Materialutvecklingen är mycket snabb inom bukväggskirurgin och kostnadsutvecklingen svåröverskådlig. Som exempel kan nämnas att kostnaden för ett nät kan variera mellan 500 kr och 50000 kr beroende på storlek och material. Utvecklingen går mot att mer påkostade avancerade nätmaterial används utan att eventuella fördelar utvärderas tillräckligt. Nya fixationsmetoder (klammer/skruvar/stift) introduceras till ökade kostnader, idag motsvarande 1500-3000 kr per apparat. komplikationskostnader. DRG?? Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja

Ärrbråck uppträder efter tidigare kirurgi och orsakas ofta av en komplikation i det primära läkningsförloppet. Symptomatiska bråck opereras. Vid ärrbråcksoperationen vårdas patienten normalt 2-4 dygn på sjukhus. Återbesök med sårkontroller sker regelmässigt efter någon vecka, särskilt efter öppen kirurgi, och sedan ytterligare vid behov. 2-3 månader postoperativt sker vanligen en klinisk slutkontroll hos operatören varefter avslut kan ske om inga kvarstående symptom noteras. Merparten av alla patienter är återställda inom 3 månader. Registret följer patientens väg och samlar data från operationstillfället och status efter 30 dagar, samt data från slutkontrollen 3-6 månader postoperativt. Den längre uppföljningen har valts för att kunna fånga återhämtningen efter flertalet komplikationer. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Ärrbråck är ett betydande kliniskt problem. Vanligaste orsaken är att operationssnittet efter abdominell kirurgi brister, vilket sker i 5-18% av fallen över tid. Vid ett ärrbråck har de styrkebärande vävnaderna förbrukats och ny suturering har dålig prognos-upptill 55% brister ånyo. En studie med >800 ärrbråck opererade i Sverige under 2002, visade bl a att 40% åtgärdats med sutur varav 30% fick återfall. Med nät som förstärkning av bukväggen har återfallen minskats till under 10%. Bråck i samband med uppläggning av stomi utvecklas i upp till 60%. Användandet av nät som profylax har införts vid vissa enheter, men inte utvärderats i någon större kohort patienter. Registret kommer att kunna visa hur stor ärrbråcksutvecklingen är efter sådan åtgärd. Var nätet placeras i bukväggen - ovanpå eller under muskulaturen - är inte klarlagt. Varje metod har för- och nackdelar avseende enkelhet, komplikationsfrekvens, operationsresurser, kirurgisk kompetens och kosmetiskt resultat. Nätets fysikaliska egenskaper är ofta diskuterade, liksom dess fixering. Äldre metoder tycks ge fler sårkomplikationer medan nyare titthålsteknik ger en ökad andel komplikationer i bukhålan. Avancerade nätmaterial utvecklas för att maximera inväxt i bukväggen utan att problem som oönskad sammanväxning eller skrumpning av nätet sker. Dessa lanseras i hög takt. Komplikationer till nät noteras ofta sent då ordentlig rapportering saknas. Den internationellt rekommenderade behandling som finns gäller nätimplantation vid ärrbråck >3 cm breda. Små bråck hanteras olika vägande recidivrisk mot operativt trauma och komplikationsrisk. Handläggning av akuta situationer är också olika. Studier avseende hälsorelaterad livskvalitet har påvisar förbättring efter operation. Svenska studier pågår. Nationella riktlinjer saknas. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Bukväggsbråck är en godartad åkomma som drabbar en patient som ofta är botad med tidigare kirurgi för annan (ofta malign) åkomma. Man kan höja patientens livskvalitet avsevärt genom att rekonstruera bukväggen. Denna rekonstruktion skall ge en välfungerande bukvägg som varar över tid utan att lämna restsymptom. Det är känt att bukväggen består av fyra olika muskelloger där kärl och nervförsörjning är av yttersta vikt för att upprätthålla dess funktion. När man med olika snittföring tar sig in i buken påverkas såväl nerv- som kärlförsörjning, vilket vid läkningsprocessen ger upphov till olika typer av försvagning i bukväggen där också muskelfunktionen kan gå under. Vid stor kirurgi kan stora delar av bukväggen bli skadad och uppkomsten av bråck är då ofta ett slutresultat som inte kan undvikas. Panoramat av defekter i bukväggen efter olika snittföring kan således variera mycket stort. Detta är en anledning till att det är svårt att skapa standardiserade metoder för hur man ska laga defekter av olika typ. Det krävs stor kunskap om såväl anatomi som fysiologi för att man ska kunna rekonstruera en skadad bukvägg på ett för patienten så funktionellt sätt som möjligt. En svår patientgrupp är de som måste leva med en stomi. Dessa har ett

