Metodbilaga Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Metodbilaga 2012 Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning

2 Innehåll Metod 5 Bakgrund 5 Arbetssätt och metod 5 Datakällor och svarsfrekvenser 5 Genomförande av enkätundersökningen 6 Bearbetning 7 Granskning av kommunala webbplatser 7 Bakgrundsvariabler 7 Kommungrupper 7 Viktiga resultat 8 Kommunjämförelser 8 Enhetsjämförelser 8 Kvalitetsdeklaration 10 Statistikens innehåll 10 Presentation av enkätdata 10 Presentation av data från webbgranskning 10 Tillförlitlighet 10 Mätfel 10 Bortfall 11 Jämförbarhet 11 Kontakt 11 Bilaga 1. Enkät till kommuner Bilaga 2. Enkät till stadsdelar Bilaga 3. Enkät till bostäder med särskild service

3 Bilaga 4. Enkät till enheter inom daglig verksamhet Bilaga 5. Frågor för webbgranskning Bilaga 6. Indikatorsbeskrivningar Indikatorer kommuner/stadsdelar Indikatorer kommuners information på webben Indikatorer bostäder med särskild service Indikatorer daglig verksamhet Kostnadsmått

4 4

5 Metod Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom stödet till personer med funktionsnedsättning samt att årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Det är tredje gången öppna jämförelser publiceras inom detta område års publicering fokuserar på det stöd som ges enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Jämförelserna belyser framförallt förhållanden som var aktuella under slutet av Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att öppna jämförelser ska utvecklas efterhand både vad gäller innehåll, utformning och presentation. Detta dokument beskriver hur data, som 2012 års öppna jämförelser bygger på, samlats in samt vilka möjliga felkällor som föreligger. Årets öppna jämförelser innehåller uppgifter som speglar både ett kommunalt myndighetsperspektiv samt ett utförarperspektiv. Uppgifter har samlats in från kommuner och stadsdelar centralt samt från enheter inom insatserna bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Både verksamheter som drivs i kommunal- och enskild regi har lämnat uppgifter. Sammanlagt presenteras 44 indikatorer och 4 kostnadsmått (Se bilaga 6). Kostnadsmåtten publiceras i september 2012, när nya uppgifter från räkenskapssammandragen finns tillgängliga. Arbetssätt och metod Datakällor och svarsfrekvenser Uppgifterna till öppna jämförelser baseras 2012 på: en enkät till samtliga kommuner en enkät till samtliga stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö en enkät till bostäder med särskild service för vuxna enligt 9 9, LSS en enkät till enheter inom daglig verksamhet 9 10, LSS Socialstyrelsens officiella statistik för personer med funktionsnedsättning, registret över insatser enligt LSS en webbgranskning av informationen på kommuners webbplatser 307 av totalt 321 kommuner och stadsdelar har svarat på kommun/stadsdelsenkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 96 procent. Uppgifter om bostäder med särskild service samt enheter inom daglig verksamhet har hämtats direkt från dessa verksamheter. För bostäder med särskild service uppgår svarsfrekvensen till drygt 88 procent och för enheter inom daglig verksamhet till 87 procent. Identifiering och inventering av enheter inom de aktuella 5

