Metod och resultat Öppna jämförelser 2013 stöd till brottsoffer
2
Innehåll Vad är öppna jämförelser? 4 Verktyg för verksamhetsutveckling 4 Ett av flera verktyg för att mäta kvalitet 4 Vad redovisas? 4 Resultat 6 Både positiva resultat och utvecklingsområden 6 Skillnader lokalt och regionalt 6 Ingen större skillnader jämfört med förra året 6 Resultat på riksnivå 6 Information om det stöd som kan erbjudas 6 Standardiserade bedömningsmetoder 7 Skyddat boende 7 Insatser till barn som bevittnat våld 7 Insatser till personer som utövat våld 7 Interna rutiner 7 Samverkan med andra aktörer 8 Systematiskt utvecklingsarbete 8 Resultaten publiceras på Socialstyrelsens webbplats 8 Excel-fil 8 Jämförelseverktyg 8 Att analysera resultaten 9 Stöd i analysen 9 Analyshandbok 9 Metod 10 Indikatorer ett mått på kvalitet 10 Kvalitetsområden som utgångspunkt 10 Enkät till kommunerna om stöd till brottsoffer 11 Datainsamling 11 Bortfall 12 Databearbetning 12 Statistisk beräkning och redovisningsgrupper 13 Mätning 14 Jämförbarhet och användbarhet 14 Kontaktuppgifter 14 Bilaga 1. Indikatorsbeskrivning 15 Bilaga 2. Antal platser i skyddat boende 28 Bilaga 3. Enkät 29 3
Vad är öppna jämförelser? Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser på uppdrag av regeringen. Det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser tas fram i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Verktyg för verksamhetsutveckling Öppna jämförelser kan användas som ett verktyg för att förbättra socialtjänstens kvalitet. De kan också vara ett underlag för politiska beslut och uppföljning och utvärdering av verksamheten. Öppna jämförelser presenteras genom redovisning av ett antal indikatorer som belyser olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens olika områden. I öppna jämförelser kan en kommun eller stadsdel jämföra sin verksamhet med andra kommuner och stadsdelar. Jämförelser kan också göras i förhållande till läns- och riksgenomsnitt. För vissa av socialtjänstens områden kan jämförelser även göras mellan enheter inom och mellan kommuner. Ett av flera verktyg för att mäta kvalitet De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser beskriver inte hela socialtjänsten och tar inte upp allt som är viktigt att veta. Resultaten behöver bedömas och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat i öppna jämförelser är ingen garanti för god kvalitet i verksamhet. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en heltäckande bild. Vad redovisas? Detta är andra året som Socialstyrelsen publicerar öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I årets öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer presenteras resultat för 52 indikatorer. Dessa rör förutsättningar för god kvalitet och vilken typ av insatser som erbjuds. Samtliga Sveriges kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö ingår i jämförelserna. Socialtjänsten har ansvar för att ge alla brottsoffer stöd och hjälp. En avgränsning har gjorts så att fokus främst är stödet till kvinnor utsatta för våld av närstående samt barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna. Orsaken till detta är bland annat att de framgår i socialtjänstlagens brottsofferparagraf att dessa grupper särskilt ska beaktas (5 kap 11 socialtjänstla- 4
gen). Det är också grupper som kommunerna ofta möter och det finns stort behov av utveckling inom området. 5
Resultat I detta avsnitt presenteras först en kort sammanfattning av resultaten på riksnivå. Därefter följer en beskrivning av hur resultaten presenteras på Socialstyrelsens webbplats. Både positiva resultat och utvecklingsområden Årets öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer visar både positiva resultat och utvecklingsområden. Positivt är exempelvis att de flesta kommuner och stadsdelar kan erbjuda individuella krissamtal till barn som bevittnat våld. Däremot kan fler behöva ta fram överenskommelser om samverkan med andra aktörer och följa upp resultaten av insatserna på gruppnivå. Skillnader lokalt och regionalt Det finns skillnader i resultat både lokalt och regionalt. Andelen kommuner och stadsdelar per län som uppfyller en viss indikator varierar. Vissa kommuner och stadsdelar har hunnit längre än andra, men i alla finns områden att förbättra. Antalet uppfyllda indikatorer per kommun eller stadsdel varierar stort, mellan 3 43 uppfyllda indikatorer. Bland de 20 kommuner och stadsdelar som har flest uppfyllda indikatorer finns både befolkningsmässigt stora och små kommuner. Ingen större skillnader jämfört med förra året År 2012 publicerades 21 indikatorer. I årets publicering presenteras 52 indikatorer, varav tio kan jämföras mellan åren. De övriga är antingen nya eller omarbetade. På nationell nivå märks inga större skillnader i resultat mellan åren, utifrån de indikatorer som kan jämföras. Ett undantag är andelen kommuner och stadsdelar som har ordinarie licens för att arbeta med dokumentationsoch uppföljningssystemet BBIC (Barns Behov I Centrum). Andelen kommuner och stadsdelar som uppfyller detta har ökat med nästan 20 procent, från 64 till 80 procent. Resultat på riksnivå Information om det stöd som kan erbjudas De flesta kommuner och stadsdelar (85 procent) uppger att de har information på sin webbplats om vilket stöd de erbjuder till våldsutsatta kvinnor. Flera kan behöva anpassa informationen till olika grupper av våldsutsatta kvinnor. Drygt 10 procent har information på lokalt vanligt fö- 6