skapat hål genom bukväggen med passerande tarm där >60% får en bråckbildning vid sidan om stomin. Detta kan ge upphov till stor deformering av bukväggen och svåra bandageringsproblem. Andra svåra problem är bukväggsbråck kombinerat med fistelbildning mellan tarm och hud. Andra bråck kan vara så omfattande att stora delar av bukinnehållet hänger utanför bukväggen med svåra problem för patienten. En stor bråcksäck medför ofta en tunn och skör hud som kan ge upphov till kroniska sår. Modern kirurgisk behandling av bukväggens defekter kräver förstärkning med någon typ av nät. Idag finns allt från enklare nylonnät till avancerade kompositnät (nät med flera olika komponenter i olika material). De senare används vanligen inuti bukhålan där ena sidan ska växa fast i bukväggen medan andra sidan ska minimera risken för sammanväxning med tarm. Nät kan placeras i bukväggen mellan muskelskikten alternativt utanpå muskelväggen. Antalet nät med olika fysikaliska egenskaper ökar ständigt, inklusive priserna. Dyra biologisk nerbrytbara nät har introducerats, framför allt vid infekterade eller kontaminerade förhållanden, med avsikt att kroppen ska acceptera dessa utan svåra komplikationer. Ett stort problem vid nätanvändning är svårbehandlade sårinfektioner som kräver stora vårdresurser. Kunskapen om i vilka situationer olika nät bäst används är svår att tillägna sig då variationsgraden avseende bråckens anatomi är stor. Resonemanget gäller även metoden för hur näten fixeras mot bukväggen i olika situationer. Problemet är huvudsakligen smärttillstånd eller återfall. Genom att registrera data kring patient och operationsmetoder och analysera orsaker till misslyckanden kan kvaliteten gradvis höjas. Kunskap om egna och andra enheters resultat kan initiera ett förändringsarbete och registerdata kan klargöra vilka åtgärder som effektivast höjer kvaliteten på arbetet. Med stor datamängd kan över tid suboptimala metoder utrangeras och förhindra mer patientlidande i form av postoperativa smärttillstånd, rörelsebegränsningar, ökat vårdbehov pga kroniska sårproblem och fistlar samt eventuell omoperation. Långtidsresultat bör kunna ge insikt om optimalt standardiserat metodval relaterat till underliggande bråcktyp, s.k. skräddarsydd teknik. Dessa kan också ge underlag till utvecklandet av nationella riktlinjer. Målsättningen är att registret även omfattar ett livskvalitetsmått före och efter behandling, men initialt fokuseras på det perioperativa förloppet. Beskriv avgränsning till närliggande register Ljumskbråckskirurgin avgränsades tidigt pga hög incidens, en klar anatomisk lokalisation med ett begränsat antal operationsmetoder och hög omoperationsfrekvens. Detta har därför tidigt ingående studerats och har i Sverige ett eget framgångsrikt kvalitetsregister. Kirurgi av bukväggen, i synnerhet ärrbråck, har visat sig kräva hängiven specialistkompetens för att uppnå goda resultat. De primära ingreppen som leder till ärrbråck kommer från kirurgin, gynekologin, toraxkirurgin och urologin med respektive disciplins varierande behov för snittföring. Problematiken med ärrbråckets lokalisation gör rekonstruktionen komplex varför variablerna avseende potentiella komplikationer blir många. Digniteten och komplexiteten av ärrbråck avgränsar åkomman tydligt gentemot andra register. Framför allt de många operationsteknikerna som erbjuds med nya instrument och avancerade nätmaterial som utvecklas i snabb takt. Ett ärrbråcksregister kommer att snabbt kunna fånga bekymmer som kan uppstå när man inför ny teknik för access till bukhålan inom andra områden, som till exempel med singel-port laparoskopi genom naveln. Ett annat problem är stomier, där >60% utvecklar ärrbråck. Rekonstruktion av bukväggen i denna situation ställer särskilda krav på tekniker och materialval. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Närmaste registergranne är Svenskt Bråckregister, som registrerat ljumskens bråck i över 20 år. Många bråckintresserade kirurger handlägger både ljumskbråck och bukväggsbråck. Gemensamma årsmöten varje vår där resultat presenteras och utvecklingen ventileras i ett större forum än endast styrgruppen.