6 insatserna har Socialstyrelsen gjort med hjälp av särskilt utsedda kontaktpersoner i kommuner och stadsdelar samt genom sökningar på webben. Med några få undantag deltog samtliga kommuner och stadsdelar i inventeringen. Fem kommuner har i samband med inventeringen meddelat att de inte har några bostäder med särskild service eller dagliga verksamheter i egen regi. Det finns ingen exakt uppgift om hur många enheter det finns inom de aktuella insatserna i landet. Det är inte heller helt givet vad som utgör en enhet inom daglig verksamhet. I samband med inventeringen angav Socialstyrelsen vissa kriterier för vad som konstituerar en enhet. Sammantaget identifierades drygt 6000 enheter. Ett antal av dessa enheter föll bort av olika anledningar under enkätundersökningen. Exempelvis på grund av att det inte fanns någon person med LSS-beslut på enheten eller för att enheten var nedlagd. Antal enheter som kvarstod som aktuella uppgick till Vid bearbetningen av data togs sedan enheter med endast en eller två personer bort. De jämförelser som presenteras omfattar 3261 enheter inom bostad med särskild service samt 1828 enheter inom daglig verksamhet. Genomförande av enkätundersökningen Elektroniska enkäter skickades via e-post till kontaktpersonerna för kommuner och stadsdelar samt till kontaktpersoner för de olika enheterna den 21 november Innehållet i enkäterna hade dessförinnan bearbetats i samverkan med representanter för olika brukarorganisationer, kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting samt med forskare inom funktionshinderområdet. Enkätutskick samt insamling av svar administrerades av Statistiska Centralbyrån, SCB. Efter två påminnelser och förlängda svarstider stängdes samtliga enkäter den 9 januari I syfte att kvalitetssäkra data från kommunenkäten skickades en excelfil till kontaktpersonerna i kommuner och stadsdelar med deras egna svar. Kontaktpersonerna uppmanades att kontrollera svaren samt särskilt granska uppgifter som Socialstyrelsen upptäckt var orimliga. Kontaktpersonerna uppmanades ändra felaktiga svar direkt i den elektroniska enkäten senast den 17 februari I syfte att kvalitetssäkra svaren från enkäterna till bostäder med särskild service samt dagliga verksamheter skickades ett mejl till samtliga enheter. De uppmanades att kontrollera lämnade svar direkt i den elektroniska enkäten senast den 25 januari Efter det att uppgifterna bearbetats skickades e-post till de enheter som lämnat orimliga uppgifter med uppmaning att korrigera dessa uppgifter direkt i svarande e-post. I slutet av enkäterna fanns möjlighet för uppgiftslämnarna att kommentera frågorna och enkäten. En genomgång av samtliga kommentarer har gjorts. Kommentarerna har granskats för varje fråga. Dessa har sedan granskats utifrån; vanligaste kommentarerna, om och hur kommentarerna påverkar de enskilda svaren samt hur frågorna kan förbättras och förtydligas inför kommande enkätundersökningar. 6

7 Bearbetning Bearbetningar har gjorts av enkätsvaren för att skapa indikatorvärden. Många av indikatorerna bygger på frågor som besvarats med ja eller nej i enkäterna. Värden för dessa indikatorer presenteras också som ja eller nej. Några indikatorer bygger på uppgifter där antalet är mindre än fyra, det gäller uppföljning av beslut i kommunenkäten samt uppgifter om genomförandeplan och kompetensutvecklingsplan bland personal i enhetsenkäterna. En generell sekretessregel som tillämpas vid statistikframställning är att antal objekt som är mindre än fyra ersätts med kryss. För att säkerställa sekretessen har vi omvandlat dessa uppgifter till dikotoma värden. Indikatorn formuleras som ett påstående som besvaras med antingen ja eller nej. Exempelvis; har samtliga beslut om bostad med särskild service i kommunen följts upp inom ett år. På detta sätt framgår varken antal beslut eller antal beslut som följts upp som ligger bakom indikatorvärdet. Andelen Ja-svar på läns, storstadsnivå och riksnivå har beräknats och redovisas i procent. Andelen beräknas för varje indikator utifrån antal som besvarat frågorna och inte totala antalet kommuner, stadsdelar och enheter. Svaren: Inte aktuellt, Information saknas samt Vet inte inkluderas inte heller i andelsberäkningarna. Granskning av kommunala webbplatser Under juli 2011 genomfördes en granskning av webbplatser i samtliga kommuner och för stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Granskningen omfattade tolv granskningsfrågor och utfördes av tre personer. Granskningen visade att många kommuner inte informerade om rättigheten för individen att överklaga beslut. Många kommuner hade heller inte information i alternativa format. En ny granskning av denna information gjordes därför på nytt i maj Denna gång genomfördes granskningen endast av en person. Bakgrundsvariabler Kommungrupper I excelfilerna med kommun/stadsdelsjämförelserna samt webbgranskningen finns Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning med för att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar. Kommungruppsindelningen började gälla från den 1 januari Indelningen innehåller tio kommungrupper. 1. Storstäder (3 kommuner) 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3. Större städer (31kommuner) 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5. Pendlingskommuner (51 kommuner) 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 7

