Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 Sara Davidsson 1

2 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning...5 Syfte... 5 Datakällor i Öppna jämförelser... 6 Genomförande och disposition Resultat för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS...8 Helhetssyn och samordning... 8 Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Resultat för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Helhetssyn och samordning Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Sammanställning uppfyllda indikatorer Diskussion Metod Indikatorernas giltighet Utveckling Referenser FoU i Väst/GR Oktober 2013 Foto omslag: Pia Schmidtbauer, och istockphoto Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 3

4 Sammanfattning Denna rapport är en regional sammanställning som visar på GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning Rapporten syftar till att göra GRkommunernas resultat lättillgängliga och underlätta jämförelser med andra kommuner i regionen och därmed bidra till ett utbyte och lärande. Det här är några av resultaten från sammanställningen: Det vanligaste området som kommunens/stadsdelens LSS-enhet har rutiner för samordning med är socialpsykiatrin. Detta gäller för både GR och Sverige som helhet. De områden som lägst andel LSSenheter i Sverige har rutiner för samordning med är ekonomiskt bistånd och hemlöshet. 15 procent av kommunerna/stadsdelarna i GR och nationellt uppskattar att de har följt upp alla beslut om bostad med särskild service det senaste året. 5 procent i GR och 17 procent nationellt uppskattar att de har följt upp alla beslut om daglig verksamhet det senaste året. 67 procent av GR-kommunerna/stadsdelarna har undersökt enskildas uppfattning om LSS-verksamheten och använt resultaten för verksamhetsutveckling, nationellt har 56 procent gjort detsamma. Alla kommuner/stadsdelar i GR som svarat på enkäten har angett att de betalar habiliteringsersättning till personer som har deltagit i daglig verksamhet. Motsvarande andel nationellt är 89 procent av kommunerna/stadsdelarna. En överenskommelse om samverkan mellan kommunens/stadsdelens socialpsykiatri och Arbetsförmedlingen har 9 av 18 GR-kommuner/stadsdelar svarat att de har. Nationellt har 23 procent svarat detsamma. Stöd i vardagen i form av social färdighetsträning ger 10 av 18 GR-kommuner/stadsdelar liksom 49 procent av landets kommuner/stadsdelar. l 4

5 1. Inledning Öppna jämförelser är indikatorbaserade jämförelser som ska visa på kvalitet, resultat och kostnader i offentligt finansierade verksamheter. Genom att ta fram jämförbar information kan kommuner och landsting lära av varandra för att förbättra sin verksamhet. Jämförelserna syftar till att skapa insyn och öppenhet och utgöra underlag till uppföljning, utveckling, analys och politiska beslut. Jämförelserna är ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen i samverkan med SKL och i samråd med Vårdföretagarna och Famna 1. Öppna jämförelser görs inom flera områden såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunerna sammanställer GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommunernas resultat inom flera av socialtjänstens områden under Denna rapport är en sammanställning av de indikatorer som undersöker hur kommuner jobbar med stöd till personer med funktionsnedsättning. Mycket analysarbete av uppgifterna i Öppna jämförelser behöver ske på en lokal nivå då det kräver en stor förståelse för den egna verksamheten. Vad denna rapport avser bidra med är en lättöverskådlig och tillgänglig bild av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser på regional nivå. Sammanställningen är den första i sitt slag inom området stöd till personer med funktionsnedsättning och ska därmed ses som en utgångspunkt för hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas inom GR-samarbetet. Sammanställningen bör användas tillsammans med andra rapporter som underlag för kommunala analyser och kan därmed ses som ett tillskott till det kommunala analysarbetet (se SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas på lokal nivå). Syfte Denna rapport syftar till att underlätta användandet av Öppna jämförelser i kommunalt analysarbete i GR-kommunerna. Genom att sammanställa GR-kommunernas resultat avser rapporten att göra resultaten lättillgängliga samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner och därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen. 1. Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. 5

6 Datakällor i Öppna jämförelser Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning består av flera delar. Dels undersöks indikatorer inom kommuners arbete med stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och dels undersöks stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa två områden sammanställs för GR-kommunerna i denna rapport. Inom stöd till personer med funktionsnedsättning undersöks också ett antal indikatorer på enhetsnivå: bostäder med särskild service för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS. Dessa indikatorer sammanställs inte eftersom rapporten då hade blivit för omfattande. Uppgifterna i Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning är baserade på fyra enkätundersökningar. De områden som redovisas i denna rapport, kommuner och stadsdelars arbete med stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, utgörs av enkätundersökningar skickade till kommuner och stadsdelar. För stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS var svarsfrekvensen 93 procent (297 kommuner och stadsdelar har svarat) medan svarsfrekvensen för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning var 87 procent (280 kommuner och stadsdelar svarade). Uppgifterna för år 2013 bygger på enkäter som skickades ut i november 2012 och uppgifterna avser hur det såg ut i kommunen/stadsdelen den 21 november Genomförande och disposition De flesta indikatorer inom stöd till personer med funktionsnedsättning är utformade med ja eller nej som svarsalternativ. I den nationella sammanställningen av Öppna jämförelser presenteras jämförelserna tillsammans med färgmarkeringar i grönt eller rött där grönt visar att indikatorn är uppfylld och rött visar att den inte är det. Dessa färgmarkeringar återges i denna sammanställning. En tom ruta symboliserar bortfall, att svar inte har lämnats från en kommun/stadsdel. Till varje indikator redovisas hur stor andel kommuner och stadsdelar i Sverige som svarat ja på indikatorn. Om svarsbortfallet överstiger 20 procent redovisas inget medelvärde i denna rapport, liksom i den nationella sammanställningen av Öppna jämförelser. För vissa frågor finns, förutom svarsalternativen ja och nej, även svarsalternativet integrerat. Alternativet är aktuellt för de indikatorer som undersöker om det finns rutiner för samordning i enskilda ärenden mellan olika områden i socialtjänsten. Om samma handläggare ansvarar för flera områden som berör den enskilde behövs inte rutiner för intern samordning. Detta markeras med svarsalternativet integrerat där integrerat ingår i andelen som svarat ja. För flera av indikatorerna i denna undersökning har det varit ett antal GR-kommuner/stadsdelar som inte svarat. Därför redovisas ingen andel över hur många GR-kommuner/stadsdelar som svarat ja för de indikatorer där svarsbortfallet är 20 procent eller högre då det är stor risk att en sådan andel blir missvisande. Indikatorerna inom stöd till personer med funktionsnedsättning utgörs av struktur- och processindikatorer. En strukturindikator undersöker förutsättningarna för verksamheten medan en processindikator visar på genomförda handlingar. Inom andra områden innehåller Öppna jämförelser även resultatindikatorer vilka visar på resultat och effekter ur brukarens perspektiv. Indikatorerna inom stöd till personer med funktionsnedsättning visar därmed på förutsättningar för kvalitet och inte på kvalitet i sig. Indikatorerna 2. Socialstyrelsen, 2013, s

