Kommunrapport Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad Höstterminen 13 13-1-13 Bild över verktyget SkolmatSveriges uppbyggd Denna rapport baseras på svar från 96 skolor som har besvarat Nivå 1 av verktyget SkolmatSverige mellan september och november 13. Se Bilaga 1 för en lista över alla medverkande skolor. Sammanfattning Antal kommunala skolor i kommunen läsåret 1/13 enligt Skolverket: 137 Antal skolor som har Antal Ett konto hos SkolmatSverige 13 9 Besvarat Nivå 1 utvärderat kategorierna måltidsutbud, näringsriktighet 96 7 utvärderat kategorin säker mat 63 5 Lagkrav på näringsriktiga skolmåltider Sedan den 1 juli 11 omfattar skollagen ett krav om att servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan. 31 Uppfyller sannolikt SNR Uppfyller sannolikt inte SNR 69 SNR = Svenska näringsrekommendationerna Se kategori Näringsriktighet för mer detaljerade resultat, sid 9. hösten 13 sid 1
Kommunrapport Topplista Skolor med högsta betyg inom lunchutbud, näringsriktighet och säker mat, höstterminen 13 (i bokstavsordning): Lunchutbud 1 Näringsriktighet (av 4) Säker mat (av 1) Abrahamsbergsskolan Bra! 4 1 Askeby Skolan Bra! 4 1 Backluraskolan Bra! 4 1 Eiraskolan Bra! 4 1 Herrängens skola Bra! 4 1 Nytorpsskolan Bra! 4 1 Örbyskolan Bra! 4 1 1 Möjliga bedömningar: Bra! Ok, men inte optimalt och Mindre bra Antal näringsämnen som uppfylldes av totalt 4 (järn, fiber, fettkvalitet och vitamin D) Se Bilaga 1 för en lista över alla medverkande skolor. Vad innebär "skolmåltidens kvalitet"? SkolmatSveriges vision är att alla elever varje dag skall kunna äta en god och näringsriktig lunch i en trivsam miljö. En bra kost som ger den energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att en elev ska må bra, utvecklas samt orka koncentrera sig och prestera i skolan. Skollunchen, som enligt lag ska vara näringsriktig och därmed bör ge en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet, har stor potential att bidra till att eleverna grundlägger bra matvanor för livet; vilket i sin tur främjar såväl lärande som en god hälsa, på både kort och lång sikt. Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten och att en måltid upplevs som bra samt inte minst att matgästen känner matglädje beror inte enbart på vad som finns på tallriken. SkolmatSverige utgår därför från ett helhetsperspektiv och bedömer måltidskvaliteten inom följande sex områden (se även bilden på rapportens framsida). Verktyget inkluderar även två webbaserade matgästenkäter för att fånga elev- och personalsynpunkter (resultaten från dessa redovisas i separata resultatrapporter). Måltidsutbud Skolans generella utbud gällande lunch, frukost, mellanmål och kafeteria bedöms. Fler rätter per dag och större variation ökar elevernas valfrihet och nyfikenhet samt kan underlätta för skolan att introducera nya rätter. Näringsriktighet Sedan den 1 juli 11 omfattar skollagen ett krav om att servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan. Bedömningen av skollunchens näringsriktighet omfattar fyra näringskriterier som visat sig bristfälliga i svenska barns kostvanor; måltidens fettkvalitet, dess innehåll av fiber och fullkorn, järn och vitamin D. Säker mat All mat som serveras ska vara säker och riskfri att äta och matgästerna ska inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner för hur hösten 13 sid