rekommande språk. Ofta saknas information i olika alternativa format, till exempel på lättläst svenska eller talad information. Flera skulle även kunna ha information om det stöd kommunen erbjuder hos andra aktörer. Tre fjärdedelar av kommunerna och stadsdelarna har aktuell information hos olika samverkanparter. Av dem har 80 procent information hos polisen, drygt 60 procent har information hos mödra- och barnhälsovården, medan drygt 40 procent har information vid akutmottagningen. Standardiserade bedömningsmetoder Drygt en tredjedel av kommunerna och stadsdelarna använder någon standardiserad bedömningsmetod i arbetet med våldsutsatta. De tre vanligaste bedömningsmetoderna är SARA (52 kommuner och stadsdelar), PATRIARK som används vid hedersrelaterat våld (34 kommuner och stadsdelar), FREDA (27 kommuner och stadsdelar) och SAM som används vid stalking (7 kommuner och stadsdelar) Skyddat boende Nästan alla kommuner och stadsdelar (93 procent) uppger att de kan erbjuda skyddat boende till våldsutsatta kvinnor. Däremot kan nästan hälften inte erbjuda skyddat boende till våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk. Nästan 40 procent uppger att det inte finns bemanning dygnet runt i de skyddade boenden de har i egen regi, har upphandlat eller har avtal med. Insatser till barn som bevittnat våld Nästan alla kommuner och stadsdelar kan erbjuda någon form av stöd till barn som bevittnat våld. Individuella krissamtal erbjuds av 87 procent och gruppverksamhet av 61 procent. Drygt hälften av kommunerna och stadsdelarna kan erbjuda både individuella krissamtal och gruppverksamhet. Insatser till personer som utövat våld Mer än 80 procent av kommunerna och stadsdelarna kan erbjuda stöd till vuxna personer som utövat våld mot närstående. Vilka insatser som erbjuds varierar, vanligast är individuella samtal, kriscentrum och gruppbehandling. Drygt 30 kommuner och stadsdelar uppger att de arbetar enligt en särskild metod, varav den norska metoden Alternativ till våld (ATV) är vanligast. Interna rutiner Drygt 70 procent av kommunerna och stadsdelarna har rutiner för hur personalen ska agera för att ge stöd till en kvinna som utsatts för våld av närstående. Knappt tre fjärdedelar uppger att rutinerna omfattar all personal inom socialtjänsten, det vill säga exempelvis såväl personal inom individoch familjeomsorgen som personal inom äldreomsorgen och verksamheten som rör personer med funktionsnedsättning. 7
Något färre (68 procent) har rutiner för hur personalen ska agera vid indikation på att en kvinna är utsatt för våld. Tre fjärdedelar av dessa kommuner och stadsdelar har ruiner som omfattar all personal inom socialtjänsten. Samverkan med andra aktörer Mindre än hälften av kommunerna och stadsdelarna har en skriftlig överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden med andra aktörer. Drygt 40 procent har en överenskommelse med polisen och 20 procent har en överenskommelse med vuxenpsykiatrin. Överenskommelserna är inte alltid aktuella. Drygt hälften av kommunerna och stadsdelarna har följt upp överenskommelsen under det senaste året. Systematiskt utvecklingsarbete Knappt en tredjedel av kommunerna och stadsdelarna har genomfört en systematisk uppföljning av insatserna under 2012. Med detta menas att kommunen analyserat hur de genomförda insatserna fungerat för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Knappt 20 procent har använt resultat från undersökningar av enskildas uppfattning för att utveckla sitt arbete med våldsutsatta personer. Resultaten publiceras på Socialstyrelsens webbplats Excel-fil De öppna jämförelserna presenteras i en Excel-fill på Socialstyrelsens webbplats. I Excel-filen redovisas resultat för varje kommun och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns en färgläggning av svaren på indikatorerna: Grönt indikerar ett önskvärt resultat och gult och rött visar ett utvecklingsområde. I de fall det inte är aktuellt att redovisa svar för en indikator är svarscellen färgad grå. Det gäller uppgifter för vissa följdfrågor där kommunen eller stadsdelen svarat nej på huvudfrågan och det därför inte är aktuellt att svara på följdfrågan. De vita tomma cellerna betyder att Socialstyrelsen inte fått in några uppgifter från den aktuella kommunen. I Excel-filen redovisas medelvärde på riksnivå för varje indikator. Medelvärdet motsvarar den totala andelen kommuner och stadsdelar som uppfyller varje indikator. Ett medelvärde redovisas också på länsnivå och stadsdelsnivå, om minst 80 procent av kommunerna i länet eller stadsdelarna i storstaden har svarat på frågan eller frågorna som rör den aktuella indikatorn. Jämförelseverktyg Under hösten kompletteras Excel-filen med ett särskilt jämförelseverktyg på Socialstyrelsens webbplats. Syftet är att underlätta kommunernas analys av resultaten. 8
Att analysera resultaten Syftet med öppna jämförelser är att ge kommuner och stadsdelar ett kompletterande analysunderlag till sitt förbättringsarbete. Genom öppna jämförelser får kommunen eller stadsdelen en överblick över resultaten för den egna verksamheten och kan jämföra sig med andra. Stöd i analysen För att kunna gå vidare i utvecklingsarbetet behöver kommunen själv analysera resultatet utifrån lokala förutsättningar. Analysen kan göras i fyra steg: 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom kommunens eller stadsdelens resultat i öppna jämförelser i Excel-filen. Gå till exempel. igenom inom vilka områden kommunens resultat är bättre eller sämre än länet, kommungruppen och riket. I Excel-filen redovisas bakgrundsmaterial i form av antal platser i skyddade boende per 100 000 invånare i respektive län som kan användas vid analysen. Välj ett område ni vill arbeta vidare med. 2. Vad kan vi lära av utvecklingen jämfört med förra året? Jämför årets resultat i öppna jämförelser med resultaten från förra året. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen, till exempel. organisationsstruktur, personalförändringar, resurser och utvecklingsarbete. 3. Komplettera med mer information Ta fram resultat från till exempel. egna lokala uppföljningar, statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå), resultat från SCB:s trygghetsundersökningar och aktuell forskning. 4. Slutsatser och åtgärdsplan Beskriv problemet med hjälp av indikatorer och annan information. Sätt mål vad vill ni uppnå i er kommun eller stadsdel? Vilka aktiviteter ska ni genomföra för att uppnå målet eller målen? Vilka personer/aktörer berörs? Diskutera också hur ni ska följa upp resultaten och vem eller vilka som är ansvariga för det. Analyshandbok En analyshandbok har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den är tänkt att ge kunskap om hur kommuner med stöd av öppna jämförelser kan analysera sina resultat och prioritera i sitt förbättringsarbete. Handboken finns att ladda ned från SKL:s webbplats: www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/analyshandbok 9