8 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Viktiga resultat Kommunjämförelser Endast 11 procent av kommunerna och stadsdelarna har följt upp samtliga beslut om bostad med särskild service inom ett år. För daglig verksamhet är motsvarande andel 13 procent. 42 procent av kommunerna och stadsdelarna har uppgett att de haft personer som gått från daglig verksamhet till antingen skyddat arbete eller arbete på den öppna arbetsmarknaden under Endast 8 procent av kommunerna har dock skriftliga överenskommelser på ledningsnivå för hur LSS-handläggare ska samverka med arbetsförmedlingen i enskilda ärenden. Behovet av rutiner för intern samverkan är stor mellan LSS-området och övriga verksamheter inom socialtjänsten. Skriftliga rutiner för hur LSShandläggare ska samverka med handläggare inom socialpsykiatrin finns i 62 procent av kommunerna. Nästan 60 procent har rutiner för samverkan med äldreomsorgen och 49 procent har rutiner för samverkan med handläggare av barnärenden inom individ- och familjeomsorgen. Drygt hälften av kommunerna och stadsdelarna uppger att de under de senaste två åren använt sammanställningar av synpunkter och klagomål för att utveckla LSS-verksamheten. 60 procent av kommunerna uppger att de genomfört undersökningar om enskildas uppfattning om LSSverksamheten i samma syfte. Informationen om omsorgen för personer för med funktionsnedsättning på kommunernas hemsidor är relativt god. Det visade en genomgång som Socialstyrelsen gjorde Dock informerade endast 28 procent av kommunerna om rätten att överklaga ett beslut. I maj 2012 gjorde Socialstyrelsen en ny granskning avseende informationen om denna rättighet. En förbättring med nästan det dubbla kan noteras. Totalt har nu 55 procent av kommunerna information om rätten att överklaga på sina hemsidor. En annan brist som framkom i genomgången 2011 var att många kommuner inte har information i alternativa format på webben. Detta har inte åtgärdats i någon större utsträckning. Enhetsjämförelser Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2002:9 anger att högst 5 personer bör bo på en gruppbostad enligt LSS. På 12 procent av gruppbostäderna bor det fler än 6 personer. Det är med något undantag kommunala gruppbostäder som är för stora. 8

9 På 73 procent av alla bostäder med särskild service har samtliga boende en aktuell genomförandeplan. Inom daglig verksamhet är motsvarande andel 54 procent. På 77 procent av alla bostäder med särskild service har alla med aktuell genomförandeplan också varit delaktiga i utformningen av sin plan. Inom daglig verksamhet är motsvarande andel 80 procent. 9

10 Kvalitetsdeklaration Statistikens innehåll Presentation av enkätdata Presentationen av jämförelserna sker i nedladdningsbara excelfiler. En för kommun- och stadsdelsjämförelserna, en för webbgranskningen samt en för enhetsjämförelserna. Bostäder med särskild service och dagliga verksamheter kan dessutom visas per län och kommun genom en sökfunktion. I samtliga filer finns beräknade andelar för riket och länen. I kommun- och stadsdelsfilen samt filen med webbgranskningen finns även medelvärden för storstäderna. I kommunfilen finns samtliga kommuner och stadsdelar redovisade. De kommuner som inte svarat på enkäten finns namngivna i filen men eftersom information saknas på samtliga frågor så är svarscellerna tomma och vita. Internt bortfall på enstaka frågor illustreras också med tom vit cell. I enhetsfilen däremot finns endast de enheter med som lämnat uppgifter till öppna jämförelser. Bortfallsenheterna redovisas inte. För kommuner som i inventeringen meddelat att de inte har några bostäder med särskild service eller dagliga verksamheter framgår att namngivna enheter saknas i dessa kommuner. Presentation av data från webbgranskning Presentationen av detta material görs genom en nedladdningsbar excelfil. I filen finns även beräknade andelar för riket, länen, storstäderna samt olika kommungrupper. Data från 2011 års granskning finns med för att möjliggöra vissa jämförelser. Tillförlitlighet Mätfel I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel. Det kan bland annat gälla mätinstrumentet eller brister i insamlingsförfarandet. Mätfelet är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det sanna värdet. Det finns flera möjliga felkällor som kan orsaka mätfel, bland annat mätinstrumentets täckningsgrad liksom metoderna för datainsamling. Mätinstrumenten motsvaras i detta fall framförallt av de fyra olika enkäterna. Metoden för datainsamling har i detta sammanhang varit en elektronisk enkätundersökning. Uppgiftslämnarnas kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen av förekomsten av mätfel. Som framgått hade uppgiftslämnarna möjlighet att kommentera en- 10

