Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2015-12-04 Vår referens Amir Nuhanovic Planeringssekreterare amir.nuhanovic@malmo.se Tjänsteskrivelse Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildning i Malmö Stad GYVF-2015-4929 Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett grundskolenämnden i uppdrag att tillsammans med övriga skolnämnder ta fram en utbyggnadsstrategi för nya förskolor och skolor (hädanefter: utbyggnadsstrategin). I uppdraget har ingått att hantera strategiska vägval, så som profilskolor och 30- timmars förskola även till barn för föräldralediga, för att tillgodose behovet av nya förskolor och skolor. Syftet med skolnämndernas gemensamma utbyggnadsstrategi är att bidra till att långsiktigt behålla och utveckla en god tillgång till förskole-, grundskole-, och arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsplatser. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna i ärendet redovisat förslag till Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 151218 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymna-sie- och vuxenutbildning i Malmö Stad Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildning i Malmö stad Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-12-09 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-12-18 Ärendet Kommunfullmäktige har gett grundskolenämnden i uppdrag att tillsammans med övriga skolnämnder ta fram en utbyggnadsstrategi för nya förskolor och skolor (hädanefter: utbyggnadsstrategin). I uppdraget har ingått att hantera strategiska vägval, så som profilskolor och 30-timmars SIGNERAD

förskola även till barn för föräldralediga, för att tillgodose behovet av nya förskolor och skolor. 2 (3) För att stödja och utveckla stadens utbyggnad av förskole- och skollokaler anger skolförvaltningarna sex särskilda strategiområden för utbyggnaden. I det avslutande kapitlet anges strategier kring lokalisering och frågor kring geografisk obalans. Strategiområde 1 behandlar frågor kring utbyggnadsvolymen och där framhålls att skolförvaltningarnas behovsanalyser skall styra utbyggnadsvolymen och att detta kan innebära att utbyggnadsvolymen överstiger den prognosticerade befolkningsökningen. I strategiområde 2 behandlas frågor kring lokalutformning och frågor kring den täta staden. Med den täta staden avses framförallt innerstaden. Inom strategiområdet framhålls vikten av att sträva efter större enheter, med särskild betoning på större enheter inom förskoleverksamheten. Vidare framhålls att så långt som möjligt förtäta inom befintliga enheter, samutnyttja lokaler och utemiljö, samt att prioritera skolverksamheter i nybyggnadsområden. Frågan om solitära enheter i förhållande till integrerade lösningar lyfts också. Det tredje strategiområdet behandlar utemiljöfrågorna. Dessa är i regel de mest komplicerade och begränsande frågorna vid etablering av nya enheter, framförallt i innerstaden och med beaktan av den täta staden. Det krävs stora ytor, verksamheterna är miljökänsliga (buller och föroreningar) samtidigt som omgivningen uppfattar dem som miljöstörande. Skolförvaltningarna framhåller i detta avsnitt att skolverksamheternas behov av utemiljö måste prioriteras framför parker och andra grönområden. Detta för att lyckas med ambitionen om att den täta staden även ska bli den hållbara staden. Krav på storlek och utformning av utemiljön ska variera och utgå från platsens förutsättningar och täthetsgrad. Vidare framhålls att riktlinjer inom de tekniska förvaltningarna och nämnderna med påverkan på skolverksamheternas utemiljö måste antas av respektive skolnämnd. Frågor kring förskolans lekvärdesfaktor och behovet av ett arbetsverktyg för planeringen av grundskolans utemiljö behandlas också. Strategiområde 4 redogör för de ekonomiska utmaningarna som följd av bland annat gestaltnings- och miljökrav och möjligheterna med externa producenter av förskole- och skolplatser. Här framhålls att mål, krav och ambition gällande byggnadernas kvalitéer måste kopplas till ett tydligt kostnadsansvar. Vidare framhålls att variation bör eftersträvas i formen för förhyrningar av lokaler och att externa producenter av lokaler ska prövas. Strategiområde 5 behandlar vikten av byggklara tomter och verksamhetsspecifika riktvärden för sanering samt framtagande av mera flexibla detaljplaner. Skolförvaltningarna framhåller att verksamhetsspecifika riktvärden är väsentliga för att bringa tydlighet i nivån för marksaneringen och kostnadsansvaret. Vidare bedöms generella detaljplaner medge flexibilitet och framtida expansionsmöjligheter. Inom det sjätte strategiområdet betonas vikten av samverkan i tidiga skeden och samplanering för att tillgodose skolförvaltningarnas krav på ytor. Här förordas att en checklista inom de tekniska förvaltningarna tas fram som säkerställer att utbyggnads- och lokaliseringsprocesser inte fortgår allt för långt utan medverkan från skolförvaltningarna. Vidare framhålls vikten av en tydlig central funktion i kommunen som kan fatta strategiska beslut när det föreligger målkonflikter mellan facknämnder. Det avslutande kapitlet behandlar geografisk obalans, profilskolor och högstadieskolor, samt nybyggnads- och omvandlingsområden. Under avsnittet geografisk obalans redogörs för det omfattande arbete som pågår inom respektive skolförvaltnings lokalplaneringsarbete för att kapaciteten inom förskola och grundskola på ett bättre sätt ska överensstämma med de geografiska variationer i efterfrågan som finns i staden. Här framhålls att förskoleverksamheten ska försöka styra lokalisering av förskolor till områden med större tillgång på mark, samt i avvaktan på att

nya enheter i centrum och innerstaden står klara även styra placering av barn från de centrala delarna. Avsnittet profilskolor och högstadieskolor anger grundskoleverksamhetens strategi beträffande centralt belägna högstadieskolor. Detta för att åstadkomma en ökad rörlighet bland eleverna, en större elevblandning och därigenom ökad måluppfyllelse. 3 (3) Sista avsnittet behandlar strategier för nybyggnads- och omvandlingsområden. Här framhålls att utbyggnads- och omvandlingsområden ska kunna stödja problem med kapacitet i den befintliga staden och att grundskoleverksamheten kontinuerligt ska anpassa grundskolornas upptagningsområde för att stödja problem med kapaciteten i den befintliga staden men också i nybyggnads- och omvandlingsområden. Sammantaget bedöms utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildning bidra till en helhetsbild över verksamhetsspecifika prioriteringar och riktmärken och därigenom skapa samsyn för avväganden beträffande utbyggnaden. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden har att besluta om att godkänna redovisat förslag till Utbyggnadsstrategi samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Ansvariga Eva Ahlgren, Skoldirektör

Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-12-04 1.0 Drilon Iberdemaj Grundskoleförvaltningen Enheten för lokalplanering

Innehållsförteckning Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch... 1 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Uppdraget... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Organisation och deltagare... 5 2 Bakgrund... 6 2.1 Demografiska utgångspunkter... 6 2.1.1 Förskola... 7 2.1.2 Grundskola... 7 2.1.3 Arbetsmarknad, gymnasieoch vuxenutbildning... 7 3 Strategier för utbyggnad... 8 3.1 Strategiområde 1 - Utbyggnadsvolym... 8 3.1.1 Prioriteringsordning... 8 3.2 Strategiområde 2 - Lokalutformning och den täta staden... 9 3.2.1 Funktions- och lokalprogram... 9 3.2.2 Enheters storlek... 10 3.2.3 Samutnyttjande... 10 3.2.4 Planering i den täta staden... 11 3.3 Strategiområde 3 Utemiljö... 12 3.3.1 Allmänt om vikten av en god utemiljö... 12 3.3.2 Antagande av riktlinjer... 13 3.3.3 Förskole- och skolgårdar som tillgång i stadsmiljön... 13 3.4 Strategiområde 4 - Ekonomi och merkostnader... 14 3.4.1 Externa producenter av förskole- och skolplatser... 14 3.4.2 Merkostnader som följd av gestaltnings- och miljökrav... 14 3.5 Strategiområde 5 Detaljplane- och markfrågor... 15 3.5.1 Flexibla detaljplaner... 15 3.5.2 Byggklara tomter och verksamhetsspecifika riktvärden... 16 3.6 Strategiområde 6 - Samverkan i tidiga skeden... 16 3.6.1 Samplanering för att tillgodose krav på ytor... 16 4 Strategier kring lokalisering av verksamheter och geografisk obalans... 18 4.1 Geografisk obalans... 18 4.2 Profilskolor och centralt belägna högstadieskolor... 19 4.3 Nybyggnads- och omvandlingsområden... 20 2 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Sammanfattning Förskole- och skolverksamheten står inför ett omfattande utbyggnadsbehov under de kommande åren. Av effektivitets- och resursskäl krävs tydliga strategier, principer och samsyn inom kommunen kring frågorna och utmaningarna beträffande utbyggnaden av nya lokaler. För att stödja och utveckla stadens utbyggnad av förskole- och skollokaler anger skolförvaltningarna sex särskilda strategiområden för utbyggnaden. I det avslutande kapitlet anges strategier kring lokalisering och frågor kring geografisk obalans. Strategiområde 1 behandlar frågor kring utbyggnadsvolymen och där framhålls att skolförvaltningarnas behovsanalyser skall styra utbyggnadsvolymen och att detta kan innebära att utbyggnadsvolymen överstiger den prognosticerade befolkningsökningen. I strategiområde 2 behandlas frågor kring lokalutformning och frågor kring den täta staden. Med den täta staden avses framförallt innerstaden. Inom strategiområdet framhålls vikten av att sträva efter större enheter, med särskild betoning på större enheter inom förskoleverksamheten. Vidare framhålls att så långt som möjligt förtäta inom befintliga enheter, samutnyttja lokaler och utemiljö, samt att prioritera skolverksamheter i nybyggnadsområden. Frågan om solitära enheter i förhållande till integrerade lösningar lyfts också. Det tredje strategiområdet behandlar utemiljöfrågorna. Dessa är i regel de mest komplicerade och begränsande frågorna vid etablering av nya enheter, framförallt i innerstaden och med beaktan av den täta staden. Det krävs stora ytor, verksamheterna är miljökänsliga (buller och föroreningar) samtidigt som omgivningen uppfattar dem som miljöstörande. Skolförvaltningarna framhåller i detta avsnitt att skolverksamheternas behov av utemiljö måste prioriteras framför parker och andra grönområden. Detta för att lyckas med ambitionen om att den täta staden även ska bli den hållbara staden. Krav på storlek och utformning av utemiljön ska variera och utgå från platsens förutsättningar och täthetsgrad. Vidare framhålls att riktlinjer inom de tekniska förvaltningarna och nämnderna med påverkan på skolverksamheternas utemiljö måste antas av respektive skolnämnd. Frågor kring förskolans lekvärdesfaktor och behovet av ett arbetsverktyg för planeringen av grundskolans utemiljö behandlas också. Strategiområde 4 redogör för de ekonomiska utmaningarna som följd av bland annat gestaltnings- och miljökrav och möjligheterna med externa producenter av förskole- och skolplatser. Här framhålls att mål, krav och ambition gällande byggnadernas kvalitéer måste kopplas till ett tydligt kostnadsansvar. Vidare framhålls att variation bör eftersträvas i formen för förhyrningar av lokaler och att externa producenter av lokaler ska prövas. Strategiområde 5 behandlar vikten av byggklara tomter och verksamhetsspecifika riktvärden för sanering samt framtagande av mera flexibla detaljplaner. Skolförvaltningarna framhåller att verksamhetsspecifika riktvärden är väsentliga för att bringa tydlighet i nivån för marksaneringen och kostnadsansvaret. Vidare bedöms generella detaljplaner medge flexibilitet och framtida expansionsmöjligheter. Inom det sjätte strategiområdet betonas vikten av samverkan i tidiga skeden och samplanering för att tillgodose skolförvaltningarnas krav på ytor. Här förordas att en checklista inom de tekniska förvaltningarna tas fram som säkerställer att 3 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