7 ger inte någon heltäckande bild av förutsättningar för kvalitet utan visar på vissa delar av verksamheten. 3 Öppna jämförelser är under utveckling fram till 2014, även indikatorerna har utvecklats och förändrats under de senaste åren varför jämförelser mellan åren inte kan göras. I denna rapport redovisas därmed bara resultatet för På sikt är dock målsättningen att det ska finnas indikatorer som är jämförbara över tid. I den första resultatdelen av denna rapport redovisas indikatorerna för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS medan andra delen redovisar indikatorerna för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Rapporten innehåller också beskrivningar av indikatorerna (se Socialstyrelsens indikatorbibliotek för ytterligare beskrivning av indikatorerna) och avslutas med en diskussion kring indikatorernas relevans samt Öppna jämförelsers användbarhet. Rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning Beskrivningen och referenserna till indikatorerna är hämtade från Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat och metod. l 3. Socialstyrelsen, 2013, s. 9. 7

8 2. Resultat för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Helhetssyn och samordning Området helhetssyn och samordning består av indikatorer för intern samordning, extern samverkan samt individuell plan. Intern samordning Intern samordning utgörs av om kommunen/stadsdelen har rutiner för samordning mellan LSS-området och andra områden inom socialtjänsten: barn och unga, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruks- och beroendevård, socialpsykiatri, våld i nära relationer och äldreomsorg. Rutinen ska vara aktuell genom att den har upprättas eller följts upp mellan 21 november 2011 och 21 november En rutin (skriftlig och beslutad på ledningsnivå) tydliggör ansvarsfördelning och bidrar till kontinuitet och förutsägbarhet i handläggning av enskilda ärenden. I de fall att samma handläggare ansvarar för flera områden behöver inte en rutin upprättas, detta visas genom att det står integrerat och räknas som ett ja-svar. 8

9 Aktuella ru ner för samordning med: Barn & unga Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Våld i nära rela oner Missbruksoch beroendevård Socialpsykiatri Äldreomsorg Ale Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Alingsås Härryda Kungsbacka Nej Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Nej Lilla Edet Nej Integrerat Integrerat Integrerat Nej Integrerat Integrerat Mölndal Nej Nej Nej Nej Par lle Nej Nej Nej Nej Stenungsund Integrerat Nej Nej Nej Tjörn Öckerö Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Nej Göteborg, Angered Integrerat Nej Integrerat Integrerat Integrerat Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Integrerat Integrerat Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Integrerat Integrerat Integrerat Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej GR 52% 38% 43% 52% 62% 52% 43% Sverige 45% 32% 34% 38% 62% 45% 51% Det vanligaste området inom socialtjänsten som LSS-området har rutiner för samordning med, både nationellt (62 procent) och i GR (62 procent), är socialpsykiatri. Områdena som lägst andel kommuner/ stadsdelar i Sverige har rutiner för samordning med är ekonomisk bistånd och hemlöshet följt av missbruks- och beroendevård. 9

10 Extern samverkan Extern samverkan innebär att kommunen ska ha överenskommelser om hur samverkan i enskilda ärenden ska ske mellan LSS-området och andra myndigheter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingets barnhabilitering, landstingets vuxenhabilitering, landstingets barnpsykiatri samt landstingets vuxenpsykiatri. Överenskommelsen ska vara upprättad eller uppföljd mellan 21 november 2011 och 21 november Aktuella överenskommelser för samverkan med: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Lands ngets barnhabilitering Lands ngets vuxenhabilitering Lands ngets barnpsykiatri Lands ngets vuxenpsykiatri Ale Nej Nej Alingsås Nej Nej Nej Nej Härryda Kungsbacka Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Par lle Nej Nej Nej Nej Nej Stenungsund Nej Nej Nej Tjörn Nej Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej GR 14% 14% 43% 24% 62% 62% Sverige 12% 12% 27% 22% 40% 49% Knappt hälften av landets kommuner/stadsdelar har överenskommelser om samverkan med landstingets vuxenpsykiatri. En högre andel kommuner/stadsdelar i GR än nationellt har överenskommelser om samverkan med landstingets barnpsykiatri och landstingets vuxenpsykiatri. Få kommuner/stadsdelar (12 procent i Sverige och 14 procent i GR) har överenskommelser med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 10