Metod Indikatorer ett mått på kvalitet Socialstyrelsen tar fram indikatorer för att spegla olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens område. En indikator är ett mått som visar kvalitén i en social tjänst och är avsedd att användas i arbetet med att förbättra verksamheten inom socialtjänsten. Indikatorer kan delas in i tre typer av mått: strukturmått som speglar förutsättningarna för god kvalitet inom socialtjänsten processmått menas vad som produceras i verksamheten, hur det produceras och när det produceras. resultatmått speglar resultat och effekter av socialtjänstens verksamhet för brukaren. Kvalitetsområden som utgångspunkt Indikatorerna tas fram med utgångspunkt i fem kvalitetsområden och barnperspektivet. Kvalitetsområdena har tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och SKL och utgår från socialtjänstlagen. Kvalitetsområdena är följande: Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att verksamheten bygger på att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet Med kunskapsbaserad verksamhet menas att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 10
Tillgänglighet Med tillgänglighet menas att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten. Den enskilde får de insatser han eller hon behöver i rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Enkät till kommunerna om stöd till brottsoffer Underlaget till årets öppna jämförelser har tagits fram genom följande datainsamling: enkät om kommunernas stöd till brottsoffer uppgifter från enkäterna inom öppna jämförelser som rör den sociala barn- och ungdomsvården, missbruks- och beroendevården samt verksamheten som rör personer med funktionsnedsättning uppgift om ordinarie licens i Socialstyrelsens BBIC-förteckning. Nedan beskrivs enkätundersökningen om kommunernas stöd till brottsoffer. De enkätundersökningar rör andra områden inom socialtjänsten beskrivs under respektive område på Socialstyrelsen webbplats om öppna jämförelser inom socialtjänsten. Datainsamling Resultaten från årets öppna jämförelser baseras främst på en webbenkät om kommunernas stöd till brottsoffer. Enkäten skickades ut till landets samtliga kommuner och stadsdelarna i Malmö, Göteborg och Stockholm, totalt 321 mottagare. Svarsfrekvensen var 92 procent, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med år 2012 då 83 procent av landets kommuner och stadsdelar svarade på enkäten. Datainsamlingen av kommunernas stöd till brottsoffer genomfördes via en webbenkät under januari februari 2013 (se enkäten i bilaga 3). Socialstyrelsen skickade e-postbrev med information samt en länk till webbenkäten den 21 januari 2013. E-postbrevet skickades till registraturer och var ställd till socialchef eller motsvarande. Efter sista svarsdagen förlängdes svarstiden i två perioder och inför varje period skickades en påminnelse ut med en direktlänk till webbenkäten. De kommuner och stadsdelar som inte svarat efter detta kontaktades via telefon och/eller e-post av Socialstyrelsen under veckorna tio och elva. Insamlingen avslutades helt den 20 mars 2013. Svaren har granskats på olika sätt. En första kontroll gjordes direkt vid svarsinmatningen. I samband med resultatframställningen granskades svaren ytterligare. Respondenterna har i vissa fall fått möjlighet att komplettera sina svar efter insamlingen. I dessa fall skickades e-post till uppgiftslämnaren med förtydligande av den aktuella frågan. Svaren uppdaterades efter denna granskning. 11
Bortfall Svarsfrekvensen var 92 procent, och bortfallet var alltså åtta procent. Det betyder att 24 kommuner och två stadsdelar inte besvarande enkäten. Flertalet som svarat är de befolkningsmässigt något mindre kommuner, men även större kommuner ingår i bortfallet. Följande kommuner har inte besvarat enkäten: Enköping, Knivsta, Tierp, Ödeshög, Västervik, Båstad, Skurup, Vellinge, Åstorp, Östra Göinge, Laholm, Dals-Ed, Essunga, Skövde, Strömstad, Eda, Grums, Hammarö, Storfors, Årjäng, Rättvik, Berg och Ragunda, Kungälv. Spånga/Tensta (Stockholm) och Fosie (Malmö). Jämfört med förra året har svarsfrekvensen ökat med nio procent i årets enkät. År 2012 svarade 83 procent, vilket betyder att det var 55 kommuner och stadsdelar som inte besvarade enkäten. De flesta som inte svarade på 2012 års enkät besvarade 2013 års enkät. Sju kommuner har inte svarat på någon av enkäterna. Även de kommuner och stadsdelar som besvarat enkäten har i några fall avstått från att besvara enstaka frågor (internt bortfall). Frågan om kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda skyddat boende till kvinnor i aktivt missbruk som var utsatta för våld i nära relationer hade däremot ett internt bortfall motsvarande 19 kommuner och stadsdelar. Databearbetning Fel kan uppstå vid bearbetningen av materialet. För att minska risken för denna typ av fel finns kontroller vid såväl registrering, granskning, rättning som vid