utbyggnads- och lokaliseringsprocesser inte fortgår allt för långt utan medverkan från skolförvaltningarna. Vidare framhålls vikten av en tydlig central funktion i kommunen som kan fatta strategiska beslut när det föreligger målkonflikter mellan facknämnder. Det avslutande kapitlet behandlar geografisk obalans, profilskolor och högstadieskolor, samt nybyggnads- och omvandlingsområden. Under avsnittet geografisk obalans redogörs för det omfattande arbete som pågår inom respektive skolförvaltnings lokalplaneringsarbete för att kapaciteten inom förskola och grundskola på ett bättre sätt ska överensstämma med de geografiska variationer i efterfrågan som finns i staden. Här framhålls att förskoleverksamheten ska försöka styra lokalisering av förskolor till områden med större tillgång på mark, samt i avvaktan på att nya enheter i centrum och innerstaden står klara även styra placering av barn från de centrala delarna. Avsnittet profilskolor och högstadieskolor anger grundskoleverksamhetens strategi beträffande centralt belägna högstadieskolor. Detta för att åstadkomma en ökad rörlighet bland eleverna, en större elevblandning och därigenom ökad måluppfyllelse. Sista avsnittet behandlar strategier för nybyggnads- och omvandlingsområden. Här framhålls att utbyggnads- och omvandlingsområden ska kunna stödja problem med kapacitet i den befintliga staden och att grundskoleverksamheten kontinuerligt ska anpassa grundskolornas upptagningsområde för att stödja problem med kapaciteten i den befintliga staden men också i nybyggnads- och omvandlingsområden. Sammantaget bedöms förevarande utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildning bidra till en helhetsbild över verksamhetsspecifika prioriteringar och riktmärken och därigenom skapa samsyn för avväganden beträffande utbyggnaden. 4 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

1 Inledning 1.1 Uppdraget Kommunfullmäktige har gett grundskolenämnden i uppdrag att tillsammans med övriga skolnämnder ta fram en utbyggnadsstrategi för nya förskolor och skolor (hädanefter: utbyggnadsstrategin). I uppdraget ingår att hantera strategiska vägval, så som profilskolor och 30-timmars förskola även till barn för föräldralediga, för att tillgodose behovet av nya förskolor och skolor. 1.2 Syfte Staden står inför en avsevärd utmaning i att bygga ut förskole- och skolplatser i takt med ett snabbt ökande behov. En god ekonomisk hushållning, tillgång till mark i områden där behovet finns och ändamålsenliga lokaler ställer krav på prioriteringar och avväganden avseende bland annat lokalisering, samutnyttjande och produktionskostnader. Huvudsyftet för utbyggnadsstrategin är därför är att bidra till en långsiktigt hållbar utbyggnad av förskola, grundskola och gymnasieskola ur ekologisk, social och ekonomisk synpunkt. Strategierna skall bidra till att långsiktigt behålla och utveckla en god tillgång till förskole-, grundskole-, och arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsplatser. Målet är att utbyggnadsstrategin ska: Bidra till skapandet av en helhetsbild över verksamhetsspecifika prioriteringar och riktmärken och därigenom skapa samsyn för avväganden beträffande utbyggnaden. Fastställa principer och riktlinjer för lokalisering, samnyttjande och produktion av förskole- och skolplatser. Användas som ett arbetsverktyg för att belysa och adressera eventuella hinder i utbyggnaden. Långsiktigt stödja och utveckla kommunens platsspecifika utbyggnad med koppling till verksamheternas behov. 1.3 Organisation och deltagare Organisation: Kommunfullmäktige är uppdragsgivare till grundskolenämnden som gemensamt med övriga skolnämnder tagit fram förevarande utbyggnadsstrategi. Styrgruppen följer arbetet via kontinuerliga möten och har utsett arbetsgrupp och sammankallande som lämnar slutrapport och förslag till utbyggnadsstrategi. Styrgrupp: Anders Malmquist (grundskoledirektör) Andreas Norbrant (förskoledirektör) Eva Ahlgren (Arbetsmarknad, gymnasieoch vuxenutbildningsdirektör) Helen Nyman (Ekonomichef, grundskola) Anna Westerling (Ekonomichef, förskola) Ann Andersson (Ekonomichef, AGVF) 5 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Lotta Ahlfors (Avdelningschef, FK/LiMa) Nedim Burić (Enhetschef Lokalplanering, grundskola) Lisa Olsson (Enhetschef Lokalplanering, förskola) Bo Ingvarsson (Enhetschef Fysisk miljö, AGVF) Arbetsgrupp: Drilon Iberdemaj (Strateg Lokalplanering, grundskola) Peter Löfqvist (Strateg Lokalplanering, förskola) Bo Ingvarsson (Enhetschef Fysisk miljö, AGVF) 2 Bakgrund Förskole- och skolverksamheten står inför ett omfattande utbyggnadsbehov under de kommande åren varför det av effektivitets- och resursskäl krävs tydliga strategier, principer och ett sammanhållet arbete med stor samsyn inom kommunen kring frågorna och utmaningarna beträffande utbyggnaden av nya lokaler. Nya förskolor och skolor kräver ett omfattande planerings- och projekteringsarbete som tar stora resurser i anspråk. För att minimera risken av att börja arbetet från början vid varje nytt projekt är det således angeläget med gemensamma principer som tillämpas vid såväl nybyggnation som större om- /tillbyggnationer. 2.1 Demografiska utgångspunkter Befolkningsprognosen och antaganden om var invånarna kan komma att bosätta sig har stor påverkan på planeringen och utbyggnaden av samhällsservicen, i synnerhet för skolförvaltningarna. Den förväntade kraftiga ökningen av antalet barn och elever gör utbyggnaden av skolverksamheten till en utmaning för staden. Det är viktigt att understryka att utmaningen ligger inte enbart i att bygga ut platser i paritet med befolkningsökningen, utan också för att skapa och behålla ett kvalitativt och varierat utbud av förskole- och skolplatser. Prognoserna visar att antalet barn i förskoleåldern förväntas öka med c:a 2 300 barn mellan 2014 till 2020. Prognosen sträcker sig till 2025 och antalet förskolebarn har då ökat med c:a 3 400 och uppgår till 25 900 barn år 2025. Befolkningsökningen är dock som störst bland elever i grundskoleåldern. Fram till år 2025 antas elever i åldern 6-15 år ha ökat till 43 500 elever, en ökning med c:a 12 615 elever, motsvarande 41 %. I andel räknat ökar åldersgruppen 13-15 år med c:a 52 %. Antalet 16-19 åringar är väsentlig för arbetsmarknads, gymnasieoch vuxenutbildningens platsbehov även om det också starkt påverkas av elevgenomströmning, fritt sök, antalet friskolor och konjunkturen. Antalet 16 19 åringar minskar fram till 2017 men ökar igen från och med 2018 till och med 2025 då antalet uppgår till 15 700 elever, dvs. en ökning med c:a 3 550. Det är väsentligt att notera att två tredjedelar av befolkningsökningen sker i befintligt bebyggelse. Det ska också noteras att prognoserna ovan kommer att behöva justeras mot bakgrund av den rådande flyktingsituationen, vilket påverkar samtliga skolverksamheter. 6 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Nedan följer en beskrivning av omfattningen av respektive skolverksamhet och utvecklingen av behovet utifrån den förväntade demografiska utvecklingen. Nedbrytningar av analysen och verksamhetsspecifika parametrar som påverkar lokalbehovsplaneringen presenteras inte här då det utgör kärnan i de årligen framtagna lokalförsörjningsplanerna. 