11 Individuell plan En rutin för att erbjuda individuell plan ska finnas den 21 november 2012 samt att rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå för att indikatorn ska vara uppfylld. Den individuella planen ska innehålla beslutade och planerade insatser samt vilka mål insatserna syftar till. Enligt LSS ska kommunen/stadsdelen erbjuda en individuell plan, finns det en rutin för att erbjuda en plan ökar förutsättningarna för att ett erbjudande om plan alltid ges. Av de kommuner/stadsdelar som svarat på enkäten har 62 procent i Sverige och i GR en rutin för att erbjuda en individuell plan. Individuell plan Ru n för a erbjuda individuell plan Ru n för hur erbjudande om individuell plan dokumenteras Ale Nej Alingsås Härryda Kungsbacka Nej Nej Kungälv Lerum Lilla Edet Nej Mölndal Par lle Nej Nej Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Göteborg, Angered Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg, Centrum Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Göteborg, Östra Göteborg GR 62% 79% Sverige 62% 64% En rutin för hur erbjudande om individuell plan dokumenteras ska finnas och rutinen ska vara skriftlig samt beslutad på ledningsnivå för att indikatorn ska vara uppfylld. Att det finns en rutin för hur ett erbjudande om individuell plan dokumenteras bidrar till en korrekt uppföljning av hur många som blir erbjudna en plan. 15 av 19 (79 procent) GR-kommuner/ stadsdelar anger att de har en rutin för dokumentation. Nationellt har 64 procent svarat att de har rutiner för hur erbjudande om individuell plan dokumenteras. 11

12 Tillgänglighet Inom tillgänglighet undersöks vilken information om LSS som kommunen/stadsdelen har på sin webbplats och vilken som finns att hämta på exempelvis socialkontor. Informationen ska innehålla upplysningar om LSS, alltså vilket stöd den enskilde har rätt till samt upplysningar om hur den enskilde ska göra för att söka insatserna. Uppgifterna baseras på kommunenkäten och avser därmed kommunens/stadsdelens uppfattning om huruvida den efterfrågade informationen finns. Informa on om LSS på kommunens/stadsdelens webbplats: Lä läst svenska Inspelat på teckenspråk Talad informa on Som tex il Ale Nej Nej Alingsås Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Lerum Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Par lle Nej Nej Nej Stenungsund Nej Tjörn Nej Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej GR 38% 0% 52% 43% Sverige 40% 7% 40% 53% 12

13 Som textfil har cirka hälften av landets kommuner/stadsdelar information om LSS på sin webbplats, något högre än andelen i GR där 43 procent har information som textfil. Färre kommuner/stadsdelar har information på lättläst svenska och talad information, inga kommuner/stadsdelar i GR och endast 7 procent nationellt har information inspelat på teckenspråk. Information i produktformat: inläst version, daisyformat (digitalt audiobaserat informationssystem) eller inspelat på teckenspråk som kan tillhandahållas på exempelvis socialkontor har ingen av kommunerna/stadsdelarna i GR. Få kommuner/stadsdelar i Sverige har den efterfrågade informationen om LSS i produktformat. Informa on om LSS på exempelvis socialkontor: Inläst version Daisyformat Inspelat på teckenspråk Ale Nej Nej Nej Alingsås Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Lerum Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Par lle Nej Nej Nej Stenungsund Nej Nej Nej Tjörn Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Nej GR 0% 0% 0% Sverige 7% 3% 2% 13

14 Trygghet och säkerhet Uppföljning av beslut Alla beslut om bostad med särskild service följs upp Alla beslut om daglig verksamhet följs upp Ale Nej Nej Alingsås Nej Nej Härryda Kungsbacka Nej Nej Kungälv Nej Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Par lle Stenungsund Nej Tjörn Nej Nej Öckerö Nej Göteborg, Angered Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej GR 15% 5% Sverige 15% 17% 14 Trygghet och säkerhet handlar om huruvida beslut om bostad med daglig service och beslut om daglig verksamhet har följts upp. Indikatorerna inom detta område är uppfyllda om kommunen har följt upp alla beslut om bostad med särskild service och alla beslut om daglig verksamhet som var aktuella under perioden 21 november 2011 till 21 november LSS saknar uttryckliga bestämmelser om uppföljning av nämndens beslut men Socialstyrelsen bedömer att lagstiftaren ändå förutsatt att så länge insatser enligt LSS pågår ska dessa beslut följas upp. Flera av svaren till indikatorerna om uppföljning av beslut är kursiverade vilket innebär att dessa svar bygger på en uppskattning från kommunen. Nationellt har 15 procent (uppföljda beslut bostad med särskild service) respektive 17 procent (uppföljda beslut daglig verksamhet) uppskattat att de har följt upp samtliga beslut. I GR har 3 av 20 (uppföljda beslut bostad med särskild service) respektive 1 av 20 (uppföljda beslut daglig verksamhet) uppskattat att de har följt upp samtliga beslut.