Kommunrapport risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas. Här ingår även specialkost för elever med allergi, överkänslighet eller av etiska skäl. Service och pedagogik Måltiden ska tas tillvara som en resurs under skoldagen och genom att arbeta med service och pedagogik ökar förutsättningen för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Detta innefattar bland annat matgästens perspektiv, måltidsmiljön, hur måltiden integreras i den övriga verksamheten samt hur man arbetar med pedagogiska luncher. Miljöpåverkan Skolmåltiderna bör vara hållbara och ta hänsyn till miljö och klimat i ett längre perspektiv. Därför är det viktigt att göra medvetna val av bland annat livsmedel och avfallshantering för att belasta miljön så lite som möjligt. Organisation och styrning En god organisation och styrning av måltidsverksamheten är en förutsättning för att kontinuerligt kunna driva kvalitetsutvecklingen framåt. Skriftliga målsättningar och att satsa på fortbildning för måltidspersonalen kan vara några faktorer som kan påverka skolmåltidens kvalitet. Bedömningskriterier har utvecklats utifrån svenska och internationella kunskapssammanställningar och i den mån det varit möjligt, baseras på vetenskaplig forskning. Kriterier för näringsriktighet är exempelvis baserade på Svenska Näringsrekommendationer (SNR) och är validerade i tre omgångar. Mer information om SkolmatSverige, verktygets utveckling samt styr- och referensgrupper hittar ni på vår hemsida www.skolmatsverige.se Utläsning av rapporten Denna rapport baseras på svar från 96 skolor, om inget annat anges. Stapeldiagrammen redovisar alla svar. Stapeletiketterna anger procent. Under stapeldiagrammen finns tabeller som förklarar vad poängsättningen betyder. En vidare förklaring av varje underkategori, samt vägledning till förbättring, finns i varje individuell skolresultatrapport. Skolan själv laddar ner sin resultatrapport när de har besvarat frågorna. hösten 13 sid 3
Stockholms stad hösten 13 Nivå 1 Måltidsutbud, näringsriktighet, säker mat Typ av kök 1 8 69 6 4 3 Skolan har ett "tillagningskök" Skolan har ett "mottagningskök" 1 Eleverna får sin lunch på en enskild restaurang Förklaring Tillagningskök lagar all mat på plats Mottagningskök tar emot all eller delar av maten Enskild restaurang - eller liknande utanför skolan (ej kommunal verksamhet) Lunchutbud 1 1 99 98 99 1 91 99 8 6 66 7 4 34 1 8 poäng 1 1 1 1 Nivå 1 hösten 13 sid 4
Stockholms stad hösten 13 Förklaring poäng 1 poäng poäng Antal rätter som alla elever får ta av rätter eller fler Färre än rätter En vegetariskt rätt som alla får ta av erbjuds 4-5 dagar/vecka 1-3 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka Vatten erbjuds Varje dag Inte varje dag Mjölk erbjuds Varje dag Inte varje dag Söta drycker erbjuds Mindre än 1 1 gång/månad gång/månad eller mer Bröd erbjuds Varje dag Inte varje dag Smörgåsfett erbjuds Varje dag Inte varje dag Salladsbuffé med minst 5 