2.1.1 Förskola I Malmö kommun finns idag c:a 260 kommunala och ca 70 enskilda (fristående) förskolor. Antalet placerade barn uppgår till totalt c:a 20 000, varav ca 17 000 i kommunala förskolor och c:a 3 000 i enskilda. Efterfrågan på plats i förskola varierar under året. En central orsak är att i stort sett hela gruppen 6 åringar lämnar förskoleverksamheten i augusti för att övergå till grundskolans förskoleklasser. Detta omfattar c:a 3500 barn i 6 årsåldern. I takt med att barn fyller 1 år ökar därefter efterfrågan under hösten respektive år. Normalt är efterfrågan som högst under våren, en förhållandevis kraftig ökning vid årsskiftet, som sedan pågår med något mindre ökningstakt fram till sommaren. Skillnaden i placerade barn mellan årsskiftet och juni månad är som regel c:a 900 barn. Inom Förskoleförvaltningen pågår arbete för att försöka skapa en jämnare efterfrågan över året. För förskoleverksamheten är den varierade efterfrågan problematisk ur flera perspektiv. Bedömningar av platsbehovet blir mera komplicerade, samtidigt som den lokalmässiga kapaciteten tar tid att förändra. 2.1.2 Grundskola Det finns idag c:a 70 kommunala och c:a 25 enskilda (fristående) grundskolor i Malmö. Antalet grundskoleelever i kommunen uppgår till c:a 32 000 elever, varav c:a 5 000 i fristående grundskolor. Behovsbedömningar avseende efterfrågan på platser i grundskolan baseras på en nedbrytning av befolkningsprognosen i en elevprognos. Elevprognosen har sin utgångspunkt i antalet boende i åldern 6-15 inom respektive skolas upptagningsområde och antaganden om val till skolan som bland annat inbegriper flöden till fristående grundskolor och andra kommuner. För grundskoleverksamheten fluktuerar inte efterfrågan på plats lika kraftigt över året som för förskolan utan efterfrågan är som störst inför verksamhetsstart höstterminen. Platsbehovet påverkas emellertid av in- och utflyttningar som sker kontinuerligt över året. 2.1.3 Arbetsmarknad, gymnasieoch vuxenutbildning Arbetsmarknad-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, vuxenutbildning samt arbetsmarknadsåtgärder i Malmö Stad. Gymnasieskolan består idag av 12 kommunala enheter som tillsammans har c:a 7 000 elever. Inom vuxenutbildningen finns c:a 9 000 elever inskrivna i såväl intern som extern regi. Arbetsmarknadsåtgärder erbjuds till c:a 2 000 inskrivna via JobbMalmö och behovet av kommunala arbetsmarknadsinsatser förväntas öka något i och med att målgruppen har utvidgats till att även omfatta SFIstuderande. JobbMalmö ser dock idag inget behov av en utökning av lokalytan för personal och deltagare. Den ökade tillströmningen av flyktingar kommer sannolikt på något års sikt leda till ett ökat lokalbehov för vuxenutbildningen. Att prognosticera kring platsbehovet för arbetsmarknad, gymnasieoch vuxenutbildning är dock en komplicerad process som påverkas av bland annat in- och utflyttning, konjunkturen, elevgenomströmningen men också statliga prioriteringar och initiativ. 7 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

3 Strategier för utbyggnad De generella strategier som redogörs i detta avsnitt är för skolförvaltningarna i huvudsak gemensamma. Specifika verksamhetsförutsättningar och vägledande principer kommer dock få särskilt utrymme där det anses relevant. 3.1 Strategiområde 1 - Utbyggnadsvolym I respektive skolförvaltnings lokalförsörjningsplan anges och utvecklas de konkreta frågorna kring den planerade utbyggnadsvolymen. Strategin när det gäller den planerade volymen, är att den behöver omfatta de platser som skolförvaltningarnas behovsanalys genererar, vilket innebär att den kan komma att överstiga befolkningsutvecklingen. Detta för att bland annat möjliggöra ersättning av lokaler med brister, evakuering för förbättringsåtgärder i befintliga lokaler, och överlämnande av vissa lokaler till grundskolan. Den volymmässiga utbyggnaden ska vidare innefatta det behov som planerad reform om förskola 30 timmar till barn för föräldralediga genererar, samt att utbyggnadsvolymen även ska beakta ett ökat behov till följd av en flyktingsituation som kan förväntas pågå under flera år. Grundskoleverksamheten har enbart under 2015 tagit emot över 1000 nyanlända, vilket motsvarar en ökning med över 30 % jämfört med föregående år. Det råder vidare en geografisk obalans i fördelningen av lokaler och platser i staden, något som i sig genererar utbyggnadsbehov i vissa geografiska områden medan motsatta förhållandet råder i andra områden. Det krävs samtidigt ett överskott i planerade lokaler för att kunna hantera förseningar i nybyggnadsprojekten. En central fråga är när ett projekt går från att vara planerat till beslut fattas om genomförande. När beslut fattas är det centralt med kopplingen till kommunens investeringsplanering, och med beaktande av finansieringen i övrigt. 3.1.1 Prioriteringsordning Omfattningen på behovet av olika typer av åtgärder innebär tydligt behov att prioritera. Kommunens prioritering i exploateringen av mark måste också följa skolförvaltningarnas definierade behov av platser. Det samma gäller stadsbyggnadskontorets planarbete. Planerade åtgärder behöver genomförs i den takt det är möjligt ur verksamhets- och ekonomisk synpunkt och det är således viktigt med tydliga principer för prioriteringsordningen. Prioritering av projekt föreslås ske enligt följande principer: 1. Utbyggnadsområden med växande barn- och elevunderlag och där befintliga lokaler saknas eller där lokaler i närliggande områden inte räcker till. 2. Ombyggnad och omdisponering av lokaler med fysiska brister i miljön. 3. Utbyggnad och omdisponering av lokaler för ökad lokaleffektivitet samt för att klara tillfälliga ökningar av barn- och elevunderlaget inom området. 4. Avveckling och ersättning av paviljonger. 8 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