15 Självbestämmande och integritet Enskildas uppfattning om LSS Att använda enskildas uppfattning om verksamheten är del i en kunskapsbaserad socialtjänst där den enskildas kunskap och erfarenheter tillvaratas och används för att utveckla verksamheten. 14 av 21 (67 procent) GR-kommuner/stadsdelar har undersökt enskildas uppfattning om LSS-verksamheten och använt resultaten för verksamhetsutveckling, nationellt har 56 procent gjort detsamma. Med undersökningar avses exempelvis enkäter, intervjuer eller brukarrevisioner. Klagomålshantering eller uppföljning av genomförandeplan avses inte. Brukarundersökning/ habilitering Brukarundersökningar används för a utveckla verksamheten Habiliteringsersä ning utgår ll deltagare i daglig verksamhet Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Nej Lilla Edet Nej Mölndal Par lle Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Göteborg, Angered Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg, Centrum Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Göteborg, Västra Göteborg Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Göteborg, Östra Göteborg GR 67% 100% Sverige 56% 89% Habiliteringsersättning Enligt förarbetena till LSS framgår det att ersättning bör utgå till den som deltagit i daglig verksamhet. Ersättning har en symbolisk likhet med lön liksom att personer i daglig verksamhet ofta har kostnader i samband med sitt deltagande såsom transport och lunch. Alla kommuner/ stadsdelar i GR har angett att de betalar habiliteringsersättning till personer som deltagit i daglig verksamhet liksom 89 procent av landets kommuner/stadsdelar. 15

16 Arbetsmarknad Inom arbetsmarknad undersöks om det i kommunen/stadsdelen finns personer som har gått från daglig verksamhet till arbete under perioden 21 november 2011 till 21 november Med arbete avses anställning på den öppna arbetsmarknaden, praktikplats, lönebidragsanställning, Samhall eller annat skyddat arbete. Den dagliga verksamheten ska ha upphört vid övergången till arbete. 60 procent av kommunerna/ stadsdelarna i GR har svarat att de har personer som under det senaste året gått från daglig verksamhet till arbete, 42 procent av kommunerna/stadsdelarna i Sverige har svarat detsamma. Arbetsmarknad Personer har gå från daglig verksamhet ll lönearbete eller skyddat arbete Ru n för a pröva möjligheten ll arbete Ale Alingsås Härryda Nej Kungsbacka Kungälv Nej Nej Lerum Nej Lilla Edet Nej Mölndal Nej Nej Par lle Stenungsund Nej Tjörn Nej Öckerö Nej Göteborg, Angered Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Göteborg, Centrum Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Göteborg, Östra Göteborg GR 60% 43% Sverige 42% 14% Inom arbetsmarknad undersöks också om kommunen har rutiner för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltagit i daglig verksamhet. Rutinerna ska vara skriftliga och beslutade på ledningsnivå där möjligheten till arbete eller praktik prövas minst en gång per år. I GR har 9 av 21 (43 procent) kommuner/stadsdelar angett att de har dessa rutiner vilket är högre än det nationella medelvärdet på 14 procent av Sveriges kommuner/stadsdelar som har svarat att de har rutinerna. 16

17 Kunskapsbaserad verksamhet Personal som handlägger och följer upp ärenden som avser personer med funktionsnedsättning bör ha socionomexamen enligt Socialstyrelsens allmänna råd. Indikatorn undersöker hur stor del av den LSShandläggning som sker som görs av personer med socionomexamen. Även motsvarande socionomexamen som högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet avses här. I GR har 13 kommuner svarat att alla handläggartimmar utförs av handläggare med socionomexamen, som lägst har en kommun svarat att 71 procent av timmarna utförs av handläggare med socionomexamen. Individuell utvecklingsplan undersöker hur många timmar LSS-handläggning som utförts av handläggare med en skriftlig, individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan. Planen bör innehålla en planering för handläggarens fortbildning och vidareutveckling baserat på verksamhetens mål samt analys och kartläggning av handläggarens individuella kompetens. I GR har 7 kommuner svarat att alla LSShandläggningstimmar är utförda av personer med kompetensutvecklingsplan, nationellt är 64 procent av handläggningstimmarna utförda av personal med kompetensutvecklingsplan enligt undersökningen. 17

18 Handläggares kompetens Andel LSShandläggar mmar u örda av handläggare med socionomexamen Andel mmar LSShandläggning u örda av handläggare med aktuell utvecklingsplan Samlad plan för personalens kompetensutveckling Ale 100% 100% Alingsås 100% 100% Härryda 100% 0% Kungsbacka 71% 85% Kungälv 100% 0% Nej Lerum 100% 0% Nej Lilla Edet 100% 100% Mölndal 100% 100% Par lle Stenungsund 100% 100% Tjörn 100% 100% Öckerö 100% Inte aktuellt Nej Göteborg, Angered 100% 83% Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo 94% 95% Nej Göteborg, Centrum 86% 0% Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen 91% 0% Nej Göteborg, Västra Göteborg 78% 0% Nej Göteborg, Västra Hisingen 100% 100% Göteborg, Örgryte-Härlanda 97% 57% Nej Göteborg, Östra Göteborg 100% 0% GR 96% 57% 60% Sverige 95% 64% 42% En samlad plan för personalens kompetensutveckling kan vara ett komplement till, eller istället för, individuella kompetensutvecklingsplaner. 12 av 20 (60 procent) kommuner/stadsdelar har svarat att de har en samlad plan för personalens kompetensutveckling, nationellt har 42 procent av kommunerna/ stadsdelarna svarat att de har en samlad plan för personalens kompetensutveckling. l 18