komponenter erbjuds Varje dag Söta bakverk eller glass erbjuds Mindre än 1 gång/månad Varje dag, men färre än 5 komponenter Inte varje dag 1 gång/månad eller mer Andra måltider 1 96 8 6 4 7 Ja Frukost Mellanmål Kafeteria Automat Förklaring Skolan/fritids erbjuder frukost (mot kostnad eller gratis) till alla eller en del av skolans elever Skolan/fritids erbjuder mellanmål (mot kostnad eller gratis) till alla eller en del av skolans elever Skolan har en kafeteria Skolan har en automat där mat/dryck säljs Nivå 1 hösten 13 sid 5
Stockholms stad hösten 13 Frukostutbud Följande diagram baseras på antalet skolor som serverar frukost (oavsett mot kostnad eller kostnadsfritt): 6 1 96 9 8 6 58 4 31 poäng 1 8 4 Mjölkprodukt Cerealie Frukt/grönt Förklaring poäng 1 poäng poäng En mjölkprodukt (t ex mjölk, fil, yoghurt) eller likvärdigt alternativ erbjuds Alltid Minst hälften av En cerealieprodukt (t ex flingor, müsli, gröt, bröd) erbjuds Alltid Minst hälften av Frukt, bär eller grönsaker erbjuds (ej juice) Alltid Minst hälften av Frukostutbudets näringsriktighet Följande diagram baseras på 1 skolor som ville utvärdera frukostens näringsriktighet (motsvarande 38 av alla skolor med frukost). 1 9 9 9 1 1 8 7 6 4 5 4 6 6 6 6 3 3 3 3 1 1 1 1 1 1 1 poäng NH = Nyckelhålsmärkt Nivå 1 hösten 13 sid 6
Stockholms stad hösten 13 Förklaring poäng 1 poäng poäng Lättmjölk eller minimjölk (nyckelhålsmärkt) 1 Alltid Minst hälften av Lättfil eller lättyoghurt (nyckelhålsmärkt) 1 Alltid Minst hälften av Ost med högst 17 fett (nyckelhålsmärkt) 1 Alltid Minst hälften av Köttpålägg med högst 1 fett Alltid Minst hälften av (nyckelhålsmärkt) 1 Fiberrika flingor/müsli/gröt med lågt Alltid Minst hälften av sockerinnehåll (nyckelhålsmärkt) 1 Nyckelhålsmärkt smörgåsfett 1 Alltid Minst hälften av Sötad mjölk (t ex chokladmjölk) 1 Aldrig Mindre än hälften av Sötad fil/yoghurt (t ex fruktyoghurt) 1 Aldrig Mindre än hälften av Söta pålägg (t ex. marmelad eller chokladkräm) 1-3 gånger/månad Hälften av eller mer Hälften av eller mer 1-5 dagar/vecka Söta soppor/krämer 1-3 1-5 dagar/vecka gånger/månad Söta bakverk 1-3 1-5 dagar/vecka gånger/månad 1 Observera att frågorna var i stil med "När mjölk erbjuds till frukost, hur ofta väljer skolan/fritids lättmjölk/minimjölk?" Nivå 1 hösten 13 sid 7
Stockholms stad hösten 13 Mellanmålsutbud (Samma förklaringstabeller som i Frukost) Följande diagram baseras på antalet skolor som serverar mellanmål (oavsett mot kostnad eller kostnadsfritt): 9 1 8 91 83 75 6 4 15 18 poäng 8 1 7 Mjölkprodukt Cerealie Frukt/grönt Mellanmålutbudets näringsriktighet (Samma förklaringstabeller som i Frukost) Följande diagram baseras på 66 skolor som ville utvärdera mellanmålets näringsriktighet (motsvarande 7 av alla skolor med mellanmål). 1 8 6 4 88 11 8 14 64 64 1 17 1 56 6 18 4544 9 76 14 11 68 6 6 64 1 1 56 6 18 98 poäng NH = Nyckelhålsmärkt Nivå 1 hösten 13 sid 8