11 käten. Kommentarerna ger bland annat möjlighet att upptäcka hur frågorna har tolkats och eventuella skilda tolkningar åskådliggörs. Ett annat mätinstrument har varit mallen för webbgranskningen samt varit densamma för både 2011 och Webbgranskningen genomfördes av tre personer och 2011 av en person Denna metodförändring kan ha påverkat resultatet, i vilken riktning är dock svårt att säga. Bortfall Kommun- och stadsdelsenkätens svarsbortfall är 7 av 321 dvs. ca 4 procent. Borfallet för enkäterna till bostäder med särskild service samt dagliga verksamheter uppgår till 12 respektive 13 procent. Enkätbortfallet har betydelse för de värden som redovisas i aggregerad form, som exempelvis medelvärden för län och riket. Ju större bortfall i länet eller riket desto svagare kvalitet i medelvärdet. Ytterligare en svaghet med datamaterialet för enheter är att ramen inte är känd, det vill säga vi vet inte det totala antalet enheter i landet inom bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Följaktligen vet vi inte heller något om bortfallet totalt sett. Det interna bortfallet, det vill säga bortfall på enskilda frågor, är försumbart för alla fyra enkäter. Webbgranskningen har inget bortfall av kommuner eller stadsdelar. Jämförbarhet År 2012 är första gången vi presenterar öppna jämförelser inom LSSområdet varför inga jämförelser kan göras över tid. Webbgranskningens resultat 2012 går dock att jämföra med webbgranskningen 2011 för de granskningsfrågor som ställts bägge år. De skillnader mellan olika kommuner, stadsdelar och enheter som framkommer i excelfilerna behöver inte alltid avspegla faktiska förhållanden. Skillnaderna kan bero på mätfel till exempel kan frågor och anvisningar ha tolkats olika av de som besvarat enkäten. Aktuella jämförelser syftar i första hand till att kommuner, stadsdelar och enskilda verksamheter ska utveckla sitt arbete inom LSS-området. Resultaten av de öppna jämförelserna bör därför sättas in i ett lokalt sammanhang. Kontakt Staffan Söderberg, projektledare staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Kerstin Westergren, statistisk bearbetning kerstin.westergren@socialstyrelsen.se

12 Bilaga 1. Enkät till kommuner

13 Till kontaktperson i Sveriges kommuner Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning Alla ska få tillgång till en god vård och omsorg som är likvärdig över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett verktyg som gör det möjligt för kommuner/stadsdelar och verksamheter att arbeta med uppföljning, analys och utveckling. Öppna jämförelser är även viktiga för medborgare som vill ha information. Publicering av öppna jämförelser sker årligen. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag som sträcker sig till år Om enkäten Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom området som regleras av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Frågorna handlar bland annat om rutiner och arbetssätt inom LSS-området, uppföljningar av beslut inom bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet samt om LSS-handläggares kompetens. Enkäten avslutas med frågor om kommunens råd för funktionshinderfrågor. Troligtvis behöver flera personer i kommunen hjälpa till att leverera uppgifter. Ibland kanske uppgifter behöver hämtas från en annan nämnd. Som kontaktperson ansvarar du för att samordna arbetet med att fylla i enkäten. De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person kan vara inloggad åt gången. Socialstyrelsen har samrått med SKL i utformningen och genomförandet av enkäten. Detta är en pappersversion av enkäten där du kan se alla frågor och instruktioner innan du besvarar webbenkäten. Webbenkäten innehåller automatiska hopp. Det är därför möjligt att du inte kommer att få samtliga frågor när du besvarar webbenkäten. Ert svar är viktigt Denna enkät skickas till samtliga landets kommuner. Det är frivilligt att besvara enkäten, men ert svar behövs för att resultatet ska bli användbart. Uppgifter från landets kommuner och stadsdelar publiceras på Socialstyrelsens webbplats i juni Då publiceras också uppgifter utifrån verksamhetsenkäter som samlas in från boendeenheter inom insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS samt enheter inom insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast den 15 december Tekniska frågor ställs till SCB: Telefon: E-post: uls@scb.se Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till Socialstyrelsen: Staffan Söderberg Telefon: E-post: staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Cecilia Eek Telefon: E-post: cecilia.eek@socialstyrelsen.se 1