Beskriv även annan relevant samverkan Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Kontrakt avseende registerplattformen Comporto skrevs med RC Syd. Databasmodulen 'Comporto' tillsammans med analysmodulen 'Computo' används av flera andra kvalitetsregister. RC Syd har stor vana vid ortopedkirurgiska register, och analyser därav. Statistisk kompetens finns hos RC Syd och utvecklade analysverktyg. Utökad kompetens hos RC Syd hoppas kunna öka vår funktionalitet. Inmatningsrutiner och formulär kvalitetstestades och acceptansprovades i syfte att ansluta generellt under oktober 2009. Tester visade dock att man använde en gammal webbläsare som tolkade HTML-koden annorlunda varför registret inte kunde tas i bruk. Omprogrammering och testning startades om. Under vintern 2010-11 färdigställdes koden och sluttesterna inför driftning genomfördes. Dessa har under 2011 och 2012 har praktik påvisat svårigheter i formulären med följden att data har kunnat dubbelregistreras och i vissa fall saknat data. Analys och felsökning har gjorts och omprogrammering planerats till 2013 Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Peder Rogmark Läkarexamen Skånes Universitetssjukhus Läkare Agneta Montgomery Docent Skånes Universitetssjukhus Läkare Daniel Millbourn Med.dr. Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Läkare Johanna Östergren Med.dr. Mora Lasarett Läkare Sven Bringman Docent Karolinska Sjukhuset Läkare

Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Styrgruppen är geografiskt spridd, och besitter en mångårig kompetens med väldokumenterat specialintresse för bukväggens kirurgi och dess problematik. Flera medlemmar har erfarenhet från annat kvalitetsregistret (Svenskt [ljumsk-]bråckregister och Gallriks). Planering för att komplettera styrgruppen med representant från västra Sverige pågår. Förbättringsmetodik Styrgruppen representeras regelbundet med deltagande i registerdagar och vid kompetensutbildning vid RC-Syd. Utökad kompetens hos RC Syd hoppas vi kunna ge oss snabbare handläggningstider. Biostatisk och epidemiologi Samtliga medlemmar har erfarenhet av grundläggande biostatistik och epidemiologi. Frågeställningar diskuteras med på RC Syd tillgänglig statistiker. Relevanta kliniska ämnen Registerhållaren P Rogmark har kompetens i databasdesign och programmeringsteknik och arbetar parallellt med en avhandling om ärrbråckskirurgi och livskvalitet. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Statistisk kompetens kompletteras genom RC-Syds deltagande vid utveckling av redovisningar och rapporter. Statistiker tillhandahålls av RC-Syd till konkurrenskraftigt pris. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? SIKT (Svensk Förening för Innovativ Kirurgisk Teknik), en delförening inom Svensk Kirurgisk Förening (SKF) bildades 2007 genom samgående av Arbetsgruppen för Bukväggskirurgi och Svensk Förening för Minimal-Invasiv Kirurgi (MIK). SIKT står bakom registret och utnämning av styrgruppen. Registerhållaren är ledamot av styrelsen med ansvar för bukväggen och registerfrågor. Agneta Montgomery är vidare ordförande i Svensk Kirurgisk Förening och ledamot i European Hernia Society. Styrgruppens medlemmar har alla ett stort intresse för bukväggskirurgi representerar en god spridning geografiskt och mellan olika storlek på sjukhus. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Bukväggen som ett självständigt definierat problemområde är tämligen nytt. Patienter med komplicerad bukväggsproblematik finns hos alla abdominellt opererande specialiteter. Först på 2000-talet har framgångsrika metoder för behandling etablerats, vilket förstärkts av att överlevnad efter cancerkirurgi ökar. Någon särskild patientförening eller brukarförening finns inte etablerad. Patienterna återfinns hos föreningar för