5. Ersättning av små enheter och sammanslagning till större enheter. Skolförvaltningarna skall med anledning av ovanstående anta följande strategi: Skolförvaltningarnas behovsanalyser ska styra utbyggnadsvolymen, vilket kan innebära att utbyggnadsvolymen överstiger befolkningsvolymen 3.2 Strategiområde 2 - Lokalutformning och den täta staden Planeringen av nya enheter innefattar bland annat den pedagogiska verksamhetens organisation och utformning. Dimensioneringen av skolorna utgår från det faktiska tillgången av platser och prognosticerade behovet av nya förskole- och skolplatser samt vid utformning av lokalerna utifrån respektive förvaltnings program för lokalutformning. 3.2.1 Funktions- och lokalprogram I grundskoleförvaltningens lokalprogram redogörs för de ytor som skall finnas i en ny skola med precisering för bland annat undervisnings- och administrationsytor men också sambanden mellan lokalerna. Tre exempelskolor redovisas. Exempel ett är en åk F-9 skola med 650-780 elever fördelat på 14-15 klasser åk F-6 och 12 klasser åk 7-9. Exempel två är en åk F- 6 skola med 525-630 elever och tredje exemplet är en renodlad högstadieskola för åk 7-9 med 600-720 elever. Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen har grundskoleförvaltningens lokalprogram avseende åk 7-9 som grund i utvecklingen av ett verksamhetsspecifikt lokalprogram. Gymnasieenheternas storlek varierar beroende på efterfrågan och det programutbud som erbjuds. Förskoleförvaltningen funktionsprogram redogör för bland annat angöring, barnens vistelseytor inomhus och utomhus samt personalytor. Förskolans funktionsprogram ska ses som ett generellt program som belyser krav och utformning av olika funktioner. För varje nytt projekt tas ett specifikt lokalprogram fram med utgångspunkt från funktionsprogrammet. Orsaken är att förutsättningarna bedöms variera i högre grad när det gäller nyproduktion eller inhyrning av nya förskolor, jämfört med grundskolans mera standardiserade utformning, storlek och krav, som således resulterat i tre exempelskolor. Skolförvaltningarna ska med anledning av ovanstående anta följande strategi: Att skolförvaltningarnas lokalprogram eller motsvarande program för utformning skall utgöra utgångspunkten för planeringen av nya enheter och större om-/och tillbyggnationer 9 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

3.2.2 Enheters storlek För skolförvaltningarna är en central strategi att förtäta inom befintliga enheter samt använda tomterna så effektivt som möjligt. Genom denna strategi kan storleken på enheter öka. Det ska framhållas att denna typ av förtätning måste ske med beaktan av kvalitet och andra krav, så som myndighetskrav. Det kan dock konstateras att det finns ett flertal befintliga tomter idag, något som gäller samtliga skolverksamheter, som kan användas mera effektivt. Grundskolor och gymnasieskolor är traditionellt sett ofta större enheter, även om det historiskt sett även byggts mindre grundskolor. Förskolor har däremot starkt varierat när det gäller storlek på enheterna. En större enhet har en större personalstyrka och därmed mindre sårbarhet vid sjukfrånvaro och aktiviteter som kompetensutveckling etc. Vidare ger en större enhet bättre förutsättningar att utveckla kvalitén i verksamheten. Denna strategi avser att ange en kursändring i synen på förskolenheternas storlek och fastslå att större enheter ska eftersträvas i samtliga faser och delar av stadens planering. För förskolor specifikt kan större enheter öka möjligheten att tillgodose kommunens åtaganden om öppethållanden och förbättrad servicegrad åt föräldrarna. Förskoleverksamheten eftersträvar numera lokalmässigt sammanhållna enheter om ca 150-200 platser, och att detta fastslås i denna utbyggnadstrategi är av central betydelse i den fortsatta utbyggnadsplaneringen. Detta ska anges som en målsättning i stadens planering. I vissa situationer blir det inte möjligt med denna volym, men dessa tillfällen ska ses som undantag. Förutom verksamhetsmässiga fördelar finns även byggnadstekniska fördelar. Studier visar att yteffektivitet har en tydlig koppling till enhetens storlek 1. Att bygga större förskolor, grundskolor och gymnasieskolor är ett sätt att minska ytåtgången per barn/elev och leder till effektivitetsvinster i driften av enheterna men framförallt kan gemensamma funktioner bli mer effektiva och specialfunktioner behöver inte byggas flera gånger om. Skolförvaltningarna ska därför i detta avseende i lokalplaneringen anta följande strategi: Att så långt det är möjligt förtäta inom befintliga enheter Att generellt sträva efter större enheter, med särskild betoning på större enheter inom förskoleverksamheten 3.2.3 Samutnyttjande För att möjliggöra effektivitet och flexibilitet skall nya enheter planeras för att så långt det är möjligt kunna samutnyttjas av flera aktörer och vid skiftande behov kunna omvandlas delvist eller helt för andra verksamheters behov. Samutnyttjande ska även innefatta utemiljöer, vilket belyses i kommande avsnitt. 1 Knivsta Kommun, Utbildningsnämnden (2015), Utredning för att genomlysa kostnaderna vid nyproduktion 10 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Skolförvaltningarna ska med anledning av ovanstående anta följande strategi: Eftersträva samnyttjande och ökad flexibilitet i alla skollokaler Eftersträva samnyttjande av utemiljöer 3.2.4 Planering i den täta staden Behovet av större enheter, även när det gäller förskoleverksamheten, innebär en särskild utmaning i stadsplanearbetet. De större enheterna konkurrerar med kommunens intäktsmöjligheter i nybyggnadsområdena, och andra större nybyggnadsprojekt. För att den täta staden även ska kunna vara den hållbara staden krävs dock att skolverksamheterna och annan samhällsservice prioriteras framför andra funktioner. Placering av förskola och grundskola i tät stadsmiljö kan ske genom att byggnader läggs i direkt anslutning till gaturummet med utemiljön på innergården eller baksidan. Byggnader kan utformas på höjden och därmed medverka till att stärka den täta stadsmiljön. Det är i sammanhanget väsentligt att angöring och parkering sker på gatumark och att Gatukontoret uppdras att stödja så att utformningar blir säkra och trygga. Eventuell parkeringsnorm ska inte tillämpas vid bygglov. Bedömningen är att utformningen av nuvarande parkeringsnorm är ett hinder vid etablering av nya enheter i de centrala delarna av staden, och framförallt i förhållande till frågorna kring den täta staden. Placering av förskolor integrerade i bostadshus ska undvikas. Detta eftersom bostäder och förskola har tendens att störa varandra. Problemen kan i viss mån lösas med lokalutformningen. Integering med kontor, handel och andra verksamheter är däremot inget direkt hinder. Argument om att bostäder ökar tryggheten nattetid ska hanteras på annat sätt, exempelvis genom kopplingen till handel, kommunikationspunkter, restauranger etc. Eller genom närhet till bostäder, utan att bostäderna placeras i samma byggnad. Strategin om större enheter ger bättre förutsättningar att också bygga