Stockholms stad hösten 13 Näringsriktighet lunch 1 8 85 9 6 4 48 48 4 5 7 11 13 8 3 Vitamin D Järn Fiber Fettkvalitet Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Uppfyller sannolikt ej SNR SNR, Svenska näringsrekommendationer Uppfyller SNR för alla fyra näringsämnen För att uppfylla lagkravet på näringsriktiga skolmåltider borde alla näringsämnen uppfyllas. 1 8 6 4 31 5 3 13 Uppfyller sannolikt alla 4 Uppfyller sannolikt 3 av 4 Uppfyller sannolikt av 4 Uppfyller sannolikt 1 av 4 1 Uppfyller sannolikt inga Nivå 1 hösten 13 sid 9
Stockholms stad hösten 13 Vitamin D 1 94 8 74 69 6 4 13 38 5 5 17 58 Fet fisk Matfett Smörgåsfett Mjölk, som dryck 6 1 5 6 5 Mjölk, matlagning poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Fet fisk serveras 3 dagar på 4 veckor eller oftare dagar på fyra veckor Mindre än dagar på 4 veckor Matfett vid matlagning är D-vitaminberikat Alltid Minst hälften av Smörgåsfett är D-vitaminberikat Alltid Minst hälften av Mjölk som måltidsdryck är D-vitaminberikad Alltid Minst hälften av Mjölk i matlagning är D-vitaminberikad Alltid Minst hälften av Nivå 1 hösten 13 sid 1
Stockholms stad hösten 13 Järn 1 93 95 8 6 4 48 5 38 31 31 59 39 46 54 5 5 Blodpudding Kött Veg. Rätter * Bäljväxter Pasta Bröd poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Blodpudding/lever serveras 1 dag på 4 veckor Mindre än 1 dag eller oftare på 4 veckor En rätt med kött, fisk eller fågel serveras 16- dagar på 4 veckor 1-15 dagar på 4 veckor -11 dagar på 4 veckor Andel vegetariska rätter med järnrik proteinkälla 8-1 6-79 Mindre än 6 (t ex baljväxter, sojaprotein, huvuddelen ägg)* Baljväxter i salladsbuffén vanligtvis sorter eller fler 1 sort Förekommer inte När pasta serveras erbjuds fullkornsvarianter När bröd serveras erbjuds fulkornsvarianter Minst hälften av Minst hälften av SNR, Svenska näringsrekommendationer *Räknas endast om skolan erbjuder en vegetarisk rätt mer än 1 gång/vecka. Antal skolor: 64 Mindre än hälften av Mindre än hälften av Nivå 1 hösten 13 sid 11
Stockholms stad hösten 13 Fiber/fullkorn 1 93 95 8 6 4 46 34 38 39 5 41 7 4 Sallad Pasta Ris Bröd Quinoa, bulgar etc 5 9 poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Salladsbuffén innehåller vanligtvis Minst 3 grova sorter (inkl. baljväxter) grova sorter (inkl. baljväxter) Färre än grova sorter (inkl. baljväxter) När pasta serveras erbjuds fullkornsvarianter Minst hälften av Mindre än hälften Aldrig av När ris serveras erbjuds fulkornsvarianter Minst hälften av Mindre än hälften av Aldrig När bröd serveras erbjuds fulkornsvarianter Bulgur, quinoa, korngryn, matvete eller fullkornscouscous serveras SNR, Svenska näringsrekommendationer Minst hälften av 4 dagar på 4 veckor eller oftare 1-3 dagar på 4 veckor Mindre än hälften av dagar på 4 veckor Nivå 1 hösten 13 sid 1
Stockholms stad hösten 13 Fettkvalitet 1 93 8 7 75 67 7 6 4 13 38 5 46 4 13 17 11 14 11 14 5 51 49 51 3 17 6 4 poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Fet fisk serveras 3 dagar på 4 veckor dagar på 4 veckor Mindre än dagar på eller oftare 4 veckor Som smörgåsfett erbjuds Som matfett i matlagningen används Nyckelhålsmärkt lättmargarin, ej smörgåsfett med över 43 fett Endast flytande margarin/olja Smörgåsfett med högst 43 fett, även andra sorter kan förekomma Både hårt matfett/smör och flytande margarin/olja Enbart smörgåsfett med över 43 fett Endast hårt matfett/smör Dressing/röra baserad på olja erbjuds Varje dag 1-4 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka Dressing/röra med mejeriprodukt över 15 fetthalt erbjuds Korv serveras Högst 3 dagar på 4 veckor Nyckelhålsmärkt korv (max 1 fett) serveras Mejeriprodukter med fetthalt 3 eller mer alternativt ost med fetthalt eller mer används i matlagningen i mängder om kg eller mer per 1 portioner Aldrig 1-3 gånger/månad 1 gång/vecka eller oftare Minst hälften av korv serveras/alt korv serveras ej 4 dagar på 4 veckor 5 dagar på 4 veckor eller oftare Mindre än hälften av -3 dagar på 4 veckor 4-6 dagar på 4 veckor 7 dagar på 4 veckor eller oftare Som mjölk till måltidsdryck erbjuds Enbart lättmjölk Enbart mellanmjölk alt. mellanmjölk och lättmjölk Standardmjölk Nivå 1 hösten 13 sid 13
Stockholms stad hösten 13 Salt 1 98 9 8 69 6 4 16 16 8 Salt i matlagning Salt tillgängligt Jodberikat poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Salt och kryddor innehållande salt används sparsamt i maten, högst enligt recept Ja, och använder ibland lågsaltade produkter Ja, men använder inte lågsaltade produkter Salt finns tillgängligt på matborden Nej Ja Saltet är jodberikat Ja, allt salt Inte allt, men Nej minst hälften Nej, köket försöker inte aktivt begränsa saltet Nivå 1 hösten 13 sid 14
Stockholms stad hösten 13 Varmhållning och salladsbordets placering 1 8 6 4 66 57 9 8 81 15 17 5 Varmhållning Varmhållning potatis Salladsbuffé poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Maten (ej potatis) varmhålls längre än timmar Mindre än 1 dag/vecka 1 dag/vecka eller oftare Potatis varmhålls längre än 1 timme Mindre än 1 dag/vecka 1 dag/vecka eller oftare Salladsbufféns placering leder till att eleverna tar av den före den lagade måltiden Ja Varken ja eller nej Nej "Mat lagad från grunden" Skolköket lagar följande livsmedel/rätter från grunden : 1 9 8 7 6 5 4 3 1 83 85 8 81 8 1 1 43 11 1 63 9 9 85 85 8 77 77 1 3 1 4 Alltid från grunden Ofta från grunden (merparten) Ibland från grunden (ej merparten) Ej från grunden Serveras ej Vet ej På grund av platsbrist, redovisas procenttal endast för "Alltid från grunden" och "Ej från grunden". Nivå 1 hösten 13 sid 15
Stockholms stad hösten 13 Nivå 1 - Kategorin Säker mat Denna kategori besvarades av 63 skolor. 1 95 98 8 6 4 5 Egen kontroll Nyanställd poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Skolköket har ett system för egen kontroll Nej baserat på den egna verksamheten All nyanställd personal får en introduktion av ansvarig person Ja, baseras helt på skolans verksamhet Ja Ja, men baseras inte helt och hållet på skolans verksamhet Nej Utbildning 1 97 9 9 94 8 6 4 8 3 5 5 3 3 Livsmedelshygien Repetitionskurs HACCP Specialkost poäng Nivå 1 hösten 13 sid 16
Stockholms stad hösten 13 Förklaring poäng 1 poäng poäng Livsmedelshygien (minst 8 timmar) Ja, alla har fått Nej den Repetitionskurs livsmedelshygien (minst 4 timmar) 1 Nej HACCP-principerna (minst 16 timmar) Livsmedelshygien och specialkost (minst 4 timmar) Ja, alla har fått den för högst 5 år sedan Ja, alla har fått den för högst 5 år sedan Ja, alla har fått den för högst 5 år sedan Ja, men några/alla har fått den för mer än 5 år sedan Ja, men några/alla har fått den för mer än 5 år sedan Ja, men några/alla har fått den för mer än 5 år sedan 1 Med 'alla' menas all personal som genomfört grundutbildningen i livsmedelshygien för mer än två år sedan. Med 'alla' menas all den personal som har det ansvaret Nej Nej Rutiner 1 98 1 9 89 87 8 6 4 56 4 1 11 5 5 5 Hygienfaror Personalen Besökare Händerna Tillbud Åtgärd tillbud poäng Förklaring poäng 1 poäng poäng Skolan har tydliga rutiner för hygienfaror i Ja Nej, men planerar att Nej verksamheten utveckla inom ett år Skolan har tydliga rutiner för personlig hygien för Ja Nej, men planerar att Nej personal i köket utveckla inom ett år Skolan har tydliga rutiner för personlig hygien för Ja Nej, men planerar att Nej besökare i köket utveckla inom ett år Skolan har rutiner för att eleverna skall tvätta Ja Nej, men planerar att Nej händerna innan skollunchen utveckla inom ett år Skolan har tydliga rutiner för hur och till vem Ja Nej, men planerar att Nej tillbud skall rapporteras utveckla inom ett år Skolan har tydliga rutiner för att följa upp och åtgärda eventuella tillbud Ja Nej, men planerar att utveckla inom ett år Nej Nivå 1 hösten 13 sid 17
Stockholms stad hösten 13 Medicinsk specialkost Ett behov av specialkost av medicinsk skäl anses förekomma i skolor. Sista tre frågorna syns endast för skolor som anger att ett sådant behov förekommer. 1 95 1 1 1 8 6 4 3 Information Faror Servering Märkning poäng Behov av specialkost av medicinsk skäl förekommer inte Förklaring poäng 1 poäng poäng Skolan har tydliga rutiner för att vid skolstart Ja Nej, men planerar att Nej samla in information om elevers behov av specialkost utveckla inom ett år Skolköket har identifierat faror/kritiska punkter Ja, helt Ja, delvis Nej gällande hantering av allergikost Skolan har tydliga rutiner för servering av allergikost till den enskilda eleven Ja Nej, men planerar att utveckla inom ett år Nej Skolan har tydliga rutiner för märkning av egentillverkade livsmedel och för upp/ompackning av livsmedel i köket Ja Nej, men planerar att utveckla inom ett år Nej * Sammanfattning kategorin Säker mat * I kategorin Säker mat får varje skola ett resultat på en skala från till 1. 1 8 1 94 Genomsnitt för kommunens skolor 6 4 53 Skola inom kommunen med lägst värde Skola inom kommunen med högst värde Nivå 1 hösten 13 sid 18
Stockholms stad hösten 13 Bilaga 1 Medverkande skolor och resultat Varje kolumn har en färgskala som går från vit (bra resultat) till rött (sämre resultat). Skola Lunchutbud 1 Näringsriktighet (av 4) Säker mat (av 1 ) Arahamsbergsskolan Bra! 4 1 Adolf Fredriks musikklasser Bra! 1 Akalla Grundskola F-9 Bra! 4 85 Alviksskolan Bra! 3 ej utvärderat Askeby Skolan Bra! 4 1 Aspuddens skola Bra! 3 91 Backluraskolan Bra! 4 1 Bagarmossens skola Bra! 3 1 Beckombergaskolan Bra! 1 Björkhagens skola Ok, men inte optimalt 4 1 Björnbodaskolan Bra! 3 1 Björngårdsskolan Ok, men inte optimalt 3 88 Blackebergsskolan Bra! 94 Blommensbergsskolan Bra! 4 9 Bredängsskolan Bra! 3 96 Bromstensskolan Bra! 4 88 Brotorpsskolan Ok, men inte optimalt 3 94 Bäckahagens skola Bra! ej utvärderat Eiraskolan Bra! 4 1 Ekensbergsskolan Bra! 73 Elinsborgsskolan Ok, men inte optimalt ej relevant 3 Engelbrektsskolan Bra! 4 ej utvärderat Enskedefältets skola Bra! ej utvärderat Eriksdalsskolan Bra! 4 94 Fagersjöskolan Bra! 1 1 Farsta grundskola Kvickenstorp Bra! 4 94 Fruängens skola Bra! 3 94 Gubbängsskolan Bra! 3 ej utvärderat Gullingeskolan Ok, men inte optimalt 1 ej utvärderat Gustav Vasa skola Bra! 9 Gärdesskolorna (Gärdesskolan) Bra! 1 ej utvärderat Gärdesskolorna (Hjorthagens skola) Bra! 1 ej utvärderat Gärdesskolorna (Olaus Petriskolan) Bra! 1 ej utvärderat Hagsätraskolan Bra! 4 94 Hammarbyskolan Bra! ej utvärderat Hedvig Eleonora skola Bra! 94 Herrängens skola Bra! 4 1 Husbygårdsskolan F-9 Bra! 1 ej utvärderat Bilaga 1 hösten 13 sid 19
Stockholms stad hösten 13 Hägerstensåsens skola Ok, men inte optimalt 4 94 Hässelbygårdsskolan Bra! 3 84 Högalidsskolan Ok, men inte optimalt ej utvärderat Höglandsskolan Bra! 1 ej utvärderat Hökarängsskolan Bra! 88 Igelbäcksskolan Mindre bra 1 9 International School of the Stockholm Region Bra! ej utvärderat Johan Skytteskolan Bra! 3 75 Karlbergs skola Bra! 1 Kristinebergsskolan Ok, men inte optimalt 4 1 Kungsholmens grundskola Ok, men inte optimalt 88 Kvarnbackaskolan Bra! ej utvärderat Kämpetorpsskolan Bra! 3 94 Lillholmsskolan Ok, men inte optimalt 4 94 Långbrodalsskolan Mindre bra 4 1 Magelungsskolan Ok, men inte optimalt 1 ej utvärderat Maltesholmsskolan Bra! 1 Matteusskolan Ok, men inte optimalt 4 ej utvärderat Mälarhöjdens skola Ok, men inte optimalt 4 1 Nockebyhovsskolan Ok, men inte optimalt 1 Norra Ängby skolor Bra! 4 ej utvärderat Nybohovsskolan Bra! ej utvärderat Nytorpsskolan Bra! 4 1 Nälstaskolan Ok, men inte optimalt ej utvärderat Olovslundsskolan Ok, men inte optimalt 1 Oxhagsskolan Bra! 1 ej utvärderat Rödabergsskolan Ok, men inte optimalt 3 97 Sjöängsskolan Bra! 3 ej utvärderat Skanskvarnsskolan Ok, men inte optimalt 1 9 Skarpnäcks skola Ok, men inte optimalt 3 94 Slättgårdsskolan Bra! 4 9 Smedslättsskolan Ok, men inte optimalt 3 1 Snösätraskolan Bra! 3 ej utvärderat Sofia skola Bra! 3 97 Solbergaskolan Bra! 4 97 Storkyrkoskolan Bra! 97 Sturebyskolan Bra! 3 1 Sundbyskolan Bra! 94 Sätraskolan Mindre bra 4 91 Söderholmsskolan Ok, men inte optimalt 4 53 Södermalmsskolan Bra! ej utvärderat Södra Ängby skola F-9 Bra! 4 94 Tallkrogens skola Bra! 1 Trollbodaskolan Ok, men inte optimalt 3 88 Tullgårdsskolan Bra! 4 ej utvärderat Tätorpsskolan Bra! ej utvärderat Bilaga 1 hösten 13 sid
Stockholms stad hösten 13 Utsäljeskolan Bra! 3 ej utvärderat Vasa Real Ok, men inte optimalt ej utvärderat Vinstaskolan Bra! 3 94 Vällingbyskolan Bra! 4 9 Västertorpsskolan Bra! 3 ej utvärderat Ålstensskolan Mindre bra 77 Årstaskolan Bra! 3 94 Åsö grundskola Bra! 4 94 Äppelviksskolan Ok, men inte optimalt 1 ej utvärderat Ärvingeskolan Bra! ej relevant 3 Örbyskolan Bra! 4 1 Östermalmsskolan Ok, men inte optimalt ej utvärderat 1 Möjliga bedömningar: Bra!, Ok, men inte optimalt och Mindre bra Antal näringsämnen som uppfylldes av totalt 4 (järn, fiber, fettkvalitet och vitamin D) 3 Skolan angav att den inte har ett kök. Kategorin går ej att besvara. Bilaga 1 hösten 13 sid 1