14 Hantering av kontaktuppgifter enligt personuppgiftslagen Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kommer att användas vid nästa års enkätundersökning. Kontaktuppgifter Ersätt felaktiga uppgifter med korrekta och fyll i de uppgifter som saknas. Kommun: Kontaktperson: Befattning, kontaktperson: Telefon, kontaktperson: E-post, kontaktperson: Rutiner och arbetssätt inom LSS-området Nedan kommer ett antal frågor om rutiner och arbetssätt i kommunens arbete med stöd och service enligt LSS. Intern samverkan 1. Har kommunen skriftliga rutiner för hur LSS-handläggare ska samverka i enskilda ärenden med handläggare som arbetar med andra områden inom socialtjänsten? Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande. Rutinerna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut. Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller personer med LSS-insatser. Finns ej behov, då verksamheterna Ja Nej är integrerade a. Socialpsykiatri b. Äldreomsorg c. Barn och unga inom Individ och familj (IFO) 2

15 Extern samverkan 2. Har kommunen skriftliga överenskommelser på ledningsnivå om hur LSShandläggare ska samverka i enskilda ärenden med handläggare på andra myndigheter? Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Överenskommelserna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut. Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller personer med LSS-insatser. a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan c. Landstingets barnhabilitering d. Landstingets vuxenhabilitering e. Landstingets barnpsykiatri f. Landstingets vuxenpsykiatri Ja Nej Individuell plan enligt LSS 3. Har kommunen en skriftlig rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS? Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande. Ja Nej 4. Har kommunen en skriftlig rutin för hur erbjudande om individuell plan enligt LSS ska dokumenteras? Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande. Båda ja-alternativen kan markeras. Ja, uppgiften ska registreras i kommunens verksamhetssystem Ja, uppgiften ska registreras i akt eller journal Nej, det finns ingen skriftlig rutin för detta 3

16 Information i alternativa format Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) rekommenderar att grundläggande informationsmaterial finns i alternativa format. För att information om stöd och service enligt LSS ska nå så många som möjligt kan olika format användas. Det kan till exempel gälla en person med nedsatt syn som behöver större stil för att kunna läsa, en person med läs- och skrivsvårigheter som föredrar att få texten inläst på cd-rom eller en person med utvecklingsstörning som vill ha informationen på lättläst svenska. Se vidare: aspx 5. Har kommunen information om LSS (broschyrer och liknande) i följande alternativa format? Vi efterfrågar inte information på kommunens webbplats då detta har kartlagts i en separat undersökning. a. Lättläst svenska b. Inläst version (till exempel på kassett, CD, mp3) c. Daisyformat d. Inspelat på teckenspråk e. Som textfil (t ex Word eller tillgänglig PDF) Ja Nej Definitioner Daisy (Digitalt Audiobaserat Informationssystem) är en digital teknik som strukturerar ljud, text och bild på ett sätt som gör det enklare att söka i och läsa texten. PDF-filer kan vara tillgängliga för alla om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar. I en tillgänglig PDF-fil är det till exempel angivet vad som är rubriker, löpande text och bilder. En synskadad eller blind person kan ibland föredra att få ett dokument elektroniskt för att med egna hjälpmedel kunna läsa det på datorn. En så kallad tillgänglig PDF-fil eller en word-fil kan ofta ersätta en talkassett eller ett dokument på punktskrift. 4