solitära enheter och där det är möjligt skall därför solitära enheter övervägas. Solitära byggnader syns tydligare och enheterna riskerar inte att bli anonyma i stadsmiljön. I detta avseende är barnperspektivet viktigt att beakta, och att mindre barn också syns i stadsmiljön. Solitära byggnader innebär därutöver en större utbyggnad- och anpassningspotential som ger goda möjligheter att använda förskole- och skolenheter flexibilt över tiden. Om en solitär enhet inte är möjlig ska entreförhållanden särskilt beaktas. Förskolor och skolor ska ha helt egna entréer. Enheter kan placeras med utemiljö på tak. I sådana fall ska egen entré i markplan genom egen entrélokal eftersträvas. Gymnasieskolan ska lokaliseras i de centrala delarna av staden. Gymnasieskolans lokalisering i de centrala delarna av staden innebär en närhet till kollektivtrafiknoder och förutsättningar att i enlighet med idag gällande samverkansavtal erbjuda platser och programutbud till elever från 11 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

kranskommunerna. Den mark som gymnasieskolan idag är lokaliserad till i de centrala delarna av staden bör i viss utsträckning även kunna användas som resurs för de övriga skolförvaltningarna. Staden ska i detta avseende anta följande strategi: Att prioritera skolverksamheterna i nybyggnadsområdena och i den täta innerstaden Att så långt det är möjligt eftersträva solitära byggnader Att använda förskola och skola som en tillgång i existerande stadsstruktur 3.3 Strategiområde 3 Utemiljö 3.3.1 Allmänt om vikten av en god utemiljö Förskole- och skolgårdar skall stimulera till rörelse, lek och lärarande. En diskussion som ofta förs i tidigt planeringskede är hur stor yta per barn/elev som skall anges och användas som ett riktmärke. Inom gymnasieoch vuxenutbildningen finns inga krav på särskild utemiljö. Kvantitativa men också kvalitativa krav i tidiga planeringskeden är viktiga för skapandet av en god förskole-och skolgårdsmiljö. På uppdrag av regeringen tog Boverket tillsammans med SLU/Movium under 2014 fram en vägledning för barns och ungas utemiljö. Syftet är att vägledningen skall användas vid planering, utformning men också förvaltning av förskolans och grundskolans utemiljöer. Det är väsentligt att notera att de allmänna råden är generella rekommendationer om tillämpningen av plan- och bygglagens krav på tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse. I råden betonas bland annat vikten av att beakta faktorer som friytans placering samt vilka kvalitéer som kännetecknar friytan genom dess utformning och tillgänglighet. Inga krav ställs på minimum friyta utan kommunen rekommenderas att själv ta fram vägledande kvadratmeternormer. Överväganden kring rekommendationer rörande krav på friyta tar mycket tid i planeringsarbetet. Förvaltningsövergripande samarbete för att arbeta fram styrdokument och vägledning beträffande förskole- och skolgårdar kan bidra till att skapa samsyn, tydlighet och likvärdighet i planeringen men det kan också skapa inlåsningseffekter och försvåra en flexibel och platsspecifik planering. Idag finns en stor variation i friyta/barn i Malmö, från 0 kvm/barn eller elev till uppemot 60 kvm/barn eller elev. Det är intressant att notera att det inte finns något samband mellan grundskolans måluppfyllelse och tillgänglig friyta för eleverna i Malmö. Det är således, ur ett effektivitetsperspektiv, väsentligt att vid varje enskild utbyggnadsprojekt inte begränsas av förutbestämda kvadratmeternormer. Istället bör särskild fokus ligga på de platsspecifika förutsättningarna och därifrån definiera och förhålla sig till en utemiljö bestående av förskole-och skolgården men även närliggande parkmiljöer som har förutsättningarna att erbjuda barnen en varierad och kvalitativ yta för lek 12 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

och utevistelse. Krav på storlek och utformning av utemiljön bör således variera och utgå från platsens förutsättningar och täthetsgrad. 3.3.2 Antagande av riktlinjer Riktlinjer om faktiska antal kvm per barn/elev blir i praktiken mycket styrande i planeringsprocessen och i tillståndsgivningen inom stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Innan de tekniska förvaltningarna eller nämnderna antar och tillämpar riktlinjer med påverkan på skolverksamheternas utemiljö måste de antas av respektive skolnämnd. I annat fall skapas en otydlighet i förutsättningarna för planeringsprocessen, vilket påverkar tidplaner och involverade aktörers arbetsinsatser och därmed resurser. Skolnämnderna eftersträvar goda ytförhållande, men menar att den täta staden innebär tydliga begränsningar att i alla lägen uppfylla specifika krav på ytor. Följande strategi ska därför antas: Att riktlinjer inom de tekniska förvaltningarna och nämnderna med påverkan på skolverksamheternas utemiljö måste antas av respektive skolnämnd 3.3.3 Förskole- och skolgårdar som tillgång i stadsmiljön Parker och grönområden är viktiga delar i staden men skolförvaltningarna menar att stadsplaneringen i första hand måste se till behoven av förskole- och skolgårdar och därefter förutsättningarna för att tillgodose behovet av parker och grönområden. Förskole- och skolgårdar kan anpassas för att även användas som park efter verksamhetstid. Det måste betonas att utemiljöfrågorna som regel är den mest komplicerande och begränsande faktorn vid etablering av nya enheter, framförallt i innerstaden och med beaktan av den täta staden. Det krävs stora ytor, verksamheterna är miljökänsliga (buller och föroreningar) samtidigt som omgivningen uppfattar dem som miljöstörande. Under icke verksamhetstid kan samtidigt miljöerna kring skolverksamheter upplevas som otrygga, vilket stärker behovet av samverkan och samnyttjande. Skolförvaltningarna vill framhålla att eventuella problem med otrygghet i stadsmiljön inte får belasta eller påverka utformningen och lokaliseringen av skolenheter, utan otrygghetsaspekter måste hanteras som en del i helheten när staden skall utvecklas. Med anledning av ovanstående bör en zonering av kommunen med utgångspunkt i målsättningar och ambitioner i Översiktsplan för Malmö och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö utredas. Bedömningen är att förskolans lekvärdesfaktor bör revideras och en ny fastställas av Förskolenämnden samt att Grundskolenämnden utreder behovet av en för grundskoleverksamheten relevant arbetsverktyg för planeringen av utemiljön. Vidare måste framhållas att förskole- och grundskoleverksamhetens behov av utemiljö måste prioriteras framför parker och andra grönområden. Dock ska ett tydligt samutnyttjande eftersträvas så att förskole- och skolgårdar efter 13 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