slutkontroll av resultatet. Socialstyrelsen har bearbetat kommunernas och stadsdelarnas enkätsvar för att de ska bli överskådliga. Uppgifterna publiceras som indikatorer i en Excel-fil, sammanlagt 52 indikatorer. Majoriteten av indikatorerna bygger på frågor som besvarats med ja eller nej i webbenkäten. Indikatorerna är formulerade som påståenden och värdena presenteras, i de flesta fall, som ja eller nej i Excel-filen. Medelvärden för andelen ja-svar, det vill säga andelen som uppfyller varje indikator, har beräknats och redovisas för storstäder, län respektive för riket. Om bortfallet överstiger 20 procent av svarande kommuner i länet eller svarande stadsdelar i storstad redovisas inga medelvärden för den indikatorn. Indikatorerna finns återgivna i bilaga 1. I enkäten fanns möjlighet att lämna kommentarer till nästan alla frågor. Det fanns också utrymme i slutet av enkäten att kommentera enkäten samt lämna synpunkter och förslag. En genomgång av samtliga kommentarer i enkäterna har gjorts och de har granskats för varje fråga. Genomgången möjliggör att se om uppgiftslämnarna exempelvis tolkat frågorna på olika sätt. Socialstyrelsen har gjort en sammanställning av alla kommentarer med särskilt fokus på: de vanligaste kommentarerna om uppgiftslämnarna tolkat svaren på olika sätt och om kommentarerna påverkar enskilda svar. 12
Efter genomgången kontaktades två kommuner, då kommunens svar var motstridiga. Detta ledde till att kommunerna ändrade sina svar. Socialstyrelsen har gjort en särskild granskning av kommunernas webbplatser i de fall kommunen eller stadsdelen uppgett att de hade översatt information till olika språk. Två personer från Socialstyrelsen granskade webbplatserna var för sig, för att försöka hitta den översatta informationen. På sex kommuners hemsidor kunde inte Socialstyrelsen hitta informationen. Detta ledde till att de aktuella kommunerna kontaktades med frågan om var informationen fanns. Kontakten ledde till att tre kommuner ändrade sina svar. Tre indikatorer publiceras inte i år, då kommentarerna tyder på att svaren inte är valida. Det gäller svar som baseras på frågan 11b om skyddat boende till våldsutsatta kvinnor som använder rullstol, har medföljande son 15 år eller äldre respektive är hotad tillsammans med sin partner (och par) vid hedersrelaterat våld. Sammantaget presenteras 47 indikatorer som baseras på svaren i webbenkäten. Statistisk beräkning och redovisningsgrupper Samtliga kommuner och stadsdelar finns med i redovisningen, även de som inte svarat på enkäten, det vill säga bortfallet. Jämförelserna presenteras i form av indikatorer. För vissa indikatorer har svar på fler frågor bearbetats till ett resultat om indikatorn är uppfylld, detta framgår då i förklaringen av respektive indikator i Excel-filen. Medelvärden för andelen ja-svar, d.v.s. andelen kommuner och stadsdelar som uppfyller varje indikator, har beräknats och redovisas för storstäder, län respektive för riket. Andelen har beräknats för varje indikator utifrån antalet kommuner och stadsdelar som har besvarat respektive fråga. Det finns frågor där andra svarsalternativ än ja ingår i dessa medelvärden. Dessa svar är markerade gröna i Excel-filen. Det gäller aktuell intern samordning där svarsalternativen integrerat respektive ny rutin ingår i andelen positiva (ja-)svar. Det gäller även uppföljd överenskommelse där svarsalternativet ny rutin ingår i andelen ja-svar. Slutligen gäller det indikatorerna systematisk uppföljning av insatser till våldsutsatta kvinnor och till barn. I sammanställningen av andelen ja-svar ingår svarsalternativen att uppföljning pågår samt det är beslutat att och när uppföljning ska genomföras. När det gäller indikatorerna som beskriver vilken personal som omfattas av kommunens eller stadsdelens rutiner för hur man ska agera vid kännedom respektive indikationer på våld är det andelen som svarat all personal som redovisas. Antalet positiva svar har, som framgår ovan, satts i relation till antal kommuner och stadsdelar som besvarat frågan. Denna metod leder till ett fel om de kommuner och stadsdelar som inte besvarat frågan avviker från övriga inom redovisningsgruppen. För att inte riskera att felet blir alltför stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper om bortfallet överstiger 20 procent per län eller storstad. 13
Mätning I samband med datainsamlingen kan mätfel förekomma och orsakas bland annat av mätinstrumentet, informationssystem och insamlingssätt. Socialstyrelsen har konstruerat frågeformulär och missiv tillsammans med ämneskunniga och enkätfrågekonstruktörer i syfte att reducera mätfelen. Uppgiftslämnarnas kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen av förekomsten av mätfel. Jämförbarhet och användbarhet De skillnader mellan olika kommuner som framkommer i Excel-filen behöver inte alltid avspegla faktiska förhållanden. Skillnaderna kan bero på mätfel till exempel kan frågor och anvisningar ha tolkats olika av de som besvarat enkäten. Öppna jämförelser syftar bland annat till att kommunernas arbete inom socialtjänstens olika områden kan utvecklas. Resultaten av dessa jämförelser bör sättas i relation till lokala och regionala sammanhang. Socialstyrelsen presenterar inte jämförelser mellan detta och föregående års resultat av indikatorer. Ett skäl är att enkäterna inte är helt kompatibla eftersom vissa frågeformuleringar ändrats och bakomliggande begrepp har definierats. Därutöver har flera nya indikatorer tagits fram. Intentionen är att det på sikt ska vara möjligt att presentera jämförbara resultat. Kontaktuppgifter Resultat och enkätinsamling: Carina Hällberg 075 247 39 64 Statistisk metod: Robert Linder 075-247 34 64 14
Bilaga 1. Indikatorsbeskrivning Här anges de 52 indikatorerna i årets öppna jämförelser samt vilket av de fem kvalitetsområdena indikatorn främst rör, vilket typ av mått indikatorn gäller samt definition av centrala begrepp. Helhetssyn och samordning Indikator 1-3: Aktuella rutiner för intern samordning Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske mellan socialtjänstens område våld i nära relationer och nedanstående verksamhetsområden: 1. barn och unga 2. stöd till personer med funktionsnedsättning, LSS 3. missbruk- och beroende. Rutinerna har följts upp under de senaste 12 månaderna. Alternativt är verksamhetsområdena är integrerade. Definition av centrala begrepp Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med samordning avses här koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Med uppföljning avses att berörda områden tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att rutinerna för samordning används och fungerar på avsett sätt. Strukturmått. Indikator 4-7: Överenskommelse för extern samverkan Kommunen eller stadsdelen har den 21 januari 2013 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med nedanstående aktörer: 4. polis 5. vuxenpsykiatri 6. ungdomsmottagning 7. hälso- och sjukvård (exkl. vuxenpsykiatri och ungdomsmottagning). 15
Definition av centrala begrepp De enskilda ärenden som avses här är kvinnor utsatta för våld av närstående, inklusive hedersrelaterat våld, och deras eventuella barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxen. Samverkan kan avse akuta, tidiga samt långsiktiga insatser. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta överenskommelser med nämnda aktörer. Överenskommelsen ska vara av avtalsliknande karaktär. Den ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, dels ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åttaganden. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Strukturmått. Indikator 8-11: Aktuell överenskommelse för extern samverkan Kommunen eller stadsdelen har följt upp överenskommelsen för samverkan med nedanstående aktörer under perioden 21 januari 2011 21 januari 2013: 8. polis 9. vuxenpsykiatri 10. ungdomsmottagning 11. hälso- och sjukvård (exkl. vuxenpsykiatri och ungdomsmottagning). Definition av centrala begrepp Med uppföljning avses här att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att överenskommelsen för extern samverkan i enskilda ärenden följs och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och överenskommelsen vid behov reviderad. Processmått. 16
Självbestämmande och integritet Indikator 12: Använt enskildas uppfattning för verksamhetsutveckling Kommunen eller stadsdelen har under perioden 21 januari 2011 21 januari 2013 genomfört undersökningar av den enskildes uppfattning om verksamheten. Resultaten har använts för att utveckla verksamheten. Definition av centrala begrepp Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten: det kan vara undersökningar i form av enkäter, strukturerade intervjuer och brukarundersökningar i syfte att fånga de enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Med den enskilde avses här personer som haft kontakt med socialtjänsten och där den enskilde varit utsatt för våld av närstående. Processmått. Trygghet och säkerhet Indikator 13: Aktuella rutiner för personalen agerande vid kännedom om våldsutsatthet Kommunen eller stadsdelen har aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur socialtjänstens personal ska agera för att ge stöd och hjälp till en kvinna som är utsatt för våld av närstående. Definition av centrala begrepp Här avses när personalen har kännedom om att kvinnan är utsatt för våld. Med aktuella avses här beslutad, dokumenterat uppföljd eller vid behov reviderad under perioden 21 januari 2012 21 januari 2013. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas denna. Strukturmått. 17
Indikator 14: Rutiner för agerande vid våldsutsatthet omfattar all personal inom socialtjänsten Rutinerna för hur personal ska agera för att ge stöd och hjälp till en våldsutsatt kvinna är övergripande för socialtjänsten och omfattar all personal. Strukturmått. Indikator 15: Aktuella rutiner för personalen agerande vid indikationer på våldsutsatthet Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur socialtjänstens personal ska agera när det finns indikationer på att en kvinna är utsatt för våld av närstående. Definition av centrala begrepp Med aktuella avses här beslutad, dokumenterat uppföljd eller vid behov reviderad under perioden 21 januari 2012 21 januari 2013. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas denna. Strukturmått. Indikator 16: Rutiner för agerande vid indikationer på våldsutsatthet omfattar all personal inom socialtjänsten Rutinerna för hur personal ska agera när det finns indikationer på att en kvinna är utsatt för våld av närstående är övergripande för socialtjänsten och omfattar all personal. Strukturmått. Indikator 17: Rutiner för hur en ansökan ska handläggas Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur en ansökan från en våldsutsatt kvinna ska handläggas. Definition av centrala begrepp Med aktuella avses här beslutad, dokumenterat uppföljd eller vid behov reviderad under perioden 21 januari 2012 21 januari 2013. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångs- 18
sätt för hur en aktivitet ska genomföras. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas denna. Strukturmått. Indikator 18: Kommunen eller stadsdelen har ordinarie BBIC-licens Nämnden har den 6 maj 2013 ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC). Struktur- och processmått. Kunskapsbaserad verksamhet Indikator 19: Inventering av våldsutsatta kvinnor inom socialtjänsten Ansvarig nämnd har genomfört inventering inom socialtjänsten av kvinnor som var utsatta för våld av närstående under år 2012. Inventeringen ska vara genomförd senast i januari 2013. Definition av centrala begrepp Här inbegrips olika typer av inventeringar inom socialtjänsten. De kan vara en inventering inom ett eller flera av socialtjänstens olika verksamhetsområden. Inom socialtjänsten kan inventeringen till exempel. bygga på sammanställning av antal ansökningar/anmälningar, antal utredningar, antal insatser för våldsutsatta och barn som bevittnat våld eller resultat från FREDA kortfrågor för att upptäcka förekomst av våld. Processmått. Indikator 20: Kartläggning våldsutsatta kvinnor i kommunen eller stadsdelen Ansvarig nämnd har genomfört kartläggning av kvinnor som var utsatta för våld av närstående i kommunen eller stadsdelen under år 2012. Kartläggningen ska vara genomförd senast januari 2013. Definition av centrala begrepp Här inbegrips olika typer av kartläggningar i kommunen eller stadsdelen. Det kan till exempel. vara en kartläggning i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Uppgifter kan t.ex. inhämtas från lokal och of- 19
ficiell statistik, genom intervjuer samt fokusgrupper och från nationella frågeundersökningar. Även inventering utförd på uppdrag av nämnd ska räknas. Processmått. Indikator 21: Systematiskt uppföljning av insatser till våldsutsatta kvinnor Kommunen eller stadsdelen har systematiskt följt upp insatser på gruppnivå till kvinnor som var utsatta för våld av närstående under år 2012. Definition av centrala begrepp Med systematiskt följt upp avses här att kommunen eller stadsdelen på ett strukturerat sätt tagit fram och analyserat uppgifter på gruppnivå av individuella insatser och hur de har fungerat för de våldsutsatta (både bistånd och service). Detta t.ex. genom att sammanställa uppgifter från individdokumentation eller utvärderingar av individuella insatser. Processmått. Indikator 22: Systematiskt uppföljning av insatser till barn som bevittnat våld Kommunen eller stadsdelen har systematiskt följt upp insatser på gruppnivå till barn som bevittnat våld mot eller av närstående under år 2012. Definition av centrala begrepp Med systematiskt följt upp avses här att kommunen eller stadsdelen på ett strukturerat sätt tagit fram och analyserat uppgifter på gruppnivå av individuella insatser och hur de har fungerat för de våldsutsatta (både bistånd och service). Detta t.ex. genom att sammanställa uppgifter från individdokumentation eller utvärderingar av individuella insatser. Processmått. Indikator 23: Standardiserade bedömningsmetoder Kommunen eller stadsdelen använde standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer under år 2012. 20
Definition av centrala begrepp Med standardiserade bedömningsmetoder avses här ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ och en manual som beskriver hur det ska användas. Det ska vara vetenskapligt prövat och används för att bedöma en situation, funktion eller behov. Processmått. Indikator 24: Krissamtal till barn som bevittnat våld Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda individuella krissamtal till barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna under år 2012. Definition av centrala begrepp Här åsyftas krissamtal för barn som innehåller både bearbetande- och kunskapsmoment där barnet får hjälp att bearbeta sina upplevelser, tankar och frågor om våldet (t.ex. enligt Trappan-metoden). Processmått. Indikator 25: Gruppverksamhet till barn som bevittnat våld Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda gruppverksamhet till barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna under år 2012. Definition av centrala begrepp Här åsyftas gruppverksamhet för barn som innehåller både bearbetande- och kunskapsmoment där barnet får hjälp att bearbeta sina upplevelser, tankar och frågor om våldet Processmått. Indikator 26: Stöd- och behandlingsinsatser till barn som bevittnat våld Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda stöd- och behandlingsinsatser till barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna under år 2012. Definition av centrala begrepp Med stöd och behandlingsinsatser avses här kontaktperson, familjepedagogiska insatser, nätverksarbete, stöd i anknytningen och placering utanför det egna hemmet. 21
Processmått. Indikator 27: Aktuell plan för personalens kompetensutveckling Kommunen eller stadsdelen har en samlad aktuell plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens uppdrag kring stöd till personer utsatta för våld av närstående. Planen har upprättats eller reviderats under perioden 21 januari 2012 21 januari 2013. Definition av centrala begrepp Med personal åsyftas här samtliga handläggare som arbetar med myndighetsutövning inom kommunen eller stadsdelens socialtjänst. Med samlad plan menas här en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. Strukturmått. Indikator 28: Aktuell plan för personalens kompetensutveckling om hedersrelaterat våld Kommunen eller stadsdelen har en samlad aktuell plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens uppdrag kring stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld. Planen har upprättats eller reviderats under perioden 21 januari 2012 21 januari 2013. Definition av centrala begrepp Här åsyftas personal som arbetar inom myndighetsutövningen med unga och deras familjer samt med unga vuxna i kommunen eller stadsdelens socialtjänst. Med samlad plan menas här en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. Strukturmått. 22
Indikator 29: Aktuell plan för personalens kompetensutveckling om barn som bevittnat våld Kommunen eller stadsdelen har en samlad aktuell plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens uppdrag kring stöd till barn som bevittnat våld av eller mot närstående. Planen har upprättats eller reviderats under perioden 21 januari 2012 21 januari 2013. Definition av centrala begrepp Här åsyftas personal som arbetar med barn och unga inom myndighetsutövningen i kommunen eller stadsdelens socialtjänst. Med samlad plan menas här en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. Strukturmått. Tillgänglighet Indikator 30: Aktuell information på kommunens webbplats om stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor Det finns aktuell information på kommunens webbplats om vad Kommunen eller stadsdelen erbjuder för stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående. Definition av centrala begrepp Med aktuell menas här att informationen kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram under 1 januari 2012 21 januari 2013. Strukturmått. Indikator 31: Aktuell information på kommunens webbplats på andra språk Information på kommunens webbplats om vad kommunen eller stadsdelen erbjuder för stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående finns på ett eller fler av de i kommunen/ stadsdelen vanligast förekommande språken - förutom svenska. 23
Definition av centrala begrepp Med aktuell menas här att informationen kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram under 1 januari 2012 21 januari 2013. Strukturmått. Indikator 32-35: Aktuell information på kommunens webbplats i alternativa format Aktuell information på kommunens webbplats om vad kommunen/ stadsdelen erbjuder för stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående finns i följande alternativa format: 32. lättläst 33. teckenspråk 34. lyssna, så kallad talad information 35. textfil (t.ex. Word eller tillgänglig PDF). Definition av centrala begrepp Med aktuell menas här att informationen kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram under 1 januari 2012 21 januari 2013. En tillgänglig PDF-fil eller en Word-fil kan ofta ersätta en talkassett eller ett dokument på punktskrift. PDF-filer kan vara tillgängliga för alla om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar t.ex. anges vad som är rubriker, löpande text och bilder. En synskadad eller blind person kan föredra att få ett dokument elektroniskt för att med egna hjälpmedel kunna läsa det på datorn. Strukturmått. Indikator 36: Aktuell information på kommunens webbplats om vart våldsutsatta kvinnor kan vända sig Det finns information på kommunens webbplats om vart kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående kan vända sig för att få stöd och hjälp. Definition av centrala begrepp Med aktuell menas här att informationen kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram under 1 januari 2012 21 januari 2013. Strukturmått. 24
Indikator 37: Aktuell skriftlig information tillgänglig hos andra aktörer Kommunen eller stadsdelen har aktuell skriftlig information - om vilket stöd och hjälp kommunen erbjuder kvinnor som är eller varit utsatta för våld av närstående - tillgänglig hos andra aktörer under år 2012. Definition av centrala begrepp Med aktuell menas att informationen kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram under år 2012. Med skriftlig information menas t.ex. broschyrer, affischer, folder och liknande. Både information framtagen inom socialnämnden eller gemensamt med annan aktör räknas. Den skriftliga informationen har distribuerats till eller framtagits hos andra aktörer. Processmått. Indikator 38-47: Skriftlig information om kommunens stöd och hjälp hos andra aktörer Kommunen eller stadsdelen har aktuell skriftlig information - om vilket stöd och hjälp kommunen erbjuder kvinnor som är eller varit utsatta för våld av närstående - tillgänglig hos följande aktörer under år 2012: 38. vårdcentral/motsvarande 39. akutmottagning 40. MVC 41. BVC 42. skolor 43. ungdomsmottagning 44. polis 45. migrationsverket 46. kvinnojour 47. brottsofferjour. Definition av centrala begrepp Med aktuell menas att informationen kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram under år 2012. Med skriftlig information menas t.ex. broschyrer, affischer, folder och liknande. Både information framtagen inom socialnämnden eller gemensamt med annan aktör räknas. Den skriftliga informationen har distribuerats till eller framtagits hos andra aktörer. Processmått. Indikator 48: Skyddat boende Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda kvinnor som utsatts för våld av närstående skyddat boende, ämnat för våldsutsatta kvinnor, under år 2012. 25
Definition av centrala begrepp Här avses möjlighet att erbjuda plats på skyddat boende oavsett regiform. Avtalat eller upphandlat skyddat boende i annan kommuns, ideell förenings eller privat regi ska räknas med. Med skyddat boende avses här: organisatorisk enhet som erbjuder tillfällig bostad till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser och som har tillgång till personal med relevant kompetens för boendeinsatsen. På ett skyddat boende kan det finnas olika åtgärder till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, t.ex. skyddsanordningar och skyddsåtgärder (som hemlig adress). Lika viktigt är att det erbjuds andra relevanta insatser, framför allt i form av samtal och stöd för att ge skyddspersonen verktyg för att förändra sin situation. Andra tillfälliga boenden till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp räknas inte som skyddade boenden. Det gäller t.ex. hotellrum, rum på vandrarhem, camping, jourlägenhet och liknande. Strukturmått. Indikator 49: Skyddat boende för kvinnor i aktivt missbruk Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda skyddat boende för kvinnor i aktivt missbruk under år 2012. Definition av centrala begrepp Definition av skyddat boende, se indikator 48 ovan. Strukturmått. Indikator 50: Skyddat boende med bemanning dygnet runt Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda kvinnor som utsatts för våld av närstående skyddat boende, ämnat för våldsutsatta kvinnor, med bemanning dygnet runt under år 2012. Definition av centrala begrepp Här avses möjlighet att erbjuda plats på skyddat boende oavsett regiform. Avtalat eller upphandlat skyddat boende i egen, annan kommuns, ideell förenings eller privat regi ska räknas med. Definition av skyddat boende, se indikator 48 ovan. Strukturmått. 26
Indikator 51: Insatser till vuxna våldsutövare Kommunen eller stadsdelen kunde erbjuda insatser till personer över 18 år som utövat våld mot närstående under år 2012. Processmått. Indikator 52 Tillgänglighet i betydelsen social jourverksamhet Socialnämnden har den 1 november 2012 en social jourverksamhet. Med social jourverksamhet menas att nämnden - i egen regi eller genom avtal med annan kommun - har socionomutbildad personal i beredskap för akuta insatser all tid utanför kontorstid året runt. Strukturmått. 27
Bilaga 2. Antal platser i skyddat boende Här anges antal platser som fanns på skyddade boenden per 100 000 invånare och län. Avser perioden maj juni 2012. Län Vuxna Barn Gotlands län 38 7 Västra Götalands län 18 11 Dalarnas län 14 9 Västernorrlands län 14 13 Stockholms län 13 14 Blekinge län 13 16 Värmlands län 13 23 Norrbottens län 12 11 Uppsala län 12 27 Kronobergs län 11 11 Örebro län 10 20 Östergötlands län 9 4 Södermanlands län 9 20 Skåne län 8 19 Västerbottens län 8 13 Gävleborgs län 8 13 Jönköpings län 6 10 Jämtlands län 5 6 Västmanlands län 4 8 Hallands län 4 6 Kalmar län 3 7 Hela riket 12 14 Källa: Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden i Sverige, 2013. 28
Bilaga 3. Enkät Till socialchef eller motsvarande i Sveriges kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm ÖPPNA JÄMFÖRELSER - STÖD TILL BROTTSOFFER Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser på uppdrag av regeringen och det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Om enkäten Denna enkät är ett underlag till öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer. Webbenkäten syftar till att jämföra förutsättningar för kvalitet inom kommunens/stadsdelens arbete med i första hand kvinnor utsatta för våld av närstående och barn som bevittnat våld. Uppgifterna från landets kommuner och storstädernas stadsdelar kommer att publiceras på Socialstyrelsens webbplats i juni 2013. Alla svar är viktiga Enkäten skickas till samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ert svar behövs för att resultaten ska bli så heltäckande och användbara som möjligt. Flera personer och verksamhetsområden kan behöva hjälpa till att besvara frågorna. Erfarenhet visar att det är värdefullt att utse en person som ansvarar för att samordna ifyllandet av enkäten. Deltagandet i öppna jämförelser är frivilligt. Webbenkäten ska besvaras senast den 12 februari 2013. Observera att detta är en PDF-version, enkäten besvaras på webben. Har du frågor om undersökningen kan du kontakta: Charlotta Fondén Säkrast per e-post: OJ-brottsoffer@socialstyrelsen.se Telefon: 075-247 30 88 Samråd med SKL 29
Socialstyrelsen har samrått med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inför utformningen och genomförandet av enkäten. Hantering av kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen PUL (1998:204). Uppgifterna kan komma att användas vid förnyad kontakt. PRAKTISKA INSTRUKTIONER Till de flesta frågorna i enkäten finns möjlighet att lämna kommentarer. I slutet av webbenkäten finns utrymme för dig att lämna generella synpunkter samt förbättringsförslag på enkäten. De svar som skrivs in i webbenkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen genom att klicka på länken i e-postbrevet. När du har svarat på alla frågorna i webbenkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. Om du vill ha en utskrift med dina svar klickar du på symbolen för utskrift. (Endast de frågor som du har besvarat finns med i svarsöversikten.) Dokumentera gärna svaren genom att skriva ut svarsöversikten. För att skicka in dina svar till Socialstyrelsen klicka på "OK" på sista sidan i webbenkäten. Det är möjligt att logga in och göra ändringar i webbenkäten, även efter att du skickat in svaren, fram till sista svarsdagen den 12 februari 2013. 30
VILKA ENKÄTEN HANDLAR OM Enkätfrågorna avser i huvudsak stöd till brottsoffer utifrån 5 kap. 11 andra och tredje stycket i Socialtjänstlagen. Där framgår att socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Vidare framgår att socialnämnden ska beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I enkäten frågar vi vid några tillfällen efter andra personer/målgrupper, detta framgår då i frågan. Observera att den personal som frågorna handlar om kan variera och är relaterad till respektive fråga. Vilken personal som åsyftas framgår i definitionen. Förtydligande av begrepp i 5 kap. 11 andra och tredje stycket i SoL: - Utgångspunkten för begreppet närstående är att det föreligger en nära och förtroendefull relation mellan honom eller henne och den som utsatts för brottet. Makar, sambor, pojk- och flickvänner, föräldrar och syskon omfattas exempelvis av begreppet närstående. I bestämmelsen avses i första hand kvinnor som lever, eller levt, med en man som systematiskt utsätter henne för våld och övergrepp. Bestämmelsen inkluderar hedersrelaterat våld riktat mot kvinnor/flickor under 18 år. - Med våld och andra övergrepp avses primärt brotten i kapitel 3, 4 eller 6 i Brottsbalken. - Med barn menas personer under 18 år. Med barn som bevittnat våld avses att barnet sett eller hört att våld förekommit av, eller mot, närstående vuxen. -Till ett barns vuxna närståendekrets hör främst barnets föräldrar/vårdnadshavare, fosterföräldrar, föräldrars partner samt vuxna syskon. 31