19 3. Resultat för stöd och service till personer med psykisk funktionsnedsättning Helhetssyn och samordning Området helhetssyn och samordning undersöker rutin för samordning, extern samverkan samt individuell plan. Rutin för samordning Indikatorn rutin för samordning uppfylls genom att kommunen/stadsdelen har en på ledningsnivå beslutad och uppföljd rutin om hur intern samordning i enskilda ärenden ska ske. Samordning avser mellan kommunens/stadsdelens socialpsykiatri och områdena barn och unga, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruks- och beroendevård, LSS-området, våld i nära relationer samt äldreomsorg. Rutinen för samordning kan också vara integrerad om verksamheterna bedrivs med samma personal. Det område inom socialtjänsten som flest kommuner/stadsdelar, både i GR (14 av 18) och i Sverige (66 procent), svarat att de har rutiner för samordning med är LSS. Det område som lägst andel kommuner/ stadsdelar har rutiner för samordning med är verksamheten ekonomiskt bistånd där 5 av 18 GR-kommuner/stadsdelar har rutiner för samordning medan 45 procent av Sveriges kommuner/stadsdelar har det. 19

20 Ru ner för samordning med: Barn & unga Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Missbruk LSS Våld i nära rela oner Äldreomsorg Ale Nej Nej Nej Nej Integrerat Nej Nej Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Integrerat Nej Integrerat Nej Nej Nej Lerum Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Par lle Stenungsund Nej Tjörn Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Nej Integrerat Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Integrerat Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Nej Integrerat Nej Göteborg, Lundby Nej Nej Nej Nej Integrerat Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Integrerat Integrerat Integrerat Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Sverige 54% 45% 51% 64% 66% 54% 50% Extern samverkan och individuell plan Extern samverkan avser om kommunen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser om hur samverkan i enskilda ärenden ska ske mellan socialpsykiatrin, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Bakgrunden till indikatorerna är att en beskriven ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångssätt ger bättre förutsättningar för ett samfällt agerande mellan myndigheter liksom att det är ett stöd för handläggarna. 23 procent av kommunerna/stadsdelarna i Sverige och 9 av 18 kommuner/stadsdelar i GR har svarat att de har en överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen. Gällande överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan har 21 procent av kommunerna/stadsdelarna i Sverige svarat att de har 20

21 en överenskommelse. Inom GR har 9 av 18 kommuner/stadsdelar en överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan. Huruvida kommunen har en överenskommelse om samarbete med landstinget i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning (vilket de enligt 5 kap, 8a SoL är skyldiga att ha) undersöks också inom extern samverkan. Överenskommelsen ska innehålla gemensamma mål, resurs- och fördelningsansvar, rutiner för samarbete i enskilda ärenden samt gemensam uppföljning och utvärdering av överenskommelsen. I Sverige har 74 procent av de som svarat på enkäten angett att de har en överenskommelse med landstinget, 15 av 18 kommuner/stadsdelar i GR har svarat att de har en överenskommelse. Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Lands nget Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Nej Nej Nej Nej Lerum Nej Lilla Edet Mölndal Nej Nej Par lle Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg, Centrum Nej Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Överenskommelse för samverkan med: Ru n för upprä ande av individuell plan Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Sverige 23% 21% 74% - Individuell plan avser om kommunen/stadsdelen har en rutin för att i samarbete med landstinget upprätta en individuell plan för personer med psykisk funktionsnedsättning. Rutinen ska vara beslutad på ledningsnivå. En individuell plan bidrar till att den enskilde får sina behov tillgodosedda samtidigt som den skapar stabilitet och förutsägbarhet i samarbetet mellan kommun och landsting. Mindre än 80 procent av landets kommuner/stadsdelar besvarade denna fråga varför det inte redovisas hur stor andel som svarat ja på indikatorn. I GR svarade 17 kommuner/stadsdelar på frågan varav 14 svarade ja. 21

22 Tillgänglighet Området tillgänglighet utgörs av huruvida kommunen bedriver uppsökande verksamhet samt vilka informationsinsatser riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga som kommunen/ stadsdelen gör. Uppsökande verksamhet Indikatorn uppsökande verksamhet uppfylls om kommunen/stadsdelen den 21 november 2012 hade en uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Indikatorn motiveras med att många personer med psykisk funktionsnedsättning lever i social isolering och att kommunen, genom en uppsökande verksamhet som identifierar personer som tidigare varit okända för kommunen, kan erbjuda dessa personer stöd. I GR har 7 av 18 kommuner/stadsdelar svarat att de har en uppsökande verksamhet, nationellt har 44 procent svarat detsamma. Informerande verksamhet Informerande verksamhet undersöker om kommunen har gjort informationsinsatser speciellt riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga mellan 21 november 2011 och 21 november En informerande verksamhet gör att personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga lättare får information om vilka insatser de har rätt till och vilket utbud som finns. Ju fler informationskanaler som används desto större är möjligheten att informationen når fram. Endast 2 kommuner/stadsdelar i GR som besvarat enkäten anger att de informerar via annonser i media. 8 kommuner/stadsdelar i GR har svarat att de har information på kommunens webbplats och lika många har svarat de har informationsblad om kommunens verksamhet. 5 kommuner/stadsdelar har angett att de har en informationsguide som består av information om flera myndigheters eller andra organisationers verksamhet. 22

23 Uppsökande verksamhet Informa on via: Annonser i Kommunens massmedia webbplats Informa onsblad Informa onsguide Ale Nej Nej Nej Alingsås Härryda Nej Nej Nej Kungsbacka Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Par lle Stenungsund Nej Nej Tjörn Öckerö Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Nej Nej Nej Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Sverige 44% 18% 50% 45% 34% 23

24 Trygghet och säkerhet Inom trygghet och säkerhet undersöks om kommunen/stadsdelen har ett dokumenterat uppföljningssystem för insatser riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning. Uppföljningssystem definieras som ett system som ser till att uppföljning sker regelbundet och systematisk på individnivå. Av Sveriges kommuner och stadsdelar har 78 procent svarat att de har ett uppföljningssystem. I GR har 15 av 18 svarat detsamma. Uppföljningssystem Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Nej Lilla Edet Mölndal Par lle Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Göteborg, Angered Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg, Centrum Nej Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Göteborg, Norra Hisingen Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Göteborg, Örgryte-Härlanda Göteborg, Östra Göteborg Sverige 78% 24

25 Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet undersöker vilka former av inflytande brukare och närstående har, om kommunerna kan erbjuda anpassade insatser för meningsfull sysselsättning, möjligheten för personer med psykisk funktionsnedsättning att få arbete eller praktik samt stöd i vardagen. Former för brukarinflytande Olika former av kommunens arbete med att stärka brukarinflytande undersöks här. Den enskildes erfarenhet och kunskap är viktigt att tillvarata för att utveckla verksamheten och är en viktig del i en evidensbaserad praktik. Ingen kommun/stadsdel i GR och endast 8 procent av kommunerna/stadsdelarna i Sverige har svarat att de har en brukarinflytandesamordnare (Bisam). Alla kommuner/stadsdelar i GR som besvarat enkäten utom en har ett råd för funktionshinderfrågor. Nationellt har 88 procent ett råd där företrädare för funktionshinderrörelsen kan utöva inflytande. Brukarrevision avser en av brukare eller anhöriga utförd systematisk granskning av en verksamhet eller enhet som ger stöd, vård eller service. 5 av 18 GR-kommuner/stadsdelar genomför brukarrevisioner liksom 13 procent nationellt. Med brukarundersökningar menas enkäter eller strukturerade intervjuer för att undersöka enskildas uppfattning av verksamheten vilka redovisas på gruppnivå. 14 av 18 kommuner/stadsdelar i GR har svarat att de genomför brukarundersökningar medan 64 procent i Sverige har svarat detsamma. Som tabellen på nästa sida visar är de mest förekommande formerna av brukarinflytande råd för funktionshinderfrågor följt av brukarundersökningar. Få kommuner/stadsdelar har brukarinflytandesamordnare eller genomför brukarrevisioner. 25

26 Former för brukarinflytande: Brukarinflytandesamordnare (Bisam) Råd för funk onshinderfrågor Brukarrevision Brukarundersökningar Ale Nej Nej Nej Alingsås Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Kungsbacka Kungälv Nej Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Par lle Stenungsund Nej Nej Tjörn Öckerö Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Göteborg, Lundby Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Sverige 8% 88% 13% 64% 26

27 Meningsfull sysselsättning Meningsfull sysselsättning utgörs av om kommunen/stadsdelen erbjuder anpassade insatser i form av meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som inte kan arbeta på den reguljära arbetsmarknaden. Sysselsättningen ska ske dagligen och utanför den egna bostaden. Meningsfull sysselsä ning: Strukturerad syssel-sä ning Socialt koopera v /fontänhus Öppen verksamhet Ale Alingsås Nej Härryda Nej Kungsbacka Kungälv Nej Nej Lerum Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Par lle Stenungsund Tjörn Biståndsbeslutad, strukturerad sysselsättning med individuella målsättningar och uppföljning erbjuder 16 av 18 kommuner/stadsdelar i GR som besvarat enkäten. Nationellt erbjuder 85 procent strukturerad sysselsättning. Socialt kooperativ eller fontänhus med individuella målsättningar och uppföljning erbjuder 12 av 18 GR-kommuner/stadsdelar, 32 procent av Sveriges kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten erbjuder detsamma. Insatsen är biståndsbeslutad. Öckerö Göteborg, Angered Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg, Centrum Göteborg, Lundby Göteborg, Majorna-Linné Göteborg, Norra Hisingen Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Göteborg, Örgryte-Härlanda Göteborg, Östra Göteborg Sverige 85% 32% 72% 27 Öppen verksamhet som inte har individuella målsättningar eller uppföljning erbjuder alla kommuner/stadsdelar i GR som besvarat enkäten. Nationellt erbjuder 72 procent öppen verksamhet, insatsen är inte biståndsbeslutad.

28 Arbetsmarknad Indikatorn arbetsmarknad är uppfylld om en eller flera personer i kommunen/stadsdelen har gått från biståndsbeslutad sysselsättningsinsats till reguljärt arbete, skyddat arbete eller praktikplats. Indikatorn avser perioden 21 november 2011 till 21 november Av de 18 GR-kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten har 11 haft en eller flera personer som gått från sysselsättningsinsats till arbete eller praktik, nationellt har 39 procent uppfyllt indikatorn. Arbetsmarknad Personer har gå från sysselsä ningsinsats ll arbete eller prak k Social färdighetsträning Stöd i föräldraskap Ale Nej Alingsås Nej Härryda Nej Kungsbacka Kungälv Nej Nej Nej Lerum Nej Lilla Edet Mölndal Nej Par lle Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg, Angered Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg, Centrum Göteborg, Lundby Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Göteborg, Västra Göteborg Stöd i vardagen Göteborg, Västra Hisingen Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Sverige 39% 49% 80% Stöd i vardagen Stöd i vardagen utgörs av social färdighetsträning och stöd i föräldraskap. I Sverige ger 49 procent av kommunerna/stadsdelarna personer med psykisk funktionsnedsättning social färdighetsträning genom ESL-modellen (ett självständigt liv) den 21 november av 18 GR-kommuner erbjuder ESL-modellen. Stöd i föräldraskap till personer med psykisk funktionsnedsättning som har minderåriga barn erbjuds genom insatser av 80 procent av Sveriges kommuner/stadsdelar. Av de kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten i GR har alla kommuner/stadsdelar utom en svarat att de ger stöd i föräldraskap. 28