respektive grundsjukdom som föranlett kirurgin inledningsvis. Ofta föreligger ett uppföljningsbehov av grundsjukdomen. Vad gäller navelbråck och epigastrikabråck måste dessa godartade åkommor betraktas som banala hos ofta helt friska personer. Någon patientförening för dessa är inte aktuell. Anledning att de ingår i registret är att återfallsrisken är okänd och att stora primära bråck inte längre är så banala. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 140 144 196 477 843 338 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Operation av primära (navelbråck, epigastrikabråck, övriga primära bukväggsbråck) och sekundära (ärrbråck, parastomala bråck) bukväggsbråck vid kirurgisk klinik i Sverige. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Täckningsgrad är kvoten mellan registrerade antal patienter och uppgifter från SoS statistikdatabas. Här finns en felkälla i att även andra klinikers patienter räknas in. 2011: Ärrbråck 315/2555=12%, Navelbråck 392/3655=11%, Övriga bukväggsbråck 174/1611= 11% Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 12% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 70 st Hur många enheter deltar i registret? 10 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 90% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Uppföljningsgrad i registret för olika bråck är Ärrbråck 88%, Stomibråck 73%, Navel- resp epigastrikabråck 90% Samtliga registrerade operationer skall vara uppföljda med 1 mån kontroll. Ytterligare kontroller sker reguljärt endast av sekundära bråck. Ett flertal enheter använder sedan 2008 pappersformuläret för registerdata i sin verksamhet. Förhandlingar pågår om

övergång till inmatning över webben. Ytterligare enheter är under anslutning. Aktivt registrerande enheter Ersta Sjukhus Mora Lasarett Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skånes Universitetssjukhus (Malmö, Landskrona) Anslutna till webbregistrering som ännu inte börjat registrera Lasarettet Enköping Södersjukhuset, Stockholm Södertälje Sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus, Skene Östersunds sjukhus Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Under hösten 2011 påbörjades inmatning i mindre skala från några enheter. Några oklarheter i programlogiken framkom som bromsat anslutning under våren. I första hand avser vi ansluta ytterligare enheter, så att snart alla bråckopererande enheter deltar. Data om hur många bråck som utförts på respektive enhet ämnar vi söka i SoS databas. Med ny kodning kan korrekt underlag fås direkt ur databasen. Anslutning till registret sker allt eftersom man utformat lokala rutiner för att få uppföljningen att fungera. Framgång under 2012 har låtit vänta på sig, där tekniska problem i formuläret spelar stor roll. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Undersökning av datavaliditet har inte skett sedan pilotstudien 2006. Ett flertal variabler sorterades då bort. Bortfall av registrerade operationer kan t.ex. ske genom kontroll mot slutenvårdsregistret. Felregistreringar kan internt hittas vad gäller omöjliga kombinationer som sker redan vid inmatningen genom olika systemkontroller. Ett tillvägagångssätt som diskuterats är att slumpmässigt begära omregistrering av ett antal registrerade poster. Validering kommer att ske genom att slumpvisa journaler kommer att jämföras mot registerdata i samband med inspektioner vid anslutna kliniker. Förfarandet har sannolikt högre psykologiskt än statistiskt värde. Detta kommer att utvärderas via ett specifikt utarbetat protokoll när webbregistreringen varit igång under minimum 1 år. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. En informell förfrågan har kommit från kollegor på Island om registret och eventuell möjlig anslutning. Inget arbetsdokument finns i nuläget. Sedan ett antal år finns ett nationellt register i Danmark. I Tyskland är ett register under utveckling, utgånget från Berlin, som omfattar ett begränsat antal tyskspråkiga kliniker. Ett europeiskt register i European Hernia Societys (EHS) regi har startat registrering under 2013.