17 Utveckling av stöd och service enligt LSS 6a. Har kommunen under de senaste 24 månaderna gjort sammanställningar av synpunkter och klagomål avseende LSS-verksamheten i kommunen? Här avses sammanställningar som gjorts från den 21 november 2009 och framåt. Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS. Om någon annan har gjort en sammanställning på uppdrag av kommunen ska denna räknas. Ja Nej 6b. Har kommunen använt dessa sammanställningar för att utveckla LSSverksamheten i kommunen? Ja Nej 7a. Har kommunen under de senaste 24 månaderna gjort brukarundersökningar om enskildas uppfattning om LSS-verksamheten i kommunen? Här avses brukarundersökningar som gjorts från den 21 november 2009 och framåt. Med brukarundersökningar avses enkäter, intervjuer, fokusgrupper och brukarrevisioner som syftar till att fånga de enskildas uppfattning om verksamheten. Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av individuella planer eller genomförandeplaner. Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS. Om någon annan har gjort en brukarundersökning på uppdrag av kommunen ska denna räknas. Ja Nej 7b. Har kommunen använt dessa sammanställningar för att utveckla LSSverksamheten i kommunen? Ja Nej 5

18 Frågor om bostad med särskild service och daglig verksamhet Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS är två omfattande insatser som har stor betydelse för många personers livsvillkor. Separata enkäter går därför ut till verksamheter inom dessa områden. Vi vill även ställa några frågor om kommunens arbete med dessa insatser. Mätdatum för frågorna i detta avsnitt är den 1 oktober vilket också är mätdatum för den officiella statistiken. Kommunens uppföljningar av beslut 8a. Ange antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna som verkställdes före den 1 oktober 2010 och som fortfarande var verkställt den 1 oktober Räkna personer med gruppbostad eller servicebostad enligt 9 9 LSS. Räkna inte personer med beslut om särskilt anpassad bostad. Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal:. 8b. Av personerna i fråga 8a, ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 1 oktober 2010 till och med den 1 oktober Med uppföljning avses att en handläggare följt upp om den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov. Gjord uppföljning ska vara noterad i journalen/personakten. Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal: 8c. Hur har uppgiften om antal personer i fråga 8b tagits fram? Fler alternativ kan markeras. Från verksamhetssystem eller liknande Från journaler, akter eller liknande Uppgiften är en uppskattning 9a. Ange antal personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 10 som verkställdes före den 1 oktober 2010 och som fortfarande var verkställt den 1 oktober 2011 Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal: 6

19 9b. Av personerna i fråga 9a, ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 1 oktober 2010 till och med den 1 oktober Med uppföljning avses att en handläggare följt upp om den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov. Gjord uppföljning ska vara noterad i journalen/personakten. Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal: 9c. Hur har uppgiften om antal personer i fråga 9b tagits fram? Fler alternativ kan markeras. Från verksamhetssystem eller liknande Från journaler, akter eller liknande Uppgiften är en uppskattning 10. Finns det personer i kommunen som gått från daglig verksamhet till arbete under perioden 1 oktober 2010 till och med 1 oktober 2011? Frågan avser arbete på den öppna arbetsmarknaden, lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller annat skyddat arbete. Frågan avser inte studier. Ja, ange antal personer:. Nej 11. Ger kommunen habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet? Ja Nej 7

20 LSS-handläggarnas kompetens 12. I tabellen nedan ska uppgifter fyllas i om arbetstid, socionomexamen och kompetensutvecklingsplan för varje LSS-handläggare i kommunen. LSS-handläggare En anställd person som handlägger, planerar och följer upp insatser enligt 9 LSS. I tabellen ska du utgå från de LSS-handläggare som var anställda den 1 oktober år Det spelar ingen roll om handläggaren faktiskt arbetade det aktuella datumet. Handläggare som var tjänstlediga eller sjukskrivna under hela oktober ska inte räknas. Eventuell vikarie ska då räknas istället. Arbetstid en normalvecka Ange överenskommen arbetstid. Med normalvecka menas en vecka då inget ovanligt inträffar. För handläggare som enbart arbetar med LSS, skriv samma antal timmar i båda kolumnerna. För handläggare som även arbetar med Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller annat, ange antal timmar av överenskommen arbetstid som avser LSS. Socionomexamen eller motsvarande Med motsvarande avses högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning. Aktuell kompetensutvecklingsplan Med kompetensutvecklingsplan avses en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetstagaren om kompetensutvecklingsinsatser. En kompetensutvecklingsplan ses som aktuell om den utformades under perioden 1 oktober november Handläggare Arbetstid en normalvecka, antal timmar Totalt antal timmar Varav antal timmar med LSS Har socionomexamen eller motsvarande (se definition ovan) Har varit anställd som LSShandläggare i kommunen minst ett år Har en aktuell kompetensutvecklingsplan 1 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 2 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 3 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 4 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 5 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 6 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 7 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 8 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 9 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 10 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 11 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 12 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 13 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 14 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 15 Ja Nej Ja Nej Ja Nej 8

21 Råd för funktionshinderfrågor Nu går vi över till frågor som inte avgränsas till LSS utan mer generellt handlar om hur kommunen samverkar med olika organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Frågorna nedan rör kommunens råd för funktionshinderfrågor (även kallat kommunalt handikappråd). Beroende på var i kommunens organisation detta råd är placerat kan du behöva kontakta en annan nämnd för att kunna besvara frågorna. 13a. Har kommunen ett råd för funktionshinderfrågor (kommunalt handikappråd) med representanter från olika organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar? Ja Nej 13b. Hade deltagarna i rådet för funktionshinderfrågor (kommunala handikapprådet) möjlighet att komma med synpunkter på kommunens verksamhetsplan för 2011? Ja, före beslut Ja, efter beslut Nej Här kan du kommentera enkäten. Finns det frågor som är svåra att besvara? Skriv gärna ner synpunkter och förbättringsförslag. Tack för att du besvarar enkäten! 9

22 Bilaga 2. Enkät till stadsdelar

23 Till kontaktperson i stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning Alla ska få tillgång till en god vård och omsorg som är likvärdig över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett verktyg som gör det möjligt för kommuner och verksamheter att arbeta med uppföljning, analys och utveckling. Öppna jämförelser är även viktiga för medborgare som vill ha information. Publicering av öppna jämförelser sker årligen. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag som sträcker sig till år Om enkäten Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom området som regleras av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Frågorna handlar bland annat om rutiner och arbetssätt inom LSS-området, uppföljningar av beslut inom bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet samt om LSS-handläggares kompetens. Enkäten avslutas med frågor om stadsdelens råd för funktionshinderfrågor. Troligtvis behöver flera personer i stadsdelen hjälpa till att leverera uppgifter. Ibland kanske uppgifter behöver hämtas från en annan nämnd eller från stadens centrala förvaltning. Som kontaktperson ansvarar du för att samordna arbetet med att fylla i enkäten. De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person kan vara inloggad åt gången. Socialstyrelsen har samrått med SKL i utformningen och genomförandet av enkäten. Detta är en pappersversion av enkäten där du kan se alla frågor och instruktioner innan du besvarar webbenkäten. Webbenkäten innehåller automatiska hopp. Det är därför möjligt att du inte kommer att få samtliga frågor när du besvarar webbenkäten. Ert svar är viktigt Denna enkät skickas till samtliga stadsdelar i Göteborg, Malmö och Stockholm. Motsvarande enkät skickas till samtliga landets kommuner. Det är frivilligt att besvara enkäten, men ert svar behövs för att resultatet ska bli användbart. Uppgifter från landets kommuner och stadsdelar publiceras på Socialstyrelsens webbplats i juni Då publiceras också uppgifter utifrån verksamhetsenkäter som samlas in från boendeenheter inom insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS samt enheter inom insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast den 15 december Tekniska frågor ställs till SCB: Telefon: E-post: uls@scb.se Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till Socialstyrelsen: Cecilia Eek Telefon: E-post: cecilia.eek@socialstyrelsen.se 1