29 Kunskapsbaserad verksamhet I Sverige har 42 procent av de kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten genomfört en behovsinventering, i GR har 6 av 18 gjort detsamma. Inventeringarna ska ha genomförts i samverkan med landstinget och kartlägger livssituation och vilka insatser det finns behov av för personer med psykisk funktionsnedsättning. En gemensam inventering är viktigt för att skapa samordnade och samtidiga insatser från socialtjänst och hälsooch sjukvård. Handläggares kompetens Samlad plan för kompetensutveckling innebär att kommunen/stadsdelen har en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning eller vidareutveckling. Planen ska bygga på analys av personalens individuella kompetens samt verksamhetens mål och uppdrag. 10 av 18 GR-kommuner/stadsdelar har en plan medan 56 procent nationellt har detsamma. Genomfört omfattande kompetensutveckling har 82 procent av landets kommuner/ stadsdelar gjort. I GR har 15 av 18 kommuner/stadsdelar genomfört kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen, som avser introduktions-, baseller vidareutbildning på mer än fem studiedagar, kurser på minst 7,5 högskolepoäng eller kontinuerlig handledning, har gjorts inom kommunen eller i samverkan med landstinget. l Behovsinventering Handläggares kompetens Samlad plan för kompetensutveckling Genomfört omfa ande kompetensutveckling Ale Nej Alingsås Nej Nej Härryda Kungsbacka Kungälv Nej Lerum Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Par lle Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Göteborg, Centrum Göteborg, Lundby Nej Nej Göteborg, Majorna-Linné Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Göteborg, Västra Hisingen Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Sverige 42% 56% 82% 29

30 4. Sammanställning uppfyllda indikatorer Hur många indikatorer som kommunerna/stadsdelarna i GR har uppfyllt varierar. Diagrammen nedan visar andel uppfyllda indikatorer inom områdena stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Andelarna utgörs av antal indikatorer som respektive kommun/stadsdel har svarat ja eller integrerat på dividerat med antal indikatorer som kommunen/stadsdelen har svarat på. En tom lucka innebär att kommunen/stadsdelen inte har svarat på enkäten. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel uppfyllda indikatorer -LSS Diagrammet visar på skillnader mellan hur stor andel indikatorer inom stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS som kommunen/stadsdelen har uppfyllt där andelen varierar mellan 17 och 72 procent i GR. Antal uppfyllda indikatorer varierar därmed mellan 5 och 21 stycken av totalt 29 indikatorer 30

31 med ja eller nej svar. Andelen uppfyllda indikatorer i GR är på 41 procent vilket är något högre än andelen uppfyllda indikatorer nationellt, 35 procent. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel uppfyllda indikatorer psykisk - funktionsnedsättning funk onsnedsä ning Inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning är det fyra kommuner/stadsdelar som inte har svarat på undersökningen, därav luckorna. Andelen uppfyllda indikatorer varierar mellan 30 och 83 procent i GR. Antal uppfyllda indikatorer varierar mellan 9 och 25 stycken av totalt 30 undersökta indikatorer. Medelvärdet för andelen uppfyllda indikatorer i GR på 57 procent är något högre än det nationella medelvärdet på 51 procent. En jämförelse mellan de två områdena, stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning visar att det är en högre andel indikatorer som är uppfyllda, både i GR och nationellt, inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Eftersom det inte är samma indikatorer som undersöks inom de båda områdena är resultaten inte helt jämförbara. Det kanske snarare visar att de indikatorer som valts inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning ligger närmare kommunernas/stadsdelarnas arbete än de indikatorer som valts inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS. Diagramen återger endast hur många av de undersökta indikatorerna som kommunen/stadsdelen har uppfyllt. Det visar därmed inte allt arbete som görs i verksamheten. Det som visas i tabellen utgörs av inskickade uppgifter, alltså endast det som kommunen/stadsdelen har svarat att de gör. Se nästa kapitel för en utförligare diskussion. l 31

32 5. Diskussion Denna sammanställning har hittills visat på GR-kommunernas resultat för indikatorerna. Nedan följer en diskussion kring problem med metoder och användbarhet som dels Socialstyrelsen tar upp och som dels aktualiserats i samband med sammanställningen. Metod De problem med undersökningens tillförlitlighet som Socialstyrelsen påpekat är problematiken kring självrapporterade uppgifter eftersom uppgifterna dels kan uppfattas på olika sätt av respondenterna och dels på grund av att uppgifterna kanske inte finns tillgängliga. Efter avslutad insamling upptäcktes några värden som verkade orimliga vilket gjorde att dessa svar fick ändras efter kontakt med respondenterna. 4 Att de svar som uppfattades som orimliga uppmärksammades och korrigerades kan visa på fler fel i undersökningen som inte har uppmärksammats då dessa inte var lika uppenbara. Eftersom att det finns risk för felkällor och för olika tolkningar av frågorna behöver inte resultaten och skillnaderna som presenteras i tabellerna visa på hur det faktiskt ser ut i kommunerna/stadsdelarna. Vad det innebär att en indikator är uppfylld kan variera. Exempelvis kan ett ja-svar för indikatorn om kommunen har undersökt och använt enskildas uppfattningar för att utveckla verksamheten rymma ett brett spann gällande vilken typ av undersökning, hur undersökningen har gjorts och vilka förändringar undersökningen har lett fram till. Ändå får alla kommuner som gjort någon typ av undersökning och förändring ett ja. På samma sätt så säger ett ja inte så mycket om hur en kommun har uppfyllt indikatorn. För kommuner som har svarat nej på en indikator är det inte mycket hjälp att veta att andra kommuner har uppfyllt samma indikator då det inte visar hur en kommun jobbar med indikatorn eller vad det kan innebära att jobba med indikatorn. Indikatorernas giltighet Flertalet indikatorer inom stöd till personer med funktionsnedsättning utgår ifrån vägledningar, lagstiftning, förarbeten till lagar, utredningar och liknande. För en del av de redovisade indikatorerna anges kort syftet med indikatorn eller vilken lag/utredning/vägledning indikatorn utgår ifrån. 4. Socialstyrelsen, 2013, s

33 Inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning finns nationella riktlinjer med indikatorer kopplade till innehållet i riktlinjerna, ett urval av dessa indikatorer har används i Öppna jämförelser. Inom LSS finns inga riktlinjer framtagna. Enkätfrågorna är istället utvecklade utifrån olika underlag såsom en forskningsöversikt över kunskapsläget inom insatserna bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet framtagen av Socialstyrelsen. För området LSS utifrån ett myndighetsperspektiv togs ett underlag fram i samråd med funktionshinderrörelsen, referenspersoner från kommuner och stadsdelar samt forskare, enkätfrågor är framtagna utifrån detta underlag. Utöver ovan nämnda underlag utgår indikatorerna också från lagstiftning, målet med verksamheten samt vad som har gått att undersöka och mäta. 5 Hur nära koppling indikatorerna har till den källa de hänvisas från varierar. Exempelvis undersöks om kommunen/stadsdelen har en rutin för att erbjuda en individuell plan (en plan ska erbjudas enligt LSS) och indikatorn undersöker då inte om en plan alltid erbjuds utan om det finns en rutin för att erbjuda den individuella planen. En indikator som är direkt hämtad från förarbetena till LSS är indikatorn som undersöker om ersättning utgår till den som deltagit i daglig verksamhet, vilket förarbetena anger att det ska göra. Även om indikatorerna utgår ifrån lagstiftning eller andra källor så är inte allt möjligt att mäta. Detta innebär att bara den del av verksamheten som är mätbar visas och det urval av indikatorer som är gjort lätt styr den sammantagna bilden av kommunens/stadsdelens arbete. Samtidigt så är det mycket arbete som inte visas och många aspekter av förutsättningar för kvalitet som inte är med i Öppna jämförelser. 6 Utveckling Som svar på ovan beskrivna problem skulle dels en säkerställd inrapportering och dels en exemplifiering av indikatorerna göra jämförelserna mer tillförlitliga och användbara. Att frågorna kan ha tolkats olika gör en jämförelse mellan kommuner problematisk. En säkerställd inrapportering, där det undersöks hur enkäten besvaras, mellan de kommuner som är intresserade av att jämföra sig med varandra skulle göra jämförelserna mer korrekta. För att få en större förståelse för vad indikatorerna innebär, hur ett arbete med en indikator kan se ut skulle en exemplifiering av indikatorerna vara användbar. Att tillfråga kommuner med ett ja-svar på en indikator om hur de jobbar med exempelvis samverkan, vilka åtgärder undersökningen av enskildas uppfattning ledde fram till eller hur en kommun jobbar med kompetensutvecklingsplaner skulle ge mer förståelse för indikatorerna. En sådan exemplifiering skulle också kunna ge inspiration till kommuner som svarat nej på den indikatorn om hur de kan jobba samt att det också skulle visa på om indikatorerna har tolkats på olika sätt. Öppna jämförelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning är under utveckling fram till och med Nya indikatorer tillkommer och andra utvecklas vilket gör det svårt att göra jämförelser över tid. Socialstyrelsen anger att deras ambition är att utveckla indikatorer som inte bara visar på förutsättningar för god kvalitet utan som även belyser resultat och effektivitet. 7 l 5. Socialstyrelsen, 2013, s. 58f. 6. Socialstyrelsen, 2013, s Socialstyrelsen, 2013, s. 9f. 33

34 Referenser Socialstyrelsen. (2013). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning. Hämtat från Socialstyrelsens webbplats: den 22/ Socialstyrelsen. (2013). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat och metod. Hämtat från Socialstyrelsens webbplats: funktionsnedsattning den 22/

35 35

36 Hur jobbar din kommun med att stärka brukarinflytandet för personer med funktionsnedsättning? Vilka kommuner i GR ger stöd i föräldraskap till personer med psykisk funktionsnedsättning? Följer kommunen upp alla beslut om bostad med särskild service? Dessa frågor och fler undersöks i Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning. Öppna jämförelser är indikatorbaserade jämförelser som syftar till förbättrad kvalitet genom att utgöra underlag för uppföljning, analys och utvärdering. Jämförelserna ska ge insyn i offentligt finansierade verksamheter samt möjliggöra jämförelser med andra kommuner. Denna rapport är en regional sammanställning över GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning Syftet med en regional sammanställning är att göra resultaten för kommunerna i GR lättillgängliga samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner, något som kan bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna. Sara Davidsson är master i offentlig förvaltning och verksam vid FoU i Väst/GR. Forskning och utveckling inom VÄLFÄRDSområdet Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post fou@grkom.se 36