verksamhetstid i stor utsträckning ska fungera som parkmiljö. Detta förutsätter att det finns definierade arbetsformer och former för fördelning av drift- och kostnadsansvaret. Med anledning av ovanstående ska följande strategier antas: Att skolverksamheternas behov av utemiljö måste prioriteras framför parker och andra grönområden Att krav på storlek och utformning av utemiljön ska variera och utgå från platsens förutsättningar och täthetsgrad Att Förskolenämnden reviderar lekvärdesfaktorn och att ett arbetsverktyg för planeringen av utemiljön tas fram för grundskoleverksamheten 3.4 Strategiområde 4 - Ekonomi och merkostnader 3.4.1 Externa producenter av förskole- och skolplatser Grundskoleverksamheten hyr idag med få undantag samtliga skollokaler från Stadsfastigheter. Förskoleverksamheten har däremot ett flertal externa förhyrningar. Genom att styra utbyggnaden av lokaler mot flera privata hyresvärdar kan man begränsa kommunens investeringsvolym. Variation bör eftersträvas i formen för förhyrningar av lokaler och att överväganden kring detta bör ske i varje utbyggnadsprojekt. Skolförvaltningarna ska med anledning av ovanstående anta följande strategi: Att eftersöka begränsad investeringsvolym och potentiellt lägre produktionskostnad för nya enheter genom externa producenter av lokaler 3.4.2 Merkostnader som följd av gestaltnings- och miljökrav Det måste framhållas att de tekniska förvaltningarnas mål, krav och ambition på byggnadernas kvalitéer fastställs utan ett slutligt kostnadsansvar. Härmed finns en stor risk att kostnaderna övervältras på skolförvaltningarna. Gestaltningskrav I många planeringsammanhang lyfts enheternas gestaltning som särskilt angeläget för att utveckla eller passa in i stadskaraktären. Skolförvaltningarna vill framhålla att lokalernas funktionalitet är prioriterad framför exceptionella eller geografiskt betingade gestaltningskrav. Skolförvaltningarna har dock inget emot särskilda eller exceptionella utformningar så länge dessa är inom normal produktionskostnad eller där finansiering av merkostnaden inte belastar förskole- och skolverksamheten. 14 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Miljö- och myndighetskrav Många äldre förskole- och skolbyggnader är inte anpassade efter dagens miljökrav. Ett exempel är skolornas ventilationsanläggning. Stadsfastigheter gör bedömningen att det i Malmö idag finns ett flertal skolor vars ventilationsanläggning är bristfällig. Skolbyggnaderna har i många fall ventilationsstandard enligt de byggregler som gällde vid byggtillfället. Därmed uppfyller lokalerna ursprungliga byggregler och kraven i den obligatoriska ventilationskontrollen. I samband med stadsbyggnadskontorets handläggning av bygglovet för ventilationsåtgärder, kan myndighetskraven komma att uppgraderas till dagens standard även för övriga delar av skolan med bland annat ny brandskyddsstandard och nya tillgänglighetskrav vilket ytterligare förlänger och fördyrar projekten. Åtgärder och anpassningar utifrån dagens miljökrav är således inte bara förknippade med begränsningar för enheternas kapacitet utan även med merkostnader för förvaltningarna. Arbetet med förbättringar av den fysiska miljön är ett långsiktigt åtagande. Skolförvaltningarnas ambition är att barn, elever och personal skall kunna vistas i ändamålsenliga lokaler men vill framhålla att det föreligger en stor utmaning i att åtgärda lokaler och samtidigt finna verksamhetsanpassade evakueringslösningar. Det är särskilt viktigt att de miljökrav som ställs på skolförvaltningarna beaktar såväl behovet av hälsoskydd som behovet av en lämplig evakueringslösning. Med anledning av ovanstående ska följande strategi antas: Att mål, krav och ambition gällande byggnadernas kvalitéer måste kopplas till ett tydligt kostnadsansvar 3.5 Strategiområde 5 Detaljplane- och markfrågor 3.5.1 Flexibla detaljplaner Det är väsentligt att planarbetet innefattar en kommunal helhetssyn där samtliga nämnders åtaganden och verksamhetsbehov ligger till grund för planarbetet. Detta innebär i praktiken ett behov av flexibla detaljplaner, som inte är lika styrande och reglerande. Idag är byggrätten väldigt begränsad och starkt kopplad till det behov som identifierats utifrån känt och aktuellt prognosunderlag. Prognoser kan komma att revideras och lika så platsbehovet varför det är en fördel om byggrätten inom tomten medger och säkerställer en framtida expansion. Detta är särskilt viktigt i områden med en osäker men successiv expansionstakt. För att undvika en tidsfördröjande och fördyrande ändring av planen är det därför angeläget att generella detaljplaner tas fram med flera beteckningar och som medger flexibilitet på lång sikt. Detaljplanearbetet kan på så sätt utvecklas till ett instrument som möjliggör en framförhållning och beredskap inför oförutsedda bebyggelse-, befolkningsoch elevutveckling. Staden ska i detta avseende anta följande strategi: 15 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Att eftersträva generella detaljplaner som medger flexibilitet över tiden och expansionsmöjligheter 3.5.2 Byggklara tomter och verksamhetsspecifika riktvärden Utbyggnaden av nya förskole- och skolplatser försvåras, försenas och fördyras av att markmiljöfrågor aktualiseras sent in i utbyggnadsprocessen, inte sällan inne i projekteringsskedet. För att effektivisera och få fram nya förskole- och skolplatser i tid skall markundersökningar och saneringar ske i samband med exploatering och fastighetsöverlåtelser. I samband med att en detaljplan vinner laga kraft förutsätts att mark för etablering av förskole- och skollokaler är fria från föroreningar och således byggklara. Idag finns det en otydlighet i finansiering av marksanering och nyttjande förvaltning belastas i vissa projekt av kostnaderna. För att begränsa kostnaderna för sanering är det särskilt viktigt att verksamhetsspecifika riktvärden tas fram. Det är orimligt att applicera riktvärden som annars gäller för boende på skolförvaltningarnas verksamheter. Det är också orimligt att nyttjande skolförvaltning belastas med finansiering för marksanering varför ett kommunalcentralt ansvar bör