Kommentar till ovanstående frågor Under 2008 stoppades insamlingen av pappersformulär i förhoppningen om att driftsättningen av webblösningen var nära förestående under 2009. Siffrorna för 2009 till 2011 ovan speglar endast 1 enhet. Under 2011 driftsattes registret med 5 enheter. Registrering avser operationstillfället av en patient med uppföljning postoperativt (inom 30 dygn) och kontroll inom 6 månader. Huvudsakligen samlas hårddata in kring riskfaktorer, patientdata, bukväggsbråcket och operationsmetoden, eventuellt nät, samt kring eventuella komplikationer. Uppföljningstiden inom 30 dygn är vald för att fånga de vanligaste postoperativa komplikationerna. Ur läkningssynpunkt vid bukväggsrekonstruktion är 30 dygn alldeles för kort varför också en senare tidpunkt har valts. Vanligtvis kontrolleras patienter efter 2 till 4 månader och har då vanligen ett stationärt tillstånd. I de fall komplikationer tillstöter (t ex infektion eller smärttillstånd) krävs upp emot 6 månader eller mer för utvärdering. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Patientkarakteristika inbegriper Kön, ålder, bråcktyp, antal, riskfaktorer som rökning, diabetes, KOL/astma, koagulationsrubbning, immunsupprimering, kortisonbehandling, antal tidigare operationer i bråckområdet, akut bråckoperation, samt anestesiologisk riskbedömning. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Typ av bukväggsbråck Riskfaktorer Antibiotikaprofylax Trombosprofylax Demografiska data; ålder, kön, BMI Materialval i suturer/fixering och eventuell nätprotes Operationsmetod Operationstid Kontrollbesök efter nätplastik Komplikation inom 6 mån Samtliga analyser avser lokal och nationell nivå. Operationsmetoden relaterat till typ av bukväggsbråck och hur denna genomförts är det vanligaste använda måttet inom bråckkirurgin. Riskfaktorer är viktigt ur ett förebyggande perspektiv då det kan påverka valet av operationsmetod. Antibiotikaprofylax är viktigt att utvärdera främst då olika typer av nätmaterial används. Trombosprofylax är viktigt att utvärdera avseende trombosfrekvens samt eventuella blödningskomplikationer som kan förekomma vid friläggning av stora sårområden. Operationstid kan vara ett mått på operationens komplexitet. Komplikationer är av yttersta vikt för att utvärdera olika operationsmetoder. Riktlinjer eller vårdprogram för behandling av främre bukväggsbråck finns inte framtagna på grund av den heterogena kirurgiska bakgrunden med mycket få randomiserade studier som stöd. Starkast konsensus råder kring användande av nät vid stora ärrbråck vid elektiv kirurgi.

Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Omoperationsfrekvens. Detta är den viktigaste faktorn för att bedöma operationsmetoderna, tätt följt av komplikationsfrekvensen. Erfarenheter från andra register, inkl ljumskbråcksregistret, har visat på möjligheterna att rangera ut suboptimala metoder resulterande i bättre kliniska resultat. Komplikationsfrekvens 30 dagar och <6 månader Mortalitet, Recidiv, Svår Smärta, Respiratorisk insufficiens, Sårinfektion, Rörelsebegränsning, Serom. Samtliga relateras till operationsmetod. Recidivfrekvens inom 3-6 mån. Recidivincidens på längre sikt är ytterst svårbedömt då andra discipliner kan fatta beslut om att ett recidiv inte skall åtgärdas, ett beslut som naturligtvis också kan tas av patienten själv. Recidivoperation noterad i registret som ett mått på kliniskt symptomgivande återfall. Olika näts uppnådda överlappning och komplikationsmönster. Nät har specifika egenskaper för olika ändamål [placering] som t.ex. skydd mot sammanväxning mot tarmar vid placering på bukhålans vägg. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Planeras SF-36 är det instrument som oftast använts i litteraturen och skulle kunna vara aktuellt för ärrbråckspatienter. Avseende primära bråck är det inte aktuellt. Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Det finns minst 3 under utveckling: VHPQ från Sverige, Carolinas Comfort Scale och Her-Q-less. Vart och ett av dessa skulle kunna beaktas i framtiden. I samtliga fall ligger problematiken med validering och normering inför tolkning. Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Smärta, behov av smärtlindring rörelsebegränsning Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Patientfråga om återställd efter operation efter 6 mån.

Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Vid slutuppföljning noteras dikotomt om patienten är besvärsfri eller om det förekommer något symptom såsom kvarstående smärta (låggradig eller åtgärdskrävande), subjektiv rörelsebegränsning, infektioner, återfall, eller om någon omoperation relaterad till ärrbråcksoperationen inträffat. SF36 är det livskvalitetsinstrument som ingår i den långsiktiga planen, men som för närvarande står tillbaka för övriga uppstartsåtaganden. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Uppgifterna samlas vid operationstillfället och vid uppföljande utläkningskontroll på läkarbesök, vilket oftast sker inom 1-3 månader postoperativt avseende de större ingreppen. Mindre ingrepp som normalt inte följs upp registreras efter 3 månader där postoperativa problem eftersöks i journal. Ärrbråck följs upp med återbesök inom 3-6 månader. Merparten av data för registret förekommer ofta redan i operationsberättelser och i journaltext. Registret söker ofta mer detaljerad information än vad som vanligtvis noteras i journal Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 40% Inom en vecka : 20% Inom en månad : 30% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Registret avser endast inkludera patienter som opereras för sitt bråck varför operationstillfället är den lämpliga tidpunkten för huvuddelen av uppgifterna. Beroende på diagnos och ingreppets omfattning planeras hur och om

eventuell uppföljning ska ske. Mindre ingrepp följs normalt inte upp och uppgifter om utläkning tas ur journalsystemet efter 3 månader. Större ingrepp har normalt ett kontrollbesök inom 1-3 månader om någon komplikation inträffat, i annat fall inom 3-6 månader, ibland även längre. Kommentar till ovanstående frågor Webbinmatning direkt i databasen är den enda tillgängliga vägen. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Inte i organiserad form. Registrering i Nationella kvalitetsregisterdatabasen kommer att efter den stora översynen 2013. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Deskriptiv statistik avseende Kön Ålder Riskfaktorer Bråcktyp Vårdtid Tid sedan föregående operation Tidigare antal bråckingrepp ASA BMI Akut/elektivt ingrepp Bråckstorlek Bråcklokalisation Operationsmetod Implantattyp Fixationsmetod Anestesiform Trombosprofylax Infektionsprofylax Peroperativa komplikationer Operatörskompetens Komplikationer <30 dygn Komplikationer <6 mån Recidivoperation Data redovisas på lokal- och riksnivå brutet på kön. Preliminära data talar för att primära bråck domineras av män medan ärrbråck av kvinnor. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras

Bland indata noteras patientens ålder, BMI, ASA-klass samt riskfaktorer såsom rökning, lungsjukdom, diabetes, immunosuppression och koagulationsrubbning. Vidare noteras hur många tidigare operationer som har gjorts i området, och om det aktuella ingreppet utfördes akut eller planerat. Dessa variabler ger oss möjlighet att bedöma patientrelaterade egenskaper av det postoperativa utfallet. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Utveckling av utdatamodulen kvarstår, men kommer att påbörjas så snart indatamodulen fungerar tillfredsställande. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Öppen redovisning kan bli aktuell när respektive enhet har registrerat minst 30 ingrepp för aktuell bråcktyp Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben?

Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Registret har årliga vårsammankomster (tillsammans med Svenskt (ljumsk-)bråckregister) i Stockholm, samt vid den årliga kirurgveckan i augusti. Bråckdagarna är det viktigaste forumet för svenska bråckkirurger, tyvärr med sämre spridning ut till övriga kirurgkollegor. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Hitintills har rapporter om registerutveckling och utdata skett vid de årliga bråckdagarna. Årsrapport genereras på riks- och enhetsnivå som skickas till den lokalt registeransvarige på respektive enhet. En öppen redovisning på utvalda variabler planeras, men åtminstone 25-30 ingrepp per typ måste vara registrerade innan sådana uppgifter kan presenteras med hänsyn till anonymitet för patienterna. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Registret drivs i begränsad omfattning, och därför inte lokal verksamhetsutveckling redovisas. Berörda enheter har delgivits sina egna resultat tillsammans med årsrapporten. I en publicerad artikel (Israelsson et al, 2006 Hernia) visades i en enkätstudie 2002 till svenska kirurgkliniker att av > 800 ärrbråck opererades 73% med suboptimal teknik, enligt internationellt publicerade studier. Cirka 1750 ärrbråck opererades under 2002 enligt SoS slutenvårdsregister. Undersökningens resultat initierade arbetet på ett nationellt kvalitetsregister för främre bukväggsbråck. År 2011 åtgärdades 2555 ärrbråck samt ytterligare 5266 övriga bukväggsingrepp, överlag en ökning med 40% sedan 2005 (då data på polikliniska ingrepp blev tillgängliga) Flera kliniker i Sverige använder redan registerunderlaget för egen dokumentation och uppföljning. De som inte redan är anslutna uppmanas att delta vid varje möte. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. De begränsade data som finns tillgängligt antyder en hög andel nätplastiker vid ärrbråcksingrepp -- 90% -- vilket är avsevärt bättre än de resultat som publicerades 2002. Tolkningen bör inbegripa att det endast refererar till några få enheter.

61 patienter har registrerats som omopererade med primär operationen registrerad, svarande mot cirka 3% recidivfrekvens -- och mer än hälften av dessa är primära bråck. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Några nationella riktlinjer finns inte antagna, även om konsensus råder om att recidiv av bukväggsbråck skall opereras med nät, som troligen bör ligga innanför bukmuskelskiktet. Öppen eller laparoskopisk teknik synes likvärdig. Ett implanterat nät bör överlappa defekten i bukväggen med åtminstone 4-5 cm. Alla bukväggsdefekter som är bredare än 3 cm bör åtgärdas med en nätbaserad teknik (mer kontroversiellt). Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja, användning av nättyp registreras tillsammans med bredd och längd på bråckområdet, samt implanterad nätstorlek och hur stor överlappning som använts. Vårdtid och postoperativa komplikationer fångas vid uppföljning. Operation av recidivbråck fångas vid ny operationsregistrering Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Öka andelen deltagande enheter Öka/bekräfta hög andel nätplastiker vid ärrbråck. Övervaka frekvensen komplikationer, i synnerhet infektion i kort perspektiv och smärta i långt Övervaka recidivoperationer, relaterat till operationsteknik, bråckstorlek och nätstorlek Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste Anslutning och registrering 2016: 80% Täckningsgrad 2016: 80% Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Samtliga deltagande enheter har tillfrågats om funktionalitet och användarvänlighet. Underlaget används för vidare utveckling och förbättring av inmatningsarbetet.. vilket kontinuerligt pågår. Vid varje årsmöte diskuteras vid användarmötet synpunkter på hantering och funktion vilket har givit mycket feedback och åtgärder. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar

Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 0 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 0 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Registret är inbjudet till European Hernia Society EHS) för presentation av registerplattform och aktuella data vid möte i Amsterdam 23-24 oktober 2013. Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 550 000:- 480 000:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning

Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registerhållare P Rogmark 10% 75 000:- 75 000:- Registerstyrgrupp ordförande A Montgomery 5% 50 000:- 50 000:- Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registersekreterare 20% 75 000:- 75 000:- Administration 10 000:- 15 000:- Ekonomiservice 20 000:- 20 000:- Ja Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Junior statistiker från RC-Syd 100 000:- 100 000:- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Licenskostnader Comporto 50 000:- 50 000:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Framtagandet sker med statistiker och registerhållare för e-publicering 20 000:- 20 000:- Ja Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Två styrgruppsmöten per år, samt registerhållardagar 25 000:- 25 000:- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Resor övriga styrgruppsmedlemmar 25 000:- 25 000:- Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Uppbyggnad/underhåll av hemsida 100 000:- 25 000:- Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 550 000:- 480 000:- Varav kostnader mot RC 190 000:- 190 000:- Varav IT-relaterade kostnader 50 000:- 50 000:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:-

0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Kvalitetsregistret för Bukväggsbråck är fortfarande i en uppbyggnadsfas. Ett fungerande register som underlättar klinikens egenkontroll ökar incitamentet för att acceptera årsavgift och registreringsavgift per post. Registret har valt RC Syd:s dataplattform och ramavtal avseende statistikerhjälp, vilket synes ge en kostnadseffektiv IT-lösning med överskådlig framtidssäkerhet. Utveckling av webblayout och rutiner sker fortlöpande. För utveckling och uppbyggnad av registerrutiner och rapporter beräknas för 2014 20% tjänst för registerhållare tillsammans med en 20% sekreterartjänst. Kostnader för sekreteriat omfattar kontorskostnader, resor för introduktion och utbildning, validering av rutiner, samt 2 styrgruppsmöten. Finansieringsbehovet större än de intäkter som kan genereras av acceptabla anslutningsavgifter. Diskussion har förts om en rättvis fördelning av registerkostnaderna på anslutna enheter efter en modell med årsavgift och registreringsavgift i någon grad. Frågan har bordlagts tills vidare. Utvecklandet av fungerande webbsida är prioriterat Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registerhållare 60 000:- Styrgruppsordförare 50 000:- Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registersekreterare 25 000:- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Ej fakturerade arbeten, belopp osäkert 80 000:- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Licenskostnader 50 000:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Arbetskostnader 15 000:- Möten

Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Årsmöte 20 000:- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Resor årsmöte, registerdagar 12 000:- Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Summa kostnader 312 000:- Varav kostnader mot RC 130 000:- Varav IT-relaterade kostnader 50 000:- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Registrets uppgifter om patientrelaterade utfall samlas in vid kliniska återbesök efter kirurgi. Detta medför inte ökade kostnader för närvarande. Den sedan tidigare planerade SF-36 enkäten kommer dock i framtiden att kräva administrativa kostnader. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. En ekonomiskt trängd klinisk verksamhet med mindre personalstat tillåter i mindre grad än förr ledighet för icke-klinisk verksamhet. Detta leder också till svårigheter att på arbetstid samla medarbetare och att bearbeta registeruppgifter i relation till utvecklingstid med kompetenspersonal hos RC. Registret överraskades positivt med tilldelning av extra medel under 2013. Planer för att utnyttja detta pågår, men har av personella skäl gått långsamt. Vi meddelade brevledes att vi inte hade möjlighet att utnyttja detta generösa erbjudande, med fick ändå ta emot beloppet. Planering pågår för att kunna koppla direkta resultatdata från RC Syd:s server. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Registrets verksamhet fokuseras mycket på databasens funktionalitet och på att strömlinjeforma inmatningsprocessen. Arbete med att hjälpa till att utforma rutiner för hur inmatning och uppföljning skall säkras har identifierats som viktig punkt när nya enheter skall anslutas. Användarna hanterar många olika registerplattformar och är oroade för alltför tunggrodd administrativt arbetstillskott. Licenskostnader för Comporto till RC Syd enlig avtal, registreringskostnad för att hålla webbadressnamnet.