eftersträvas. Den arbetsgrupp som under 2015 ansvarat för framtagande av nya riktvärden är överens om att man framgent skall fokusera på att erhålla fullt hälsoskydd och inte i varje fall eftersträva total markmiljöskydd. Inriktningen innebär att man framöver tar hänsyn till, för verksamheterna relevanta, parametrar som vistelsetid, intag av växter, djup för eventuella föroreningar och hårda/mjuka ytor etc. Skolförvaltningarna ska med anledning av ovanstående anta följande strategier: Att eftersträva ett kommuncentralt ansvar för finansiering av marksanering Att bevaka och i den mån det är möjligt säkerställa att de tomter som anges för nya enheter är byggklara och motsvarar skolförvaltningarnas behov, möter myndighetskrav på bl.a. tillräcklig stor friyta, tillgänglighet, säkerhet samt ger möjlighet till expansion 3.6 Strategiområde 6 - Samverkan i tidiga skeden Målsättningen att långsiktigt stödja, planera för och skapa nya förskole- och skolplatser förutsätter att berörda parter i den kommunala organisationen samverkar i ett tidigt skede för att identifiera och avhjälpa eventuella hinder. 3.6.1 Samplanering för att tillgodose krav på ytor I dagsläget identifieras de tekniska förvaltningarnas kostnader i samband med nybyggnadsområden i ett tidigt skede i processen. Även intäktssidan kopplat till byggrätter och markförsäljning innefattas. Detta innebär att bl.a. parker och andra grönytor definieras och får ramarna för det fortsatta arbetet i tidiga skeden. Skolförvaltningarnas behov kommer in i processen i ett senare 16 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

beställningsförfarande, och de kommande kostnaderna för nya byggnader ligger utanför de tekniska nämndernas ramar. Det saknas således tidiga kalkyler för alla ingående delar av ett exploateringsprojekt, så som förskole- och skolbyggnader. Skolförvaltningarnas bedömning är att detta försvårar etableringen av skolverksamheter, som har särskilda krav på ytor för att kunna generera tillräcklig storlek och platsmässig volym på enheterna. Prioriteringen av skolverksamheternas utemiljöer, framför parker och grönytor som förordas i avsnitt 3.2 och 3.3, blir därmed klart försvårad och ytterst komplicerad i praktiken. Eftersom respektive skolnämnd enligt reglemente ansvarar för den fysiska planeringen är det väsentligt att skolförvaltningarnas enheter för lokalplanering tidigt aktiveras i diverse lokalrelaterade planer. För att åstadkomma en så hög kommunnytta som möjligt är det väsentligt att den part som innehar ansvar för processamordningen i ett tidigt skede för dialog med berörda parter beträffande bland annat förutsättningar för samlokalisering, nyttjande efter verksamhetstid eller andra projekt- och platsspecifika förutsättningar. I ett tidigt skede, långt före framtagande av detaljplaner, bör en checklista skapas och applicering av checklistan bör ske i samverkan med berörda skolförvaltningar. Checklistan kan förslagsvis beröra följande: Behovet av markreservation Lokalyta enligt kriterier Möjlighet att expandera inom tomten och/eller förändra användning Hur bostäder är i förhållande till enhetens placering Närhet till park- och naturmark Mark och vegetation Tillgänglighet Angöring P-platser och friytor Relation till kollektivtrafik Störande trafik (buller) och föroreningar Tomtens sol- och vindförhållanden Bedömningen är att samverkan försvåras av att det saknas en tydlig central funktion i kommunen som kan fatta strategiska beslut när det föreligger målkonflikter mellan facknämnder. Det är därför särskilt viktigt att det arbete som sker på kommuncentral nivå beträffande framtagande av styrdokument och arbetsmodell för Malmö stads strategiska lokalförsörjning tydliggör roller och därigenom underlättar samverkan. Följande strategier ska antas: 17 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch

Att samplanering av park- och grönytor med skolverksamheternas utemiljöer sker i tidigt skede för att säkerställa att skolförvaltningarnas särskilda krav på ytor kan tillgodoses Checklista inom de tekniska förvaltningarna ska tas fram som säkerställer att utbyggnads- och lokaliseringsprocesser inte fortgår allt för långt utan medverkan från skolförvaltningarna Att eftersöka ökad beredskap för lämpliga lokaliseringar av nya enheter genom skolförvaltningarnas aktiva deltagande i tidiga skeden samt för ökad flexibilitet, inför oförutsedda platsbehov, begära reservation av mark Att genom samverkan och en bred förankringsprocess definiera och tilldela mark utifrån samhällsservicens behov 4 Strategier kring lokalisering av verksamheter och geografisk obalans 4.1 Geografisk obalans Inom förskoleverksamheten och grundskoleverksamheter råder en obalans mellan nuvarande platskapacitet, och var i staden som efterfrågan är som störst. I vissa områden finns god tillgång på platser medan i andra så råder en klar bristsituation. Inom respektive förvaltnings lokalplaneringsarbete pågår ett omfattande arbete för att kapaciteten inom förskola och grundskola på ett bättre sätt ska överensstämma med de geografiska variationer i efterfrågan som finns i staden. Utbyggnadsstrategin ger stöd för detta arbete. Förutom ekonomiska förutsättningar måste det platsspecifika behovet, lagstadgade krav och politiska ställningstagande och ambitioner beaktas i planeringen av nya förskole- och skolplatser. Inom förskoleverksamheten visar sig den geografiska obalansen genom att det finns förhållandevis god tillgång på platser i Oxie, Rosengård och Lindängenområdet. I Innerstaden och de centrala delarna av staden råder det däremot generellt sett brist på platser. I vissa delar av Innerstaden exempelvis Möllevången är bristen på platser särskilt påtaglig. Även grundskoleverksamheten har relativt god tillgång på platser i Rosengård men generellt råder brist på platser i Norr och Innerstaden. Geografiska obalanser inom grundskolan kan till viss del motverkas genom anpassning av stadier och upptagningsområden men det kan även bli aktuellt med fysiska förändringar. En strategi är att årligen justera upptagningsområden så att de bättre överensstämmer med tillgången på platser. Målsättningen bör vara att etablera förskolor nära barn och föräldrars boende, men sammantaget är bedömningen att förutsättningarna är begränsade i vissa delar av centrum och innerstaden. Det bör dock framhållas att det trots allt 18 Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasieoch